Ref. SvD/Brännpunkt/Pisamätningen: ”Det krävs skolkomission”,av Stefan Löfven,partiledare (S) och Ibrahim Baylan,utbildningspolitisk talesperson (S) och viceordförande i Riksdagens utbildningsutskott
Lassse Laine: Förslag på skolpolitiskt arbete för socialdemokraterna i Sverige- ett inlämnat svar direkt till partiets kansli,2012,inlämnat även lokalt i partiets sk. skoldiskussionsgrupp
Förord
Pisarapporten redovisade nyss sina slutsatser om det aktuella läget i olika OECD-ländernas skolor. Sveriges situation har fallit ännu mer och befinner sig nu under olika,redovisade ländernas medelvärde.Detta har givit anledning för socialdemokraternas partiordföranden Stefan Löfven och partiets skolpolitiska sk. talesperson Ibrahim Baylan att skriva en debattartikel i dagens SvD.
Då jag själv var med i partiets lokala skolgrupp,författade jag även ett eget förslag hur utveckla den svenska skolan-vilket uppmuntrades i gruppen-och lämnade det även direkt till partikansliet vilket var tillåtet och också uppmuntrat.Dessvärre fick jag inga kommentarer därifrån och ser nu att många av mina förslag inryms i de höga partikomissionärernas diskussionsinslag i dag vilket glädjer mig.
Med då det fattas vidare kopplingar till övriga samhället-bl.a. om den människosyn som dagens skolpolitik ger intryck för i diskussion om lyckade resultat,om betygssystemets utformning,om lärarnas situation och om externa aktörers medverkan från alternativa synpunkter-som jag tagit upp och diskuterat om-utan offentliga kommentarer varken i media eller i tex S-partiet då jag ännu var medlem där,finner jag det meningsfullt att publicera mina skickade förnyelseförslag till S-partiet under 2012 till allmänhetens kännedom på denna blogg.
Det är synd att varken S-partiet eller andra politiska partiers representanter har tagit blad ur munnen och vågat uttala stöd för ny forskningspolitik,som skulle stödja grund-och tillämpad forskning även enligt det nya vetenskapsparadigmet.Hänvisande till nyss bortgångne Nelson Mandela och hans kamp för utvecklandet av det Sydafrikanska samhället,staten och demokratin,känner även jag en viss bitterhet.Då kampen pågår-får man begränsat (eller inget)stöd-då den är vunnen firar etablissemanget den trots att det praktiska förnyelsearbetet haltar.Bitterheten fick dock inte överhanden hos honom och ej heller hos mig ävenom jag börjar inse att min kamp för en ny civilisation-grundad på ett nytt vetenskapsparadigm-kommer inte att gå igenom under min livstid.Men än sedan-det gäller att kämpa vidare och eventuellt på en annan ”front” än den politiska-i näringslivet,kulturen tex eller uppskjuta arbetet till en ny återfödelse och fortsätta då.
För att den breda allmänheten ska få en inblick på förnyelsearbetets praktiska arbetsvillkor och hur det offentliga blir till och på villka villkor,har jag bredvid publicerat S-partiets interna dokument.Mitt brev eller rapport till partikansliet som fick ingen respons då,men påverkat till partiets inre utveckling och till förnyelse på ett av dess konkreta områden ävenom mina intentioner att förnya S-partiets hela,allmänna ideologi på det nya vetenskapsparadigmet grund tas ej upp och får troligtvis uppskjutas till senare tillfälle då allmänheten blivit själva mer aktiva och vågar ifrågasätta de etablerade lärarnas och universitetsprofessorernas samt partikomissionärers sanningar.Det gäller att fortsätta på den grund som jag tror att även Nelson skulle ha uppskattat mer än det officiella samhällets och dess etablissemangets firande.Att resultat ska mätas i den pratik som visas i vardag,i varje persons handlingar för andra och för sig själv.I kunskapsbyggandets,solidaritetens och kärlekens anda,på alla områden i samhället.
Refererad skolpolitiskt brev till S-partiets kansli 2012
”Uppsala On 29 februari 2012
Socialdemokraterna i Uppsala: skolgruppen,organisationsgruppen,programförnyelsegruppen där undertecknad är en aktiv medlem.
Lasse T. Laineś förslag på skolprogram förnyelse: lokalt och till programkommissionen
Lokalt/på riksnivå
1. Uppsala är en tillväxtkommun.I lokalpress har man beskrivit situationer då föräldrarna har ej fått förskoleplats,fast de blivit utlovade sådan.Tillika möter inflyttande svårigheter att få sina barn placerade i förskolan: antingen saknas det sådana inom rimligt avstånd,eller det finns inga bra allmänna lösningar att tex. bussa barn till andra förskolor (detta gäller även ordinarie skolelever).Därför vore det angeläget att Uppsala Kommuns planeringsmyndigheter/byggnadsnämnder har en proaktiv planering.Som exempel kunde nämnas en enkätundersökning på den officiella webbsidan,dit de som tänker flytta in i kommunen kan lämna sina uppgifter,prioriteringar mm.
Som exempel på sådant kan tas hur EU-myndigheter undersöker företagarnas intressen på webben: (komplettera länken med http:// framför adressen då bloggsidor trycker ej direkta länkar,anm. i dag):
ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=companylaw2012&lang=sv
2. Nytt i dagens kunskapssamhälle är behovet av både teoretiska kunskaper som praktiska färdigheter.Ett inslag i förnyelsen av den svenska skolan har varit att särskilja dessa två kunskapslinjer,vilket är olyckligt.Teorier står bakom alla praktiska tillämpningar.Att sk. praktiskt inriktade elever har svårt att kvalificera sig för fortsatta studier,har varit dels betygssystemets karaktär: det gäller mera att kunna referera rätt ang. framlagda kunskaper-vilket mäts i prover-än förstå bakgrunden eller kunna utveckla egna synpunkter på dessa.
I forskningen har det kommit fram att bakom lyckade skolor har det varit många faktorer. Dels bra ledningskultur som lämnar lärarna möjligheter att själva anpassa sin lärargärning till klassituation och elevers bakgrund,intressen och håg samt för samhällets förändrade omgivningar.Dylikt kräver att rektorer har kompetens och tid att styra dylikt med rätta verktyg och med pedagogisk kompetens.Därför vore det angeläget att lokala lärare får tillfällen att bekanta sig med den senaste forskningen,och även själv har grundläggande kunskaper om vetenskapens-kunskapsskapandets grunder-både filosofi-teoretiskt i kunskaps-,vetenskaps-teori samt vetenskapssociologi,så att de kan lära sedan rätt inställning till elever och därmed motverka pluggskolan-profilen och korvstoppningspedagogiken som färgar mycket av skoldiskussionen i dag.
3. Skolans uppgift är att socialisera nya generationer av medborgare till framtida samhället. Utöver viktigheten att förmedla livslångtlärande princip och att det hålls levande hos varje skolindivid,är/vore det viktigt att förmedla en aktiv inställning till demokratin hos elever. Dylikt kan dels läras in genom elevråd mm.-elevers egna organisering-och även genom att samhället ordnar lokala rum där olika samhällssektorer möts i diskussioner,workshops,olika praktiska projekt mm.Då kunskapssamhället kommer troligtvis att genomgå ett grundläggande paradigmskifte i det grundläggande vetenskapsparadigmet-som är redan påbörjat av undertecknad-kommer arbetet definieras på ett nytt sätt.Ett sätt att prova och påskynda detta vore även att koppla lokala samhällsentreprenörsaktörer i ovannämnda lokala rums verksamhet,tillika som AMS-myndigheter som tex. kunde skapa praktikplatser i ovannämnda verksamheter både för skolelever som för arbetslösa.
4. Ett inslag i diskussioner för skolans utveckling har varit behov av kvalitetsstyrning och behovsprövade bidrag i kommunala budget.Det finns redan inslag i tex. Uppsala kommuns budget för hållbarhet.Dessa kan stärkas enligt undertecknad med bättre teorier.Därmed kan tex. segregeringsfrågor mötas med ekonomi då brister i avhoppade elevers ekonomisk-sociala situationer då de hoppar av från gymnasieutbildning-vilket ofta sedan gör att de blir arbetslösa-kunde proaktivt bemötas med bättre budgetsystem.Dylikt kan säkert utvecklas med det nya vetenskapsparadigmets nya värdeteori där etiska och fördelningsaspekter vägs in,samt övergripande i den nya,flerdimensionella ekologiteorin.
5. Teorin ovan kan även tillämpas i sk. Lönematristeori-där lönernas utveckling relateras till flera faktorer än i dag,styrda av även ekonomiteoretiska samband utöver förhandlingsperspektiv.Tillika har undertecknad lämnat förslag på sk. Kapitalmatris-modell,som kunde förnya och ta sig an frågor om skattesynpunkter på kunskaper-deras utvecklande och skapande.Därmed kan även-genom kombinationer av dessa två modeller-lärarnas löner uppdateras och värderas annorlunda.Då det finns redan diskussioner om alternativa professionaliseringsmöjligheter för lärarna,kunde man komplettera dessa med pedagogifilosofiska diskussioner som är mer vetenskapsgrundade och lyfter även upp behovet av förståelse av kunskapers olika nivåer.Se synpunkter ovan om behov av livslångt lärande,om aktiv medborgarskap mm.Det nya vetenskapsparadigmets flerdimensionella människo-och verklighetssyn kan motivera i dessa nya profileringar av skolan.
Då mina förslag ovan utgår från både teoretiska och praktiska perspektiv,är samhällsrelevanta på flera nivåer av skolans verksamheter (rektor,lärare,elever,föräldrar,samhällsmyndigher,externa aktörer mm) gör jag här ingen skillnad mellan lokala förslag och förslag som ska lämnas till Socialdemokraternas Programkommission.Mina förslag-om intresse för dessa finns-kunde även implementeras i praktiska,nya kvalitetssystem i såväl lokala som riksbudgetar,och på sikt kommer även att ev. tas upp på mer övergripande externa nivåer tex. i reformering av euron (synpunkter för dessa har lämnats av undertecknad på såväl rikspressens debattsidor kommentarer,som i mina bloggsidor).För det sistnämnda,besök gärna min strategiskt profilerad blogg (denna,min anmärkning i dag)
Med vänliga hälsningar
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör(tv. passiv i de egna firmor Vidorg mm. av integritetsskäl)”
(ovannämnda brevets innehåll har rättats i några mindre punkter ang. bortfallna ord mm).
Copyright © 2013 Lasse T. Laine,Vidorg F:a . All rights reserved
