Rättvisan versus samhällets ekonomi och dess effektivitetsmått

Rättvisan versus samhällets ekonomi och dess effektivitetsmått

Rättvisans paradox i kontext av samhällets ekonomi och filosofiska tänkande i stort, eller kunde rättsvisans samhällsvillkor förbättras ?

Ref1: Mina tidigare blogginlägg om fallet XY

Ref 2: Psykiatrikerns hälsningsuttalande till den tilltalade i början av engångsbesöket, vilket gav honom underlag för hans utlåtande, använt som stödargument för Tingsrättens hantering av fallet

” Medge att du är skyldig”..

1. Rättssystemets it-infrastruktur

Håller på att studera om den nya typen av Graph-databaser,som behandlar data genom sk. noder (t.ex. tilltalade-/målsägande nod) och deras relationer (t.ex. presenterade data i förundersökningar eller i rättens diariesystem). Rättssystemets data-uppgifter presenteras oftast i enkla,separata Word- dokument (polisens,åklagarens,tilltalades,målsägandes dokument) och eventuelt kan data-/sakförhållanden där presenteras sedan med hjälp av datakolumner i sk. Relationsdatabaser eller NOSQL-databaser (sistnämnda på högre abstraktionsnivå än relationsdatabasers enklare,kolumnorienterade schema). NOSSQL-databaser innehåller data som är mångfaldigare,men fortfarande utgår från givet schema- t.ex. vem dokument handlar om (t.ex. tilltaladens)-vilken sambandsbärande fält man definierar (t.ex. person nr),men övergripande intresse för att sätta olika tilltalades dokument i relation sinsemellan utgående från ETT GIVET perspektiv: påstådda brottet (polisens förundersökningsantagande/ klassifiering av ärendet i början av processen).

Här använder den nya typen av Graph-databaser annorlunda tillvägagångsätt: man låser inte rättprocessen i ett givet schema (som sedan presenteras i enskilda noteringar,diarieförda dokument,bevisdokument mm utan presenterade data-samband sinsemellan utan endast i huvuden av rättsprocessens aktörer,t.ex. åklagaren, förundersökningsledaren). Med hjälp av den här nya typen av Graph-databaser kan dylika personers arbete göras mer rigoröst: de kan t.ex. sätta målsägandes påståelser om brott - ”brottsdata1” (presenterad i förundersökningens början ,ev. kontrollerad och verifierad i rättegången) - till relation med målsägandes ändrade beteende under rättsprocessen-”brottsdata2..n”. och den tilltalades motkommentarer-”kommentdata1..n” -vilka kan båda innehålla ändringar/respektive förstärkningar av motbevis,som kulkastar det givna schemat som man hade i början av processen. Graph-databaser levererar dylika relationer med åskådligare data-samband, där ändringar kan dokumenteras och märkas av alla rättprocessens parter, vilket ger därmed både bättre och säkrare domar för samhället, och mer rättvisa för medborgarna då t.ex. det givna schemat som polisen och åklagaren började sina undersökningar och åtal med,visar sig inte hålla under hela kedjan av rättsprocessens händelser. Om dylika ändringar märks,behöver graph-databaser ej heller överges i sin helhet,utan kan fyllas med nya ägenskaps-relationer,vilka ger ännu bättre beskrivningar av rättsdata och rättsprocessens gång,tills de fyller kravet om övergripande bevisdokument.

2. Rättvisa i går, rättvisa i dag

Ta ett exempel från det verkliga livet angående mina komment i fallet XY på mina tidigare blogginlägg , på denna blogg:

Målsägande A. säger att den tilltalade ”har betett sig ovärdigt mot hens personliga integritet” (brottsdata1). Tilltalade nekar detta (kommentdata1), men hens motkommentarer med dokumenterande motbevis som finns i hans ägo, tas ej på allvar- dvs. antingen diarienoteras ej i tid för att kunna påverka rättsprocessen,alternativt medvetet hindras att samlas och presenteras i tid (då sittande i häktet med kommuniceringsförbud) eller noteras ej alls i diarier och skickas till Socialstyrelsens externa experters dömning (Rättsliga Rådet)?

Senare lägger målsägande B. också dylikt påstående och efter en tid ytterligare brottsdata2 ( om påstått ”brott mot besöksförbud”),men enligt den annorlunda typen av graph-datahanteringen- i form av händelse-entiteter alfa (besök vid plats x där påstått brott mot besöksförbud lär ha skett)- sätts den i relation med vad målsägande B säger senare om den tilltalades beteende och utseende (”är farlig och överskrider besöksförbud” och ” har militäraktigt klädseln och skägg”- händelse-entitet beta) och vad målsägande A. har sagt, likadant, i början, och senare (”titta,nu har han klippt bort skägget, för att ej längre bli uppfattad som så farlig”), och OM målsäganden A / B eller båda känner /har relation med en tredje person C- landsmän/kvinna för dem- som har givit vittnesmål stödjande målsäganden B och tilltalades frisör D från vilken målsägandet A. har fått information om hen.Likadant affärsbiträdet E som känner målsägandet B och eventuellt berättat för målsägandet B : t.ex. att hen kommer att hämta sina kläder den och den tiden,på den och den platsen ,varvid målsägande B. med sin chef/hens vittne dyker upp där för att kunna sedan säga att hen-den tilltalade- en gång till förbrutit mot besöksförbudet ! Vilket rätten accepterar,godkännande skadestånd en gång till - dock utan att varken försvarsadvokaten eller åklagaren begär polisen att undersöka eventuella videoinspelningar på platsen och därmed kontrollera HUR den tilltalade betett sig (vilande på bänken och då konfronterat med det förbigående målsägandet B. förvirrat lyft handen,vilket tolkats som aktiv hälsning och allvarligt brott mot besöksförbudet av målsägaren B och hennes advoka och bekräftas sedan av rätten,utgående från det givna schemat,i början av rättsprocessen. Att den tilltalade upplever sådant här slags beteende som vuxenmobbning eller t.o.m. som ovärdigt rättshantering, är irrelevant i sammanhanget..

Tilltalades version av händelser i hens försvar,skulle ha blivit stärkt,om

”brottsdata1” och ”brottsdata2” (definierande den översiktliga karaktären av händelsekedjan och givande utgångsperspektivet för Tingsrättens dom) hade relaterats med de olika versioner av påstådda brotthändelser som kommer fram i deras berättelser (först generella beskrivningar mot integritet och besöksförbud, vilka senare förstärks med beskrivningar om den tilltalade ”som vidrig,farlig”,uttalade i rättegången vilket endast den tilltalade protesterat mot. Ledande till den utomståendes ”kardinal fråga”: hur i all världen har de vuxna,fd. gifta och gifta kvinnor ej sagt detta redan i början, direkt till hen- innan processen ens startade - eller i början av processen vid förundersökningar, i stället för att komma fram till detta senare,varvid de ändrat även sina brottsbeskrivningar ( ”obekräftade påståenden om skickade pakets innehåll”) -vilka båda rättshändelser kunnat relaterats till tilltalades förstärkning av hans motbevis,t.ex. i form av tagna bilder av skickade paket ( då har blivit uppfostrad i en sådan vana i en fotografi-fokuserad familj) där målsägande A:s ”brottsdata1”, relateras till tilltaldes ”komment 1..n” då hen fått samla ihop sina motbevis,tidigare hindrad i detta av den långa häktningen.

3. Fråga

Utgår rättssystemet i Sverige i sin hantering av rättsdata i förundersökningar och i rättens diarieföring från enkla, datamässigt flata rättsdokument med orelaterade element-data ( för teoretiskt utbildade: sk. funktionella beskrivningar av handlande) vilka eventuellt framställs sedan i schemalåsta databas-sammanfattningar med hjälp av relationsdatabaser eller NOSQL-databaser, eller från nyare,senaste form av Graph-databaser? Om förstnämnda, blir det förståeligt att rättssystemet vill handla sina fall linjärt, med tidsbegränsad hanteringsmodell där det är tiden som avgör målets önskade mål- ”god genomströmning” - i stället för att ge tid för processen att notera det verkliga livets mångfacetterade händelse-entiteter och kvalitativt olika nivåer av beskrivningar? Har detta samband med ekonomi-resurser som rättssystemet förfogar över , eller/och den utbildning som dess nyckelpersoner får i sin utbildning är en öppen fråga ?

4. Livets rättvisa

Det tycks vara så att det svenska samhällets rättssystem utgår från antagandet av livet kan styckas i enskilda, av varandra oberoende bitar/fall, och ses från enskilda individers synpunkter, levande i en dimension av livet, oberoende av andra samhällsrelationer, i stället för att se rättshändelser och”rättsobjekt” (filosofiskt sett borde jag väl säga rättssubjekt och intersubjektivitet) i en mångfald av relationer? Den enkla,oberoende individen i sitt ”objektiva liv ”och förbiseendet om relationer mellan den tilltalade och målsäganden-före och under rättsprocessen- mellan rättsprocessens olika parter och med externa stödaktörer som eventuellt påverkat redan från början till det generella schema-antagandet som färgat hela rättsprocessen ?

Här har jag gett ett typist exempel hur det gällande vetenskapsparadigmet påverkat gällande rättssystemets konstituerande, hantering av rättegångar och rättsprocessen. Livet blir därmed väl enklare att leva, och motsäges inte av senare händelser eller nya rättsdata? Eller av utvecklingen i informationsteknologi som ger hjälp både för att begå brott och att försvara sig, med hjälp av nya typer av databaser som rättssystemet kunde ta hjälp av. Men- kan man anta de högstatus aktörerna i rättsprocesser tänker och upplever: ”varför ska man bry sig om livet och dess utvecklande,då man kan se allt i svart och vitt, i snabbare och enklare rättsprocesser och leva gott och väl” . Livet med stor bokstav– för vissa- och det lilla livet, det enklare,marginaliserat,för andra ? Dömande och dömnda- kanske bedömda av livet och dess processer,i flera dimensioner,i det förgångna,i närtid,och i framtiden burna av den ”dolda strukturen” i livets axiomer?

Slutligen en jämförelsebild för att relatera till rimligheten i Tingsrättens dom ..

Bild om skillnader mellan psykiska störningar och mental sjukdom: lånad ur en fri powerpoint bild på nätet från tes.com ’s teaching resources

Lasse T Laine

filosof-samhällsvetare, författare, entreprenör

Förlaget Lasse T Laine

www.vidorg.eu

Rättvisa med många bottnar

Uppsala 3. juni 2017

Rättvisa med många bottnar

ref: målet vid Uppsala Tingsrätt , B xxxx-xx, den xxxx-xx-xx

Ett litterärt, rättssociologiskt dokument med verklighetsbakgrund

Sammanfattning

Mitt syfte med detta dokument är följande:

För det första hjälpa den som blivit dömt i målet att föra sin överklagande talan vid Hovrätten angående Uppsala Tingsrätts hantering av målet där han blivit dömt för skadestånd för målsäganden,samt för inställelse i den slutna, psykiatriska vården. Då gällande rättspraxis hindrar honom att lägga fram nytt material som stöder hans överklagande och Tingsrätten har ej använt varken hans motbevis eller kommenter ang. framförda bevis, RättsMedicinalVerkets psykiatrikers utlåtande om honom, eller att de t.o.m. ev. ej ens blivit diarieförda, vill jag hjälpa honom att lyfta upp detta genom att skriva ett slags punktvist stöddokument som han kunde använda i sin talan framför Hovrätten. Då jag har ej röjt berörda personers personsekretess, eller datum för Hovrättens kommande mål, kan man ej heller hävda att denna bloggartikel vore ett försök att påverka Hovrätten. Samhällets sociala, ekonomiska, rättsliga och politiska processer kräver öppenhet och transparens, vilket har varit mitt försök här att bidra med. Hur det sedan faktiskt sker, lämnar jag dig,min eventuella läsare, att bedöma.

För de andra: som en författare med samhällsvetare utbildning och teoretisk utbildning i filosofi, visa hur rättsmyndigheterna fungerar i dag i Sverige i ett principiellt viktigt mål där andra samhällsmyndigheters agerande har ett orsakssamband med målet. Faktum som lyfts ej upp tillräckligt i det refererade målet, utan tvärtom tycks velats städa undan och förtigas av rättsmyndigheter (inklusive polisen) i målet, därmed stödjande partiskt en annan samhällsmyndighets agerande och försök till social stämpling i syfte att vinna enbart samhällsekonomiska fördelar (dylika myndighetspersoners personliga syften- t.ex. i önskan att nå bättre egna karriärsmål,kan ej heller uteslutas).

För det tredje: att litteraturen behöver ej endast vara skönlitterär, med påhittade berättelser, utan kan använda även vetenskapens metodiska och historiska landvinningar för att nå sitt mål: visa verkligheten i dess mångdimensionalitet, såsom människor är och även verkligheten, enligt det nya vetenskapsparadigmet. Därmed kan dess alster- som den här bloggartikeln eller dokumentet- användas även i samhällets självkorrigerande politiska processer.

Jag hoppas att Du, min läsare, tar dig an att läsa denna bloggartikel långsamt, reflekterande, för att hjälpa dig att orientera i din egna tillvaro för bästa för dig själv och dina närmaste, och för ditt land, Sverige, där refererande rättshandlingar skett och sker. Ytterligare, om mitt dokument med dess många bottnar hjälper den tilltalade i hans agerande behöver jag ej någon offentlig bekräftelse. Mina egna iaktagelser vad som sker i Sverige och världen, har motiverat mig i mina handlingar och om mitt skapta alternativ- framlagda tankar, reflektioner, och härledda, nya teorier från det nya paradigmet- får ännu ett förverkligat uttryck i det som jag skrivit här, med positiva följer, är jag nöjd.

...

Stöddokument (kan ev. användas som underlag för ett teaterspel)

Minnespunkter- för min argumentering vid Hovrätten den x.juni xxxx

ang. förhandlingar om Uppsala Tingsrättens dom i målet B xxxx-xx den xxxx-xx-xx

Den tilltalade

( Hovrätten: ...nu får du säga din mening...)

- Jag vill gå genom mina argument enligt denna punktvisa lista för att lyfta upp

de fel som jag blivit bemött med i denna rättsprocess ända från början hos polisen.

(- Hovrätten: ”eventuellt- högst en minut” e.dyl. ..

(Råd till den tilltalade)

- Om jag får ej gå genom denna lista-vilket tar ca. 5- 7 minuter- tänker jag vara helt tyst, varvid rättegången hos Hovrätten blir en upprepning av det som jag upplevt vid Tingsrätten i Uppsala: en rättslig fars, ovärdig för rättssamhället eller samhället som upplever sig vara sådant )

- Alltså mina fyra, principiellt viktigaste punkter i mitt försvar och sammanfattande talan:

1. Hos polisen:

- sätt att göra förundersökning (berättar kort)

- mina bevismaterial, vilka jag ej fått lyfta fram i tid eller vilka tycks ej ens ha blivit diarieförda?

2. Angående åklagarens agerande :

- ej velat undersöka mina kommentarer mot Rättsmedicinalverkets psykiatriker XY's utlåtande om mig 

- ej givit polisen order att undersöka ev. videoinspelningar på platser där jag har blivit påstått att göra besök mot besöksförbudet då jag hävdat att dessa påståenden ej stämt alls

3. Diarieföring/ hantering av rättsprocessen formellt:

- för det första: jag undrar om Socialstyrelsens representanter i målet (Rättsliga Rådet) har fått läsa mina motkommentarer ang. RMV-psykiatriker XY s utlåtande om mig,som åklagaren och rätten använde sedan som stöd för sin dom Det framgår ej i diarieföringen att mina kommentarer skulle ha skickats till dem. Jag upplever ju- dels att utlåtandet är okompetent då det grundar sig på en engångsintervju av mig då i dylika fall där domstolsförhandlingar hävdar att jag ”vore samhällsfara” för omgivningen eller att yrkade domsföljd gäller så allvarliga saker som sluten psykiatrisk vård med prövningsbeslut,

borde man ha använt WHO:s standardblankett i psykiatriska undersökningar för att kunna få ordentlig material för rättens beslut. Därav hävdar jag bestämt, att XY s sk. psykiatrisk utlåtande har mer en karaktär av ”beställningsjobb” då andra samhällsmyndigheter redan tidigare försökt stämpla mig som ”psykfall” (mer om detta nedan). 

- För det andra: har mina motkommentarer och motbevis överhuvudtaget noterats i diarieföringen eller kommit Tingsrätten tillhanda, i tid, före domen ? Har de blivit lästa ? Enligt mig har åklagaren viftat bort deras innehåll eller försökt hindra mig att både samla dem i tid, före rättsförhandlingar –

vilka varit på min ägo på en annan ort,i min lägenhet eller flyttmagasinering- eller ej tagit hänsyn till deras värde som motbevis mot målsägandens berättelser och ovidkommande påståenden om migvilka delvis är rena lögner enligt mig. Dessa har jag noterat i 2 separata minnesförteckningar (se nedan)

4. Angående rättsprocessens karaktär:

- Enligt mig har alla berörda parter- polisen,åklagaren,domaren- skött sina tjänsteplikter mycket dåligt, mot lagens anda och mening: skapa rättvisa och fälla domar enligt framförda bevismaterial.

Som stöd för sin argumentering har de använt målsägandens påståelser -vilkas sanningshalt har ej undersökts genom korsförhör och bemötandet med mig, samtidigt vid rätten och hänsynstagandet av mina motbevis- eller andra samhällsmyndigheters sociala stämplingar, vilka förstärkts sedan med

trendigt rättsstämpling av mig som någonslags sexbrytare mot kvinnor eller mot målsägandens personlig integritet med hjälp av kvinnliga målsägandebiträden och en kvinnlig åklagare,visande därmed mer intresse att ”ligga rätt i tiden” med ensidig fokus i målet som har flera bottnar.

Tvärtom: det har varit min integritet som har skadats. Dels av långvarig häktningstid som velat bryta ned mig i mitt hävdande att påstådda händelser har ej hänt alls eller missförstått (besöksförbud) eller att mitt närmande av dessa kvinnor har haft delvis ömsesidigt karaktär, vilket i senare skede sedan nekats,för ekonomisk vinning. Dels har mina motbevis ej gåtts ordentligt genom, fått gehör med sitt sakinnehåll och påverkat rättens dom. 

Vidare har rätten och dess viktigaste rättsprocesspersoner redan från början använt mer sociala stämplingar av mig som ”bevis”,vilket är förståeligt mänskligt, men ovidkommande i rättsargumentering. 

Deras argumentering om ”vad som kan eventuellt ske i framtiden” är helt irrelevant enligt mig: med dylik öppen kontrafaktisk argumentering kan man hävda vad som helst. Rättens uppgift som samhällsinstitution är väl att döma om det som skett eller bedöms att ha skett-med stöd i bevisningen eller förstärkt indiciekedja och undersökning av motiv. Här har det förekommit inget sådant : varken ordentlig undersökning av bevis och motbevis, korsförhör, förståelse för motivbilden mm utan försök till ”god och snabb genomföring i målet” enligt förutfattade meningar och fördolda önskemål från extern part- en annan samhällsmyndighets ansvarspersoner som velat städa undan sitt eget ovärdiga handlande, såsom det tycks vara enligt mig.

I mitt fall har processen haft mer en karaktär av en komplott mot mig på flera plan:

* först bakomliggande samhällsprocess från den fysiska vården sida,då de har ej velat undersöka min fysiska sjukdom ordentligt- och sedan då jag skaffat diagnos utomlands och delvis bot- viftat bort dessa utländska experters bedömningar som mina psykiska fantasier eller dylikt, i syfte att

vinna ekonomiska fördelar för vården i Uppsala och Nyköping.De vore rättvisa enligt mig om ansvarspersoner hos vården ställdes inför rätta för sådant, och förpliktigades att gå till botten med undersökning av min fysiska sjukdom. Om vården i Sverige har ej kompetens för det,varför ej begära hjälp av utländska experter som jag har gjort på egen bekostnad,utan ersättning från det

svenska samhället.Polisen skäms ju inte att ta hjälp av Interpol- varför skulle vården inte kunna göra likadant med utländska vårdsmyndigheter? Det vore även enligt mig mer rättvisa att det var jag som fick skadestånd för dylik ”vård” då min verklighets bedömningsgrund fördunklats med psykofarmaka, i stället för att ge mig mer adekvat vård för mina fysiska krämpor och lidande (dokumenterade i mina motbevis).

* sedan, då målsäganden känt att det delvis ömsesidiga,sociala umgänget gått över styr eller ej enligt deras önskemål, har de skaffat personlig kännedom om mig från utomstående kontakter som varit landsmän med dem, för att sedan misskreditera mig, sprida falska rykten och påståelser om mig och min sjukdom. Kort sagt, hakat på tidigare sociala stämpling av vården av mig som

”psykfall” som t.o.m. ”kan bli farlig”. Jag har aldrig bemött dem – eller någon annan överhuvudtaget- med våldshandlingar, eller hotat dem på något vis. Genom anspelningar på t.ex. mina klädesplagg har de försökt stämpla mig som farlig inför rätten, vilket sedan mött gillande från rättens sida utan undersökningar.

* rättsprocess personal- målsägandens advokater,polisen och åklagare- har fortsatt använda dessa stämplingar av mig som ”psykfall”, och fält t.o.m. i rätten offentliga påståenden om mig som ”vidrig person” i syfte att påverka lekmanna juryn, utan att domaren eller ens min försvarsadvokat reagerat på det.

Sammanfattningsvis:

Jag lämnar denna tresidiga dokument, tillsammans med mina ovannämnda 2

minnesnoteringsdokument (från Uppsala den xxxx-xx-xx,4 sidor, och den xxxx-xx-xx,2 sidor), kommentarer om psykiatriker XYs utlåtande av mig, samt

kommentarer för överklagandet till Hovrätten till Hovrättens förfogande

hävdande

Att : Uppsala Tingsrättens dom B xxxx- xx avvisas i sin helhet

visande försåtligt handlande, osant intygande i rättssak och allvarligt rättsövergrepp

i syfte att

- döma partiskt i målet enligt andra samhällsmyndigheternas tidigare handlande för att vinna ekonomiska fördelar i bakomliggande samhällsprocess,

- för att stödja andra rättsprocess parters förutfattade meningar och

- för att få snabb genomföring i målet, vilket kunde sedan användas som stöd för de egna karriärsmålen.

Om Hovrätten i sin dom tar hänsyn till mina motbevis och godkänner dem-delvis eller i sin helhet- önskar jag att Rättsmyndigheter, respektive Polismyndigheten tar Hovrättens dom till sig och därefter rättar till sina rutiner så att allmänheten kan känna sig trygg och rättsmyndigheter undvika upprepning av dylika fall i framtiden, till vinst för rättvisa,medborgarna och samhället.

Den tilltalade ZÅ

....

Lasse T Laine

filosof-samhällsvetare, författare, entreprenör

www.vidorg.eu