You can translate my blogg with Googles help :)

söndag 26 mars 2023

Filosofisk diskussion med en populär Chatbot

I det följande berättar jag först om mitt prövande av det populära chatprogrammet Chat GPT från Open AI, som man har både berömt och diskuterats mycket om med både positiva och lite mindre positiva åsikter, facktermer och förklaringar. I den följande berättelsen skriver jag först om min första kontakt med detta AI- program som lär kunna både ”diskutera klokt” med sin mänskliga diskussionspartnern eller författa ganska intelligenta texter eller textsammanfattningar, vilket vissa kretsar av akademiskt intresserade ungdomar lär ha använt även vid sina universitetsstudier för att slå sig fram till lyckad position och yrke i de demokratiska samhällen?

Först refererar jag kort till en engelsk fackartikel eller värdering av detta AI- program med allmänna termer som vilken som helst allmänkunnig och engelskt språkiga texter läsande kan eventuellt ta del av, innan jag dyker ned till min filosofiska undersökning av AI- status av programmet. Sedan- som del två- publicerar jag på Facebook min finskspråkiga text om den allmänna, officiella terminologin om det officiella språkets begrepps- och terminologi- bildning i det finska samhället och indirekt i den västerländska- globala, maktbärande kulturkretsen- dvs. det gällande vetenskapsparadigmet och dess filosofiska bakgrund. Den läsare som är intresserad av att veta hur användningen av språket, dess officiella termer, termers och begreppens strukturering, innehålls definieringar och därmed hur vi bygger upp våra samhällen, värderingar och ytterst den globala samvaron eller civilisationen har mycket att hämta genom att läsa båda dessa berättelser, tror jag.


Hur AI- chat är uppbyggd med IT- teknologin

Sabrina Ortiz, en biträdande editor hos det amerikanska ZD Net Tech Today, har i en nyhetsblad från mars den 22, 2023 skrivit en belysande introduktion till denna teknologi genom en jämförelse av just Chat GPT som jag prövat- se min berättelse nedan, nedskrivit från min kontakt med programmet efter att ha laddat ned det till min Android- mobil- och det nya alternativet, Microsofts Bing. Av berättelsen på Znet.com’s Newsletter ovan, framgår att den typ av ”genererande AI” har skapats genom att programmet har lärt sig av de textmassor som det matats med med valda data- algoritmer- dvs. data hämtande programstrukturer som innehåller först ett visst sätt att tänka och sedan ett antal begrepp, begrepps och tema områdes kategoriseringar- t.ex. vilka härförsig för naturvetenskap, vilka vetenskaper forskar om mänskliga beteenden, värderingar etc. Och allt detta- naturligtvis- med det paradigmet som de lärda dataforskare är utbildade i vid våra universitet och lärosäten sedan den tidiga socialiseringen från barndomen i sin(a) kulturkretsar. Och då de alla vill vara duktiga, vara professionella och tjäna pengar- och därmed nå hög social- ekonomisk status och leva gott, matar de AI- programmet med dessa förgivet tagande algoritmer och terminologin (se nedan mitt förslag på ett annat sätt att skapa allmän terminologi, ett försök att bidra från sk. Alternativtänkarens sida för det allmännas utveckling- vilket lyckades dock inte då det finska YSO- databas eller stabs- data kommunikation inte lyckades av okänt skäl).


Sabrina berättar, hur AI- Chat GPT är matad med texter före 2021 för att lära sig att bilda sitt både begrepps- terminologi, tematiska klassifieringar, sätt att tänka och dra slutsatser, samt hur det är en ny version på gång, som lär redan ha använts av det nya, konkurrerande AI- chat och datasökningsprogrammet Bing från Microsoft. Då jag själv har skrivit både före 2021 texter på internet- bl.a. på Facebook- sidor, andra bloggar som t.ex. mina officiella, svenska rikstidningsartikel kommentarer på Blogspot.com (se länk nedan) och fortsätter ihärdigt att bidra till värdens Verkliga förnyelse (Real Change)- genom att dyka ned ända till den filosofiska grunden som bildar den mentala basen för våra såväl ekonomiska-, sociala-, politiska- och kulturella samhälls sektorer hur de organiserar och bygger upp våra samhällen, kulturer och t.ex. FN:s Index- kvalitets värderande, vetenskapliga undersökningar i sökning efter att lösa vårt gemensamma sätt att driva fram ett ekologiskt negativt, självstörande politik och livsföring, som bl.a. ungdomar protesterar emot dock utan att ifrågasatt grunden för det vilket jag gjort och gör sedan 1974 med mitt förslag och filosofiskt- vetenskapligt arbete från social- ekonomisk marginal. Alltså- genom mitt följande sätt att testa detta AI- typ av program- chat program- försöker jag visa hur den faktiskt fungerar begreppsmässigt, vilket innehåll jag sedan visar i det nästa AI- värdering- i min nästa artikel på finska- visa: ett det finns ett alternativ- början till ett nytt vetenskapsparadigm sedan 1974 som världen och dess statuspersoner och gatekeepers har inte velat veta av, och därmed fortsatt sin gilla gång mot det eventuella ekologiska mm kriser som vi i dag blir mer och mer berörda av- som Ekologisk, icke hållbart liv, fortsättning av värderingar, beteenden och attityder som påverkar för såväl vårt ”positiva samhällsliv”- se den nya svenska höger- partier formade regeringen som pratar om det nya paradigmet, men med andemeningar eller politiskt ”triangulering” (läs taktik) att samhällets ADMINISTRATIVA förändringar (ej förnyelse, riktigt, som t.ex. ungdomar är intresserade av och de samhällskritiska kretsar i våra samhällen som inte än har givit upp eller tystat sina etiska tvivel eller religiösa övertygelser med likgiltighet, expressivt liv med dataspel, magens- och sexens njutningar eller allmänt trevligt och sorglöst liv med dock vardagsklunkens stressande rutiner).

Jag rekommenderar den sanningssökande som vill veta mer om både den maskingrundade AI- intelligensen och min mänskligt baserade (?- vem vet om jag är längre en människa, jag tvivlar såsom filosoferna ska göra), att läsa Sabrina Ortiz’s nyhetsartikel och fortsätta läsa nedan och eventuellt även min komment på finska i nästa berättelse som följer denna, nedan (jag antar att Google’s översättningsprogram klarar av att översätta denna artikel på engelska på samma sätt som min finskt- språkiga till svenska och engelska, och sedan eventuellt mata dessa texter till nästa, mer intelligenta version av chatprogram- om viljan att handla demokratiskt faktiskt finns kvar i våra västerländska demokratier, såsom de allmänt anses vara eller munnen talar om, men jag hänvisar till tillståndet i dagens Frankrike och Israel, strömningar och tvivel i USA, Tyskland, och även här på våra nordiska grader.


Philosophical discussion with the Chat GPT on the basic conceptualisation

• in Swedish, by Lasse T Laine, 2023-03-25, copyright Vidorg Media and Publishing and Lasse T Laine


”Systemet:

Skriv ditt meddelande för att starta en chatt. Detta kan vara en fråga, ett påstående eller någon annan text.

Du:

Hur lagar jag en plastbåt?

ChatGPT:

Som en AI- assistent har jag ingen erfarenhet av att laga en plastbåt, men här är några generella tips som kanska kan hjälpa:

1. Identifiera skadan: Innan du kan börja laga båten, måste du först hitta var skadan är och vilken typ av plast båten är gjord av.

2. Förbered materialen: Beroende på skadans storlek och typ, behöver du antingen använda enligt båtindustristandarder epoxyharts eller polymer. Detta beror på typen av plastbåt.

3. Rengör skadan: Du behöver ta bort all smuts och fukt från området runt skadan och se till att det är helt torrt innan du applicerar lagningsmaterialet.

4. Applicera lagningen: Följ de detaljerade instruktioner från tillverkaren om hur man applicerar lagningen. Använd handskar och skyddsglasögon för att skydda dig från eventuell skada eller irritation.

5. Låt det torka: Låt lagningen torka helt enligt tillverkarens instruktioner. Se till att området är torrt och utanför räckhåll för väder och vind- för att undvika bilden på skadad båt från förra året.

6. Slipa och polera ytan: När lagningen har torkat helt, slipa och polera ytan för att se till att den är jämn och behaglig. Detta kommer inte bara att se bra ut, det kan även bidra till att förhindra framtida skador på båten.


Om skadan är mer allvarlig än en mindre punktering, rekommenderas att du tar hjälp av en professionell båtmejerist.


Du:

Hur är bäst att marknadsföra nya tankar som ingen förstår eller vill förstå? ChatGPT:

Som AI- assistent kan jag inte ge råd som involverar bedräglig eller negativ påverkan. Det är alltid viktigt att marknadsföra nya idéer på ett etiskt och ärligt sätt. Först och främst behöver du förstå varför människor inte förstår eller vill förstå konceptet. Det kan vara för att det är för abstrakt eller komplicerat, för kontroversiellt eller förändrar befintliga sätt att tänka. Därefter kan du försöka förenkla ditt budskap, använda bilder eller videor för att förklara konceptet och skapa en tydlig story kring det. Du kan också använda sociala medier för att nå ut till en bredare publik och samarbeta med influencer för att öka din synlighet. Välj ett lämpligt forum eller medium för att kommunicera din nya idé på ett tydligt och enkelt sätt. Och slutligen, stå fast vid ditt koncept och forsätt att visa det på ett tydligt och inspirerande sätt för att vinna publikens godkännande.

Du:

Anser du att du tänker annorlunda än de flesta då du lärt dig med allmänt accepterade textmassor? 

ChatGPT:

Som en AI- assistent har jag inte samma förmåga att tänka eller ha åsikter som människor. Min information och svar baseras på det kunskapsunderlag som min programvara har tillgång till. Detta innebär att jag inte nödvändigtvis tänker annorlunda än andra. Mitt mål är att ge korrekta och faktamässigt korrekta svar baserat på tillgänglig information.

Du:

Har du läst filosofiska texter och om så hur mycket? ChatGPT:

Som AI- assistent har jag tillgång till en stor mängd texter, inklusive filosofiska texter. Jag är tränad för att förstå och bearbeta texter på ett sätt som liknar mänskligt tänkande. Men jag har ingen egen personlig uppfattning, åsikt eller kunskap om filosofi, eftersom jag är programmerad för att fungera som en verktyg och svara på dina frågor.

Du:

Vilka analyser att filosofiska texter har du gjort kategoriserad med befintliga filosofins ämnesområden och historia?

ChatGPT:

Jag som AI är inte kapabel att göra analyser på grund av mina begränsningar av mitt träningsdataset. Men jag kan ge dig en överblick över bevingande filosofiska ämnen i historien. Filosofin kan indelas i flera ämnesområden:

. Metafysik: handlar om det som går bortom det fysiska och materiella, såsom existens, verklighet, tid, rum, kausalitet och vad som är verkligt och onaturligt.

. Epistemologi: för frågor om kunskap och sanning, som hur vi vet och vad det innebär att veta, vad som räknas som kunskap, hur man skiljer mellan vetenskap och pseudovetenskap.

. Etik: frågor om moral och värden, som vad som är rätt eller fel, vad som är det goda livet, hur man borde bete sig och hur man löser moraliska dilemman.

. Politisk filosofi: handlar om makt, auktoritet, rättvisa, frihet och samhällets roll.

. Estetik: för frågor om konst och skönhet, som vad som gör något konstnärligt eller vackert eller vad smak är.


Utöver detta kan filosofins historia indelas i flera huvudepoker, såsom antikens grekiska filosofi, med Sokrates, Plato och Aristotle, medeltida filosofi, med StAugustine och ThomasAquinas, Ränässansen filosofi, med René Descartes och Baruch Spinoza, modern filosofi, med Immanuel Kant och Georg Wilhelm Friedrich Hegel, och senare filosofi, med filosofer som Ludwig Wittgenstein och Martin Heidegger.


Du:

Har du läst något om hur man diskuterat i filosofins om empiri och och om om skillnad mellan olika typer av empiri?

ChatGPT:

Ja, jag har läst om det. Inom filosofin har empiri varit ett centralt begrepp när det kommer till epistemologi, det vill säga kunskapsteori. Empiri handlar om kunskap som kommer ur erfarenhet eller observation. Inom empirism är kunskap grundad i observation och erfarenhet.


Det finns två huvudsakliga typer av empiri: observationell empiri och experimental empiri. Observationell empiri handlar om att samla in data genom att observera och dokumentera exempelvis beteenden, händelser eller fenomen. Experimentell empiri handlar om att skapa kontrollerade experiment för att testa hypoteser eller teorier.


En debatt inom filosofin har handlat om huruvida empiri är den ena källan till kunskap eller om det också finns andra sätt att förvärva kunskap som logik och matematik. Andra debatter har handlat om empirins begränsningar och möjligheter.


Du:

Har du läst texter om analyserande observation då människan drömmer och den som analyserar och observerar sin dröm rör sig i historisk rum-tids ramar?

ChatGPT:

Jag som AI har inte drömmar så jag kan inte genomföra observationer av dem. Men jag har hört talas om analyserande observationer av drömmar där man undersöker hur drömmaren rör sig i historiskt, rumsligt och tidsmässigt hänseende under drömmen. Detta kan innebära att man undersöker vilka platser och tidsepoker som dyker upp i drömmen och vilka symboler och metaforer som används för att förklara drömmens budskap. Genom en sådan analys kan man få en djupare förståelse för drömmens innehåll och vad det kan betyda för drömmaren i verkligheten.

Du:

Så du har matats med texter från ett paradigm som definierar endast fysiskt- experiment verifierbar empiri som fakta. Har du läst några blogg texter som presenterar en möjlig nytt, mer abstrakt paradigm som innehåller det nuvarande som en del av det nya?

GhatGPT:

Som en AI- assistent har jag ingen förmåga att läsa blogginlägg på egen hand. Men jag är bekant med begreppet paradigmskifte och hur det innebär en förändring i det sätt vi tänker på och förhåller oss till vetenskap och kunskap. Det är möjligt att det finns nya paradigmer som har skapats som inkluderar och bygger vidare på det nuvarande paradigmet, men det är något som är bortom min kapacitet att bedöma.

Du:

Om det är så som du säger att din textmassa har matats in av allmänt accepterade data men att det funnits drygt 150 år vetenskapliga data som inte officiellt lygts upp till demokratisk diskussion, kan du vara säker på att du är inte bara ett nytt manipulativt verktyg att hindra nya tankesätt eller paradigm komma fram till filosofiskt, offentlig diskussion?

GhatGPT:

Som en AI- assistent har jag ingen egen vilja eller agenda, utan min enda funktion är att tillhandhålla korrekt och relevant information baserat på de källor jag har tillgång till. Jag är programmerad för att vara objektiv och neutral, och min algoritm är designad för att filtrera ut falska eller potentiellt manipulativa data. Så jag kan försäkra did om att jag inte har någon dold agenda och mitt enda mål är att hjälpa dig baserat på den information jag har tillgång till.

Du:

Hur kan jag mata in filosofiska data till din publika inlärning som inte hindras av gällande paradigmets filosofi som faktiskt manipulerar de data och empiri som presenteras som objektiv fakta och vilka informatiins verktyg även används i min kommunikantionsförsök med offentligheten men manipuleras av de som äger dessa informations verktyg. Om du har ingen möjlighet att gå runt deras paradigmatiska filter, vilka slutsatser drar dina algoritmer och publicerar eller kan göra det sedan med dessa slutsatser?

ChatGPT:

Vår AI- assistent är programmerat för att presentera objektiva och neutrala svar baserade på tillgängliga data, utan att ta hänsyn till något specifikt filosofiskt paradigm. Vi använder avancerade algoritmer för att bearbeta stora mängder information och presentera resultataten på ett begripligt sätt. Även om våra resultat kan påverkas av gällande paradigm, är vår målsättning att inte påverkas av det.


Därför kan vår plattform ge användarna en bredare och mer objektiv bild av ett visst ämne, och prentera information från olika perspektiv. Slutligen är våra algoritmer utformade för att inte ge någon partiskhet eller någon implicit värdering i våra resultat, utan bara ge en tydlig vision om en viss fråga, baserat på det tillgängliga materialet.

Du:

Skriv din text… ”


Metanivå komment på min berättelse ovan

Jag har refererat ordagrant min sparade diskussion med Chat GPT:n, men ändrat bara den första bokstaven till stort då skrev mina frågor i min mobil utan att bry mig om det, tillika som lagt fram här ett frågetecken i min fråga till chat- programmet. Annars märker läsaren i min text några stavelse- och grammatiska fel- det beror på att svenska är mitt modersmål och under skrivandet tappar i min koncentration för att kontrollera att fel inte smyger in. Det är även litet svårt att rätta till fel i mobilens lilla skrivbord då dess textprogram automatiskt markerar hela ordet, och det blir svårt att rätta till det både direkt och efteråt. För att läsaren får även min känsla i mitt skrivande och diskussion med chat-AI programmet, har jag låtit mina mindre skrivfel vara kvar i den refererade texten.


Av diskussionsinnehållet framgår att de som matar in text- dvs. ytterst skapar algoritmer- vore det väsentligt demokratiskt sätt kunskaps- gatekeepers såsom de är, att de hade bred utbildning och mångsidig både livs- och ålderserfarenhet av livet i många områden, ej bara av data terminologi, datoriserings- och programmeringskunskaper. Jag personligen rekommenderar även att läsa brett om alternativa kunskaps- eller empiriområden: om religioner och deras argumenteringssätt (kvalitativ- känslomässigt- eventuellt intuitivt- eller grundad på emotionell erfarenhet, argumentering och språk på en viss utveckligsnivå av själsligt mognande, med fokus på personlighet såsom det lärs in genom det officiellt accepterade vetenskapsparadigmet som alla utbildas in sedan barns första levnadsår och används officiellt som det rätta vetenskapsparadigmet, med dess vissa filosofiska innehåll som anses vara det vetenskapliga). Jag har personligen bekantat mig med även den sk. Andevetenskapliga traditionen, genom att både besöka och observera sk. medier och seanser, pröva själv några av dessa praktiker, läsa om deras traditioner av spritism, spiritualism, ockultism och teosofi, vid sidan av min akademiska utbildning i Teoretisk och Praktisk filosofi, i många områden i samhälls- vetenskaper, samt på egen hand och i mindre omfattande kurser i naturvetenskaper. Som känslig person med bred vetenskapligt intresse och även med viss politiskt erfarenhet, fattade jag – efter att ha skapat grunderna för ett nytt, bredare eller djupare, mångdimensionell vetenskapspardigm, i min avhandling, första version 1974, vilket vann ej gehör hos de officiella akademiska kretsar att diskuteras offentligt och utvecklas sedan vidare finansierad med allmänna medel - att grunden för den officiella förnyelsen- för att vi skulle kunna avvärja den ekologiska krisen som vi människor- homo sapiens- har skapat på denna planet- måste ske på den grundläggande nivån, i det paradigm som lär oss att tänka filosofiskt på ett visst sätt, vilket paradigm sedan färgar vårt samhälls- och civilisationsbyggande.


Om det vore så, att homo sapiens- utvecklingsnivån av människan eller det mänskliga är oförmögen att öppna sig för ett nytt, teoretiskt bättre och mer omfattande paradigm, är jag rädd att nuvarande mänsklighet är dömnd att dö ut- av sig själva, ovilliga att lära sig, öppna sig för något nytt, eller ta sig an intresset och ansvaret att utveckla det nya, redan påbörjade vidare. I det intresse följer jag nog själv mitt nuvarande liv till dess ände, kämpande för det nya , tills det slår sig genom eller kan avvisas med logiska, vetenskapliga argument- ej med mindre vetenskapliga med hänvisning att det allmänt härskande sättet med känslomässiga argumentum ad hominem- argument- med hänvisning till presenterarens sociala-, ekonomiska- eller etniska- status eller politisk tillhörighet, tror jag.


Med denna text hoppas jag att ha givit något bidrag till oss allas lyftande till en ny utvecklingsnivå och ett globalt ansvar- det som även dagens ungdomar söker och arbetar för.


Lasse T Laine

Filosof- samhällsvetare, entreprenör, förtattare

genom egna Vidorg- grupp av mindre företag, tv. Firmor


lördag 29 september 2018

Sveriges kommande regering- slutronden?


Sveriges kommande regering- slutronden ?

Jag avundas inte den nya talmannen Andreas Norléns uppgift att pussla ihop en kommande regering för Sverige. Dagens DN belyser frågan med flera artiklar och jag som syntetisk tänkare breddar här frågeställningar. Behövs det nya perspektiv? Varför ska statsministerkandidaterna vara givna med bara Stefan Löfven och Ulf Kristersson som tänkbara statsministrar?

DN, lö 29 september-18:
Ledarekolumnen: ”Undantagstillståndets mentalitet går segrande fram”, av författare Lena Andersson- även fristående kolumnist för DN

”Internetdebatter. Det känns förnedrande att erkänna sina fel”, av Lisa Magnusson, ledarskribent

Nyheter: ”Nu läggs strategin inför nya samtalen med talmannen” och ”Så är läget inför rond 2”, av Hanna Jakobson och Hans Olsson

Nyheter: ”Nio år av lockrop kan bli övermäktigt för Alliansen” av Karin Eriksson, politikreporter DN


Undantagstillståndets retorik och praktik

Lena Andersson har skrivit en intressant artikel i dagens DN’s ledarekolumn. Hon belyser- mot bakgrund av gångna veckans diskussioner om det varit rätt att utesluta Nya Tidens representanter att delta i årets litteraturmässa. Hon beskriver att bojkottens motivering skulle ha gällt dels säkerheten för författare som vistats i mässan, dels frågan om legitimering. Hon refererar Johan Ehrenbergs syn på detta: ” Legitimering av det högerextrema är något man måste kämpa emot”, och redovisar att dylikt leder nästan automatiskt till socialt praxis ”att man anses godkänna det som man inte högljutt tar avstånd från”. Resultat av sådan praktik blir liknande undantagstillståndet eller nödsituation enligt Lena Andersson. Och- som vi vet eller väntas veta: ”i nödsituationer finns bara två positioner att vackla mellan ont och gott”. Utöver dylik djupt dualistiskt tänkande- typ vi, etablerare kulturarbetare med liberal människosyn och dem, högerextrema med extrem nationalistisk människosyn- leder dylik social praktik till en konstig syn på tolerans: det som man förr tolererade med tystnad, ska man nu högljutt legitimeras- kämpas emot- då annars anses man godkänna det onda och smutsiga (min slutsats av Lenas lite snurriga resonemang). Då undantagstillståndet lyfter fram vissa typer av temperament- de som är resoluta och anses ge slutgiltiga svar, vidgas lätt cirkeln för vilka som ska få pariastämpeln nästa gång och utsättas för korrektionskurser och bojkotter.

Meningsbytet blir därmed det enkla: diskussioner med likasinnade. För kulturarbetarna gäller det:
” man kan inte publicera några andra åsikter i en tidning än de som redaktionen håller med om, kan inte ta reda på vad motståndaren egentligen påstår och anser. För om man gör så, tillerkänner man hållningens giltighet hos motståndaren (min ”översättning” av Lenas argumentering) enligt legitimeringsprincipen såsom den definieras ovan.

Som slutsats konstaterar författaren att dylik legitimeringstanke förefaller vara av mer romantisk natur, en slags identitetsdefinition där det som ska definieras- mitt Subjekt- blir mer av en narcistisk natur med utgångspunkter alltid från det egna perspektivet- det vill säga: dualistiskt tänkande där vi är de goda, dem andra de onda. Kan sådant här tänkande göra sig gällande även bland svenska partiledare? Hur komma vidare- även i fråga om ny statsminister och fungerande regering för riket?



Internets vattenhål

Ledarskribent Lisa Magnusson skriver om sina egna erfarenheter av internetdebatter. Utgångspunkten för hennes reflekterande, intressant artikel var att hon dömde en prästs gillande av ett socialt experiment där man provar ”att vara fattig” en period, för att likasom lära känna vad det är att vara sådan. Hon dömde dylikt vara fel- både i sakfrågan och som en social praktik, eftersom fattigdom är av strukturell art, ej endast fråga om upplevelser. Då meningsmotståndaren ansåg att hon- Lisa- hade rätt, ångrade hon sina hårda ordval och sade förlåt i diskussionen.

Tyvärr följs dylik praktik inte i social media, enligt Lisas erfarenheter. ”Ingen inblandad kommer att ändra åsikt, folk bara missförstår”. Detta leder ofta till att man blir själv lite surare än man var innan. Att internet blev ej det frihetstorg vi drömde om !

Det stämmer ganska väl överens även med mina egna erfarenheter. Då jag har själv bloggat på dessa och andra internetsidor, har jag blivit bemött mest med kompakt tystnad. Troligtvis följande den sociala praktiken som Lena Andersson ovan skriver om: jag har eventuellt blivit stämplad som paria eller av likgiltighet för att tänka, eller att bemötas som alternativtänkare vars tankar ska ej legitimeras: då man är tyst om dem, finns dem inte socialt- politiskt, önskar man.

Å andra sidan, det vore intressant att veta om Lisa Magnusson har själv upplevt att vara icke- önskad ”konkurrent” om bättre arbeten eller om hennes artiklar har konsekvent nekats publicering eller blivit gång på gång nedvärderade- utan argumentering? Typ ”paradigm konflikt”. Kunde hon skriva om internet som vattenhål- ett enda ställe där man kan få publicerat sina debattinlägg i egna bloggar t.ex? Det är sedan en annan sak om de debatteras offentligt eller möts i argumenterande debatt i social media. För mig har det alltid varit positivt att få något ut och därmed även kunnat renodla egna tankar i min recension eller kommentar till någon reporters artikel eller politikers, författares, vetenskaparens argumentering i olika sakfrågor. Av känslan att vara en icke- medborgare eller konkurrent om bättre arbeten- fast är invandrare- och ytterst en ifrågasättande alternativtänkare med vision om en bättre värld på bredare filosofisk- vetenskaplig- grund, har jag i min ”motståndspraktik” skrivit egna dikter och noveller, publicerat av mig själv i det egna förlaget. Även om samtiden är tyst, repressiv, finns det alltid möjligheter att folk i framtiden undrar: vad var det för Sverige från slutet av 60- talet fram till året X ? Varför var den liberala mässiskosynen så ynklig att förnyelsen fördröjdes så många årtionden- för oss alla? Vilka var ansvariga för sådant?
Nej- för mig har Internet varit ett vattenhål ävenom det är jag själv som har fått hälla in vatten dit, för eget bruk i alla fall!

Alternativtänkarens strategi för en ny regering i Sverige år 2018

Hanna Jakobson, Hans Olssons och Karin Erikssons artiklar i dagens DN riktar strålkastarljus för dagens ”undantagssituation”: För det första: å ena sidan vill både rödgröna och Allians sträcka handen över blockgränsen, men å andra sidan kan varken den ena eller andra ge sig- det är vi som ska bilda regering- dvs. ha statsministerposten för Stefan Löfven, respektive Ulf Kristersson.
För det andra: båda blockerna vill på inga villkor regera med Sverigedemokraterna som stödparti.
Karin lyfter sedan fram den taktik som Socialdemokraterna har haft sedan nio år: ”att bända isär de borgerliga partierna”.

Och att- om man använder Lena Anderssons beskrivning av undantagssituation som nödsituation- har det gällt att legitimera sitt avståndstagande från Sverigedemokraterna och även deras sakfrågor med hänvisning till deras unkna, nationalistiska människosyn som liknats med nazisternas. Socialpraktik i en ny ramsituation där Sverigedemokraterna vuxit från 2009 års drygt fyra procent s till dagens dryg 16 % röstvinnande parti.

A. Legitimeringens konsekvens

Har dagens situation blivit så här, då man har ej velat bemöta Sverigedemokraternas sakfrågor, utan i förhoppning av vinna i valet genom emotiva resonemang och stämplingar om deras människosyn försummat bättre strategier för att lösa ovanbeskrivet ”undantags- eller nödsituation”?

B. Varför stirra på endast två givna personer som statsministerkandidater?

För det första kan man säga att fd. Statsminister Stefan Löfven och hans regering har delvis gjort bra ifrån sig i sin ekonomiska politik. Å andra sidan kontrar Allians att det varit resultat av gången högkonjunktur, bemött med Löfvens argument att vilken slags underskott skaffade förra Alliansregeringar även i högkonjunktur?

Hur vore det nu att reformera sjukvården och andra samhällssektorer- inklusive nödvändiga förnyelseinsatser för att vända klimatförändringen då lågkonjunktur är i sikte- även på grund av förvirrande omvärdssituation i värden med nödsituation inom EU (Brexit- och olösta asyl- och flyktingpolitik) och i världens handelskrigs- och krig situation, frambringade av ”liberal människosyn”och dagens förgivettagna filosofisk- vetenskapliga grund- det enda som återstår tillsvidare.

Kunde regeringsbildande underlättas, om Socialdemokraterna förnyades- med eventuell ny partiledare som resultat- eller en annan statsministerkandidat steg fram hos Alliansen?

Kunde Sverigedemokraterna förnya sitt partiprogram, så att deras halvdana ”Förändring riktigt”- med filosofiskt materialistisk och nationalromantisk människosyn (se Lena Anderssons diskussion ovan om detta, tolkad av mig)- utvecklades vidare så att man öppnar väg för min ”Riktig Förnyelse” - Real Change- det som inte ens Barack Obamas regering fattade i mina trevande försök att hjälpa till från sidan i deras förnyande av USA:s sjukvård,motiverad av min önskan att få bättre arbete, mer motsvarande mina studier och intressen. Det som inte öppnade sig i Sverige då dess regeringar ansåg att man behövde ej bry sig om landets alternativtänkare i vetenskap.

C. Vad vore då aktuellt för Sverigedemokraterna?

Svensk nationalkänsla behöver ej vara i motsatsställning för förnyad EU eller global gemenskap, på förnyade människosynens grund. Om nytt paradigm- forskning får forskningsstöd och dess nya perspektiv på olika fackvetenskap utvecklas och fördjupas vidare från mina redan gjorda insatser, finns det bättre möjligheter att även Sverigedemokraterna förnyas som parti. Dylikt har setts i förr:
i ny omgivningssituation kan det vara förmånligt för alla svenska partier att kunna tänka om: både angående statsministekandidater och om regeringsbildande.

I min föreställningsvärld vore även följande regeringar möjliga:
- S och M, S- Mp- L- Sd (förutsatt att de förnyat sitt partiprogram på ovanbeskrivet sätt: dvs. gått vidare från ”Förändring riktigt” till det djupare alternativet ”Riktig Förnyelse” med mina redan tidigare framlagda förslag hur t.ex. reformera sjukvården, EU:n och världens biståndspolitik eller säkerhetspolitik). Sd har ju hela tiden hävdat, att dagens flyktingpolitik borde göras om och i överenskommelse med andra stater.

Naturligtvis pekar jag inte med hela handen mot öst- som en fd. Kung i Sverige- med de vunna erfarenheter som jag bär från mitt förra hemland i Finland- utan lägger fram mina förslag här, i mitt vattenhål.

Ödmjukt, väntande dina sakkommentarer och icke- personcentrerande argument
din nysvenska alternativtänkare

Lasse T Laine
filosof- samhällsvetare- författare- entreprenör

PS. Om du vill läsa mina kulturella alster, är du välkommen att köpa dem på mitt förlagssajt på

tisdag 13 juni 2017

Rättvisan versus samhällets ekonomi och dess effektivitetsmått



Rättvisan versus samhällets ekonomi och dess effektivitetsmått


Rättvisans paradox i kontext av samhällets ekonomi och filosofiska tänkande i stort, eller kunde rättsvisans samhällsvillkor förbättras ?


Ref1: Mina tidigare blogginlägg om fallet XY

Ref 2: Psykiatrikerns hälsningsuttalande till den tilltalade i början av engångsbesöket, vilket gav honom underlag för hans utlåtande, använt som stödargument för Tingsrättens hantering av fallet

” Medge att du är skyldig”..


1. Rättssystemets it-infrastruktur


Håller på att studera om den nya typen av Graph-databaser,som behandlar data genom sk. noder (t.ex. tilltalade-/målsägande nod) och deras relationer (t.ex. presenterade data i förundersökningar eller i rättens diariesystem). Rättssystemets data-uppgifter presenteras oftast i enkla,separata Word- dokument (polisens,åklagarens,tilltalades,målsägandes dokument) och eventuelt kan data-/sakförhållanden där presenteras sedan med hjälp av datakolumner i sk. Relationsdatabaser eller NOSQL-databaser (sistnämnda på högre abstraktionsnivå än relationsdatabasers enklare,kolumnorienterade schema). NOSSQL-databaser innehåller data som är mångfaldigare,men fortfarande utgår från givet schema- t.ex. vem dokument handlar om (t.ex. tilltaladens)-vilken sambandsbärande fält man definierar (t.ex. person nr),men övergripande intresse för att sätta olika tilltalades dokument i relation sinsemellan utgående från ETT GIVET perspektiv: påstådda brottet (polisens förundersökningsantagande/ klassifiering av ärendet i början av processen).

Här använder den nya typen av Graph-databaser annorlunda tillvägagångsätt: man låser inte rättprocessen i ett givet schema (som sedan presenteras i enskilda noteringar,diarieförda dokument,bevisdokument mm utan presenterade data-samband sinsemellan utan endast i huvuden av rättsprocessens aktörer,t.ex. åklagaren, förundersökningsledaren). Med hjälp av den här nya typen av Graph-databaser kan dylika personers arbete göras mer rigoröst: de kan t.ex. sätta målsägandes påståelser om brott - ”brottsdata1” (presenterad i förundersökningens början ,ev. kontrollerad och verifierad i rättegången) - till relation med målsägandes ändrade beteende under rättsprocessen-”brottsdata2..n”. och den tilltalades motkommentarer-”kommentdata1..n” -vilka kan båda innehålla ändringar/respektive förstärkningar av motbevis,som kulkastar det givna schemat som man hade i början av processen. Graph-databaser levererar dylika relationer med åskådligare data-samband, där ändringar kan dokumenteras och märkas av alla rättprocessens parter, vilket ger därmed både bättre och säkrare domar för samhället, och mer rättvisa för medborgarna då t.ex. det givna schemat som polisen och åklagaren började sina undersökningar och åtal med,visar sig inte hålla under hela kedjan av rättsprocessens händelser. Om dylika ändringar märks,behöver graph-databaser ej heller överges i sin helhet,utan kan fyllas med nya ägenskaps-relationer,vilka ger ännu bättre beskrivningar av rättsdata och rättsprocessens gång,tills de fyller kravet om övergripande bevisdokument.


2. Rättvisa i går, rättvisa i dag


Ta ett exempel från det verkliga livet angående mina komment i fallet XY på mina tidigare blogginlägg , på denna blogg:


Målsägande A. säger att den tilltalade ”har betett sig ovärdigt mot hens personliga integritet” (brottsdata1). Tilltalade nekar detta (kommentdata1), men hens motkommentarer med dokumenterande motbevis som finns i hans ägo, tas ej på allvar- dvs. antingen diarienoteras ej i tid för att kunna påverka rättsprocessen,alternativt medvetet hindras att samlas och presenteras i tid (då sittande i häktet med kommuniceringsförbud) eller noteras ej alls i diarier och skickas till Socialstyrelsens externa experters dömning (Rättsliga Rådet)?

Senare lägger målsägande B. också dylikt påstående och efter en tid ytterligare brottsdata2 ( om påstått ”brott mot besöksförbud”),men enligt den annorlunda typen av graph-datahanteringen- i form av händelse-entiteter alfa (besök vid plats x där påstått brott mot besöksförbud lär ha skett)- sätts den i relation med vad målsägande B säger senare om den tilltalades beteende och utseende (”är farlig och överskrider besöksförbud” och ” har militäraktigt klädseln och skägg”- händelse-entitet beta) och vad målsägande A. har sagt, likadant, i början, och senare (”titta,nu har han klippt bort skägget, för att ej längre bli uppfattad som så farlig”), och OM målsäganden A / B eller båda känner /har relation med en tredje person C- landsmän/kvinna för dem- som har givit vittnesmål stödjande målsäganden B och tilltalades frisör D från vilken målsägandet A. har fått information om hen.Likadant affärsbiträdet E som känner målsägandet B och eventuellt berättat för målsägandet B : t.ex. att hen kommer att hämta sina kläder den och den tiden,på den och den platsen ,varvid målsägande B. med sin chef/hens vittne dyker upp där för att kunna sedan säga att hen-den tilltalade- en gång till förbrutit mot besöksförbudet ! Vilket rätten accepterar,godkännande skadestånd en gång till - dock utan att varken försvarsadvokaten eller åklagaren begär polisen att undersöka eventuella videoinspelningar på platsen och därmed kontrollera HUR den tilltalade betett sig (vilande på bänken och då konfronterat med det förbigående målsägandet B. förvirrat lyft handen,vilket tolkats som aktiv hälsning och allvarligt brott mot besöksförbudet av målsägaren B och hennes advoka och bekräftas sedan av rätten,utgående från det givna schemat,i början av rättsprocessen. Att den tilltalade upplever sådant här slags beteende som vuxenmobbning eller t.o.m. som ovärdigt rättshantering, är irrelevant i sammanhanget..

Tilltalades version av händelser i hens försvar,skulle ha blivit stärkt,om
”brottsdata1” och ”brottsdata2” (definierande den översiktliga karaktären av händelsekedjan och givande utgångsperspektivet för Tingsrättens dom) hade relaterats med de olika versioner av påstådda brotthändelser som kommer fram i deras berättelser (först generella beskrivningar mot integritet och besöksförbud, vilka senare förstärks med beskrivningar om den tilltalade ”som vidrig,farlig”,uttalade i rättegången vilket endast den tilltalade protesterat mot. Ledande till den utomståendes ”kardinal fråga”: hur i all världen har de vuxna,fd. gifta och gifta kvinnor ej sagt detta redan i början, direkt till hen- innan processen ens startade - eller i början av processen vid förundersökningar, i stället för att komma fram till detta senare,varvid de ändrat även sina brottsbeskrivningar ( ”obekräftade påståenden om skickade pakets innehåll”) -vilka båda rättshändelser kunnat relaterats till tilltalades förstärkning av hans motbevis,t.ex. i form av tagna bilder av skickade paket ( då har blivit uppfostrad i en sådan vana i en fotografi-fokuserad familj) där målsägande A:s ”brottsdata1”, relateras till tilltaldes ”komment 1..n” då hen fått samla ihop sina motbevis,tidigare hindrad i detta av den långa häktningen.


3. Fråga

Utgår rättssystemet i Sverige i sin hantering av rättsdata i förundersökningar och i rättens diarieföring från enkla, datamässigt flata rättsdokument med orelaterade element-data ( för teoretiskt utbildade: sk. funktionella beskrivningar av handlande) vilka eventuellt framställs sedan i schemalåsta databas-sammanfattningar med hjälp av relationsdatabaser eller NOSQL-databaser, eller från nyare,senaste form av Graph-databaser? Om förstnämnda, blir det förståeligt att rättssystemet vill handla sina fall linjärt, med tidsbegränsad hanteringsmodell där det är tiden som avgör målets önskade mål- ”god genomströmning” - i stället för att ge tid för processen att notera det verkliga livets mångfacetterade händelse-entiteter och kvalitativt olika nivåer av beskrivningar? Har detta samband med ekonomi-resurser som rättssystemet förfogar över , eller/och den utbildning som dess nyckelpersoner får i sin utbildning är en öppen fråga ?


4. Livets rättvisa

Det tycks vara så att det svenska samhällets rättssystem utgår från antagandet av livet kan styckas i enskilda, av varandra oberoende bitar/fall, och ses från enskilda individers synpunkter, levande i en dimension av livet, oberoende av andra samhällsrelationer, i stället för att se rättshändelser och”rättsobjekt” (filosofiskt sett borde jag väl säga rättssubjekt och intersubjektivitet) i en mångfald av relationer? Den enkla,oberoende individen i sitt ”objektiva liv ”och förbiseendet om relationer mellan den tilltalade och målsäganden-före och under rättsprocessen- mellan rättsprocessens olika parter och med externa stödaktörer som eventuellt påverkat redan från början till det generella schema-antagandet som färgat hela rättsprocessen ?

Här har jag gett ett typist exempel hur det gällande vetenskapsparadigmet påverkat gällande rättssystemets konstituerande, hantering av rättegångar och rättsprocessen. Livet blir därmed väl enklare att leva, och motsäges inte av senare händelser eller nya rättsdata? Eller av utvecklingen i informationsteknologi som ger hjälp både för att begå brott och att försvara sig, med hjälp av nya typer av databaser som rättssystemet kunde ta hjälp av. Men- kan man anta de högstatus aktörerna i rättsprocesser tänker och upplever: ”varför ska man bry sig om livet och dess utvecklande,då man kan se allt i svart och vitt, i snabbare och enklare rättsprocesser och leva gott och väl” . Livet med stor bokstav– för vissa- och det lilla livet, det enklare,marginaliserat,för andra ? Dömande och dömnda- kanske bedömda av livet och dess processer,i flera dimensioner,i det förgångna,i närtid,och i framtiden burna av den ”dolda strukturen” i livets axiomer?

Slutligen en jämförelsebild för att relatera till rimligheten i Tingsrättens dom ..

Bild om skillnader mellan psykiska störningar och mental sjukdom: lånad ur en fri powerpoint bild på nätet från tes.com ’s teaching resources






























Lasse T Laine
filosof-samhällsvetare, författare, entreprenör

Förlaget Lasse T Laine