Frågetecknen kring den europeiska demokratin

Frågetecknen kring den europeiska demokratin

Eller: På den europeiska valdagen till det gemensamma EU-parlamentet är det angeläget att fråga: hur demokratiska är våra demokratier (europeiska) egentligen? För min del-genom mina livserfarenheter i bara två EU-länder-Finland och Sverige tv- kan jag skriva mitt blogginlägg här bara som frågetecknen.Kan kan svaren från olika håll väcka våra politiker? Kanske förmedlas mina alternativa tankar hur förnya de EU-gemensamma organisationer bättre genom dessa frågor,än tidigare levererade svar,kommentarer och förslag från nya teorier och perspektiv härledda från det nya vetenskapsparadigmet?

Ref. SvD/ledare:”Business är lika fint som social business”,Sö 25 maj-14,av Maria Ludvigsson

SvD/Op-ed ledarartikel:”EU-hatarnas Putin-stöd ingen tillfällighet”,Sö 25 maj-14,av Mats Johansson

Förord

Egentligen borde jag fira i dag.Dels har jag förtidsröstat i förgår till EU-palamentsvalet och därmed uppfylld min demokratiska plikt-som röstandet kan kallas med den minimalistiska tolkningen.Dels har jag avverkat min nattliga arbetsrunda-den dubbla på söndagar för att överleva- och fått erfara hur den demokratiska verkligheten gestaltas på golvnivån i ett av de minst betalade jobb var arbetare är främst de som populisterna i de europeiska demokratierna föraktar eller är misstänksamma för-utlänningar,migrantarbetare.

Dagens två artiklar ovan väckte hos mig igen viljan att försöka få genom mina alternativa tankar,teorier och förnyelseförslag en gång till,fast egentligen-mot bakgrund av total tystnad i media ,social media och bland politiker och akademiska intellektuella (finns det sådana?)-blir det jobbigare efter varje blogginlägg att fortsätta skriva.Dags att pröva en annan strategi? Ställa frågor om den demokratiska verkligheten och låta läsarna hitta argument och perspektiv hur representativa mina frågor är för beskrivning av den europeiska demokratin i länder ovan.Eller-som så-kan dessa frågor generera nya frågor och förnyelseperspektiv som går att tillämpa i andra europeiska demokratier eller för förnyandet av de gemensamma EU-institutioner som är aktuellt,just nu,på EU-valdagen?

Business,Big business och socialt företagande

Maria Ludvigsson-en ledarspaltsskrivare i en av Sveriges stora riktstidningar Svenska Dagbladet-har skrivit en intressant artikel om Muhammad Yunus,grundare av Grameen Bank med sina idéer om sk. mikrolån.Han är professor i Bangladesh och ville genom sina minimala lån ge chansen för landets fattiga att genom eget arbete och företagande ta sig ur sin fattigdom då de ordinarie bankerna uppfattat dessa fattiga,driftiga entreprenörer som olönsamma kunder och vägrat ge startlån.Hans idéer har spridit sig och skapat en blomstrande affärsverksamhet där och givit exempel även för andra,i andra fattiga länder.Som tack för sina idéer och fungerande,tilämpad socialantropologisk verksamhet,fick han motta Nobels fredspris 2006. Själv säger han-redovisat enligt Ludvigsson:

”Han berättade om hur svält och armod i 1974 års Bangladesh fick honom att lämna sitt tjänsterum på Universitetet för att ”göra något”.Teorierna fick klara sig utan hans uppmärksamhet en tid.I stället omsatte han dem i praktik och startade de första formerna för små lån till människor som levde i fattigdom”.

Den första frågan som jag ställer nu är följande:

1. Kan jag generalisera dylikt handlande från en akademikers sida-teoretiskt kategoriserbart som tillämpande socialantropologi (ämnet som forskar hur människor organiserar sig och sedan tillämpa nådda resultat ”i den demokratiska/sociala verkligheten”-att gälla även EU-demokratier?

Då jag ska inte skriva modern litteratur här (där frågor lämnas obesvarade och lämnas till läsarens egna initiativ,vakenhet och tanke-och handlingsverksamhet),kommenterar jag först genom beskrivningar av de modernare former av demokratier inom de nordiska EU-länder som jag har erfarenhet av.

Ja,här har vi riskkapitalister som är villiga att ge lån om de uppmärksamsammar att något intressant som kan eventuellt ge stora företagsvinster i framtiden håller på att formas.Själv har jag fått sådana erbjudanden från både Europa och ända från USA,riskkapitalisternas lovade land.På 90-talet,då jag kommenterade Kosovo-krisen och lämnade mina förslag hur lösa den (odiskuterat naturligtvis i den svensk-finska demokratin var omvärldsbevakningen sker på de välbeställdas villkor),fick jag även frågor om intressen för att köpa ryska handelsvaror.Det kan vara att jag kommer inte ihåg tidpunkten rätt-kanske var det efter att jag hade kommenterat på mina blogg eller firma webbsidor Sovjets sönderfall och vilka strategier vore enligt mig då bäst att tillämpa för att få landet på fötterna igen (med alternativa tankar naturligtvis-ej såsom de västliga förståsigpåare professorer såg det vara bäst-den abrubta,grymma demokratiseringen mot sovjetstatens uppbygda institutioner).

Även politikerna är nog öppnade här eller försöker i alla fall.Här kan den läsaren som läst mina tidigare blogg säkert komma ihåg hur det gick för mig? Efter att ha ”stött på patrull” i universitetsvärlden då jag ville framföra tankar för en ny,bredare (djupare) grund för vetenskapandet i mina grundtankar för ett nytt vetenskapsparadigm,startade jag min firma på de sociala och ekonomiska villkor att jag fick dra av gjorda firmainvesteringar ur tjänsteintäkter/lön.Dvs. Jag försökte lyfta mig själv ur min fattigdom-ett av de minst betalda manuella jobb som oftast utförs av invandrare då infödda vill ej ha sådana jobb: spara,investera,spara,investera-firmabyggandet på fritid vid sidan av heltidsjobbet i det lokala sjukhusets kök som diskare. Hur gick det sedan? Ja,politikerna i de nordiska EU-länderna är oftast nationellt inriktade och ser främst på ordning och reda i de lokala ekonomierna.Efter ett år förändrades alltså spelreglerna för mitt firmabyggande vars mål vida överskrider dessa nationellt inramade mål.I mitt fall-de nya tillämpningar som jag skapade gällde ju alla människor genom att grunden var vetenskap.En abstraherande tankeverksamhet eller typ av jobb som är mycket jobbigare än det manuella jobbet som man lämnar efter arbetstidens slut.

Andra frågan som lyfts nu efter berättelsen ovan,gäller tankar eller frågor om dagens EU-politik.

2. Här kan jag relatera också till mina socialantropologiska studier vid ett av Sveriges finaste universitet i Uppsala.I ämnet görs en skillnad mellan vad som sägs-tex hur demokratiska är våra samhällen här i Norden,mätt även med EU-mått-och det som man sedan gör och handlar efter. Som ett exempel,se tex de Nya Moderaternas EU-valmanifest eller valbroschyr:

Arbete för jobben (citerar): ”Nya Moderaterna arbetar för friare handel,bättre konkurrens,en modernare EU-budget och mindre regelkrångel.Så blir det nya jobb”.

Fint sagt,men handlingar? Varför har konkurrens ej fungerat då det gällt mina firmaförslag? Se SINUS-projektet 1990-2012 (vid sidan av arbeten,framlagda som uppsats-utredningar i ämnen Ekonomisk Historia och vid eMBA-studier vid Gävle Högskola då ville skaffa mer kompetens för mitt firmabyggande vid sidan av egenstyrda studier via nätet) som skulle ha förnyat sjukvårdssektorn i Sverige (även i Finland om deras omvärldsbevakning hade fungerat och kontakter därifrån tagits eller givits firmauppdrag till alternativtänkaren i stället för en etablerad professor vars förnyelshorisont instängs inom det etablerade vetenskapsparadigmet).Eller mitt nya projektbetalningsform M.O. (Management Option) som kunde fungera även som trefaldigt säkert,nytt slags derivatainstrument som staten och dess myndigheter kunnat använda vid sidan av banker,försäkringsbolag och företag och vilket även genererat franchising-verksamhet om låtits komma upp och uppmärksammats i media,politik och näringsliv.

Ordning och reda-men på de villkor som passar enligt de etablerade sfärernas perspektiv.Genom skattemyndighetens agerande (godkänt av rättsmyndigheter vid Länsrätten och Kammarrätten) definerades vinster och företagandet genom korta perspektiv.Då mina strategiska,långsiktiga investeringar-finansierat genom extremt,ursinnigt sparande,egna,mindre lån samt mindre summa arvpengar från föräldrars sparande som fått som stafettpinne över generationer (även farfar var en företagare,men även rikspolitiker). Så-till skillnad från Bangladesh-demokrati-har våra nordiska demokratier ett visst tidsmässigt och kunskapsmässigt försprång,men ”det ekonomiserande tänkandet”- härledningar ur den gällande ekonomiteorin som definierar vinster enligt korta,maximerande perspektiv,är nog samma där som här,ja överallt på vår jord.Maria Ludvigssons artikel väcker också frågor härvid.Kan man göra en djupgående skillnad mellan ”socialt företagande” och ”företagande”.Enligt mig- ja,det gör man bland vissa politiker och bland populister som ser främst efter egna,nationella ekonomier trots att man säger sig vara EU-vänlig eller jobba för solidaritet,och de tre,grundläggande friheterna inom EU som ju definerar hela dess idé.

Här har jag alltså lyft samtidigt upp frågeställningar om både vår EU-politik,om de handlingar som görs fast munnen säger sig vara för EU och de nya,grundläggande friheterna.

Tredje fråga som lyfts upp nu,blir följaktligen naturlig: 3. Om vårt institutionella organisationsbyggande och organisationskultur kring och i EU går så trögt eller framkalla både nationalistiska strömningar eller populistiska kritiker som dock vill få betald av EU för sin motsägelsefulla verksamhet,kan man då hoppas på att skapandet av jobben kommer att lyckas i framtiden på dessa organisatoriska grunder?

Ta exempel på de Nya Moderaternas valbroschyr igen- vid nästa konkreta punkt: Ansvar för ekonomin (citerar): ”Ordning och reda i ekonomin gör att vi kan satsa på allt som bygger vårt samhälle starkt.Det är grunden för vårt välstånd.Vi vill ha hårda finanspolitiska regler och säger nej till EU-skatter som drabbar vanligt folk”.

Å ena sidan ordnar regeringen (där De Nya Moderaterna är det drivande partiet) statens finanser,och andra sidan säger den sig att bygga samhället starkt.Det som bygger samhället starkt är nog inte regler,utan människors inneboende kraft,upplysningsanda,solidaritetskänslor som kunde bäst sammanfattas som samhällets sociala och kulturkapital.Nuförtidens samhällen är även multikulturella och invandrarnas intresse och driv för uppåtgående social mobilitet är en av deras viktigaste förnyelsekrafter som de etablerade samhällsinstitutioner och sektorer vinner att satsa på.

Är EU-demokratiers utvecklingsutmaningar kompatibla med auktoritära eller kyniskt-populistiskt-enbart nationellt inriktade politikerkulturer? EU:s stora utmaningar är de som är gemensamma för hela jorden:

-klimatfrågor

- hur skapa jobb då det finns så många arbetslösa-speciellt bland ungdomar och invandrare och andra,marginaliserade människor

- hur arbeta för fred och fördjupade demokratiska processer i dess medlemsländer som har olikartade historiska och kulturella bakgrunder.Kort sagt-var finns gemensamma nämnare som kunde förna och förnya dess folk så att de kunde även konkurrera framgångsrikt i världen,gentemot USA och Asiens växande stormakter eller ekonomier?

Hänvisande till den tredje,både konkreta och ideologiskt syftande punkten i de Nya Modernaterna ovannämnda valbroschyr,väcks nu följande fråga:

4. Ett öppet Europa (citerar): ” Europasamarbetet ger oss fred och demokrati.I oroliga tider är det viktigt att stå upp för öppenhet och tolerans”.

Jag skulle nog säga att detta är det bästa som partiet ovan har skrivit i sin valbroschyr.Jag håller fullständigt med det ävenom jag är inte eller vill inte bli medlem i partiet.Jag kan dock som potentiell koncernbyggare (om demokratiska och rättsregler fungerar alltså) samarbeta för dylikt.

I den anda lämnade jag tex nyligen ett pr-blad att läsa för konferensdeltagarna i en mindre grupp här i Uppsala (konferens om Östersjön och mat mm. frågor vid Sveriges Lantbruksuniversitet här). Jag ser och bygger min lilla enmans firma Vidorg (se firmanamnet och den image som den ger-en vid organisation.Imagen är dock byggt på en ny,vetenskapligt grundat syn på människan,samt firmans nya produkter/tjänster genom härledningar ur det öppnare,vidare,nya paradigmet) med ett big business-perspektiv.Med det ser jag inte att socialt företagande och företagande skulle stå i motsats för varandra.Se de stora,toppfirmor i världen som driver både forskning,kreativ personalpolitik,initierar och är med att finansiera olika samhällsbyggen mm. I mitt pr-blad (kan fås av mig efter epostkontakt till adressen: management@vidorg.eu ) skissade jag firmans närområde- lokala rummet kring Östersjön-där även Ryssland och Norge skulle räknas in ävenom de är ej (ännu) medlemmar i EU.Det vidare perspektivet finns i en kort notis om global impact -teman som drivs bl.a. hos FN-organisationer.Mot den bakgrunden kan jag hänvisa till mina förslag under Kosovo-krisen om bl.a. ett nytt bidragssystem-typ av lån-hos Världsbanken.

Ryssland,EU-krisen och det långa perspektivet

Den här rubriken är nog ganska ny i EU-sammanhanget.Jag har ej sett eller hört att dessa frågor skulle ha tagits upp på ett allvarligt sett i syfte att skapa bättre EU som skulle förmå Ryssland ur sitt nuvarande försvarsposition (se mina tidigare blogg där jag analyserat både landets president Putins person och landets skede och utmaningar dock utan att väcka intresse eller dialog bland medias,politikernas eller akademikernas etablerade påverkanspersoner).

Mats Johansson-en moderat riksdagsledamot och medlem i Risksdagens Utrikesutskott har i dag skrivit artikeln ovan,men jag anser dess innehåll alltför propagandistiskt för att analyseras närmare.

Mina synpunkter kan sägas stödja delvis Putin-vara absolut för intresse för positivt samarbete med landet Ryssland-och dessutom ha en långsiktig,positiv perspektiv på EU-bygget.Alltså anser jag att jag kan då direkt till den sista,femte frågan som kunde funderas av mina ev. läsare innan de röstar i dag (eller i framtiden,i nästa EU-valet).

5. Är EU:s (inklusive USA:s) nuvarande straffande linje mot Ryssland och dess aktioner i Ukraina innehållsmässigt motsägelselösa och politiskt dynamiska? Eller utgår de främst ur gamla ideologiska perspektiv ur kalla krigets dagar? I dessa satser finns redan en massa frågor,vilka jag ska ej svara på här.I stället kan jag fråga i de Nya Moderaternas anda (se tredje tema ovan om ett öppet Europa):

Vilka politiska handlingar vore ändamålsenliga för att dels lugna ned Ukraina krisen,dels lämna öppningar för Ryssland att komma ur dess ekonomiskt gammaldags utvecklingspiral (”Eurasien bygge med satsningar ”extensivt” på storskaliga projekt där man slösar bort naturresurser då det skulle gälla att diversifiera ekonomin,skapa fou-baserade nya innovationer och efterfrågan hos folket för nya tjänster och upplevelser i en öppen värld-dvs sk. intensivt utvecklingsstrategi i en modern marknadsekonomi.Mitt och Vidorgs intresse-se mitt pr-blad- är ett naturligt,konkret steg i den riktningen.Nu väntar jag kontakter från det lokala-,EU- och ryska näringslivet,eller-ja,varför inte ur den nya regeringen som tillträder senare i höst då det blir val igen.

Du läsare- det vore kul om du ville veta mer,ha offentliga diskussioner och kunskapsletandet kring dessa mina frågor ovan.Ävenom jag är inte en offentlig påverkansperson som framgångsrik företagare (än-kanske i framtiden?) eller politiker eller kulturperson. Men,vem vet,kanske våra EU-demokratier är så pass öppna att ”lasset” kan dras-av sig själv (alltså jag själv) som hos mikrolåntagarna i Bangladesh?

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

Regeringens drömsits ?

Regeringens drömsits?

Eller: hur regeringens-eller De nya moderaternas som en utslagsgivande färddefinierare inom den- kunde samordna bättre sina EU-parlamentsval principer med den inhemska reformpolitiken. Annars blir ju den fina portalparagrafen bara en Potemkinkuliss!

Ref. DN/Debatt: ”Riv fler handelshinder i Europa för jobbens skull”,Fre 9 maj-14,av Fredrik Reinfeldt,statsministern,samt De Nya Moderaternas valbara Europarlamentariker på M-lista: Carl-Oskar Bohlin,Anna Maria Corazza Bildt,Gunnar Högmark,Christofer Fjellner och Cecilie Tenfjord-Toftby

Lasse T. Laine: skickat insändare,nr. 2, till Insändarspalt,Uppsala Nya Tidning,Fre 9 maj-14 (se texten under)

Fin portalparagraf hos De Nya Moderaterna för EU-arbetet

DN Debatt har i dag publicerat en intressant artikel om M-valprinciper inför det kommande EU-parlamentsvalet i Sverige. Regeringens statsminister och regeringens ”färddefinierande parti” har i den publicerat sina tre tyngsta sakinnehållspunkter,vilka även jag som fd. Socialdemokrat och partiets informella ideolog (om det tillåtits) kan skriva under. Satsningar för - Jobben

- Ekonomin och

- Öppenheten

Om man sammanfattar deras budskap eller valmanifest och dess bärande principer kort kan man knappast skriva bättre än här:

”Vi väljer ett öppet och tolerant Europa,som står upp för demokratiska principer och människornas lika värde.”

Kunde jag visa hur portalparagrafen kunde få innehåll mer konkret i nya typer av reformer både i Sverige och EU? För att kunna göra detta tar jag upp först de tre viktigaste punkter eller delbeskrivningar under punkter ovan,som jag anser vara värd att kommentera mera och försöka bena ut på ett litet annorlunda sätt. Ej som separata punkter eller projekt,utan som en gemensam struktur där olika processdelar driver på varandra. Det som är typiskt för mig som syntetiskt tänkande entreprenör. I detta ändamål avspeglar jag den tilltänkta EU-arbetsnivån gentemot det som kunde göras lokalt. Om man håller dessa isär-såsom man kan tolka De Nya Moderaternas EU-valprinciper där man kan läsa om önskningar för avvikelser för Sveriges del om den fina portalparagrafen-finns faran att portalparagrafen stannar. Ja-du förstår-bara som Potemkinkuliss.

Punkt Ekonomin och reformpolitiken

Artikeln skriver: ”Vi har lyft fram reformer för att öka konkurrenskraften. Allt detta har bidragit till att skapa bättre förutsättningar för ett EU som står starkt i framtiden. Det är viktigt att vi nu inte släpper tyglarna om den europeiska ekonomin”.

Här finns alltså samtidigt ett påstående att man har jobbat för reformer som ökat konkurrenskraften i Europa,samt att man har samtidigt ”ordning och reda” såväl i den inhemska som i EU-ekonomin.

Frågor som väcks är nu:

- frågan om Euron: om det är ordning och reda inom Europa genom satsningar som velat stabilisera Europas ekonomi för att bl.a. kunna bevara Euros växelkurser gentemot andra världsvalutor,varför har Sverige ej anslutit sig till euron?

- Konkurrenskraften: EU möter och kommer att möta ännu större konkurrens i framtiden bl.a. från Asiens mäktiga Kina och Indien även dess nyare tillväxtländer.Då man betraktar USA,har det landet ökat sin konkurrenskraft genom att sälja modern teknologi dit och även utbilda folk därifrån vilka -då flyttat tillbaka- har både kunnat öka efterfrågan på USA:s kompletterande tjänster samt samtidigt genom positiva erfarenheter under studietiden i USA befrämja deras demokratiexport (genom nätverkande och ömsesidiga kapitalströmmar).

Fråga: En nydanande fou (forskning och utveckling) är centralt för både teknologiska och ekonomiska-sociala reformer. Varför har regeringen och M-partiet ej tagit tillvara de möjligheter som finns i Sverige med den radikalt nydanande forskningen som jag propagerat för under alla dessa år då de suttit i makten men då ingenting har hänt. Fatta pennan och sätt konkurrensen i kraft även i Sverige mellan det gällande,en-dimensionella vetenskapsparadigmet och det nya,fler-dimensionella sådana. Eller väntar regeringen på att andra tar steget först. Från USA eller-ja varför ej-grannlandet Finland eller tom. Ryssland?

Punkt Nya Europa

Klimatpolitiken är ej nämnt under någon av de tre centrala punkterna ovan,men tas upp senare i artikel under rubriken ovan,vilket är bra. Man låter därmed ge intrycket att man tror ändå att det är bl.a. på kraftiga satsningar på detta område som Det Nya Europa driver fram utvecklingen.

Frågor:

- Varför nämns då under klimatpolitiken endast diskussion om utsläppen för att kunna leverera målet om högst 2 Celsius ökning av medeltemperaturen på jordens atmossfär. Var finns diskussion om bidrag,skapandet av resurser för nya klimatsatsningar,vilket tangerar även frågor ovan.

- Jag kommenterade kort i min tidigare blogg om behov av sociala reformer både lokalt och globalt som en ansedd forskare i Danmark talar för.

- Till skillnad från Vänsterpartiets slogan eller diskussion om ”(borta med) vinster i den offentliga sektorn”,har jag diskuterat i mina akademiska produkter (som jag borde ha låtit bli och lyft upp senare-i avhandling tex.- i stället enligt läraren som ville att pro gradu-arbetet skulle skrivas om) om vidare begrepp ”samhällsvinster” samt i tidigare produkt-om grundkonstruktion för en ny ekonomisk teori (i min nya värdeteori samt ny ekologiteori).

Här möter läsaren samma politiska dilemma igen: vankelmod eller brist om initiativkraft hos den sittande regeringen som väntar och ser att andra tar steget först. Om de gör det-ja,då flyttar företagsvinsterna utomlands och det blir mindre skattepengar för Sverige. Är regeringen alltså konsekvent i sin politik under M-ledningen?

Ordning och Reda i ekonomin

Här skrider jag direkt till den springande punkten: är utökade sociala skillnader typiskt för innovativa samhällen? Forskningen säger att det är ej så,ej heller magkänslan hos den vanlige medborgaren.

- Jag har tidigare hänvisat till en svensk intellektuell som talar om skillnader mellan sund och osunt konkurrens. Detta har varit känt för mig redan länge. Därför jag egentligen fortsatte den diskussion som var tidigare kär för moderaterna (de gamla?)-om behovet av incitament i det ekonomiska livet. I min nya samhällsmodell-diskuterat redan 1990 i min första SINUS-projekt produkt- nämnt ”den delvis marknadsstyrda offentliga sektorn” med dess flex-prissättning skulle incitamenten förstärkas vidare. Nu mellan individen och samhället,på så sätt att både individens egna fria val påverkar priset som hen får betala då anlitar de offentliga tjänster och marknadssituationen för tjänsteleverantörer. Som det är nu,är relationen ej ömsesidig,vilket har även lett till diskussion om bidragssamhället hos De Nya Moderaterna som i själva verket sett till att det blivit så ännu mer behov av (genom ökade sociala klyftor).Det vill säga-koherensproblemet igen: ordning och reda hänger ej riktigt ihop på ett dynamiskt sätt utan endast i ord och proklamationer.

Den dubbla spegeln och jämförelsen mellan det lokala och EU-nivå

För detta klistrar jag nedan min skickade epost till Insändare-spalten till den lokala tidningen här i Uppsala. I insändaren lyfter jag upp de möjligheter som regeringen har (har haft) för att kunna reformera den inhemska ekonomin och skapa jobb. Om den önskat/önskar att göra det. Därav min rubrik ovan. Än finns tid till rättelser och nya tag för den sittande regeringen men den tidsluckan är snart över då valet lyfter eventuellt fram en ny regering. Hur den tar hand om förnyelsesitsen är sedan en annan fråga,och får ev. återkomma fram senare till.

Här är min insändare i dag- om du min läsare orkar ej har så vid eller annorlunda överblick-både det lokala och EU-reformarbetet samtidigt-så du kan läsa de separat. Lycka till och sprid gärna vidare dina funderingar.

Replik på UCC nedläggning (skickat insändare till lokal tidning i Uppsala)

Jag vill komplettera min första insändare på nedläggningshotet av UCC,vilket det skrevs om i UNT den 28 april. I min förkortade insändare diskuterade jag om bortkastandet av kunskapskapital som finns hos UCC,dess kirurg och startare Haile Mahteme samt den stab som installerats efter starten samt invunna rutiner och kontakter. Prof.emeritus Lars Påhlman tog även i sin insändare den 6.maj upp detta och relaterade händelsen till ev. personkonflikter inom LUL. Han nämnde även ev. kartellbildning/nätverkande mot UCC genom LUL-landstingsledningars kontakter med andra landsting vilka slutat sända patienter dit vilket-om det var sant vore kanske ett fall att utreda juridiskt?

Då jag fick i dag en Facebook-grupps epost ”Att rädda Ackis”-sänd från socialdemokraterna i Uppsala- och på Facebook-gruppens sida diskuteras det om brister hos sjukhuset som om det vore endast frågan om ledningens personliga brister,vill jag kommentera kort vidare. I min senaste ”eget projekt-uppsats-utredning” som handlade om produktivitetsproblemet hos den offentliga sektorn och speciellt sjukvården,kom jag fram till att olika partier kan ha olikartad syn på produktiviteten. En del partier (landstingsråd och sjukhusledningar) kan betona mer ”hårda faktorer”-som är lättare att räkna i pengar,en del andra ”mjukare” beslutsunderlag typ personalmedverkan,kunskapskapital mm. arbetsmiljövillkor som påverkar på både Ackis/landstingsekonomin och på långsiktigare lösningar (eller brist på dem).Det är alldeles för enkelt att skylla bara på en eller några personer,ävenom det är viktigt att lyfta fram den hypotesen också.

I min första insändare utgick jag från etniskt perspektiv. Hur det kan vara  svårt för en viss typ av ledningspersonal att acceptera att ”utländskt födda” tar sig fram i organisationen framför inhemskt födda. Jag skrev detta mot bakgrund av mina egna erfarenheter,men med detta ville jag inte säga att ledningen är rasistiskt inställd. De som börjar med nya rutiner eller innovationer möter nog ofta motstånd där beslut tas på personliga premisser. Gillar man personen eller ej,fast frågan borde gälla saker. Dylika beslut fattade på personliga,känslomässiga grunder blir sedan ofta-tyvärr- hinder för att rätta till gjorda felaktiga eller ensidiga beslut.Lars Påhlman använde termen ”pyrrysseger” här i samband med UCC och hotet om dess nedläggning då LU-ledningen (inklusive Ackis) vägrat att fortsätta samarbetet med det nya centret som startats av en enskild,fd. medarbetare.

I mitt egna SINUS-projekt (1990-2012) diskuterade jag även om ett nytt,bredare vinstbegrepp än det som använts hos tex. VP. Samhällsvinst är bredare och djupare än ”vinster i vården”-diskussioner tagit upp hittills (privata företags vinster).Det gäller att tex. investera långsiktigt,ta hand om sociala kostnader,preventivt. Det som man tex sparar kortsiktigt genom drastiska sparåtgärder betalar man långsiktigt flerdubbelt. Det gäller att ta väl hand om både personal,ha kloka avtal med externa entreprenörer,visa prestigelöshet i konflikter (i mitt sista arbete i projektet nämnde jag även möjligheten av att skapa ett nytt, hållbart budgetsystem för staten,då dylikt begrepp skulle användas som grundperspektiv.Ett intressant förslag för ny typ av fou inom redovisning?).

Personligen skulle jag föreslå tex att LUL/Ackisledningen tog upp frågan om UCC igen på bordet och diskuterade om långsiktiga åtgärder och möjligheter att investera klokare. För sistnämnda: varför ej tex. ta kontakt med staten-regeringen-om möjligheten att ordna ett fou-projekt i Uppsala? Låta "fou-assistenter"-studerande-forska om de 2 grupper av patienter hos Ackis och UCC: de som söker sig till UCC på egen hand eller på remiss,och de som behandlas på ordinarie sätt hos LUL/Ackis ang. cancer. Första gruppens patienter kunde-enligt projektmedel från staten- kunna använda flex-priser enligt det förslag som jag tog upp redan 1990 i min första SINUS-projektuppsats-utredning,den andra-ordinarie patienter-den gällande prissättningen.

Frågeställningar kunde vara tex.: finns det skillnader på vilken grund patienter söker sig till UCC och de som ej gör det; finns det bakomliggande orsaker för det -tex.kunskapskapital hos patienter-  eller att de som har medelklassbakgrund söker sig hellre till UCC än de som är ”ordinarie patienter” och vill inte spara i sina andra kostnader för att finansiera sin UCC-operation.

Enligt mig vore det inga etiska skäl varför man kunde ej ta beslut om detta slags unika projekt hos LUL/Ackis? Sittande regering skulle vinna valpoäng inför valet och visa sitt intresse för seriös,ny grundfou. Och politiskt:patienter har ju sk. fritt val- det borde ju gälla att respektera detta och skapa strukturella möjligheter för patienter att göra det? Det nya vore ju även ekonomipolitiskt intressant inför valet. Dylikt projekt skulle ju skaffa arbete för arbetslösa,utbildade studenter med färsk examen,samt skapa även externa förtjänstmöjligheter för konferenser mm. i Uppsala. Utöver nämnda projekt finns det även andra projektmöjligheter inom vården från min firma som jag vill dock inte ta upp här av utrymmesskäl.Utöver det skulle projektet-om det utfall med positiva resultat-kunna bli ett intressant,nytt exportämne för både min firma Vidorg som för andra företag som skulle samarbeta i och kring projektet-dvs. nya skattepengar åt både staten och kommunen.

Vågar ledningen hos LUL och Ackis att tänka på nya banor? I problemsituationer finns det ju även möjligheter för nya lösningar om man betraktar dem förutsättningslöst,utan prestigelåsningar. (slut på skickat insändare inlägg)

.PS. Jag har i dag lö-en dag senare-gjort några mindre kompletteringssatser här på webben för min insändare,vilka togs ej med i insändare-eposten då min "status" i Uppsala ska ej få sticka ut alldeles för mycket..dvs. anpassning till den lokala kulturen.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

”Churchill II” i media-och politisk närvaro

”Churchill II” i media-och politisk närvaro

Eller: hur den svenska alternativtänkaren vill göra ett media-och politiskt experiment för att belysa vad det nya,kalla kriget egentligen handlar om och hur det kunde kväsas innan det bryter ut. (Experimentet består att se,hur och om dagens debatt av politiska ledare i kväll,i Sverige, lyfter upp teman för detta blogginlägg. Om ej-ja,då har varken media,internet,eller sociala livet fungerat i Sverige på ett ömsesidigt sätt).

Ref.

SvD/ledare:”Miljardärer är inte problemet”,Sö 4 maj-14,av Tove Lifvendahl,politisk chefsredaktör SvD

SvD/Op-Ed-artikel:”Största miljöproblemet är inte global uppvärmning”,Sö 4maj-14,av Björn Lomborg,chef för ThinkTank Copenhagen Consensus Center och adjungerad prof. Vid Copenhagen Business School

SvD/Op-Ed-artikel:”I Tallinn känner man Putins avsikter”,Sö 4 maj-14,av Mats Johansson,riksdagsledamot (M) i utrikesutskottet,Sveriges Riksdag,ordf. I tankesmedjan Frivärld

SvD/Brännpunkt:”Fryst bidrag hot mot klimatavtal”,Sö 4 maj-14,av Mathias Friman,forskare,och Björn-Ola Linnér,professor,båda vid Centrum för klimatpolitisk forskning,Linköpings universitet

Förord

Det händer mycket just nu. Den globala finanskrisen sedan 2008 lättar men är ingalunda överstökat med säkerhet; det pågår-som alltid har gjort-krig i olika delar av jorden där lokala maktklick griper våldshandlingar mot sin egen befolkning på allehanda skäl (religiösa,etniska,hotelser från grannländer mm); EU vinner stöd i Europa då flera länder vill ansluta sig trots att det finns fortfarande stora klyftor kvar socioekonomiskt och kulturellt vilket hindrar den gemensamma visionen om enat Europa att materialisera sig. Och sedan-det här gamla,historiska: Ryssland känner sig hotad av västländer i sin strävan att både lösa interna kriser och hävda sig som en av världens stormakter,som den var i dess förra skepnad.

En av författarna ovan-Mats Johansson- skriver om ”ett Churchillskt ögonblick” där det definieras i hans version endast som fast hållning mot Ryssland i den pågående krisen i Ukraina,vilket i hans version definieras som ett första steg i det nya,kalla kriget.

Jag-ävenom jag har ej varken intresse eller vill göra mig själv värd image av Churchill-hävdar att det churchillska ögonblicket är mycket större än så. Jag-som ”Avatar of Synthesis”-ser att Churchill II :s stora jobb och utmaning är att se de stora farorna som hotar freden i både Europa och globalt och lösa dem-genom-ja,just med en syntes. Ej genom fredsapelleringar,negativ reciprocitets åtgärder mot Ryssland som bara ger ytterligare bränsle åt den krigiska situationen i Ukraina vilket i värsta fall kan leda till det som var meningen att undvika med EU-ett stort krig igen i Europa. Ej heller genom bidragssystem i någon global klimatfond som funktionellt,analytiskt tänkande experter och politiker har snickrat åt världens folk i önskan att vända klimatkrisen innan den slår ut i full blom och ytterligare ökar desperation och social-ekonomiska konflikter på jorden. Därav min rubrik ovan:

”Churchill II:s jobb är att leverera och förena olika,skilda åsikter,ideologier,maktintressen,negativa tillstånd socioekonomiskt och forskningsresultat i ett positivt krig-för jorden. Innan argumenten släcks och känslorna och auktoritära beteenden och handlingsvillkor tar över och leder oss till nuvarande mänsklighetens död. Ävenom det sistnämnda skulle hända ändå-ska vi inte vara klena i våra hjärtan och handlingsfrihet utan kämpa ända in i sista,tills segern är vår.

Miljardärers bidrag till ett positivt krig

Svenska Dagbladets politiska redaktör Tove Lifvendahl har skrivit en läsvärd ledare om pengarnas makt i samhället,om attityder mot miljardärer som finns i ett fåtal i Sverige (det näms 136 aktuella sådana,men då har man ej räknat in potentiella sådana,med kunskapskapital-de som det Svenska Näringslivets skojiga annons i samma tidning nämner om som ”jobbskaparna”-se även min tidigare bloggartikel om superentreprenörerna och myndighetspraktik som ev. möter sådana här i Sverige).

Tove ser framåt och föreslår både önskvärdheten av nya attityder i landet Sverige gentemot miljardärer,som ny slag politik från makthavarnas sida. Om näringslivs politik kunde förena både kompetens,strukturellt öppna,dynamiska system och positiva attityder mot entreprenörer,jobbskaparna,skulle miljardärer säkert både skapa fler företag i Sverige (globalt om sk. superentreprenörer) och ge bidrag för att befrämja olika sakers tillstånd som de känner sig för eller har själva brottat med i sitt liv innan de blev miljardärer. Själv skulle jag-om jag blev sådan-ge bidrag både för kvinnoorganisation (eller stiftelse) för kvinnor som blivit utsatta för olika typer av våldshandlingar,för forskning för att utveckla vidare det nya vetenskapsparadigmet,1 % bidrag till FN och ev. till mer. Ävenom jag är realist-sedd mot mina tidigare erfarenheter här i landet som invandrarintellektuell och firmabyggare-har jag ej givit upp hoppet än och kämpar vidare på mina ”fronter”: i fou-livet (ej längre nog i detta liv),politik (eventuellt),i näringslivet (får se om myndigheter kan frångå från sina negativa,ensidiga,tidigare beslut) och i kulturlivet (eventuellt via Amazon och dess svenska marknad).Jag har planer,jag har strategier för dylikt,och även viljan att växa även själv som människa för att lyckas. Och ävenom jag skulle inte lyckas,skapar dylik kamp mening i mitt marginalliv,i det liv som andra anser passa för sådana som mig-syntetiskt tänkande alternativtänkare som vill förnya världen med ett nytt vetenskapsparadigm och som därför kan upplevas som hot av den makten som tänker kortsiktigt (och därmed är i själva verket maktlös).

Analys av Rysslands krigiska hotelser

För att skapa relevans för min benämning av ”Churchill II” och hans/hennes egentliga insats-att definiera det nya,kalla kriget annorlunda och förena människor i kamp mot den-på ett unikt sätt som de rådgivare och politiker som använt sanktioner mot Ryssland eller vissa kretsar i dess maktsystem ej kunnat göra då krisen bara eskalerat-ska jag ge en annorlunda bild av orsaker för det som händer i Ukraina.

1. Det kan mycket väl vara så att det är en västvänlig klick i Ukraina som blickar mot EU. Under tiden-innan dess-har man marginaliserat genom etniska fördomar de rysktalandes villkor i landet. Putin och hans anhängare ser därmed en chans att införliva eller försöka göra det vissa områden i Ukraina tillbaka till Ryssland. Föredetta imperietänkandet har fortfarande sina anhängare kvar i landet,och om Putin lyckas att väcka nostalgiska känslor igen genom externa förvärv av forna landsdelar,glöms det stora,aktuella problem som landet har just nu. Och därmed sitter man själv kvar i makten.

2. Rysslands har nämligen i sitt förra imperieskede satsat på sk. extensiv ekonomisk politik genom stora byggnationer av kraftverk,infrastruktur,jordproduktionsenheter mm. komplex som man försökte både styra och planera. Brister i planekonomins hantering av information (omöjligt) inklusive interna,politiska kamp inom det härskande kommunistpartiet och allslags slentrian och korruption gjorde dock att den stora makro-ekonomin i ultimat form-som ett slutet system med rigorösa regler som ofta arbetade även mot människornas egna upplevelser och erfarenheter-misslyckades. Arv från Sovjet-tiden är det stora beroendet av några enstaka sektorer i näringslivet: av olje- och gasindustrier. Militärindustrin ses därför som en möjlighet att få igång bättre ekonomiliv i landet just nu.

3. Då EU vill förnya sin energisektor,breda ut sig ytterligare på nya östliga områden,och Nato finns kvar,finns det all anledning för Putin administrationen att känna sig hotad. Om EU lyckas i förra,skulle det betyda att Rysslands ekonomiliv blir ännu sämre. Därför kan timingen av krigiska hotelser ses som en strategi för att försöka skrämma bort EU-inklusive Ukraina-från dylikt.Och då EU försvarar sig att fortsätta göra sig oberoende av rysk olja och gas,blir hotelsespiralen negativ och kontraproduktiv,vilket leder makthavarna på alla håll till ytterligare desperation och vankelmod.

Hur ska jag då bedöma Rysslands och EU:s och USA:s möjligheter att lösa nuvarande kris-eller första steg för kalla kriget som Mats Johansson ser det? Om båda partnergrupper i konflikten härdar sig i sin negativa reciprocitets-tro (alltså ömsesidigheten som är ej bra,som ger ej långsiktiga lösningar) och fortsätter ”slakta sina bönder” i det krigiska schackspelet som gammaldags militärstrateger ser kriget att vara (se Churchills unika lösning: vädjan till uppoffringar,vision,och realistiska handlingar),finns det en riktig fara för ett stort krig i Europa. Troligtvis skulle det göra att den bräckliga ekonomiska tillväxten dyker igen och det breder sig ut en riktig,riktig kall period på jorden. Då ekonomier hämmas,uppstår allsköns samhälleliga konflikter i olika samhällen: religiösa,etniska,rasistiska mm. Rörelser som splittrar samhällsdugligheten och hindrar den hållbara tillväxt som skulle behövas då man betraktar jordens stora problem: klimatkrisen,fattigdomen och dåligt fungerande,gemensamma institutioner som FN.

Churchill II:s ”gordiska hugg”

1. Om jag skulle använda mina filosofiska argument skulle jag kunna använda först det första axiomet i mitt nya vetenskapsparadigmet. I mitt fall vore det i ontologin (jämför Spinoza som försökte dylikt i etiken område)-läran om verkligheten och dess struktur. Axiomen om enhet och härledning av handlingar ur den. I det tillstånd som råder vore det centralt att knyta ihop både Rysslands inre tillstånd,EU:s motsvarande (se mina tidigare blogg hur jag skulle vilja se att tex. Euron skulle kunna reformeras),sociala och ekonomiska trender i både väst och öst och de följer som den gemensamma,bakomliggande krisen-klimatproblemet-orsakar.

För att denna artikel skulle inte bli för omfattande och därmed för svår att kunna fattas,skriver jag ej mer om detta.

2. Kontinuitet-axiomen: lösningen av klimatkrisen genom bidragssystemet och hoppet att därmed kunna lösa det bakomliggande,strukturella problemet (det ekologiska,sk.negativa fottrycket,inklusive utarmande av den mångfald som behövs för framgångsrikt ekosystem,vilket omöjliggörs av ensidig ekonomisk teori som ser ekonomin som styckvisa transaktioner,utan bakgrund tex till samhällets relation till naturen eller önskvärda sociala tillstånd i samhällen (positiv incitament i samhällsmodell tex som påverkar hur man format skattesystemet,sociala bidragssystemet, osv- se min tidigare diskussion och förslag om det).

Man kunde fortsätta fondskapandet men med bättre instrument. Här hänvisar jag kort om möjligheten av att använda mitt nya M.O.projektbetalningsform eller derivatinstrument,som kunde tillämpas i tex. M.O.-miljöfond (ej gratis naturligtvis-hur skulle jag kunna bli miljardär annars?).Varför ej i London tex.,forna Churchills födelseland?

3. Evolutions-axiomet: Rysslands ekonomi kan utvecklas; EU:s likaså; globalt politiskt multipolärt -politiskt system kan utvecklas om man förmår förnya FN. Gemensamt: enligt den nya människosynen i det nya vetenskapsparadigmet är människan både av fysisk kropp och mental-etisk själ-ande entitet (varelse).Om vetenskapen öppnar sig för nya,oförklarliga empiriska data i parapsykologi och delvis även i andra vetenskaper som enligt mig som teoretiker är nära förknippade med det (fysik,biologi,kemi),och kan starta grundforskning på det nya paradigmet,lyckas man institutionalisera förändringen,varvid evolutionen-som tidigare uppfattats endast på fysisk,organisk form eller i omgivande ekosystem- tar ett kvantumliknande språng till nästa, kulturevolutions nivå. Det vill säga en ny,fler-dimensionell evolutionsteori. Ej endast den fysiska,utan där mental-etisk evolution sker samtidigt,interagerande,med det fysiska.

Skulle man då fatta att alla vinner på om man börjar lösa både Ukraina och EU-krisen på ett helt,nytt,annorlunda sätt,ett sätt som är även mer livnära,följande livets grundläggande grundsatser,som den kreativa,syntesskapande forskningen lyft fram. Den nya Churchills kampmetoder vore därefter: ej användningen av vapenmakt (då tvungen till det) utan av pennans,argumentens,livets makt. Tillförsikt men även ödmjukhet: om vi-som människor-följer inte livets lagar-ja,då går vi under men bara tillfälligt. Tills vi återkommer igen,efter en period av vila då jorden har reparerat sig efter våra ensidiga,krigiska härjningar. Både sinsemellan oss,eller mot naturen. Moder Jord skulle nog le om hon fick sådan Churchill på sin sida. Och Churchill II- skulle han/hon nöja sig att enbart vila i skötet av modern? Varför ej födas på nytt?

Alternativet för ett stort krig i Europa?

Ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

EU-valet – som en möjlig europeisk framgångssaga ?

EU-valet – som en möjlig europeisk framgångssaga ?

Eller: nu som nånsin ska vi väl i Europa driva fram EU-samarbetets framtidsmöjligheter i stället för att rikta mot gammaldags,nationsbunden politik? Framtidens utmaningar kräver nya visioner,nya praktiska lösningar och nya former av solidaritet.

Ref.

SvD/ledare:”Entreprenörskap som en svensk framgångssaga”,Fre 2 maj-14,av Per Gudmundson

SvD/Brännpunkt/Inlägg/Europaparlamentet:”Socialdemokraterna bluffar om EU-valet”,Fre 2 maj-14,av Jimmie Åkesson,partiledare Sverigedemokraterna

Förord

I den här kommentaren försöker jag förena två olika synpunkter med artiklar ovan.Dels då Per Gudmundson talar för viktigheten av sk. ”super-entreprenörer”.De som skapar jobb för miljontals människor genom sina företag som korsar nationsgränser och olika ekonomiska,handels- och politiska block.Och dels av den svenska,nationalistiska partiledaren Jimmie Åkessons artikel som handlar i stort hur det vore bäst för Sverige (inklusive Sverigedemokraterna) att hålla sig fast vid det traditionella tänkandet som ser EU som ett hot för det egna landets handlingsutrymme.

Sverigedemokraternas teser

Åkesson målar fram följande situationsbilder som bestående kännetecken i den politik som råder inom EU och dess Europaparlament.

1. Enligt partiet ser man valet till Europaparlamentet som ett skuggspel (cirkus?) då i verkligheten handlar det om att alla de andra partier i Sverige borde uppfattas som en EU-vänlig block,i stället för partier i höger-vänster skala som bedriver politik gentemot EU med olika fokus,visioner och praktiska förslag hur forma kommande EU-politik

2. Det är endast Sverigedemokraterna som är kritisk hur EU bör vara institutionellt eller organisatoriskt.Nämligen mer makt-tillbaka till nationer- vilka kan förhandla sinsemellan i mellanstatliga avtal bättre villkor för sina nationer.

3. Den tredje-taktiska övervägandet att nu har Sverige mer handlingsutrymme än tidigare för ovanslags politik (ifall väljarna väljer rätt för sådant,sverigedemokratiskt alternativ,i punkt 2)-då även Storbritannien vill gå åt mer mellanstatligt handlingsutrymme-alternativhåll.

Den ensidiga bakgrundsbeskrivningen

Den taktiske,nationella politikern som Jimmie Åkesson är,ger här en följande beskrivning av EU-valet för Europaparlamentet.

a. Han riktar sin kritik särskilt mot svenska socialdemokrater som han anser bluffa.Mellan raderna: att det skulle spela en viktig roll att rösta på dem då de i själva verket ”sitter i samma båt” som högerpartierna eller partier i mitten,ja- som alla andra partier som enligt teser ovan har inte några större skillnader sinsemellan.

Är detta sant? Finns det inte även andra partier i Europa,vilka-liknande Sverigedemokraterna-talar för återgång åt det gamla,nationalistiska tänkande? Om sådana partier får mer makt inom EU-blir EU:s både vision,de historiska framgångar som man redan nått gemensamt i Europa,en bortblåst möjlighet att driva gemensam politik för frihandel med USA och andra handelsregioner i världen. Endast genom att EU reformeras på ett bättre sätt än det traditionella,tudelande tänkandet mellan federalister kontra nationellt inriktade som vill ha mellanstatlighet,har EU en chans att vara med och driva utvecklingen i världen för bättre levnadsvillkor-socialt,ekonomiskt,kulturellt-för svagare partner i både Europa och världen.Mellanstatliga överenskommelser kan ju också arta sig till blind maktpolitik-det borde Jimmie Åkesson veta.Typ Ribbenttrop-pakt mellan forna Sovjet och Tyskland hur dela maktsfärer i Europa.Räknar Åkesson med att Sverige skulle höras i ett sådant framtidsskenario?

Socialdemokraterna har av gammalt en annan vision i sin politik genom sin ideologiska bas eller teser.Om jämlikhet,jämställhet,broderskap folk emellan både inom landet och med andra länder. Om man betraktar först deras kritik mot Alliansregeringens politik ser man klart skillnaderna.I stället för utökade sociala skillnader,strävan åt annat håll.Detsamma driver dem i deras Europapolitik.Man kan ej räkna dem eller Miljöpartiet i samma fåra som tex Moderaterna,det drivande partiet i Alliansregeringen.

b. Det här med Sveriges möjlighet för frihandelsavtal med Europa som enligt Åkesson är Sverigedemokraternas linje,vore en intressant fråga att få mer diskussion om.Räknar han att Sverige- med sina låt oss säga 10 miljoner invånare och BNP vars storlek når ej toppplaceringar-kan förhandla sig fram till bättre avtal än det som EU förhandlar fram gemensamt,som handelsregion? Om det är något parti som bluffar,är det inte väl Sverigedemokraterna?

Sverige har nog större möjligheter än så.Tänk om Sverige fortsätter på det spåret som Per Gudmundson talar om då han beskriver önskvärdheten att befria Sverige från kontraproduktiv företags-,näringslivs- och fou-politik som ser helst till att endast svenska företag Sveriges bästa är-alternativt endast de företag som stannar i Sverige är bäst för landet.Alternativt endast de svenska företag som drivs härifrån vore bäst för landet? Åkesson borde veta bättre.Om tex. att en stor del av Sveriges export och exportinkomster handlar om licenser,olika slags företagskoncept som kan exporteras och om kapitalexport vilket ger kapitalströmmar tillbaka till landet.Tänk om Vidorg skulle vara ett sådant företag? Hur skulle Åkesson vingklippa det om han fick chansen,med vilken slags äkta svensk frihandelspolitik.Det vill säga-önskedröm för politiker-byråkrater (sådana politiker) att bestämma över svenska företag,deras tillväxt-visioner och driv? Lyckligtvis finns det även andra slags politiker som har bättre skolning antingen genom det praktiska livet,eller genom utbildning eller genom både och.Som kan skapa näringslivs-strukturer och sociala villkor i Sverige som gör att dylika företag kan växa,med sina långsiktiga perspektiv i stället för att bli skurna i samma mått över hela företagsfältet?

Bättre kan nog även EU,tillika som Sverige och världen?

1. Jag har på mina tidigare block skrivit om förnyelsemöjligheter för EU.Hur förnya Euron genom bätttre teoretisk konstruktion än tidigare gjort.Som skulle ta hänsyn att Europas länder-ävenom de är olika ekonomiskt-socialt-kulturellt- kan relateras gemensamt till gemensamma mått,konstruerade teoretiskt genom nya teorier härledda ur det nya,mångdimensionella vetenskapsparadigmet. Det vill säga: här finns både skillnader länder emellan,men arbetet mot en vision som var bakom bildandet av EU. Genom ett annorlunda system-tänk: gemensam struktur,men som är av en öppen natur och tillåter att länder både kan och bör hanteras olikt gentemot den gemensamma nämnare,beroende både av deras egna val,som övergripande situation i EU och världen,kan man glömma det där tudelandetänket som är typisk för dessa nationalistiska,tillbakablickande partier i EU. Kanske borde man argumentera bättre mot dylika bakåtsträvare genom skratt och humor? Ta EU-hatt då man sitter på kommunfullmäktige,då dylika partier vore nog bättre på den nivån om de kan ej förnya sig på sitt tankesätt och tankekategorier,inklusive nya slags begrepp och teorier.

2. Klimatkrisen kommer nog betyda att det sker mer flykting-och invandringsrörelser i framtiden. För detsamma talar den sociala förändringen i de flesta sk. postindustriella länder som nått samhällsutveckling som beskrivs som kunskapssamhällen. Det är lönlöst att kämpa mot naturen eller mot teknologisk-social utveckling. Naturligtvis kan man agera kontraproduktivt mot dessa framtidstrender som redan råder längre tid tillbaka,men då har man givit upp själva poängen med politiskt arbete? Att arbeta gemensamt för den utveckling som skulle gynna de flesta av oss i våra samhällen. Kombinerat med den nya vetenskapsparadigmets nya,fler-dimensionella människosyn som kopplar ihop kunskap och etik med gjorda val-vem än det handlar om- och livets grundläggande utgångspunkter (axiomer) som framgångsrika forskare lyfter fram,kan man få stöd på alla nivåer: i sitt personliga liv,i familjer,grupper,på partinivåer,på regeringsarbetet,i mellanstatligt arbete,internationellt.

3. Dylika politiker som tillåter både företagare att växa och forskarna att bedriva ny slags grundforskning är även intresserade av att förnya mänsklighetens gemensamma arbetsfora såsom Världsbanken,FN,WTO-arbetet för att nämna några. Dessa slags gemensamma villkor kan inte bli bra om de förhandlas fram endast genom mellanstatligt samarbete Åkesson. Varför således ej ta hand om förnyelsemöjligheter i stället,som faktiskt finns i Sverige just nu? En möjlighet för svensk framgångssaga i EU-världen och bortom den horisonten?

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.