Dubbla förväntningars dilemma

Dubbla förväntningars dilemma

Centralbanken förväntar
att du kommer att behöva
mer pengar-
konsumera mer-
och släpper mer pengar ut
i cirkulation
(köp och sälj våra skuldväxlar
i återkommande process)

Bankerna förväntar att
du sparar en del av dessa
hos dem
(betalande inlånings ränta
för ditt flitöverskott eller
avstående från konsumtion)
men helst
ej för mycket
(låna av oss för din konsumtion
och betala mer utgående ränta-
en del av vinst pengar placerar vi ju
i Centralbanken för att upprätthålla
penningens cirkulation)

Ytterst är det Du
som bestämmer hur mycket av
dina investeringar i
tid och dina resurser
(eventuellt i dina riskbedömningar
i tiden enligt ny värdeteori)
du använder produktivt

Dilemmat?

Urholkas dina investeringar av
tidens tand eller
växer dem med ränta på ränta-
i pengar,
socialt,
i livs visdom ?

Det avgör Du
ej dagens ekonomiteori

av Lasse T. Laine
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
...
Ovanstående dikt uppstod vid min läsning i min privata "ekonomi fou-projekt"
då vill lära mig mer,på min fritid,för att kunna relatera egna tankar och förslag
på nya ekonomilösningar till dagens gängse,motsvarande

Ref.källa: K.Fregert,L.Jonung:Makroekonomi-Teori,Politik och Institutioner,3.uppl.
Studentlitteratur,Lund 2010

Önskemål:
Rätta mig om jag har förstått det fel den teoretiska grunden för penningpolitiken
(mängden penningar i cirkulation bestäms ytterst av förväntningar-
ej någon strukturellt bestämt faktor eller teori hur produktivt pengar används fler-dimensionellt)
eller kommentera gärna Vidorgś 7 punktsprogram ovan

Ytterligare frågor för andra teoretiskt intresserade:
- fundera hur man kunde kvantifiera sociala kostnader om man gör en skillnad mellan "aktuell" och "potentiell" värde
(värde är ej detsamma som pris)
- kan man deflatera med kvantitativa metoder framtida,kumulativa sociala värdeändringar -tex. den kultur som skulle uppstå
om man har en fler-dimensionell,grundläggande filosofi som grund för civilisationsbygge-inklusive ekonomiteoreticering-
till dagens penningvärden (särskilt då deflateringen mäts med kvantitativa termer,med dagens ideal teori om ekonomi)
- vems prislapp gäller tex. då man bedömer hur mycket lidande eller uppoffringar man gör- i egna beslut,respektive
då man lämnar beslut till andra tex. politiker som sätter systemramar eller ser bortifrån då de bärs av andra,i andra samhällen
- hur ser du: har det skett kvalitativt skifte i ekonomin- tex i perspektiv-seende: behövs det nya ekonomiteorier
för att åtgärda arbetslösheten eller tex. hindra den globala återkomsten av recession om man inte lyckas med
statsskuldsanering i USA?