Fristäder på vatten och mark?

Fristäder på vatten och mark?

Eller hur dagens regelverk ger inlåsningseffekter och bostadsbrist enligt en sakkunnig arkitekt,vilket resonemang kunde undvikas om man tillåtes fri konkurrens inom samhällsbyggnation. I min fortsättning: ett konkurrerande vetenskapsparadigm som skulle ge även nya,alternativa former av fristäder.

Ref.

DN/Debatt: ”Inrätta fristäder där byggen kan prövas utan stela regler”,Sö 20 april-14,av Jerker Söderlind,arkitekt på Stadsliv AB.

Förord

Jag har på mina tidigare blogg skrivit om både bakgrund för mina förslag på ett nytt,teoretiskt bredare (eller djupare) vetenskapsparadigm,om dess förslag på både reformer i olika områden-i vetenskapsområden (fysik,biologi,kemi,ekonomi,ekologi,olika samhällsvetenskaper) och i olika,praktiska lösningsförslag. Arkitekt Jerker Söderlind vill också se sk. fristäder,där olika konkurrerande byggföretag,organisationer,ideella föreningar,fritänkare mm. Kunde prova sina egna,alternativa förslag på samhällsbyggnation.

Han har skrivit en bra debattartikel som jag rekommenderar särskilt för olika typer av politiker,oberoende av deras ideologiska bakgrund. Han rekommenderar ej någon revolution i stadsbyggandet,utan att det skulle finnas kvar sådana typer av fristadsbyggande-experiment som man hade förut i historien i Sverige och i England tex.

Under mina studier i samhällsplanering läste vi om dylika städer där man hade provat alternativa former av stadsbyggande. En av kursböckerna handlade om alternativt sätt att bygga i boken Vi bor för att leva,skriven av sociologerna Liljeström och Dahlström.Jag fick inflytanden av dessa för att inlemma deras bit i mitt hållbara tillväxtprogram NMEP- Nymaterialistisk Ekonomisk Politik-spiral. Andra teoretiska inflytanden kom från NEP-tiden i forna Sovjetunion,där fritänkarna på 20-30 talet tänkte ett ekonomiskt tillväxtprogram som tog formen av en positiv spiral. Ej den typ av ekonomiskt politik som vi brukar ha i sk. västliga marknadsekonomier där konjunkturväxlingar utlöser varandra med deras olika typer av följder typ recession,depression,deflation,inflation,olika typer av bubblor etc.

Då jag delar tidningar i mitt jobb,ser jag att flertalet hushåll har en skylt på dörren: ingen reklam tack eller dylikt. Ska jag tolka detta så att de flesta antingen vet inte hur marknadsekonomi fungerar-de flesta företag måste annonsera om sina tjänster i konkurrens med varandra var annonserings sedan i tidningar,digitalt,eller i andra former,eller att de flesta svenskar är mer benägna av att ha blandekonomi eller tom planekonomi. Troligtvis det förra där staten-dvs. Regeringen och Riksdag styr både utformningen och strategin av byggandet med sina regler och ordningar,vid sidan av olika former av bidrag och stöd tex för miljövänlig fou-verksamhet. I denna andra vill jag nu fortsätta två förslag till utöver Söderlinds olika exempel A-E där det berörs frågor såsom

- inlåsningseffekter (exempel A)

- negativa incitament (B)

- skattekilar (C)

- suboptimering (D) och

- bostadsbrist (E)

Argument för alternativt byggande typ fristadsbyggen

Han nämner flera typer av argument för sitt förslag på möjligheten av att få prova alternativa fristadsbyggande lösningar.

1. Som svar på frågor vars innehåll kan sammanfattas från ovanbeskrivna sakförhållanden/faktiska exempel: dels är det rimligt att 2000-talets byggande ska vara slaviskt underställd regleringar från 1900-talet.Dels retorisk fråga-citerar- ”kan vårt politiska system snabbt upprätta ett regelverk som gör det möjligt att bygga och förvalta den sorts bostäder och stadsmiljöer som folk vill ha”-vilket han svarar nekande med sin sakkompetens då han har följt de bestående regler såsom de tillämpas i dagens samhällsbyggande.

2. Andra typen av argument är mer politiskt inriktad. Han liknar staten och dess regleringar av samhällsbyggande med regalskeppet Vasa vilket utmynnar i slutsatsen: såsom Vasa var i grunden ett felkonstruerat skepp (tyngdpunkten låg väl för högt),kan Moder Sveriges byggnadsjuridiska komplex liknas vara lika genomrutten-dvs. Ett ogenomträngligt nätverk av olika typer av regleringar som är sinsemellan antingen okoherenta-passar ej ihop-eller skapar ett trögt och slutet systemsyn som hindrar förnyelse som kan fås genom äkta konkurrens.

3. Tredje argumenteringslinje är historisk: han skriver om fallet Eskilstuna där år 1771 inrättades 25 stycken olika typer av fristadskvarter längs Eskilstuna ån,vilket sedermera ca. 100 år senare gav initiativ till skråväsendets avskaffande och tillväxten av Eskilstuna staden.

Mina kompletteringar av fristadsbyggnationer

Jag har i mina tidigare blogg beskrivit om två typer av fall där dylikt skulle vara behövligt.

Dels i fråga om mitt förslag på ett hållbart ekonomitillväxt typ NMEP-tillväxtspiral. Där skulle Söderlinds diskussioner kompletteras med ytterligare fördelar:

- alternativa transportteknik-typ först fou-program för flygande bilar-sedan ny typer av infrastrukturbyggen som jag redan givit tips av både i Sverige och Finland för att kunna informeras om

- alternativa former av flergenerationsboende från Liljeströms-Dahlströms bok som ingår i spiralen

- nya typer av ekonomier där utbildning skulle räknas som jobb och ge lön enligt en ny ekonomi-teori (förenandet av ekonomisk teori och ekonomisk antropologi genom en ny värdeteori)

- skapandet av lokala demokratier då dylika tätorter skulle vara mindre tack vare nya transportlösningar då de skulle kunna decentraliseras ut från storstäder och det skulle skapas jobb på nya grunder (i sk. kunskapsekonomier-ej längre i traditionell ekonomi där det är främst fysiska produkter som räknas)

Andra formen gäller en hypotetisk stadsbyggnation i framtiden-ifall man har ej kunnat öppna sig för det nya vetenskapsparadigmet och dess både kunskapsmässiga och etiska innehåll och nya,teknologiska lösningar (teknologiska lösningar skulle ej fungera utan förra,vilket man ser redan i dag då folk tycks ej vara mogna för internet-se hackers och spam).För att kunna skydda civilisationens fortlevnad vore det en fördel att börja bygga städer i vatten,under havsytan.

Fördelar:

- ekologiska: kunna hämta näring från närhåll i form av mat framställda av alger mm.

- Skyddande från värme och strålning som skulle bli följd om en större asteroid skulle få fullträff (typ meteorit i Sibirien II) vilket mänskligheten kunde ej förinta i tid med nuvarande teknologiska lösningar då osämja eller kallt krig eller ev. storkrig skulle sluka resurser i stället för ny fou som skulle skapa samförstånd och ge fortsatt fred i världen,på nya vetenskapsparadigmets grund.

Slutsats

Fristäder på vatten och mark- hur ska vi välja om vi vill skapa riktig konkurrens och levande demokratier vilka skulle även möjliggöra mänsklighetens fortsatta levnad. Väl mött i framtidens stad?

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.