En ny S-berättelse III - en betraktelse i nutid

Vägen framåt-
bloggandet efter valet-10

En ny S-berättelse III - en betraktelse i nutid i en öppen process för framtidsprogrammet

SvD/ledare:”Vi behöver en modernare trygghet”,Må 6 dec. 2010, av PS Anders Linder
SvD/Ledarsida/Kolumn :”Woody Allen är en riktig småborgare”,Må 6 dec. 2010, av Elise Claeson
SvD/Näringsliv/Innovation :”Datafloden väller fram”,Må 6 dec. 2010, av Tomas Augustsson
SvD/Näringsliv/Krönika :”Frisk eller sjuk-välj rätt yrke”,Må 6 dec. 2010, av Cecilia Axelsson
DN/Ekonomi:”Konkurrensen ökar”,Må 6 dec. 2010, av Marianne Björklund
Relation-näringslivstidning i Uppsala/Reflektion,nr 6,s.58 : ”Fritid går före hög lön,Källan till nya affärsidéer,Vad kommer först-idén eller företaget” av Marjo Brask
DN/Världen:”En stark tillväxt skapar optimism”,Må 6 dec. 2010 av Johan Myrsten


Förord

Jag ska fortsätta mina meta-analyser av tryckta tidningsartiklar och debattinlägg på min strategiskt fokuserade blogg i min diskussion om socialdemokratins förnyelse.
Då jag har i mina tidigare blogginlägg rört mig bakåt i tiden (referens ovan till vår s-motion 1985 om Framtidsprogrammet,såsom vi uppfattade det då), och till framtiden(se förra blogg och jämförelser med Centerns framtidsprogram i form av en meta-analys av deras talespersons reflektioner av det),ska jag i dagens blogg koncentrera mig i nutiden.Dels genom att reflektera PJ Anders Linders spalt-diskussion i dag om Den Nya Borgerligheten-genom referens till PJ:s samtal med prof. Magnus Henrekson.Dels med referens till andra artiklar som tangerar ämnet och nyckelbegrepp som är centrala i Henreksons samtal:

* tryggheten
* entreprenörskap-entreprenör
* om samhällsreformer

Nämligen genom en viss motsägelse i vad Henrekson ser i entreprenörskapet och i det goda,borgerliga samhället och vad nutiden visar tex i Syd-Koreas tillväxtekonomi (se DN-näringsliv artikel ovan).

På det här sättet-genom att slipa s-förnyelsens innehåll mot PJ:s Den Nya Borgerlighetens spalt-innehåll,blir det kanske lättare för läsaren att förstå vad jag menar med S-förnyelsen.Hur den avviker radikalt från den borgerliga versionen genom att gå djupare,ge-enligt mig-bättre förutsättningar för långsiktig,hållbar utveckling och skapa öppen,skapande kultur.Det sistnämnda är ju ett nytt inslag på denna spalt-utöver företagsvänligheten som betonades även i Centerns förnyelseförslag i förra blogget.

Skapande kultur-modernare trygghet men på vilken grund ?

Det framgångsrika-sägs det- i De Nya Moderaternas förnyelse av sitt parti var deras framgångsrika positionering på de ideologiska fälten som tidigare förvaltats av socialdemokraterna: mitten ådran och mellan klass väljare och arbetar vänligheten.
I och med med uppkomst av kunskapssamhället-eller post-industriella samhället då datakraft,robotisering och behov av nya kunskaper i accelererande takt- har själva arbetarklassen blivit ett dunkelt begrepp.Socialdemokratin har ej fått ett fast grepp på förnyelsen av sin ideologiskt och värderingsmässigt grundade politik då samhällsförhållanden som talat för ”arbetarpolik” varit diffust och oklart.Därför lyckades Moderaterna och Alliansregeringens nydefinition av deras politik:

* arbetslinjen- kontra bidragslinjen
* balans och sunda offentliga finanser

Då första ompositioneringen skedde med skattesänkningar för de som arbetade och hade jobb-skapades samtidigt ett intressant ideologisk positionering med betoning av den marxistiska samhällsanalysen,i dess gamla tolkning: ekonomin gör grunden för samhällsbygget.Då den borgerliga ideologin samtidigt har kvar sin fan-bild av kommunismen,gör de samtidigt en-enligt mig-rätt skillnad mellan marxistisk ideologi som utgår i sin analys av samhället från ett helhetsperspektiv- och kommunismen: den politiska varianten eller praktiken som marxismen kläds på i samhällen.Till skillnad från den första kristna församlingen som hade ekalitär natur (dvs. en slags demokratisk socialism) hade ju senare,modernare tolkningar av kommunismen en ”världslik himmelsk-natur”,ledda av självaste världsliga godar eller partidiktatorer,”starka män” typ Lenin,Stalin mm. Erövrandet av makten efter socialdemokraternas hegemoni-tider innebär även att den goda,starka statens roll togs för givet,såsom det tillämpas (sägs tillämpas) i välfärdsstaten och i upprätthållandet av den svenska,kollektiva arbetsmarknadsmodellen där facket och arbetsgivarna strävar efter balans och långsiktighet.

* Tryggheten har dock fått vissa törnar i och med att A-kassa systemet blivit splittrad;
* att myndigheter tolkar samhällets trygghetssystem bokstavstroende utan rimlighetsresonemang och andan av lagar; att å ena sidan förstärks deras situation som lyckats få fotfäste i systemet och på arbetsmarknaden,men de som är utanför blir hårdare reglerade och stuprörsformade till arbetsmarknadens låglöne-sysselsättningar eller tillfälliga projektarbeten.

Att i detta läge betona det opolitiska privatlivets hägn,den lilla världen,den politiska pragmatismen (se Elise Claesons kolumn) som utmärkande för Det Nya Borgerliga Uppdraget ter sig litet lustigt.Ska det betyda skapande kultur-där skapandet sker på villkor av statsstyrning i forskningsvärlden eller i kulturområden i form av bidrag och trycka alster i media,ägt av stora och starka mediakoncerner- eller expressiv,smyckande kultur där ifrågasättandet lyser i sin frånvaro?

Enligt prof. Magnus Henrekson ska dylikt kulturbygge och samhällelig tillväxt ske på samma sätt som i näringslivet där produktivitet sker bäst med små stegenas förbättringar enligt ekenomisk historia och dess gällande produktivitetsmodell.

Såsom redovisas i Tomas Augustssons inlägg angående Innovationer (se ”Datafloden väller fram”),behövs det dock redan i det moderna näringslivet datalösningar som gör en skillnad mellan kritisk,reflekterande meta-analys av data och data-information.
Detta betonades även i mitt SINUS-arbete,1990,och dess nya produktivitetsmodell,där informationsspridningen är centralt.För att kunna göra meta-analyser måste man dock ha i bagaget antingen en hypotes- ett antagande som man försöker antigen falsifiera eller verifiera- eller sökning efter sk. strukturella invarianser- samstämmiga drag i mängden data.Dvs. Fakta talar inte direkt till oss,utan de filtreras genom våra begreppsstrukturer,perspektivseendet och grundläggande filosofier: förgivettagna antaganden om människan och verkligheten tex.

Hur är det med Den Nya Borgerligheten då med dess människosyn eller tex. Betraktelsen om de centrala aktörerna-entreprenörerna- vars arbeten skapar grunderna för nya tillväxt på marknaden och i arbetslivet?

Den moderna tryggheten-enligt Henrekson-ska kunna gestaltas tex i form av

* individuellt kompetenssparande
* att entreprenörer defineras som rätt typ av företagare,som skapar rätt typ av företag

Enligt mig-som entreprenör- är detta medelklassens trygga-perspektivseende på typiska,kapitalistiska företagare-inte dem som skapar förnyelse och tillväxt.
Se tex. Henry Ford- utöver att han ville skapa framgångsrikt företag,ville han även skapa arbetstillfällen,ge gemene man möjlighet att vidga sin värld med bilens hjälp-
dvs. han hade en översikt och vision bakom sitt entreprenörskap.Dylik slags entreprenör får knappast samhällsstöd av byrokrater i sina trygga tjänster då de tolkar världen genom små stegenas politik,för fördel av den klass som de själva är en del av-den trygga medelklassen.Vidare- är det troligt att samhället-staten-skulle tillåta tömning av individuellt (tvångs)sparade medel till dylika projekt som i början av sin bana uppfattas som utopiska eller ”för radikala” eller som ”stora frälsningssatser uppifrån”.Henreksons Nya Borglighet är en motsägelsefull produkt av gångna tiders produktivitetssyn och materialistisk syn på människan (dvs. människan som enbart 3-dimensionell varelse,där man antar inte filosofiskt-vetenskapligt existensen av medvetandet eller själen,utan reducerar dessa till fysiska processer i hjärnan).
På denna grund går det sedan att rulla fram Allians-politik som skapar djupare klyftor i samhället och polariserar arbetsmarknaden till dem som har meningsfullt arbete och dem som har arbetsinkomst givande sysselsättning.

Då kunskapssamhället och dess moderna datatekniker söker nya förklaringar till pågående livet på marknaden och i historiska förlopp genom nya kombinationer av begrepp,strukturella invarianser (upprepande mönster),uppfattar Den Nya Borgerligheten fortsatt styrning från den goda staten,utan radikalt nya perspektiv på välfärden so i mittförslag på en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor.Den skulle ge individer själva större möjligheter att välja och forma sitt liv än i den typ av myndighetstolkning av dylikt som sker i dag-skulle skapande kultur och entreprenörskap får bättre fäste än i den syns som lyfts nu fram av Den Nya Borgerligheten.

Stöds detta då av nutiden?

Arbeslivet,konkurrensen och hälsosamt leverne

Marianne Björklund skriver i sin intressanta artikel om de mönster som de mest framgångsrika företag visar i dagens näringsliv.Då den globala konkurrensen och kunskapssamhället har gjort att konkurrensen ökar,marginalerna blir alltmer pressade och det blir svårare att finna utbildad arbetskraft,material och kapital,visar de som vinner i sådan miljö vissa gemensamma drag.Enligt en sakkunnig,Helena Hellogsson,vice vd i det globala konsultföretaget Ernst & Young,betonar de företag som ligger i topp på följande:

* de satsar mer än andra på innovation
* de är lättrörliga: både att komma ut med nya produkter/tjänster eller dra in dem
* de förbättrar sina arbetssätt för att öka lönsamheten, ej genom att skära i kostnader
* de skapar bra relationer på sina företagsfronter: med aktieägare,banker,beslutsfattare och kunder tex. Med öppna rapporter,mer information och genom att visa socialt ansvar.

Dylikt lyfts teoretiskt fram i min nya produktivitetsmodell,1990,som tar in sådant som ovan.

Mitt förslag på förnyad socialdemokrati kan-enligt mig-bättre än Den Nya Borgerligheten skapa förutsättningar för dylikt näringsliv-tex. Genom tillämpning av

* ny samhällsmodell (se ovan)
* positiv typ av incitament-skapande där individen-som aktivt skapar sitt liv genom egna beslut och val tex inom och mellan välfärdstjänster- är bättre än myndighetstolkande välfärdssystem (där dessutom det finns ingen fungerande tjänstemanna-ansvar eller där människan ses genom sitt penningskapande bidrag till samhällskistan, ej som värde i sig själv,havande människovärde)
* kapitalmatris-som kunde ge grund för ny slags skattepolitik där innovationer underlättas bättre än i dag och dagens bonus-system för de redan rika
* där hållbar tillväxt sker genom en NMEP-spriralformig översikt,som löser många av de problem som finns i dag i sk. urbana samhällen: generations klyftor,ungdomsarbetslöshet,kontrasten mellan städer och landsbygd,skapandet av nomenklatura-liknande politikerkår i motsats till ”verklighetens folk”.

Kort sagt- ett öppet samhälle-med riktig förnyelse på djupet i motsats till Den Nya Borgerlighetens taktiska förflyttningar,sken-solidaritet eller ryckvisa reformer från politiker-sfär,stödda av experter som är utbildade i det gamla paradigmet som är redan på väg bort ”från verkligheten”.

Ett exempel på modern tillväxtekonomi- Syd Korea

Då Kina kämpar på sitt håll med sin tradition av centralstyrd ekonomi-med dess bra sidor att fokusera insatser till gemensamma lösningar (tex. I infrastruktur moderniseringar) men med mindre lyckade sociala drag då ifrågasättande innovatörer vars insatser skulle behövas på sikt för att lösa långsiktigt de krav som det moderna kunskapssamhället och gemensam,global ram ställer på oss tex för att lösa miljö-,energi- rent vatten- gynsam demografisk förnyelse mm.,och USA sitt materialistiskt betonande konsumptionssamhälle med obalanser i ekonomin,visar Syd Korea intressanta drag.Enligt Johan Myrsten visar deras tillväxt följande:

* man strävar efter att skapa ”en god cirkel” bort från finanskrisen
* man letar efter nya tillväxtmotorer i gröna näringar,produkter med högre förädlingsvärde och i en konkurrenskraftig tjänstesektor

Praktiskt sätt har man lyckats i förra genom lägre skuldsättning i företagen,stabilare banksektor,högre valutareserv och låg statsskuld.
På den senare genom mer diversifierad export där ingen enskild bransch står mer än 10 % av landets export och där exporten sker på många geografiskt spridda marknader.

Hur har detta varit politiskt möjligt? Här lyfter Myrsten upp faktorer som :

* flexibilitet på arbetsmarknaden
* stöd av arbetarklassen tex. Med stabilare priser på basvaror,minskade kostnader för hälsovård och utbildning och utvidgat socialt säkerhetsnät för fattiga
* man har även tillämpat OECD:s rekommendationer för öppnare inställning för utländska företagens flyttning på marknaden och deras investeringar




Mina förslag på den förnyade socialdemokratin stöder också dylikt:

* iform av NMEP-spiralformig tillväxtpolitik,
* flexiblare syn på arbete och arbetsinkomster i kunskapssamhället (betingande utbildningslön,valfritt vårdarlön),
* tidigare nämt ny slags skattepolitik för arbetsskapande (se min dikt ”Löngivarfonden”- inte liknande någon typ av tvångsmässig statsstyrd politik typ löntagar-fonder,utan valfritt tillämpande av entreprenörsstödjande,där de som vill kan tillämpa detta ELLER förmås redovisa sina skatter genom den nya kapitalmatrismodellen (presenterat i mitt SINUS-arbete,1990).
* Åldrande befolkning- problemet som är nära nog globalt både i Syd Korea,i EU,Kina,Japan,USA mm. samhällen som närmar sig varandra (konvergerar) betraktas i min fler-dimensionella syntes (från botten av samhällshierarkin) med hänsynstagandet av den moderna stadsplaneringen och fördelar med fler-generationsboende,i ett mångkulturellt samhälle.

Sammanfattningsvis: låt gärna Den Nya Borgerligheten erövra det gångna samhällets områden och sektoriserade allmänningar.Den nya,reformerade socialdemokratin accepterar att gångna hegemoni-dagar är förbi- att det gäller att hitta inhemska och utländska samhällsbyggare som är framtidsinriktade och globalt medvetna: både i näringslivspolitik,kulturpolitik,utbildningspolitik,byggandet av ömsesidigt,modernt,mångkulturellt samhälle som accepterar inte fördjupade klyftor eller diskriminerande praktik vare sig mot infödda eller nya svenskar eller gästarbetare som genom sitt liv här försöker skapa bättre tillvaro för de sina i sina hemländer.


Efterord

För att kunna gå framåt är det bra att bilda en klarsyn av det som varit.
Socialdemokraterna i Sverige är på god väg att göra detta både vad gäller att förnya partiets kultur,organisation och politik.Förhoppningsvis kommer den eller de ledare som partiet slutligen väljer ställa sig bakom det nya och proaktivt visa vägen framåt och handla därefter.I den förhoppningen kan jag därmed sluta detta blogginlägg.

Här var några av dagens reflektioner efter mitt vardagsvärv i dag.

Fyll in själv här dina egna reflexioner om det skrivna här.Engagera dig-privat,offentligt,inom partiet.I egna tillvaron för ett samhälle för alla,för en värld byggt på en ny grund.Den som lever,hoppas på det bättre,efter valet10.

Lassse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg

Copyright: Lasse T. Laine, Vidorg, Uppsala 2010