Sanning och konsekvens i politisk retorik, analyser och förbättringsförslag ?

Vägen framåt-
bloggandet efter valet-10

Sanning och konsekvens i politisk retorik, analyser och förbättringsförslag ?

SvD/Ledare:”Socialdemokraterna är mer illa ute än någonsin”,må 15 nov 2010 av PJ Anders Linder
DN/Idé och Kritik:”Makten och vreden”,ti 16 nov 2010 av Göran Greider
DN/Världen:”Europa överger de stora S-partierna”,ti 16 nov 2010 av Ingrid Hedström
DN/Ledare Signerat:”S-krisen: Lugn och ro eller vilja till makt”,on 17 nov 2010 av Johannes Åman
DN/Ledare Signerat:”Höga förväntningar.Socialdemokratin:Inte riktigt som andra partier,fre 19 nov 2010 av Henrik Berggren
DN/Special Vår ekonomi:”Eurons svagheter blottas”,fre 19 nov 2010 av Johan Schuck
SvD/Näringsliv:”Prognos fylld med risker”,fre 19 nov 2010 av Leif Petersen
SvD/Nyheter:”S-krav på öppet val”,sö 21 nov 2010 av Lena Hennel
SvD/Nyheter:”Hon vill skärpa skattepolitiken”,sö 21 nov 2010 av Lova Olsson
SvD/Ledare:”Det nya borgerliga uppdraget”,sö 21 nov 2010 av PJ Anders Linder
DN/Debatt:”Partiets tidlösa värderingar rymns i några rader av Palme”,sö 21 nov 2010 av Lena Sommestad
DN/Debatt:”Regeringen ska granska Brottsförebyggande rådet”,må 22 nov 2010 av Beatrice Ask
SvD/Ledare Kolumn:”I Finland har väljarna makten”,må 22 nov 2010 av Merit Wagner

Förord

Vi lever i spännande tider i dagens Sverige,just nu,vid slutet av november 2010.
Socialdemokraterna har börjat processen för att välja en ny partiledare och politiken ska förnyas.Den sittande Alliansregeringen ska granska rättsmyndigheternas praktik och undersöka om de utökade resurser som de fått tillgång till används optimalt och effektivt.Parallelt med detta syns det ”mörka moln” igen på EU-nivån med finansiella krisens senaste händelser i fallet Irland.Sakkunniga säger att Sveriges ekonomi är tryggad och stabil men hur länge? Dels, är Riksbankens räntevapnet för generellt för att effektivt parera eller tom förhindra ny bubbla i samhällsekonomin som ev. kommer tillstånd då exporten dyker i krisande EU-marknader,eller räddade banksektorns utökade lånetillförsel till allmänheten skapar ev. bubbla som driver sedan ned ekonomin igen?

Vad har detta att göra med filosofin-diskussion om sanning och konsekvens i framförda politiska analyser(här i fråga om socialdemokratins förnyelseprocess och maktkamp om ny ledareplats) eller regeringens förnyelseförslag eller Riksbankens kontra Kommissionens arsenal av praktiska metoder i kampen om bättre framtid för oss alla i EU-området?

I det följande försöker jag visa vad det nya vetenskapsparadigmet har för synpunkter på dessa frågor,i dess nya begreppskonstruktioner och fördjupad syn på människan och verkligheten med dess nya,grundläggande teorier.


Massmedias bild av socialdemokratin kontra socialdemokraternas egen praktik

PJ Anders Linder ställer intressanta frågor och synpunkter på socialdemokratins kris i dag såsom han uppfattar det i sin ledare ovan (må 15 nov,”Socialdemokraterna är mer illa ute än någonsin”).Han beskriver de svårigheter som Mona Sahlin hade i sitt ledarskap i försöket att förnya socialdemokratin.Han frågar:
* vem ska ta över..
* hur ska den nya ledaren välja sin förnyelsemetod: ledarskap eller studiecirklar?
* Hur ska man undvika falangstrider mellan vänster- och högerinriktade i partiet- striden som har redan kommit upp på ytan i ev. Ledarekandidaternas massmediadebatt-artiklar (Morgan Johansson,Ylva Johansson,Thomas Östros,Veronica Palm,Lena Sommestad i sin respektive tidsföljd-kommenterade av mig tidigare eller nedan)?

PJ målar upp även en intressant bild av socialdemokratin.Partiets väljarstöd ligger nu i samma nivå som i början av 1900-talet,för 100 år sedan.Skillnaden var dock då att socialdemokratin satte sig i spetsen för det nya,kommande industrisamhället-som det sedan genom dess mångåriga regeringsinnehav byggde framgångsrikt upp till det moderna välfärdssamhället.

Han ser dock inte den alternativa bilden som jag som tänkare med helt nya utgångspunkter ser.Här finns en möjlighet för en upprepning av socialdemokratins uppkomst-om man ställer sig i spetsen för ett radikalt nytt-för kunskapssamhället byggt på en ny,bredare grund som enligt mig som tänkare finns i det nya vetenskapsparadigmet som jag skapat grunderna för.Som jag skrivit tidigare,skulle den fördjupade,fler-dimensionella människo-och verklighetssynen fördjupa traditionella socialdemokratiska värderingar som finns i denna folkliga reformrörelse.

Tyvärr har dagens ledarekandidater inom s-partiet ej ännu fått ögonen upp för detta,trots mina försök tidigare inom partiet (se flygbladet ”Om systemskiftsfrågan och samhällsutvecklingen mot slutet av 1900-talet och det nya århundradet: motion om ett framtidsprogram”,Uppsala 851114- jag ska skriva ned detta igen i nästa blogg under denna vecka) att probagera för detta,eller i mina hänvisningar på DN och SvD till mitt bloggande ang. mina meta-analyser av publicerade artiklar.

Göran Greider-en annan systemkritisk skribent-tänkare ser å sin sida socialdemokratins största kris i det att den ev. bara kanaliserade den sociala oron som blev resultat i samhället efter den okontrollerbara kapitalismen (se finanskriser i världen och de ekonomiska konstruktioner och lösningar som står i förfogande enligt det gällande vetenskapsparadigmet och dess ekonomiteorier,inklusive dess allmänna,generella syn på välfärden utan närmare,överenskomna definitioner,metoder eller standarder-se
DN/Idé och kritik,ti 16 nov).Enligt honom är socialdemokratins kris i dag ”bara början på en annan,större kris där de politiska systemens oförmåga att kanalisera missnöjet till något konstruktivt är det som skrämmer mest”- ett intressant perspektiv på sanning (jag ska ta upp detta ”Sanning och Konsekvens-diskussion även senare nedan).
Praktik-råd från honom blir: ”socialdemokratin får inte ta väljarkåren för given,ty den har i årtionden uppfostrats av borgerligheten.Nu måste den (socialdemokratin,min tydliggörande anmärkning) skapas på nytt.

”I själva verket var det vad svensk socialdemokrati gjorde i två stora förnyelser: Folkhemmet och,när det klingat ut,det starka samhället.Vilket är det tredje språnget?”

I DN/Världen spalter redovisar Ingrid Hedström (ti 16 nov) för hur Europa överger de stora S-partierna.De tycks inte alltså ha lyckats i att stävja den oron som svept över Europa efter finanskrisens härjningar.Britiska Labour- efter att ha valt en ny s-ledare nyligen,vill tillbaka till sina grundvärderingar.
Här i Sverige kritiserade Lena Sommestad Thomas Östros i hans förenklade syn på dessa traditionella soc.dem-värderingar av jämlikhet,rättvisa och jämställdhet (se DN/Debatt,sö 21 nov).Dock utan djupare tankegods sas. Hennes semantiska analys eller tolkning av Östros två paroller:
* ”det ska löna sig att arbeta” och
* ”Sverige ska konkurrera med kunskap”
kan ju tolkas även som ”ramberättelser” på det ny samhället som uppstått- kunskapssamhället.På det sättet- ytanalys respektive ramberättelsen-glider dock båda förbi varandra och lyckas inte svara på frågan som Greider ställer ovan:
vad består det nya språnget av?

I det är dem dock inte ensamma.Varken Barack Obama i dag eller Olof Palme på sin tid som lysande svensk socialdemokrat har kunnat ge en integrerad syn- typ Sanning och Konsekvens- på problematiken hur förnya samhället och den globala kulturen undan från härjningar av kapitalismen. Obama har lyckats formulera en vinnande slogan: ”vi ska vinna” och en central fokus: ”förändring”,och Palme under sin tid en svidande kritik och retoriska slag på kapitalisminens avigsidor: att akkumulera pengar för pengarnas skull,utan hänsyn till medmänniskor.

Det blir alltså den nya s-ledarens centrala uppgift att dels förklara varför socialdemokratins traditionella värderingar är centrala.Dels uppfostra partiets medlemmar-och genom dem och ev. i kommande valframgångar med åtföljande regeringsmakt folket i gemen-i en fördjupad syn på dessa värderingar så att de stöds även av mental argumentering,med hjälp av vetenskap, och kan gestaltas i nya lösningar som det nya slags kunskapssamhället behöver.Enligt mig är det alltså inte frågan om antigen-eller såsom PJ Linder ser det ovan.

Ledarskapets profil i det svenska socialdemokratiska partiet: önskeprofiler

En annan bild av S-krisen ges av Johannes Åman i sin ledare komment (”S-krisen: lugn och ro eller vilja till makt”).Han frågar:

”Var man lägger tyngdpunkten- på makten,väljarmaximeringen eller lugnet i partiet-har stor betydelse för var lösningarna ska sökas”

Ovan nämnda ledarekandidater har sin egen profil härvid,men ingen av dem har kunnat parera det arv som återstår efter Palme eller Obama. Att formulera innehåll för nya,behövda reformer i dels olika samhällsområden som mest översiktligt integreras i min fler-dimensionella,nya Strukturmatris-ekologiteori i samhällets adaptation-anpassing till naturens ramar i dess olika sfärer: ekonomi,politik,socialt,kulturellt (”sanningar”).
Dels i praktiska lösningar (”konsekvens”) av inrikes- utrikes- EU- och global politiska karaktär.
Att välja sin "ridhäst" - ekonomi och skatter-fokus (Thomas Östros och Veronica Palme)eller återgång till gamla värderingar- utan framgångsrik och djupare analys tex. i ny, mer utvecklade ekonomisk teori (Lena Sommestad)- eller upprepandet av gamla slogan om generell välfärdspolitik såsom framhävts av Morgan Johansson och Ylva Johansson (med dess bidrags-slagsida som så framgångsrikt kritikserats av Alliansen) utan att ta hänsyn till att det nya kunskapssamhället kräver nya typer av finansierings- och skattelösningar eller en ny samhällsmodell som integrerar dessa
(se min ”Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor”-modell,Kapitalmatris,Ny (värde)preferensteori i ekononomisk teori mm.presenterade i min SINUS-uppsats-utredning 1990 vid Ekonomisk Historia,Uppsala universitet)ger alla delperspektiv på den frågan som det gäller: hur ska vi komma till nästa kultur-evolutionära språnget.

Har socialdemokratin i Sverige och i världen det svaret som leder till ett nytt språng efter Folkhemmet och Starka Samhället? Ja-enligt mig är det Folkens hem:
Nu räcker det inte att Sverige ser enbart efter sitt eget bästa.Medansvaret i EU:s krislösningar för att stävja finanskrisen i dess andra våg i dagens läge efter rekonstruktion av banksektorn och Komissionens buffertfonder,ställer oss framför
ett mer grundläggande val än valet 10. Ska socialdemokratin sätta sig i spetsen för förnyelsen som behövs för att lösa de grundläggande kriser som tex. Sommestad nämner (miljökris-som är mer omfattande än sådan såsom hon uppfattar den- dvs. även social-ekonomisk sådan lokalt i mångkulturella samhället,globalt under trycket av hårdnande politiska betoningar av nationella intressen framför global gemenskap
(se USA-Kinas olösta valutakris vis av vi mitt förslag på ny världvaluta eller olösta världshandelkonferenser om friare handel som vore mer rättvis mot fysiskt-material producerande länder vilka med sina låga varupriser får betala rika ländernas höga tjänstehandel exportpriser,med bidrags-lånesystem på botten som löser ingenting eller fördröjer långsiktig,ömsesidig tillväxt i världsekonomin.

Hur är det då med den nya borgerligheten,med deras konsekvens-praktik?


Dagens debatt: att effektivisera rättsmyndigheterna

I dagens DN redovisar justitieminister Beatrice Ask för regeringens pågående arbete att effektivisera Sveriges rättsmyndigheter.
Det är bra att regeringen har öppnat även den här reformeringsfronten eftersom det behövs.Det är nämligen allt annat än klart om den bild av verkligheten som framställs eller produceras av dessa är den ”sanna”.Om tex. våldtagna kvinnors anmälan kontras hos polisen att ”vi kan ej skydda dig mot den här mannen” tas anmälan tillbaka och det uppstår ingen statistik i fallet sas? (Detta tangerar även
Sverigedemokraternas naiva bild av den sociala verkligheten i Sverige i det mångkulturella samhället som faktiskt finns i Sverige-vilket kan ej nekas eller förmås försvinna hur mycket önsketänkande man än presterar).

Det uppstår även en intressantare ideologisk-teoretisk fråga:
då justitieministern frågar efter ”en korrekt bild av verkligheten” kan man då fråga om hon är medveten om den filosofiska karaktären av sin frågeställning.
Det finns säkert många andra perspektiv än rättsmyndigheternas på brott: sociala myndigheters, arbetsmarknadsmyndigheters, bekantas och släktingars och vederbörandes perspektiv, offrens perspektiv mm. Det finns inte något entydigt perspektiv-"en sann bild"- utan sanningshalten kan snarare framställas som "upprepande drag"- sk. strukturella invarianser- i dessa olika perspektiv.Vidare: om olika perspektiv ovan beskriver olika konsekvenser och upplevelser av det skedda (olika brott), så hur och vilka tar upp de långsiktiga konsekvenser eller att en viss typ av människosyn- stödd av det gällande paradigmet i vetenskap och dess olika fackvetenskap- gäller.
Konsekvenser har ju varit att tysta ned den alternativa debatten- att vara tyst om ifrågasättande empiriska data och kunskapsinnehåll som har varit oförklarliga och omöjliga att innesluta i dagens vetenskap. Är brottslingar offer för pengahärligande praktik som resultat av samhällsvärderingar eller ytligt socialiserande praktik i förskolor-skolor-universitet-arbetslivet dock utan empati?

Tredje frågeställning: PJ Anders Linder lyfter upp i sin intressanta analys av ”det borgerliga uppdraget” fortsatt diskussion om den samhällskritiska biten.

* var finns det brister och reformbehov ?
* Vilka värden har kommit i andra hand när fokus har varit på den offentliga ekonomin? (justitieministern i artikeln ovan snuddar på dessa slags frågeställningar vilket glädjer mig.Jag har ju blivit offer för myndigheternas maktmissbruk eller ensidigt handlande då de (skattemyndighet med rättsmyndigheters stöd)exproprierade (stal)mina investeringar i mitt firmabyggande (då de hittils visat underskott då jag drivit markanden-dvs. utvecklat den,obetalt av dess aktörer hittils).

Fjärde frågeställning är härmed given:
kan borgerligheten med sin sektoriserande syn på samhället-inbyggd i det funktionalistiskt fokuserande liberala ekonomitraditionen och teorier/modeller
(vilka belönas med Nobelpriser)- förmå lyfta hela samhällstotaliteten till nästa kulturella utvecklingsnivån?

Den nya socialdemokratin kan nämligen göra det om det nya paradigmet tas tillvara i dess nya,fördjupare gestalt.


Sammanfattning

Dagens DN Debatt artikel av justitieministern är ett uttryck av den omsorgen och ansvarskänslan som Allians-regeringen känner inför behov av ökad effektivisering av samhällsekonomin då det finns behov av utökade resurser bakom hörnet för lösandet av miljö-,energi-,arbetslöshets- mm. kriser.

Detta kan även uppfattas som ett svar på socialdemokratins kris i dag: behov av ny typ av ledarskap och ny politik för det nya kunskapssamhället.Den nya borgerlighetens svar är härvid dock otillräckligt enligt mig: dess syn på sanning(ar) är gammaldags,dess lösningar (praktik-konsekvens)ensidiga,grundade i det gällande paradigmet som kan bli ett delsvar i det nya,grundligare,vetenskapsparadigmet.

Vidare- om EU-kriser slår till igen,behöver Sverige mer resurser för att lösa det.

Gemensamt för båda dessa försök är dock frågeställningen om dessa problems nya karaktär: globaliseringen ställer krav på konkurrens,kunskapssamhället på nya konstruktioner i våra praktik.

Ordning och reda bör nog byggas med Sanning och Konsekvens då resultatet blir annars tomhänt: vad den ena handen ger,tar den andra tillbaka i form av ökade sociala kostnader och långsiktigt nedåtgående ekonomier då tillfälliga brandkårs-lösningar löser varken våra problem eller våra etiska krav såsom självrespekt eller ömsesidig empati och känsla för varandra, i Sverige och i världen

Efterord

Här var några av dagens reflektioner efter mitt vardagsvärv i dag.

Fyll in själv här dina egna reflexioner om det skrivna här.Engagera dig-privat,offentligt,inom partiet.I egna tillvaron för ett samhälle för alla,för en värld byggt på en ny grund.Den som lever,hoppas på det bättre,efter valet10.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg