You can translate my blogg with Googles help :)

söndag 27 juli 2014

Tala tydligt,tala väl-en dikt

Med anledning av världshändelser i dag och en sampublikation av en ledare-

Ref: DN/Pressupprop:"Tala tydligt till Vladimir Putin",sampublikation i dag,Sö 27 juli,i DN och många europeiska tidningar såsom Le Monde,Die Welt,El Paso,La Stampa,de Volkskrant,Der Standard,Hospodarske Noviny,Dennik SME,Dario de Noticias,Lituvos Rytas

min kommentarande dikt

Tala tydligt,tala väl

Men framför allt,

göm inte ljuset

ni som talar så tydligt

om skam,om ormgrup

har ni funderat

vad ni själva har gjort?

Då det gällt att vara

vaken,

att upplysa,

ha dialog

om det helt nya alternativet

har ni varit tysta,

ängsliga i er auktoritetstro

velat censurera med total tystnad

nu

då det skulle ha gällt

att förnya världen

på en ny grund

har er tystnad,repression

marginaliserat

ljusbringaren

så att det gamla tankesättets

gamla kompatanter

fått fortsätta

sina maktpolitik

grundade på det gamla

paradigmets

människosyn och

värderingar

makt,

penningmakt,

penningrättvisa,

utnyttjandet av de svaga

för de mäktigas vinster

i all oändlighet

ekar er klagan

förgäves

ni har ej förstått

nej,

snarare ej velat förstå

vad jag syftat till

att skapa om världen

på en ny grund,

genom kollektivt skapande

befästa freden,

störta diktatorer,maktmänniskor

maktens lakejer

Skapelseakten kan ej tas tillbaka

men dess framgång

kan fördröjas,

eller förvanskas

var ni vaksamma att

förvalta

ert ansvar?

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,entreprenör,poet mm

Copyright © 2014 Lasse T Laine och egna firman Vidorg. All rights reserved.

torsdag 10 juli 2014

ABC för etiskt kapital

ABC för etisk tillväxt

Eller: Då nya tankar,teorier,förslag på nya samhällslösningar för att tex skapa arbete eller mer balanserad,flerdimensionell tillväxt,väcker ej gehör hos läsare,blir kommenterade,diskuterade och på så sätt på sikt påverkar positivt till samhälls- och kulturutveckling,så kanske borde jag falla mig tillbaka till annan slags skrivande? I stället för att vara tänkare,en skribent- i stället för skribent,att fortsätta som en poet?

Till en vän

Du var en vän

en hund,men vän ändå

vid besök av din ägare och dig,

hälsade du mig enträget

hoppade upp,lyfte dina tassar på mina skuldror,

smekte mitt ansikte med din tunga,

andades djupt

vid promenader,då och då,

som jag gjorde för att hjälpa din ägare

som hade ej ork eller var upptagen med något annat

löpte du vid min sida,nosande blommar och mumsande växter-

är du en vegetarian,skrattade jag

nu är du borta,

någon-en granne? en illvillig medmänniska,makthavare?

efter att ha läst mitt annorlunda blogginlägg eller lyssnat på

vår kritiska samhällsdiskussion på balkongen,med din ägare,

anmält om dig-in kognito som detta samhälle börjat praktisera om

i sitt demokratibygge- så att

samhällsvakter kommit och meddelat om valet som gällt dig:

kärleksrelation avslutas,hunden ska avlivas eller ges bort till

en annan

utan argumentation,ansvarsavvägningar-

fysisk vård kanske kunnat vara bättre men

det var en kärleksfull relation

mellan dig och din deprimerade ägare,eller

med mig,besökaren och dig

men kärlek,det räcknas ju inte?

Du var mindre värd i kärlekens officiella korridorer,

lönebetaldas solidaritets krets,

ingen tog hänsyn till din röst eller känsla,hundsoldat

som hundar,i andra samhällen som är mindre vackra på ytan,

slaktas även människor

av de bättre vetande,de med större fysiskt kapital eller

fysiska skyddsskrifter,till de privilegierades bästa

eller demokratier

Vila i tid,min vän,

vi ses då jag gjort mitt,

din ovillkorliga kärlek växer i nästa livet,

etiskt kapital,med kumulativ ränta,

som marknadens konjunkturer kan ej erodera

hur mycket som än önskas eller tros

eller beslutas om med de auktoritetstroendes

röster

ditt etiska kapital använder jag som en del

av mitt-

tack för din kamp vid din ägares sida

för den tid som de privilegierade,rätt troende

ansåg den vara värd att gälla

för mig gäller den än min vän,

farväl och till återseende

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndag 6 juli 2014

ABC för den nya ekonomin

ABC för den nya ekonomin

Eller: strävan att utveckla en mer miljövänlig ekonomi- driven av ängslan inför framtida klimatkatastrof med dess olika konsekvenser för både fysisk miljö,ekonomiskt,socialt och kulturellt-har lett till diskussion att ”vi måste börja mäta vår välfärd på andra sätt än med BNP”.

Tyvärr tar sådant perspektiv-ävenom det är en bra början för utvecklandet av något nytt-givet den grundläggande ekonomiska teorin som man har,enligt dagens vetenskapsparadigm och dess människosyn. Som utvecklare av en ny,bredare ekonomiteori-enligt mig bättre då den är teoretiskt även mer abstrakt och kan forma en syntes mellan det som man antar vara ekonomiskt bra (ekonomisk teori) och ekonomisk antropologi (hur människor faktiskt ekonomiserar sig och fördelar resurser sinsemellan och mellan generationer,forskat i ekonomisk antropologi) genom en ny grundläggande värdeteori,anser jag att dylika försök räcker inte. Bra politiska lösningar kräver bättre teori,bättre modeller hur utveckla bra tillväxtmiljö för våra samhällen och vår globala civilisation,dvs. Ny,bättre ekonomiteori.

Att hänvisa till ekonomihistoriska data som man gjort på vissa håll och sedan rekommendera olika löstrycka modeller eller politiska lösningar som grundar sig för sådant val av data duger inte heller. Det gäller enligt mig att gå till grunden av vår ekonomiska verklighet eller samhällsdimension.

Filosofiskt sett duger det ej heller att hävda,att det är i grunden ekonomi som bestämmer-determinerar eller dominerar-hur vårt samhälle blir. Enligt det nya vetenskapsparadigmet är både människan och verkligheten flerdimensionell så borde vi även ha i ekonomin.

Samhällsberättelse

Författarna till artikeln nedan har skrivit ett intressant debattinlägg som refererar till många internationella projekt hur mänskligheten (ekonomerna,praktiska människor och politikerna) borde skapa en ”grön ekonomi” eller hållbar tillväxt som förstör ej planetens fysiska naturresurser. Gott och väl att även internationella organ har vaknat. Jag-som alternativtänkare-har jobbat med detta nya vetenskapsparadigm-skapande projekt sedan 1972 dock utan att ha väckt uppmärksamhet i Sverige eller att vetenskapssamhället-inklusive vetenskapsresurser tilldelande politiker och media hade vaknat och börjat diskutera. Roligt att svallvågorna äntligen kommer tillbaka utifrån-kanske man börjar diskutera nu även här?

Då jag besökte mitt föredetta hemland (eller födelseland-jag upplever ju att jag har det kvar ändå ävenom är en svensk medborgare numera) och kom i en fest på en diskussion om vad jag arbetat med-inklusive vetenskapssamhället-fick jag en komment på mitt konstaterande på att man tex. I Danmark har professorer som har ej disputerat.”Ja,det har vi börjat diskutera även här”,konstaterade min diskussionspartner,en diplomingenjör. Då jag berättat hur min väg gått till i en av Sveriges finaste universitet (Uppsala universitet),tillade han:”konstigt,det finns ju typer som Wittgenstein i filosofin tex.”.Jag blev naturligtvis glad. Ävenom jag är ingen Wittgenstein utan mer grundläggande syntesskapare-typ Marx eller hans andliga lärjunge med intresse att förändra även världen genom tillämpningar av den nya filosofin eller spridandet av info om det till bredare målgrupper,ej endast i traditionell diskussion i de akademiska seminarierummen och i konkurrens om tjänster och akademisk status-hade jag EN meningsfrände eller vän som eventuellt FÖRSTOD vad jag syftat till.

Sammanfattningsvis:

Diskussion om behovet att konstruera nya mätningsmetoder för BNP är bra-men förhoppningsvis stannar inte diskussionen där- i det mellanparadigmatiska läget-utan att man går vidare-tar det djärva,kvantumliknande språnget för en ny kultur,på en ny utvecklingsnivå där även ekonomin gestaltas annorlunda,bättre än i dag

Ref. DN/Debatt: ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”,av Andreas Carlgren (vice ordförande i Stockholm Environmental Institute,fd. Miljöminister),Klas Eklund (chefsekonom på banken SEB),Johan Rockström (chef för Stockholm Resilience Centre),Sö 6. juli-14

SVD/ledarartikel:”Är du man eller människa”,av Tove Lifvendahl,politisk chefsredaktör SvD,Sö 6. juli-14

A. Modeller,teorier för en annorlunda ekonomi

Författarna ovan har skrivit en intressant artikel. Klangbotten för deras resonemang eller tes att man borde formulera om mätningen av BNP eller välfärden,finns dels i den gångna Almedalsveckans diskussioner från främst Miljöpartiets håll (det fanns även andra,bla.olika lobbyinggrupper som arbetade där för att sprida intresse för ”grön ekonomi” -intressanta videor finns tex på en del miljöblogg),dels det arbete som man börjat internationellt. De refererar här bl.a. för Eurostats projekt ”GDP and beyond”,Världsbankens projekt ”The Changing Wealth of Nations” samt OECD:s ”jätteprojekt om grön tillväxt”.Roligt att höra-förhoppningsvis vore dessa organisationer intresserade av att använda även mitt nya,tredubbelt säkra derivatinstrument eller projektbetalningsform M.O. (Management Option),vilket-om diskuterats i Sverige sedan början -90 talet och sedan tagits i bruk om funnit det vara ett nytt,intressant finansierings/försäkrings/investerings/och projektbetalningsinstrument-hade enligt mig tex. hindrat den kris som uppstått på 2000-talet.Andemeningen: om författarna hade tagit lärdom av sina akademiska studier och varit intellektuellt öppna-utan auktoritetstro och socialt hänsynstagandet-hade de ju sett och hört att det hade funnits mer grundläggande strävan redan-även här i Sverige..

Enligt mig-eftersom jag har en både filosofisk och samhällsvetenskaplig utbildning-kunde man fördjupa diskussionen tex. enligt följande:

1. Värde-begreppet

Om jag skulle använda mitt begreppsanalysschema som jag lanserade i min avhandling,första version i Teoretisk Filosofi 1974,kunde man analysera värde-begreppet från tre olika perspektiv:

- attributivt: har värdet olika aspekter: vilka är de; vilka borde man ta upp då man diskuterar om ekonomisk verksamhet; hur människor skaffar,förvaltar,distribuerar och fördelar de resurser som behövs för att leva,överleva,och leva gott.

- Relationellt: att man uppfattar något som värdefullt har alltid en relation till något. I värdeteorins utveckling har detta gått från att ha haft bruksvärde (use-value),bytesvärde (exchange value) till kapitalvärde. Varför skulle värdeteorins historiska utveckling stanna där?

- Existentiellt: om det nu finns värden som man har eller förfogar över eller har egendomsrätt för,hur används de? Reciprokt-ömsesidigt- eller negativt ömsesidigt,för vissa parters bästa endast? Om de ej används-tex att innovationer uppfattas ej då man vill ej se dem (typ nya vetenskapsparadigmet)-har de då något värde? Värde i dag,i framtiden?

Enligt mig borde värdeteorin ta alla dessa olika diskussionsperspektiv upp-ej endast något metodologiskt mätande procedur eller mått eller dylikt.

2. Värde-teori

Dagens ekonomiska tänkande gör en skillnad mellan ekonomisk teori-som tar för givet (axiomatiskt) vissa antaganden-typ strävan att maximera vinsten och ekonomisk antropologi (delområde i socialantropologi) som forskar hur människor faktiskt ”ekonomiserar” i sina samhällen för att leva,överleva och leva gott-tex. Genom sociala byten där det används inga generaliserade bytesmedelsmått typ pengar. En uppgift som många teoretiker sysslat med är hur förena dessa två riktningar,då det är ej givet att den ekonomiska teorin som man har använt har varit tillräcklig bra (abstrakt) för att kunna skapa grund för människornas sociala samhälls-och kulturbygge.

Författarnas diskussion ovan visar att många människor har börjat tvivla på den nuvarande ekonomi-teorin,men tyvärr: samhällssystemet som är grundat på den,öppnar sig inte lätt för något nytt?

Det nya paradigmets nya värdeteori som jag skrivit om i en studentuppsats (vilket kunde ha förfinats sedan i avhandlingsarbete om vetenskapssamhället hade värderat detta försök och stött dess vidare utvecklande genom diskussion,kritik,och stöd i stället för refuseringar,tystnad eller kravet att ta bort hänvisningar i fortsatta uppsatser) grundar sig på abstrahering av ett empiriskt,socialantropologiskt arbete hur ett naturfolk levde ekologiskt,utan att förstöra omgivande naturen-min sk. strukturmatristeori om samhällets relation till naturen. Ett ämne som jag i senare forskningar i ämnet fann att ha intresserat även Karl Marx och Levi-Strauss,båda två intressanta teoretiker. Teorin är samtidigt så pass generell att den formar förutom en ny,fler-dimensionell ekologiteori,även ger grund för nya tillämpningar vilket jag gjort bl.a. för reglering av löner (min lönematris-modell).

Den nya värdeteorin och nya ekologiteorin bildar grunden för en ny ekonomisk teori och bildar den eftersträvande syntesen mellan ekonomisk teori och ekonomisk antropologi.

3. Kapital-begreppet

Författarna hänvisar här till å ena sidan BNP-som använder pengar som mått för att värdera de färdiga varor och tjänster som produceras under ett år i samhället. Närmare beskrivet:som de kan mätas fysiskt eller med hjälp av värderingar i pengar,då varor och tjänster bytes på marknaden. Marknaden- å andra sidan- är en mänsklig verksamhet som har vissa lagbundenheter och karaktär. Traditionellt har man gjort skillnader här mellan de olika produktionsfaktorer som bygger upp varor och tjänster: arbete,kapital och råvaror,och efter Karl Marx har man kategoriserat ekonomiska verksamheter även i dels sociala produktionsförhållanden,dels i olika produktionssätt beroende på den historiska utvecklingsgraden av dem och genom ägandet av olika produktionsmedel (maskiner mm-eventuellt kan immateriella tillgångar och kunskap räknas in här).

En annan nymodighet som han kom fram till gäller begreppet kapital. För att ha tidigare varit olika föremål för personligt bruk (havande bruksvärde),blev de sedermera bytesmedel (bytesvärde) på marknader och till slut penningkapital i ackumulerade kvantiteter.

Det finns dock många skolor i ekonomisk teori som beskriver denna värde-begreppets utveckling annorlunda,beroende på vilken filosofisk begreppsapparatur man har. För Marx var begreppet mer-värde centralt: hur ägarna av produktionsmedlen-genom sin monopolsituation eller ackumulerade medel kunde pressa mer och mer mervärde från de som konkret skapade olika varor och tjänster. Då de skedde en konkurrens på marknaden,var kapitalägarna tvungna att pressa mer och mer mervärde,vilket ledde till slut för en motsägelse: å ena sidan tvingade konkurrensen för politik som hindrade produktionen att förnyas då monopolsituationen krävde mer och mer kapital,å andra sidan gav varje ytterligare steg av kapitalutnyttjande mindre och mindre gränsnytta. I sin historiska betraktelsesätt-som var nytt-skulle den typ av samhälle som grundats på dylikt till slut därmed kollapsa och det skulle uppstå ett nytt,bättre kommunistiskt samhälle där dylik vinstmaximering ej rådde. På sätt och vis var Marx även själv fången av i det gamla sättet att betrakta värde,vilket var naturligtvis följden av det filosofiska,grundläggande paradigmet som man haft eller byggts på sedan ca. 2000 år.

Författarna tar för givet den tolkningen eller skolan vars synpunkter härskar i värden och där kapitalackumulation-mätt i pengar och fysiskt mätbara mått-tas för givet och där man accepterar marknadens sätt att fungera genom dess fria rörelser,vilket upplevs som konjunkturer. Tillsvidare har man ju ej haft några andra val: planekonomier har ju dels sina teoretiska svårigheter (mängden info-omöjligt att ha grepp om) och visat sig även att inte fungera i de stater där den prövats.

De nämner kapitalet genom kategorisering mellan ekonomisk kapital-mätbara med pengar som sammanfattas i BNP (bruttonationalprodukt)- och naturkapital:de fysiska resurser som den mänskliga produktionen använder sig av,typ mineraler,kemikalier,vatten,luft etc.

Deras tes är att det behövs antingen (och) nya mått att mäta BNP eller bättre fungerande regler hur människorna ska få använda naturresurser. Detta skulle-enligt dem-kunna garantera bättre välfärd och slutligen lösa den djupa krisen som nuvarande ekonomisk teori lett till: klimatkrisen och faran att man förstör till slut den natur som de mänskliga samhällen,kulturer och den globala civilisationen är beroende av.

4. Tillväxt-begreppet

Annorlunda uttryckt skulle den bättre ekonomin vara hållbar: både i utnyttjandet av naturresurser (att det ekologiska fottrycket skulle vara minimal eller hållas inom naturens gränser så att resurserna skulle ej ta slut- genom att skapa återbruk-cykling av naturresurser tex) och socialt: att välfärden skulle vara någorlunda jämnt,och rättvist fördelat.

Detta kan nås på flera sätt,tex genom att minska användningen av naturresurser eller att genom innovationer hitta på bättre sätt att använda dem-tex genom grön,förnybar energi (sol,vind,vattenkraft mm.i stället för att använda kol,gas,olja vilka orsakarkoldioxid utsläpp i atmosfären och leder till slut i en förväntad miljökatastrof).

Regleringar av marknader vore ett annat sätt,genom att prissätta miljöförstörande tjänster och varor med extra pålagor tex ("den som förbrukar,betalar"-pricip).

Strävan att fördela produktionsvinster jämlikare i samhället vore ett tredje sätt,eller alla tre!

Tillväxten definieras dock härmed med det givna kapital-begreppet och den givna värde-teorin som man har i dag och diskussionen begränsas därmed till sättet att betrakta arbete endast som sådan verksamhet som är fysiskt mätbär. Så betingar tex. Utbildning ej lön-endast möjligheter att få bidrag eller lån,som man ska betala senare,då man får arbete i produktionen.

Det som man tar för givet är vidare en viss människosyn där människan definieras i slut och botten,filosofiskt,endast som fysisk varelse. Annorlunda uttryckt: det finns ej sådant som etisk-mental utveckling-grovt uttryckt ”etiskt kapital”.

B. Praktisk politik som berörs eller skulle omgestaltas om ny ekonomi går genom

Från diskussionen ovan eller viss kategorisering av behövliga begrepp då man diskuterar om ekonomin,kunde man nu fortsätta på de olika samhälleligt-administrativa sätt att ”ekonomisera”. Man har ju sedan Adam Smiths dagar märkt att arbetsdelning och specialisering behövs i ekonomin. Vilka diskussioner vore bra att lyftas upp här? Dvs. utöver allmän ängslan eller slagord eller rekommendationer att skapa bättre BNP-mått?

5. Mätning av produktion och produktivitet

Ett politiskt argument för den nuvarande Allians-regeringen har tex varit att det behövs fullt kapacitetsutnyttjande i produktionen-att betrakta antalet arbetade timmar. Det kan dock diskuteras om det är så enkelt? I fråga om kreativitet är det ej så,att det kreativa sinnet går maskinvis eller är bundet till timmar eller schemat-det fungerar långsiktigt,språngartad,jobbar dygnet runt i det undermedvetna. Sociala vetenskaper lyfter upp behovet av mänskligare arbetsmiljöer där även motivation för arbete räknas in,tillika som delaktighet,delegering,att arbetstagaren delar arbetsgivarens värderingar och finner respekt för sig och sitt arbete även i det omgivande samhället.

Om BNP räknar in eller riktar sig främst till fysiskt mätbar produktion i antalet timmar vilka ersätts i pengar,använder den ej den nya produktivitetsmodellen som undertecknad skapat i sitt SINUS-projekt 1990-2012 där även transparent delande av info räknas in.

Jag nämnde ovan utbildning som betingar ej lön. Dylikt sker även för nyskapande: ifrågasättande,nya kunskaper som ej ännu fått något genombrott uppfattas inte som positiva resultat som ger penningmässiga fördelar,tvärtom: de inlagda medel som du själv sparat eller investerat i dylikt stjäls från samhällets sida,vilket är föga hållbart,både socialt,etiskt och ekonomiskt och skapar dåliga exempel för andra att förkovra sig.

6. Beskattningsfrågor

Jag nämnde ovan frågan om prissättningen av miljöförstörande tjänster och produkter. I min kapitalmatris-modell kan man relatera skatter även till andra aspekter än förbrukande av naturresurser. Tex.om verksamhet skapar arbete eller ny kunskap. Sådant tas ej hänsyn till i dagens skatteförfarande på ett bra sätt,enligt en given modell eller teori,utan det sker förändringar kontinuerligt vilket försvårar produktion och företagarnas verksamhet ävenom det skapar meningsfull syssellsättning för samhällsadministrerande politiker.

7. Frågan om hållbara investeringar

Diskussionen om hållbarhet har ej ännu nått det slags budgetsystem som man använder-dvs. Det som är bakom dagens BNP-konton. Jag har i min senaste kunskapsprodukt i SINUS 2.-uppsats,2012,visat att budgetsystem kunde använda även nya typer av sociala konton. Såsom det är i dag,satsar man ej långsiktigt och sektorsövergripande: det som man tex. Sparar i skolan eller social verksamhet,betalar man mångdubbelt senare i form av ungdomsarbetslöshet,brottslighet och utanförskap.

Det vore naturligtvis möjligt att göra sammanfattningar på samhällsnivå men då vore det enligt mig bättre att använda en fler-dimensionell ekologiteori där budgetsystemet betraktar samhället som en helhet gentemot naturens ramar,ej genom sektorsvisa satsningar eller anslag. En sammanfattande modell för dylikt är diskuterad sedan 80-talets början i min NMEP-ekonomisk tillväxtpolitik-spiral där olika samhällssektorer binds samman och påverkar positivt och kumulativt för den fler-dimensionella tillväxten (se mer under punkt D. nedan)

C. Frågor om etik och ansvar

Författarna ställer en intressant fråga i sammanfattande stycket av sin intressanta artikel: ”hur tänker svenska politiker förhålla sig till det seriösa arbete som nu växer fram internationellt”. Ja,då media och det inhemska vetenskapssamhället- inklusive näringslivet- har ej uppmärksammat att dylikt har skett och pågått redan drygt 40 år här i Sverige. Vad ska man säga då om etik och ansvar och kvalitet av det egna demokratibygget? Varför ej tex. citera USA:s president Obama: ”bättre kan vi väl”- försöka skapa ett inkluderande,multikulturellt samhälle där det finns chanser för alla att lyckas i sina livsmål,till allas lycka och väl?

D. Ackumulerad långtidssyn på tillväxtmiljön

Då denna kommenterande bloggartikel är redan lång,nämner jag kort de långtidsaspekter eller perspektiv som tas upp i ovannämnda,fler-dimensionellt hållbara tillväxt-modellen NMEP ovan:

- infrastrukturer

- boende

- utbildning och arbetsskapande

- social samhörighet mellan generationer

- lokala demokratier

- kulturutveckling

Gemensamt-bakom modellen-vore ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag härlet ny ekonomiteori,ny ekologiteori,ny samhällsmodell där det finns bättre balans mellan det individuella och samhälleligt ansvar än i dag då det förskjuts till politikerna och deras ovanifrån-diktat eller perspektiv (såsom författarna gör i sin strävan att väcka politiker).

Det glädjer dock mig att det finns även tecken på att man håller på att vakna även här i Sverige.Se tex.den politiska redaktören Tove Lifvendahls ledarartikel i dagens Svenska Dagbladet.Hennes sammanfattande stycke uttrycker detta nya tänkandet på ett bra sätt:

”det problematiska är... att förstärka och utveckla det tänkandet de säger sig vilja bekämpa-vi och dem,att grupper ställs mot grupper”.

Bra att svallvågorna når nu Sverige så att vi märker att även här har man jobbat i att utveckla gemensamt det nya tänkandet (vilket åsyftas just i det nya,syntesformande,nya vetenskapsparadigmet).Kanske behövs det en ny regering för att institutionalisera dylikt till en offentlig verksamhet,kanske inte-det får historien visa.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv. fast frågan att få tillbaka tidigare nollställda,investerade egna resurser har skickats till skattemyndigheten)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

PS. Märkte du att nu fanns även punkt D med.Paradigmaskiftet går vidare,punkt efter punkt,dock utan att nå slutpunkt då det är ett öppet system,grundat på ett nytt sätt att tänka.

fredag 4 juli 2014

ABC för den nya biologin

ABC för den nya biologin

Eller: hur dagens vetenskapliga landskap försöker genom sina senaste upptäckter i epigenetiken hålla kvar den grundläggande,filosofiskt materialistiska människosynen att människan är endast en kroppsvarelse,vars känslor,etiska och mentala mognad kan reduceras till fysiska processer och arv i den fysiska kroppen.

Ref. Svenska Dagbladet/Understrecket: Arv och miljö inte längre åtskiljbara,av Omid Aghajari,AT-läkare

Sammanfattning av den nya biologin i det nya vetenskapsparadigmet

För mig som skapat grunderna för ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag kan härleda nya begrepp,hypoteser och teorier för ny fysik,ny biologi,ny kemi etc.,beter sig epigenetiken som ett mellanparadigmatiskt inlägg. Om biologerna öppnar sig för mer ifrågasättande data-såsom fysikerna som jag skrivit om i mitt tidigare inlägg-kan vi skapa en ny biologi som kan uppfattas som en syntes av förra: förra paradigmets gällande,darwinistisk evolutionsteori,och mellanlägets epigenetik som författaren till den refererade artikeln nedan har presenterat grunddragen av på ett föredömligt sätt.

Den nya biologin har därmed intentioner att förklara även mental-och etisk evolution (mognande) utöver epigenetisk sådan,samt-hänvisande till den nya fysiken och min nya matematiska funktionsteori -ha kvar även individens egen roll för sin fortsatta utveckling,utöver de samhälleliga förhållanden som lyfts upp i den refererade artikeln vilka sägs vara mer avgörande (rådande samhälleliga ekonomiska strukturer).

Därmed-hänvisande till min tidigare artikel ang. den nya fysiken-beter sig den nya biologin som naturligt steg för fortsatt vetenskapsutveckling: mera abstrakt-dvs. kan ta sig an de empiriska data som är tv. oförklarliga (varför de tas ej till diskussion och samhällsstödd forskning); förklara hur den biologiska utvecklingen är även kopplad till den samhälleliga omgivningen på ett bättre sätt (flerdimensionellt) än enbart den traditionellt marxistiska (genom hänvisning till rådande/önskvärda ekonomiska strukturer),dock utan att stöta bort eller reducera det individuella ansvaret. I den nya biologin utvecklas individen-uppfattad som själsligt integrerad om hon tar ansvar för sin egen etiska utveckling inklusive samhällsansvar,varmed även den samhälleligt-kulturella utvecklingen stiger för nästa utvecklingsnivå.

Gränsen mellan human och naturvetenskapen är därmed borttagen i det nya vetenskapsparadigmet då den värld där den integrerade individen lever,upplever och påverkar och blir påverkad av är inte given: en relativiserad verklighetssyn,vilket betyder dock ej nihilism: att man får göra hur man vill,utan att bry sig om andra än sig själv. Den populära men missförstådda tolkningen av Einsteins relativitetsteori. Såsom påpekas och lyfts i den refererade artikeln,får sådan misstolkning inget vetenskapligt stöd-tvärtom visas hur dåliga beslut och val påverkar både ens egen utveckling och individens barn-och barnbarns liv. Den nya biologin tar sedan några steg till i sin syntes och visar hur individens ansvarsfulla val och i bästa fall-i sk. metamotivation där hen strävar efter att ge sitt aktiva bidrag till den omgivande samhälls-och kulturutvecklingen kan ej glömmas bort utan driver den epigenetiska helhetssynen vidare.

Epigenetiken och jämförelser till dagens gamla biologi

Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari har skrivit en bra och intressant artikel om den senaste forskningens bidrag i biologin. Jag rekommenderar läsaren att bekanta sig i den och i även den bok som han hänvisar till samt ev. gjorda långtids studier där epigenetiska lagbundenhet har blivit uppmärksammade. I det följande tar jag därför upp endast de teoretiskt mest avgörande punkter vilka visar var skiljelinjer går mellan dagens gällande biologi (det som lyfts fortfarande upp i gängse samhällsdiskussion och politik) och epigenetiken som författaren lyfter upp som en ny,självständig disciplin inom biologin jämfört med dess genetik-område.

1. Då gällande syn-utgående från darwinistisk utvecklingsteori som handlar om fysisk utveckling i naturen genom adaptation och överlevnadspraktik genom sexuell överlevnad av de bästa-förklarat genom utvecklingens många mekanismer: DNA,RNA,mitokondrier utveckling i celler (energianskaffande och ”förvaltning”)- vilket ledd till diskussion om arv (genetiska mekanismer) eller miljö (naturomgivning vars historiska förändringar beskrivs i geologi och dess subdiscipliner)- tar den nya epigenetiken en annorlunda väg: det är inte antingen eller syn eller förklaring utan att vår arvsmassa är inte statisk utan direkt formbar av varje individ själv.

2. Där genetiken betonar överföring av genetisk arv genom DNA-vilket förstärks sedan genom RNA-struktur som skapar och förmedlar behövliga proteiner och amino-mm. syror till behövliga celler för att organismen ska utvecklas och uppstå-betonar epigenetiken mer cellers egna ”programvara” som sätter på (aktiverar) eller av (tystar ned) vissa gener som förmedlats dit av förra. Eller tom. skapar nya gener eller genotyper-litet annorlunda variationer av en viss gen.

3. Enligt genetiken sker sådan förändring i genotyper genom slumpmässiga mutationer,förorsakade av förändringar i omgivning (kemi,strålning mm) eller felaktigt kodade genöverföringar vid replikation av den DNA-strängen vid födseln. Den nya genetiken kan genom genetisk ingenjörskonst också göra sådana förändringar varvid även artgränser kan manipuleras eller gener förflyttas mellan olika individer inom samma art (eller individens friska celler-cellkärnor mm användas från hennes tidigare livsskede,typ cancerterapi med genetisk manipulation).- Det som är nytt med epigenetik är att det kan visas vissa lagbundenheter vid överföringar av arv: vardagliga val som individen gör-särskilt i sin näringshämtning påverkar hur celler påverkar aktivering eller nedtystandet av gener i celler. Forskningen har lyft fram dylika val i tex. personens fysiska aktivitet,stress,negativa tankar och traumatiska känslor påverka hens ”epigenetiska landskap”,vilket sedan bäddas in i hens arv på fysiska nivå (vilka gener överförs till nästa generation; vilka cellprogram är nedtystade)- det är alltså ej slumpen som styr här.

4. Författaren beskriver kort dagens genetik och grunderna i dagens DNA-teori. Att dess gener följer varandra i en ordningsföljd-sk.sekvens, där sekvensen består av fyra grundläggande ämnen adenin (A), guanin (G), cytosin ( C) och tymin (T)- ”vilka utgör DNA:ts alfabet och vars unika ordningsföljd (på varje individ eller på artsnivå anges ej i författarens artikel) ,sekvens,utgör den genetiska informationen”.- Tyvärr anger författaren ej här att det finns en viss lagbundenhet här: dessa molekyler förekommer i sk. baspar där A kopplas till T, och C till G. Där slutar dock dagens genetik och dess syn-kanske påverkad av det grundläggande antagandet om slumpmässiga variationer i naturen,där sedan sexuella val förstärker att vissa överlever (darwinistisk syn,vilket lyft till den mänskliga arten betonar här särskilt den sociala faktorns betydelse).

5. Epigenetiken lyftes fram för att besvara de frågor eller problem som genetiken har:

- ”hur kommer det sig att cellerna i vår kropp,som alla har exakt likadana DNA,under fosterlivet utvecklas till ett rikt antal celltyper,från nervceller till hjärtmuskler,med vitt skilda egenskaper”

- ”varför får en tvilling i ett enäggigt tvillingpar schizofreni men inte den andra?”

- ”hur kan en människa som är så biologiskt komplex ha lika många gener som en mikroskopisk mask”.

Sådana frågor har-refererar författaren genom hänvisning till en bok i området,tillika som några historiska långtidsstudier mellan en viss släkts individer ledd till slutsatsen att det måste finnas andra faktorer än DNA som styr livet-epigenetiska faktorer som sedan definieras som ”cellens programvara”: som styr vilka gener sätts på (aktiveras) i cellen eller nedtystas,och hur informationen i dem sedan används (förmedlad av RNA som styr unika protein framställandet och förmedling till behövliga platser).

Epigenetikens relevans i sjukdomsförhållanden

6. Författaren som är en läkare,visar här hur epigenetiken har lyft fram särskilt två olika ämnen som påverkar till förekomst av olika sjukdomar: bisfenol A och ftalater.Dessa ämnen förekommer i det moderna samhället olika produkter och man har konstaterat att de påverkar särskilt inflammatorisk aktivitet i immunsystemet (på ett negativt sätt). Dylika sjukdomar som påverkas av förekomsten av dessa ämnen är störd utveckling av hjärna och könsorgan hos foster,beteendeavvikelser,lågt antal spermier hos män,olika cancersjukdomar,fetma,diabetes

7. Han lyfter upp sk. kritiska perioder i människans liv då hon är mest sårbar för skadlig påverkan av nämnda kemikalier: fosterlivet och tidiga spädbarnssår.

Epigenetikens påverkan på samhällsansvar och moral

8. Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari,lyfter upp här begreppet ”epigenetisk landskap”. Hur olika historiska studier har lyft fram förutom näringsförhållanden,även förekomsten av olika emotionella trauman som man märkt att påverka individens arv eller den påverkan som överförs till kommande generationer. Detta är dock ej av den typ som tidigare nämndes vara av deterministisk art: antingen arv eller miljö,utan att skadliga förhållanden kan rullas tillbaka-reverseras. Kanske kunde jag ta upp här sociala vetenskapers forskningar om det sociala arvet? Om man lyckas bryta negativa beteendemönster genom psykoterapi tex.kan trauman botas.

9. Här finns det dock det andra bristande draget hos författarens framställning av epigenetikens fördelar i förklaringen av hur det biologiska arvet går till: av svårigheten av att dra en skarp gräns mellan arv och miljö,eller i individens handlande då negativ påverkan uppstår hoppar han till diskussion om moral-dvs.till filosofisk diskussion om etiken. Då detta skulle kräva en eller flera bloggartiklar till,hänvisar jag till den slutsats som dras av författaren: att det skulle vara i de rådande ekonomiska strukturer som betingar sjukdomar mm. negativa,epigenetiska arvsförhållanden en marxistisk utsago,som kan lätt avvisas i tex.fall där metamotivation-strävan av att förnya samhället-fast man är resurssvag eller utnyttjad av omgivning-skulle bete sig som obegripligt. Varför utveckla det som drar ned en,marginaliserar,utnyttjar? Dvs. etiken är beroende av något mer-mer om detta nedan i det nya paradigmets nya biologi,framställd här i kort ABC-format.

10. Författarens slutsats att epigenetiken skulle ge en helhetssyn på samhället eller folkhälsan är intressant men även den-pga. förra stycket-överdrivet. Att samhällets lagar eller organisering av sjukvården tex. på ett generellt sätt se ”den svenska modellen” där sjukvården betalas gemensamt med skatter i den offentliga sektorn vore det bästa,enligt epigenetiken .Enligt mig kunde dock även samhällsansvaret utvecklas vidare-relativiseras:se mitt förslag på en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor med dess sk. flex-priser- så att även individens eget ansvar tas till hänsyn,vilket enligt mig skulle vara mer förenlig både med epigenetiken som den nya biologins syn på eget,etiskt ansvar och dess utvecklande (se diskussion nedan).

Den nya biologins skillnad från epigenetiken

11. Det som är intressant att märka är att epigenetiken utgår från gängse datamaterial typ fysiska sjukdomar och fysiska cellförändringar,men tar ej upp sk. anomala data i parapsykologi (dess delområden: ESP (extra sensory perception typ telepati,klervoajans och kleraudiens,pre-och retrokognition,psykometri,olika ljudfenomen),överlevnadsfrågor (överlever själ-medvetande den fysiska kroppens död,finns det återfödelse av den själsliga-mentala delen av människan som utvecklats med tiden hos hen) och olika energipåverkan (sk. healing fenomen,materialisationer,levitation,poltergeistfenomen).- Då jag har i min tidigare blogg visat kort hur dessa typer av frågor kan knytas an till den nya fysiken,ska jag inte diskutera mer utförligt om dessa här,utan konstaterar kort följande drag där den nya biologin fortsätter vidare där epigenetiken stannar:

12. Jag nämnde ovan-se punkt 4. och 5.- hur nuvarande DNA-teori antar ej någon lagbundenhet att gälla i sekvensutveckling: att basparen skulle vara unika. Där säger den nya biologin dock annorlunda: det finns ett visst algoritmiskt förhållande där. Om man utnyttjar på samma sätt som författaren gör genom jämförelser med dataspråk,kunde jag säga att den mer utvecklade organismen har 64-bitar kod (baspar-struktur,på ett visst sätt) då den mindre utvecklade-32 bitar kodad har mindre repertoar eller aktivitet i cellen. Dvs. En syntes mellan genetikens letande efter lagbundenheter i DNA-sekvensen och epigenetikens svar att det vore individ-bundet och delvis påverkad av omgivningen också. Enligt den nya biologin som antar själ-medvetande entitet (den dubbla utvecklingsteorin enligt mig: där mental och fysisk utveckling interagerar och påverkar varandra),dess återfödelse då det sker mental-etisk och fysisk utveckling från återfödelse till återfödelse enligt de beslut och handlingar som individen själv gjort i sina tidigare liv (vilket kan beskrivas följa en viss lagbunden struktur,där informationen förmedlas fram och tillbaka,och där den nya kemins processer kodar icke-fysisk info till den nya hjärnan. Jämfört med epigenetiken: mer abstrakt,tar hänsyn nu till även alternativa data och begränsar sig inte enbart till biologin utan arbetar tvärvetenskapligt med andra vetenskapsdiscipliner.

13. På det här sättet vore epigenetiken enligt mig endast ett övergångsfenomen disciplinen å ena sidan är begränsad i sin både filosofiska grund angående kausalitet,lagbundenheter-diskussioner,och i sitt val av empiriska data. Epigenetiken är sas.i ett mellanparadigmatiska läget,då den nya,kommande biologin är bättre.

14. Det som även är intressant att märka är att dagens samhälle och kultur tycks ej vara intresserad av det nya då den ifrågasätter både den gällande genetiken och dess nuvarande DNA- och utvecklingsteori och epigenetikens idealbeskrivning av helhetssyn. Den nya biologin betonar både individens eget ansvar och samhällets varken vänster eller högerns syn-kanske närmast en reformerad socialdemokrati om sådant vore möjligt i det post-industriella samhället om även ekonomin kunde reformeras,enligt en ny ekonomi-teori (se mina tidigare diskussioner om dessa,vilka dock uppmärksammats med total tystnad. I vilkas intresse? I de negativt påverkades värld? På den för smala vetenskapsparadigmets grund?).

15. I tidigare punkter tog jag upp även den mänskliga utvecklingens särdrag-den sociala-som kunde leda till diskussion om både etisk utveckling och kulturutveckling. För att ta sig an den första,ger religioner inget svar då vi har ingen fysisk auktoritet som talar för oss vilket beslut i politiken är den rätta eller att föredra och då det finns så många heliga böcker som man kunde referera till. Religiös prat om arvsynden eller karmas lag eller negativ åpåverkan av demoner eller dylikt utan att kunna säga eller beskriva hur det går till eller var gränsen går när det egna ansvaret börjar ger ej heller svar på problematiken.- Om man antar att det finns en viss,grundläggande struktur i det kosmiska livet-på den mest grundläggande nivån i filosofin och dess ontologi (se min beskrivning i min nya kausalteori på kausalsteg,-stig-och ramnivåer och funktionsteori som binder samman olika livsskeden,i olika dimensioner och som kan beskrivas på olika sätt i olika fackvetenskaper)-antar den nya biologin även att det finns en mental-etisk utveckling. Om individens beslut,levnadsmönster och val följer det,sker positiv utvecklande hos henne-om inte,kan det däremot ske ett slutgiltigt nedtystade av vissa områden i cellen vilket vore logiskt och förenligt även med det kosmiska,öppna systemet: pågående skapandet av livet där döden är ingen slutstation såsom det uppfattas i dag,i dagens vetenskapsparadigm och biologi och människosyn.

16. När öppnar sig ”systemet” och dess politiker för ett nytt,bättre system inklusive dess bättre vetenskap,etik,ekonomi och ansvarstagandet? Eller blir epigenetikens svar om helhetssyn-en idealsyn som hyllas av läppar men åtföljs inte i praktiken det slutgiltiga svaret och den välfärd som förmedlas till kommande generationer blir en chimär,en önskedröm som grusas av-ja,även av den fysiska verkligheten,vår gemensamma klimatförändring...

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndag 15 juni 2014

ABC till en relativiserad verklighetssyn

ABC till en relativiserad verklighetssyn

eller

Hur även dagens fysik har kommit till det mellanparadigmatiska läget då dess hyllade auktoriteter försöker göra sitt bästa,sista försök,reduktion till nuvarande syn på kosmos,materia,universum,matematik,kvantumteori med det gällande vetenskapsparadigmets gamla sanningsteori som pratar om hur våra utsagor korresponderar (är överens) med verkligheten.Den absoluta,den som antas finnas där ute,någonstans.I den senaste tappningen av metafysiken.-Vad,hur då metafysik? Ja,genom att ej ännu ta i beaktande annorlunda empiri som går ej att förklara med fysisk mätbarhet,matematik född ur fysiska hjärnor.Det behövs något nytt-kvantumsprång till en ny,utvidgad värld och verklighet för att kunna göra det.Försök till ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm och där mottagandet,utvecklandet av det skulle ge oss även en ny värld och nya värderingar.- Då jag har redan tänkt det,är det för sent att säga: ja,men du är ingenting,inte trovärdig auktoritet.Till vilket jag svarar: ja,det är din syn.Jag tror på mig själv och lever redan i den nya världen.Titta,er auktoritetstro har ej lyckats övertyga mig eller neka mina resultat.Hellre avstår jag från det som ni kallar ”framgång”,”berömmelse”,att samla fina vinster och kapital.Och vem vet,kanske gör jag det ändå,någon gång,då ni vågar tänka nytt...

Ref: SvD/Understrecket:”Av myriader världar är det här den enda vi har”,Sö 15 juni-14,av Helena Granström,författare,fil.lic. I matematisk fysik

Förord

Egentligen skulle jag inte skriva det här.Det lönar ju sig ingenting till.Dagens vetenskapare-det vill säga de som premieras med tjänster,godkänns i uppsatsskrivandet,får nobelpriser,grundar sin duktighet och berömmelse genom att inte avvika alltför mycket.Genom att tro på auktoriteter eller i att betrakta hur mycket omgivningen tål tänkandet-de som finansierar och ger nobelpriser. Så,i stället för att skriva mer detaljrikt,repetera vad Einstein har sagt,tolkat Riemans matematik på sitt sätt,etc.-lyfter jag upp endast några punkter av det skrivna i den intressanta artikeln som skrivits ovan.

Universums uppkomst-och ett alternativt sätt att tänka

Helena Granström har skrivit en intressant artikel om den senaste synen på vår verklighet,utgående från en hyllad bok av en svenskfödd,i USA verkande fysiker Max Tegmark.Max Tegmark försöker göra det mer förståeligt för vanliga människor-dvs.utan matematiska eller fysikens kunskaper i högre skola (ja,vad är det- matematik med ekvationer? Varför ej min nya funktionsteori som framställer även en annorlunda syn på oändlighet mm)- att förstå fysikens senaste diskussion om parallella universum.Försöket motiveras ju av strömmande omfång nya data från rymden,och delvis även från våra experiment på jorden,hur universum såg ut strax efter big bang,där allt började i vårt universum och har fortgått sedan dess med dess expansion,hur stjärnor föds och dör.Allt detta förmedlad av våra mätningar med ljuset som förmedlar oss data om händelser där ute,i kosmos. Och enligt dagens hjälte-Arbert Einstein-är det ljusets hastighet som ger måttet,och det har en viss hastighet med vars hjälp vi sedan konstruerar med vår matematik,med dess ekvationer,hur det ser ”där ute”,i den absoluta verkligheten.

Ävenom vi kanske inte vet absolut hur det är,kommer våra förfinare mätmetoder närmare och närmare den-korresponderar bättre och bättre med den.

Parallella universum är sedan-enligt författarens redovisning av Max Tegmarks bok- ”den rymd som ligger utanför det område från vilket ljuset har hunnit nå oss sedan big bang”-dvs. Efter universums födelse.

Detta är logiskt,då man antar att ljuset färdas alltid med samma hastighet.Det har ju bevisats enligt dagens fysik-både med experiment-observationer och genom våra matematiska ekvationer.

Mottanke: anta ett annorlunda begrepp-superackeleration-där vi startar redan med ljuset hastighet-och sedan-genom någonslags tingest-alternativt en ny slags matematik- ackelererar med utökande fart där ljusets hastighet till slut når liknande resultat som i telepati-samtidighet.Partiklar lär redan visa sådant beteende ävenom de finns långt borta från varandra.Likadant finns det beskrivningar om telepati-experiment i parapsykologi.

Gör nu tanke-experiment som Max tycks ha gjort.Tänk att det finns områden därifrån ljuset har ej ännu nått oss här på jorden.Alltså kan det finnas tex. Dubbletter av oss där ute! Varför inte?

För att ordna dessa spekulationer kan man konstruera olika typer av parallella universum såsom han har gjort i det följande:

1. multiversumnivå 1: ”delar av rymnden som inte är möjliga för oss att observera (man antar kanske att de är så långt bort att ljuset skulle ta så lång tid att vi-som människor-antingen har ej tid att mäta det som någon gång når oss eller att kunna tolka det då data skulle vara så omfattande att vårt förstånd ej förmår överblicka över det),men som i g r u n de n l i k n a r det universum vi känner (från närmare håll)” (tillägg inom parenteser mina).

2. Multiversumnivå 2: är en mer abstrakt version av förra och definieras enligt följande: ”de delar av rymnden som avlägsnar från oss snabbare än ljushastigheten,så att det vore omöjlight för oss att nå dem ä v ä n o m vi färdades med ljusets hastighet för evigt”.

Denna typ av hypotetiska universum delar har eventuellt även andra värden för de fundamentala konstanter som vi antar gälla i vårt universum (multiversumnivå 1): tex. Elektronens massa nämns här.Sammanfattningsvis skulle det betyda att vår f y s i k a l i s k a verklighet ”får en helt annan -ofta mer ogästvänlig-karaktär.

Författaren lyfer dock inte upp frågan om det kan uppkomma andra typer av naturlagar som inte känner till i dag. Kanske är det andemeningen här att säga-se,därför kan vi inte förklara-eller är ens intresserade av att förklara anomala data-typ empiriska resultat i parapsykologi tex.

3. Multiversumnivå 3: här använder Max Tegmark sin egen tolkning av kvantumteorins våg-punkt-paradox: att en partikel kan ha denna dubbelkaraktär.Detta tolkas enligt vårt dikotoma sätt att tänka (dvs. med motsatser antingen partikel eller en våg typ) så att partikeln har denna form samtidigt och det är vår mätning som sedan orsakar att den splittras då vårt mätande påverkar det.En annan tolkning av dagens syn på kvantmekanik (dagens teori) är att vi kan aldrig entydigt bestämma läget var partikeln är någonstans i det område (oskillerande? ) där den befinner sig.Vi kan endast med viss sannolikhet beskriva detta.Man säger att vågfunktioner ”kollapsar” då vi mäter partikeln.

Den nya metafysiken i senaste Max Tegmarks tappning nekar denna kollaps och säger att i stället sker inget sådant utan att kvantmekanikens (kvantumvärldens) alla olika m ö j l i g h e t e r realiseras,men i o l i k a universum (världar).Därför kan det finnas dubbletter av oss därute,ja-kanske oändliga antal möjliga jag/personligheter av oss dock med små skillnader från oss här på jorden.

Här laborerar Tegmark med begreppet sannolikhet: ”det som vi uppfattar som ett slumpmässigt utfall när vi gör en kvantmekanisk mätning är i själva verket inte alls slumpmässigt: alla möjliga utfall kommer att realiseras med sannolikhet ett- dvs. är reala enligt denna hypotetiska metafysik.

Ta nu anomala,empiriska data från parapsykologi: pre- och retrokognition där experimentpersonen (eller i den andra,observerade varianten av parapsykologisk data: i spontana fall där förutsägelser dokumenteras,stängs i kassaskåp och öppnas sedan senare för att verifieras/falsifieras gentemot deras utsagor och dess innehåll) tycks veta på förhand-alternativt efteråt-vad som händer/respektive har hänt.Det finns beskrivningar där psi-känsliga personer har påverkat händelsers resultat genom sina förnimmelser och delvis kunnat förändra det som blir till-alltså realt.Sådana här slag data är nu fortfarande oförklarliga för denna nyaste typ av gällande paradigmets tolkningar av den absoluta verkligheten.

Jag ska fortsätta ett steg till med Tegmarks resonemang kring parallella universum,innan jag tar upp kort mina alternativa resonemang i min sista uppsats M 8 i min serie Moments of Oneness,från 1982 som tänktes tas upp i ett utvecklingsseminarium vid Uppsala universitet men diskuterades inte ändå (bättre att skriva en bok-om jag har tid,lust,resurser eller motivation att försöka övertyga de auktoritativt tänkande med höga poster och fina doktorsgrader från världsberömnda universitet.Eller världen som vill ha tekniska manikar-ej ny syn på människan eller verklighet som ifrågasätter vår gällande syn på verkligheten och människan som motiverar bl.a. maktförhållanden och ekonomin i världen.

Multiversumnivå 3 fortsätter : här fortsätter Helena Granström sin redovisning av Max Tegmarks tankar.”Den mångfald av universum som skapas med denna tolkning ovan (av kvantumfysik) existerar inte heller som de i de två tidigare multiversumnivåerna i den tredimensionella rymnd som vi bebor: i stället återfinns de i den oändligt dimensionella abstrakta rymnd som matematikerna kallar för Hilbertrummet.

Eftersom jag tycker att detta är bara prat- kan ej bevisas enligt Gödels resonemang- dvs. mer liknande hypotetiska diskussioner om matematiken och grundade på Cantors komplexa syn på oändlighet som jag gör mycket enklare med min nya funktionsteori med glidande skala av två typer av indexvärden (se min första,egna studentpaper i min serie Moments of Oneness,1972) som enligt mig beskriver bättre både dimensionalitet och oändlighet.Dvs. Jag kan anta att dessa olika dimensioner är bl.a. de där andar befinner sig efter den fysiska kroppens död,eller varifrån ufos tycks resa i från och försvinna i med sin teknologi.Dvs. Allt annat än bara abstrakta realiteter.Det är synd att auktoritetstänkande vetenskapare vågar ej ifrågasätta våra nuvarande syn på verklighet och gå vidare såsom jag försökte i sin iver att söka sanning som filosofistudent-innan locket lades på och den samhälleliga marginaliseringen och stämplingsmekanismer gjort sitt.

4. multiversumnivå 4: är består sedan enligt Max Tegmark av alla de matematiska strukturer som finns.Det sägs att ”den yttersta verkligheten” i sig är en matematisk struktur.

Liknar mycket min ontologiska,grundläggande princip som har formen av min nya funktionsteori.Tyvärr kopplas resonemangen dock ej ihop med Einstens stora resultat- relativitetstanken.Ej heller med systemteorin såsom jag har gjort i det nya,mer abstrakta paradigmet som innehåller nuvarande paradigm som syftar till att förklara fysiska nivåns verklighet som ett specialfall av det nya.

Kunde man förstå människornas väsen och handlande annorlunda

Kan jag gå vidare och skapa en mer koherent syn på den nya,relativiserade verkligheten,hänvisande till rubriken för denna bloggartikel (förhoppningsvis tänkande läsare kan förstå vad jag skivit hittills- ta hatten av,nu bär det sig åt till andra dimensioner,faktiska sådana).

5. I min sista uppsats M 8 där jag skissade grundgraden för en ny,mer abstrakt fysik framställde jag förutom en ny syn på kvantummekaniken-dvs. Partikelns dubbla karaktär- genom min nya funktionsteori och dess beskrivning av det mångdimensionella rummet (rum-tiden)-även en ny syn på atomteori.

Det kan vara så att de är atomer som kollapsar- i och mellan dimensioner- och därmed-beroende på utvecklingsgraden av den upplevande/mätande personligheten skapar verkligheten.Dvs. Det finns inte någon absolut,given för alla gemensam verklighet där ute,utan det som är gemensamt är formulerat i livets aksiomer-grundläggande principer av enhet,kontinuitet och utveckling.Här kopplar jag därmed fysiken ihop med biologin fast i en mer abstrakt version än i dagens.Dvs. Har en fler-dimensionell syn på utvecklingsteorin,där Darwins syn var endast fysikalisk.Då jag sysselsätter mig här med fysiken,tar jag ej upp hur den nya biologin skulle se ut eller förklaras fast jag har spår på det också i den nya DNA-teorin.

6. I stället för fysiska fysikens diskussion ovan i Tegmarks tappning,har jag en mer abstrakt teori om multiversum- vår fysiska och dess spegeluniversum dit partiklar går då människan dör (dvs. andar föds i) och varifrån de-enligt sin tid-återföds igen hit för att fortsätta sin mental-etiska utveckling (enligt de lagbundenheter som den nya funktionsteorin och nya atomteorin skapar,bärande infodata mellan olika dimensioner,tidigare kallad ”karmas lag” i religiös språkbruk men nu vetenskapsligt förklarat då anomala data tas på allvar och försöker klaras av i letandet efter sanning-ej samhälleliga berättelser a la fransk,postmodern filosofi).

Andra typer av universum: grannuniversum,dit man kan åka via omega-punkt,där vändning tycks ske-alternativt direkt via hyperackeleration från fysiska rummet,var som helst.Då i min M 8 universum beskrivs i rum-tiden och anomala data tycks kräva även annorlunda syn,har jag där inbakad en annorlunda syn på tiden också.Det som Tegmark tycks ej ha uppfattat eller tar ej upp? Men jag tar parapsykologiska data på allvar-delvis därför att jag har upplevt själv sådant.Tillika som många andra.Om filosofin hade fungerat vid Uppsala universitet,hade jag velat bli expert i återfödelseforskning och bl.a. kunnat förklara den multitud av empiriska data som finns i området med min nya fysik,biologi,psykologins filosof,kunskapsteori och ontologi.Eventuellt krävs det även ny typ av kemi för att kunna förklara hur DNA-bär förra livets vunna erfarenheter igen,tillbaka,till den nya kroppens hjärna och celler då individen föds i en ny fysisk kropp och blir en ny personlighet.

7. Tegmarks diskussion om matematiken är intressant.Jag kan hänvisa här till Levi Strauss-en antropolog som forskat hur människor tänker i olika kulturer- och hans hypotes att det är den mänskliga hjärnans biologiska struktur som gör att vi människor tänker med motsats-tänkandet.Vilket jag inte tror på: om det vore så då vore jag inte en människa då det nya vetenskapsparadigmet grundar sig på ett annorlunda sätt att tänka.Kunna laborera med motsatser-men att uppfatta att det behöver ej nödvändigtvis vara så utan att de kan vinna i tex. synteser på en högre abstraktionsnivå.Skillnaden med marxismens dialektiv vore det att i det nya paradigmet förklaras dialektiken bättre-ej enbart genom sociala konstruktioner utan med mer abstrakt matematik och logik (se mitt försök att skapa en ny typ av-sk. Subjekt-logik-med vars hjälp man kunde ev. laborera med fenomen typ materialisationer-där data flyttas i rummet från en plats till en annan sker det sedan med andens mentalenergi eller med någon apparat som i sci-fi filmer (hur har sådana filmer uppstått,från vilka tankar-från kvantmekaniken? )

8. Till sist har författaren för den intressanta artikeln som jag redovisat här för-Helena Granström- tankar om värden,vilket är intressant och delvis även lyfts upp av mig ovan i min diskussion om den nya fysiken och biologin,samt med hänvisning till parapsykologin.

Är det verkligen så att vi har endast vår fysiska värld som enda som vi har? Hur uppstår innovationer? Varifrån kommer strävan att skapa något bättre,rättvisare,jämlikare,mer jämställdhet om vi hade endast den fysiska världen gemensamt och det enda som vi har här.

Det kan vara så att vi utvecklas -eller har tv. utvecklats så trögt att vi har ej märkt att världen har förändrats.Delvis av vi,oss,men eventuellt även av naturen som vi tar för givet att bara vara fysiskt.Om livets lagar är mångdimensionella kan det tänkas att naturens djävligheter uppstår där där det finns något som man gjort fel? En intressant hypotes i alla fall.Utvecklingsteoretiskt kunde man tänka att då tänkandet/förnimmandet etc går trögt på mineralnivåer,litet bättre på djurnivåer (som lever mycket i och genom gruppsjälen),och litet bättre i människors nivå där personligheter eventuellt kan uppfatta sig själva även som själsliga individer-ej endast genom sin kropp,dess fysiska egenskaper/förfogan över,eller och genom sina sociala roller endast-bli själsligt fokuserade,autentiska individer.Meta-motivation som har forskats i transpersonell psykologi-tillsammans med ny,mer abstrakt DNA-teori,kunde förklara varför vägen är inte sluten här-i den värld som vi lever i eller uppfattar den att vara.Det beror på oss själva om vi vill skapa en bättre värld-ej endast adaptera till den fysiska.

Den sociala och samhälleliga verkligheten-hur hänger det i hop med den värld (fysik) som vi lever i

9. Om jag skulle fortsätta diskussionen här om utvecklingstanken-parad med ny fysik-kunde man säga att i och genom att individen (människan) utvecklas kommer hennes atomer att kunna ”kollapsa” till flera dimensioner och därmed öppnar sig även annorlunda sinnesförnimmelser/färdigheter.Såsom telepati,klervoajans,kläraudiens,pre-och retrokognition,upplevelser av vem man varit tidigare i sina tidigare liv osv.I ufologin finns intressanta berättelser om aliens som tycks kommunicera telepatiskt,direkt med människor-utan att kunna dera språk? I parapsykologin finns i djurexperiment data att även djur har psi-förmågor-typ förutseende.Det kan tänkas att även människor har dessa färdigheter men det kan tolkas så att de används ej då språk har uppstått.Nu,då det förekommer så mycket data-även skräp sådana (titta på spam på nätet)-kan det vara så att psi-förmågor aktualiseras igen.

10. Och adjös med datorer då? Eller datoriserade androider som kompisar och mänskligare arbetsredskap,men det vore väl bättre än slava våra medmänniskor som är värnlösa av födseln i en viss klass,etnisk grupp eller kön,eller kultur där utvecklingen gått hittils trögare än hos oss själva? Förhoppningsvis sker det kultur-evolution också-och på ett språngmässigt sätt som tycks behövas nu,i vår gemensamma värld med många problem som skulle lösas för att vi kan överleva som mänsklighet.

Tack att du har läst dessa A,B,C-tankar för det nya vetenskapsparadigmet.Utan att ha gått genom det mellanparadigmatiska läget,kan vi inte komma fram till något nytt. Därav-tack för ny metafysik i dagens fysik-det behövs också.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

fredag 13 juni 2014

ABC i demokratiers värld?

ABC i demokratiers värld?

Förord: Det verkar att världen-äntligen-befinner sig i ett mellanläge. Livet från det gamla paradigmet,dess begrepp och härledda livsprinciper och av auktoritetsordinerade erfarenheter till något nytt som är på väg men ej ännu tillåts komma fram. I ett mellanläge där det gamla faller sönder,för att det nya skulle kunna komma fram. I ett läge där demokratier hyllas med munnen,verbalt,men där den praktiska handlingen visar annat. I ett sådant läge kan det kanske vara på sin plats att få råd-eller åtminstone A,B,C- för våra liv och demokratier?

Referenser:

A. Om västliga demokratier-ett exempel genom maktkampen om den nya EU kommissionens ordförandepost

SvD/Brännpunkt: ”Avgörande ögonblick för EU”,Fre 13 juni-14,av David Cameron,Storbritanniens premiärminister,översättning av Jenny Lidström

B. Om våldet i världen och olika gruppers kamp om makten i traditionella statsbildningar i världens krisområden och västliga demokratiers syn på det

SvD/Världen:”Isis får näring av missnöjet”,Fre 13 juni-14,av Gunilla von Hall,SvD:s korrespondent i Genève

SvD/Världen:”Kinas intresse för Norden är stort”,Fre 13 juni-14,av Ola Wong,fristående skribent och SvD medarbetare/kolumnist

SvD/Världen/Kolumn New York:”Ett nytt oljekrig i Irak där USA mest ser på”,Fre 13 juni-14,av Jenny Nordberg,SvD:s medarbetare i New York

C. Frånvaro av dialog med alternativtänkarna där det råder förvirring kring västliga demokratiers politik,använda begrepp och handlingsmönster/principer innan läget klarnar

SvD/Kultur:”Reaktionär politik i radikal förpackning”,Fre 13 juni-14,av Håkan Lindgren,frilansande kulturskribent och SvD:s medarbetare

A.

Inför kommande valen på europeisk mark

Storbritanniens premiärminister David Cameron har skrivit en intressant debattartikel om EU:s både förgångna,vunna kamp och resulterade vinster i form av bättre demokratier,ekonomisk tillväxt efter förra världskriget och mer utrymme för människornas frihetslängtan i form av EU:s hävdvunna friheter att flytta fritt,att arbeta i andra EU-länder samt överföra nya idéer och erfarenheter mellan olika EU-länder inklusive kapital,och dagens läge där det finns faran att det sker återgång till forna tillstånd,innan dess. Tack vare eller på grund av (beroende vilken ideologisk bakgrund man har) sista tiders rörelser för populism och nationalister som vill begränsa EU:s befogenheter.

Cameron är fullt medveten om vunna kamp och deras frukter. Hans teser är följande:

1. Det gäller att gå nu framåt inom EU. Genom att välja ”den bästa kandidaten” till ordförandeposten i Kommissionen kan man göra det. Här står han för det gällande Lissabonfördraget,som stipulerar att det är de olika EU-staternas regeringschefer som ska välja ”den bästa kandidaten” för ordförandeposten ovan-läs bland sig själva- som ska sedan godkännas av Europaparlamentet. Typiska drag för sådan person vore:

- att hen kan leverera reformer,driva tillväxt och skapa sysselsättning- kan en politiker göra sådant undrar man? Enligt statsvetarna skulle det kunna gå om man arbetar med nypor för att befrämja dialog och demokratiska rättigheter mellan och i olika nationella EU-stater på olika sätt: genom bättre fou-politik,bättre näringslivspolitik,jämställdhets och jämlikhetspolitik,ekonomiskt politik som befrämjar både företagande och mänskliga rättigheter samt klimatsatsningar,för att nämna några exempel. Med vetenskapsspråk: skapa öppna och dynamiska strukturer där kreativitet och innovationer befrämjas i stället för detaljrik regleringsiver och småsinta tolkningar som i själva verket grundar sig på personliga maktintressen och viljan att hålla sig kvar till köttgrytorna i maktens centrum.

Sådant skulle även jag kunna skriva under och arbeta för. Nämn en politiker som arbetat så i dagens EU-demokratier (se min senare tillståndsbeskrivning nedan).

2. Däremot har jag en annan åsikt vad gäller den andra beskrivningen av en sådan ”bästa kandidat” som Cameron skulle vilja se bli vald:

- att hen accepterar att Europas behov kan bäst tillgodoses genom handling på nationell nivå.

Vad skulle det betyda. Virrvar utan koordinering-tillförandet av eget nationalstatsbästa framför EU:s gemensamt bästa? I en tid som skulle kräva nydanande lösningar för att befrämja fredsarbetet i världen (se nästa B. Punkt diskussion) eller klimatarbete som gäller oss alla i världen om vi vill överleva som mänsklighet. Att skapa tillväxt blir svårt om EU-politiker kan ej skapa ekonomisk infrastruktur för Euron till exempel som är teoretiskt bättre än i dag. I stället för brandkårsutflykter som ECB är tvungen att tillämpa,skapa ett fonderingssystem som både befrämjar skapandet av starkare,gemensamma EU-resurser (ifall någon medlemstats tillstånd så skulle kräva) och respekt för att olika EU-staternas nationella tillväxt takt går olika,mätt med gemensamma teoretiskt konstruerade mått,grundade på bättre ekologiteori eller nya former av beskattningen eller arbetsrättigheter som gäller för EU-befolkningen som flyttar eller verkar även i andra EU-länder.

Ta exempel Sverige som jag känner själv närmast. Om hävdvunna etniska handlingsprinciper går före lagstipulerade rättigheter i t.ex. tillämpande av olika myndigheters beslut då det gäller konkurrens mellan företagande (mellan de som är etniskt rätta och utmanande invandrarföretag) vad ska man säga om tillämpande av mänskliga rättigheter i EU? Nationellt: prat om demokrati men i praktisk handling: diskriminering,marginalisering (se punkt C. Diskussion nedan).Om olika gruppers kamp om sina revir: LO-folket kontra bemanningsföretagens lägre löner för arbetare utstationerade från sina egna ”hemländer” som skulle få det bättre ändå fast lönediskriminerade med arbetarlandets företag och indirekt myndigheter som vill ej se detta. Pendlande demokratitillstånd beroende på vem är det som det handlar om? Eller pragmatiskt handlande med kyniska undertoner i en demokratiskala (se nästa B. Punkts diskussion)?

3. Tredje önskeprofil för ”den bästa kandidaten” enligt Cameron skulle vara följande:

”att hen skulle vara en ärlig och betrodd mäklare med förmågan att engagera Europas väljare igen”.

Sådan profil skulle jag gärna se-nämn den politiker som har t.ex. reagerat på mitt bloggande där jag försökt driva fram reformer både på nationell bas,inom EU och även globalt. Min sammanfattning av denna diskussionspunkt A. Blir då följande

Att kommentera inför kommande valdiskussioner

Min tillståndsbeskrivning-visa att den är fel,annars gäller den; du kan inte säga att jag kan ej ha den-den känns,upplevs och gäller i mitt dagliga liv och definierar mitt arbete,mina resurser och strategiska val då det gäller att (kunna) gå vidare i livet-både för mig själv och för oss alla.

A 1. För att kunna väljas måste man tillåtas komma fram till valbar position. Om EU:s demokratiska kultur(er) är så låg,att alternativa tänkandet som skulle förnya den hindras att komma fram till offentligheten av avundsjuka,medelmåttighet,maktiver och ondska,är det då inte bättre att EU får långsamt dö ut? För att därmed öppna vägen för förändring. För det bättre eller sämre-det får historien sedan visa..

A2. (följdsats): Det är därför inte förvånansvärt att EU:s alternativtänkare flyttar utanför EU,eller resignerar sig och hoppas få komma fram senare,i en annan tid...

B.

Då jag läste sorgliga beskrivningar av kriget i Irak och New York baserade kommentatorns värdering av USA:s politik gentemot det,samt beskrivningar av Kinas intressen i Norden,funderade jag om jag kunde skapa någonslags begreppslig ordning för att kunna förstå det.

Dessa funderingar resulterade i min demokrati-kontinuum syn som är följande:

Fredens möjligheter i kulturer som befinner sig i olika utvecklingsnivåer ekonomiskt-teknologiskt och kulturellt

Om jag betraktar världen i stort,finner jag följande grupper av stater med olikartade demokrati-syn

B1. stater styrda av auktoritära eliter med bas i antingen i ett visst,styrande partis ideologi eller nationell,etnisk majoritetstillhörighet: Kina,Ryssland

Här sker det ekonomisk tillväxt ävenom den skulle kunna förbättras med en annan politik eller andra institutionella strukturer som skulle befrämja mer kreativitet och innovationer och mer rättvis och jämställd politik. Intern kritik slås ned konkret och fysiskt (till skillnad från t.ex. ekonomisk marginalisering i EU-länder som Sverige t.ex) demokratiarbete är hårt reglerat och de styrande känner sig veta bäst vad är bäst för folket. Om det är bäst,sker det ett framgångsrik tillväxt-om inte kan felsatsningar visa sig ödesdigra och leda landet till en återvändsgränd typ Sovjetunionen som försvann.

B2. stater där det råder sekteristisk politik grundade på religiösa,traditionella trosuppfattningar och samhällspolitik som grundar sig på antingen oklar syn på människovärde eller auktoritärt tudelade roller som tvingas på befolkningen på fysiska kriterier såsom kön,ålder,eller fysisk styrka.

Typiska vore Irak och Syrien där det sker uppflammat krig mellan sunni och shiamuslimer; mellan beväpnade grupper och civilbefolkningen som eventuellt vågar protestera,mellan marionettstyrda statsmän och deras lakejer som vänder kappa efter vinden väntande kyniskt vem som vinner inbördeskrigen som rasar.

Hur skulle Israel-Palestina kunna placeras-skulle den tillhöra denna grupp av stater?

B3. stater där det sker mer disciplinerade val (enligt västerländska mått: en man-en röst (ej genus tänk please),hemligt valprocedur,möjlighet att kunna bli placerad på valbar lista,respekt för valresultat utan våldshandlingar).Kanske ska Israel placeras här? Men dess krig mot palestinier som vill också skapa en sin egen variant av demokrati?

B4. stater där makten är strikt reglerat på etniska grunder. Samhället är mångkulturell i den mening att befolkningen har olikartade etniska bakgrund men så att makthavarna alltid ska består av majoritetsgruppens medlemmar och andra etniska gruppers individer ska ha vasallpositioner till den.

Det är intressant att dylikt kan manifestera sig även informellt. Ävenom formellt kan andra personer som är med i maktens korridorer och har en annan etnisk bakgrund,kan deras makt vara informellt begränsad. Se den norska socialantropologen Fredrik Barths diskussioner om ”skyltfönster-demokratier” eller ”etniskt utsugning”.Är Sverige en sådan stat? Demokratiska rättigheter står högt i värde som hyllade principer,men faktiskt? Tryckfrihet råder-du får tänka och skriva vad du vill-men kommenteras det offentligt? Accepteras du med i den offentliga dialogen (se nästa punkt C.- om identitets diskussionen).

B5. stater där demokrati sägs råda,men där det är pengar som styr. I princip är det fritt fram att konkurrera om dessa och skaffa en position där du kan göra dig hörd eller t.o.m. Bli en offentlig person eller vald politiker,men ofta är det de dolda makthavarna som styr bakom. De som styr den ekonomiskt-teknologiska utvecklingen och premieras av likatänkande,i likadana maktpositioner,vilket lyfts fram i media som handlas av likatänkande,lika mäktiga maktpersoner och grupper. Är USA en stat som tillhör denna grupp?

Den statsvetenskapliga uppgiften

Är det svårt att skapa en kontinuum-utvecklings struktur mellan dessa typer av stater,beskrivna ovan? Vad sägs om följande:

från minst utvecklad till mest utvecklad: B2. , B1. , B3 , B4 ,B5

- en intressant uppgift vore att definiera nu med vilken parameter/variabler ska man värdera utvecklingen av samhällen,samhällspolitiken och staten? Med ekonomiskt tillväxt-brutto eller netto,långsiktigt eller kortsiktigt,med jämlikhets och/eller jämställdhets aspekter,med olika kvalitetsmått som definieras på olika sätt,med gällande människosyn?

- Är kontinuum-utvecklingssyn på demokratiutveckling ovan ett slutet system eller kan det finnas möjligt att utvecklas ännu mer,bortom friheten i USA?

- Om det finns mognandet på det personliga planet i livet,kan man tänka att även olika samhällen och stater utvecklas? Typ EU-området där det rådde tidigare krigshandlingar nationalstater emellan men nuförtiden vore otänkbart.

- Kan EU inlemma sig andra kulturella sfärers stater typ Ryssland,vars kultur är mer auktoritetsbunden och ordnat än t.ex. de västliga EU-demokratier.

- När kan stater som hävdar sina nationella särdrag framför gemensamma europeiska mogna till fullt samarbete. Typ Sverige vars kulturella kynne-vänta och se-grundar sig på bondesamhällets värderingar och kultur,som blev övervunna tidigare i central europeiska områden där ”de bästa” accepterades smidigare i det öppna,mångkulturella samhället.

Det finns säkert även många andra slags aspekter och perspektiv som skulle kunna tillfogas i den dialektik som behövs för att utveckla våra demokratier vidare,var arbetet sedan på lokal,regional,eller global nivå,av formell eller informell kraft,med offentlig acceptans eller hyllandet sedan vederbörande avlidit,för att kunna se sig själv i spegeln,efteråt.

C. Det mellanparadigmatiska läget- ett exempel på diskussionen om identiteter

C1. Kulturskribenten Håkan Lindgren har skrivit en intressant artikel om identiteter.Hur förra seglens syn på identitet från nationalromantikers sida i slutet av 1800-talet och från modernisternas sida i början 1900-talet-vilka båda fokuserade på individuellt upplevda identitet-har bytts till konstruerandet av kollektiva identiteter på kön-,etnicitetens-,klassens-segregerade områdens grunder.

Han hävdar-vilket jag håller med- att dylikt nytt,kollektivt identitetstänkande har frångått från allmänmänskliga principer av allas lika värde,om jämlikhets och jämställdhets tankar och handlande.

C2. Ävenom jag accepterar hans positiva syfte att vidga identitetsdiskussionen-t.ex att en stark identitet kan även vara sårbar,visa ödmjukhet och generositet och vilja lära sig nytt- är det enligt mig en återvändsgränd att hoppas att dylik syn på den personliga,moderna identiteten som igen skulle vara mer individcentrerad kan skapas på det gällande paradigmets grund.

Det gällande paradigmets identitetssyn är ju filosofiskt oklar och kan ej t.ex. förklara de slags anomala upplevelser som beskrivs och forskas i parapsykologi och transpersonell psykologi (har inget med genus perspektiv att göra utan handlar t.ex. om sk. meta-motivationen-hur individen arbetar för något större än bara sig själv och sitt eget,rollbundna liv i samhället).

C3: Jag har tidigare diskuterat om detta på mina blogg och beskrivit kort det nya paradigmets annorlunda syn på identitet. Ej med politiska begrepp såsom Lindgren gör,utan på filosofisk grund,grundad på kunskapsteoretisk,ontologisk och vetenskapsteoretisk analys,men empirisk data som är icke-fysiska. Dylik empiri har ju inte lyckats reduceras till det fysiska eller visas att det går att förklara dessa med mätmetoder och förklaringar som är enbart fysiska. Det är enligt det nya paradigmets människosyn en utvecklingsskillnad mellan individ som lever bundna av sina personlighetsdefinierande roller,eller mentalt-etiskt fokuserad,som själsintegrerad individ,i en själsidentitet som ser ingen motsatsförhållande mellan det individuella och kollektiva.

C4. Här kunde jag återkomma till punkter A,B ovan och konstatera att visst kunde man utveckla EU,visst kunde man utveckla demokratier,men då skulle man vara öppna även för alternativtänkare och deras försök till dialog och strävan att bli integrerade som alla andra,på mänskligare villkor.

Hur mycket skulle USA,eller Kina kunna utvecklas,fritt och utan fara att dessa stater kommer att råka i kollisionskurs i framtiden om man hade en ny,öppen,utvecklande människosyn? Eller,varför inte Sverige och EU i dessa valtider som man har framför sig i den nära samtiden. Levande kulturer som litar på människor,i stället för att sträva efter att hålla kontroll genom internetsnokande eller partinomenklatura-konsensuspolitik? När övergår mellanparadigmatiska läget till ett mognande och paradigmskiftet sker för att åter vinnas senare igen då det är dags för ett nytt till osv.

Litet tungt kanske,men du min läsare,varför ej läsa långsamt,funderande såsom filosoferna gör. Och filosofin utesluter inte aktiv politik eller aktivt,praktiskt liv,tvärtom. Att ha klarhet var man är,vart man går och vart barkar det sig åt i omgivningen har många strategiska fördelar ävenom man inte vill satsa på militär upprustning utan litar på att de bästa vinner,på sikt,även i demokratier.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

PS. En meta-analys av det skrivna ovan: kanske borde jag ha en annan rubrik,typ ”Demokratiers A,B,C- i dessa tider av förfall och mellanparadigmatiskt läge”-vad tycker du?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

måndag 2 juni 2014

Om överskottsmålet,kapital(be)skattandet och hållbar tillväxtpolitik

Om överskottsmålet,kapital(be)skattandet och hållbar tillväxtpolitik

Eller: hur etablerade politiker hos de två största regeringsbildande partierna M och S borde vara intresserade av att skapa en hållbar tillväxtekonomi och samhällspolitik,men av rädslan för politisk pajkastning vågar ej ta sig an nya utmaningar. Vilket kostar riket i längden-ja,ni vet-fortsatt brist på nya arbetsplatser,minskande konkurrensmöjligheter regionalt och globalt samt polariseringen av samhället-både socialt och politiskt. I detta läge: ska rädslan för nyskapande dialog och ny reformpolitik blockeras av bakåthänvisande populister eller imperiebyggare,eller? Ja,varför inte-initieras av konstruktiva alternativtänkare och nya generationer av forskare?

Ref. SvD/ledarkolumn:”Överspelat överskottsmål”,Må 2.juni-14,av Andreas Bergh,docent och välfärdsforskare,Institutet för Näringslivsforskning och Ekonomi-högskolan i Lund

Förord

Alliansregeringens grundläggande argumentering utgår från mantrat: ”ordning och reda i rikets ekonomi”.För att åtgärda det,har den i sin politik utgått från borgerligt,individcentrerat perspektiv av valfrihet och privatiseringar. Som om alla skulle ha möjligheter av att välja fritt-utgående från sina egna värderingar och prioriteringar. Kritikerna har delvis varit S-partiets representanter som hänvisat till tex. att privata vård-och skolutförare har etablerat sig i de områden där de har bästa möjligheter att få vinst bland rikare medborgare och hushåll. Miljöpartister har påpekat att långsiktiga hållbarhetskriterier går ej alltid att analyseras med dagens mått om ordning och reda: balans i ekonomin genom frånvaro eller prioritering av mindre budgetunderskott och statsskulder. Vänsterpartiet har skaffat ett eget mantra: ”inga vinster i välfärden”-dvs. privata utförare borde antigen kontrolleras (även S-partiet är på denna linje) innan de tillåts etableras,eller att deras vinster borde återfinansieras i verksamheten-att endast en viss,låg procentuell vinst skulle kunna delas ut bland deras aktieägare.

Överskottsmålets bakgrund

Andreas Bergh har skrivit en bra och utförlig ledarkolumn om dagens överskottsmål i statens ekonomi. Han beskriver hur målet blev till under 1990-talskrisen då den globala,dåvarande krisen (it-boomens fall) drabbade Sverige. I ett läge då det blev hög arbetslöshet,kraftigt bortfall av skatteintäkter som resultat av förra och staten blev tvungen att låna utomlands med ökade skulder som följd vilka kostade ökade ränteutbetalningar som till slut hotade sluka en stor del av BNP.I detta läge skapade dåvarande regering detta mål: budget skulle visa balans över konjunkturperioden samt statsskulderna skulle inte låtas överskriva ett visst mått tillika som att inflationen skulle hållas inom 2-3 procent.

Det var då på 1990-talet då detta var aktuellt,men ej längre i dagens situation då det finns både balans i den offentliga ekonomin samt en viss tillväxt. Nu krävs det i stället offentliga reformer som skulle skapa jobb och uthålligare tillväxt,menar Bergh.

Tillväxtpolitikens bärkraftsmöjligheter

För detta kan man ha flera perspektiv. Dels den som Andreas Bergh skriver om

1. Politikens ideologiska bindningar

Han diskuterar hur dagens huvudkombattanter-eller de som uppfattas som blivande finansministrar efter höstens kommande val (utgående från dagens politiska landskap och persongallerier)-Anders Borg (M) och utmanaren Magdalena Andersson (S)- av rädsla för att bli stämplade som oansvariga för statens ekonomi vågar ej frigöra sig från det gamla mantrat ovan från 1990-talet även om dagens situation är av helt annan karaktär. Han säger att detta beror på ”politikens logik”-dvs. Man väljer att ej bli betraktad som oansvarig slösartyp eller drömmare som kan ej finansiera sina förslag.

För mig som alternativtänkare som betraktar olika partiers ideologiska grund bredare-bl.a. med deras värderingar såsom det kommer fram i deras praktiska politik eller förnyelseförslag-se De Nya Moderaternas inneboende syn på individen ovan- ter sig detta dock ej som tillräcklig analys även om den är en nödvändig del av den politiska logiken. Enligt mig kunde man bredda överskottsdiskussionen omfatta även följande punkter:

2. Synen på samhällskulturen

3. Hur skapa ytterligare resurser i samhället

4. Omvärldsbevakningen

5. FoU-bakgrund

Synen på samhällskulturen

Som ”informell ideolog för S-partiet” tillika som alternativtänkare som föreslagit grunden för ett nytt,bredare vetenskapsparadigm,anser jag att dagens ”ekonomiserande syn” enligt dagens ekonomiska teori (vars olika härledda modeller och teorier belönas med nobelpriser) är en ensidig syn.Jag skulle vilja reformera S-partiet med den modernare,fler-dimensionella synen på människan.

Att människan har utöver den fysiska sidan,även den mental-etiska,vilka båda utvecklar sig,interagerande. Den nuvarande synen färgar all samhällspraktik ända från förskolan,via skolan och universitetsutbildningar till alla myndigheters praktik,där det är de kortsiktiga pengaintressen som styr. Hos moderaterna är det en viss motsägelse att säga att incitament ska styra-att individens egna värderingar och prioriteringar ska respekteras-men att man samtidigt handlar så att det är alltid de penningmässiga,ensidiga incitament för samhällets bästa som gäller-att få största möjliga skatteintäkter.I fall där dessa mål (kan man tala om principer?) kolliderar-avvägningen vilka får tex stanna i landet,vilka utvisas eller när A-kassa ersättningar dras in osv. - är det alltid samhället som ska vinna-dvs. penningens makt.Det vill säga-incitamentet som det offentliga livet grundar sig på- är ensidigt.

Hos socialdemokraterna finns en viss naivitet om detta. Om motsatsförhållandet mellan grundläggande människosyn-att människan består endast av den fysiska dimensionen som utvecklas och på vilken grund ”utvecklingen” sker- och individens egna,inneboende möjligheter. Man ser att det är ”kollektivet” och dess makt som ska styra hur ”individens” förhållanden ska tillåtas se ut eller gestaltas för hens bästa. Detta leder lätt till ovanifrån-perspektiv på den politiska logiken,vilket i sitt mest obehagliga fall leder till prestigelåsningar och maktfullkomlighetsparadoxer. I fall där det skulle vara förnuftigare att tillämpa långsiktiga perspektiv och värderingar som betonar individens integritet,vägrar man att ge efter eftersom samhällets eller statens myndighetsperson uppfattar sig att stå för det rätta,med kollektivens maktmandat.

En tredje,mer konstruktiv syn vore enligt mig det nya paradigmets perspektiv. Människor är jämlika och ska vara jämställda även om de är olika och olikt utvecklade andligt (dvs. mentalt-etiskt) sätt. Det går nämligen ej att definiera princip hur människor ska värderas. Om man sedan tar den nya utvecklingsteorin och dess empiriska bakgrund på allvar,kan man hävda att människor utvecklas i tiden genom sina egna erfarenheter,beslut och värderingar. Det som man gör fel mot andra och andras människovärde,får man själv betala enligt livets logik (”karmas lag” som enligt mig gestaltas av det nya vetenskapsparadigmets nya,grundläggande ontologiska princip eller nya fler-dimensionella funktionsteori som visar hur allt hänger ihop i verkligheten).Men denna människosyn kunde man tex.reformera socialdemokratin och argumentera bättre för dess grundläggande ideologi och värderingar om jämlikhet,jämställdhet och behov av frihet. Tyvärr har partiets nuvarande ledning en vänta och se-syn på detta.En auktoritetstroende syn där man vågar ej satsa på något nytt innan ”experterna” har stödjat det nya. Vilket de kommer inte att göra eftersom de är utbildade i det gamla paradigmet,med dess gallring och definition av ”vetenskaplig empiri” som uteslutit annorlunda erfarenheter,empiriska data och forskningsresultat.

Resursskapandet som grund för samhällsekonomin

I stället för kortsiktig balanssyn som Andreas Bergh kallar för ”sandlådetjafsandet” (håller med),anser jag-och har i min senaste fou-produkt (på egen finansiering, på grundutbildningsnivå då vägen uppåt till doktorandnivåer stängts på villkor att jag skulle hålla tyst om mina egna idéer och resultat-en auktoritär och avundsjuk syn på fou-politik som är föga skaparvänligt) lyft upp möjligheter för att ha en annorlunda budgetsyn ett hållbart budgetsystem.

Det som man slösar bort med segregation och utanförskap kommer att kosta mer i framtiden i uteblivna intäkter och skattekronor. Dvs. budgetsystemet skulle ha antingen nya kontosystem eller nya,fler-dimensionella nyckeltal med vilka budgetsatsningar skulle bedömas. Högt aggregerat balansmått är alldeles för trubbigt. Detta är inga nyheter för sk. feministisk politik,då genom att uppfostra barnen har främst kvinnorna sett till hur barnen utvecklas. Ej enbart genom penningar,men även med uppmuntran,respekt och kärlek. Tyvärr har de ej sett att dylikt kunde utvecklas eller stödjas vidare av en ny ekonomisk teori som utgår från mer omfattande perspektiv än genus-dvs.från en ny,fler-dimensionell människosyn enligt det nya vetenskapsparadigmet. Samtidigt ska man naturligtvis ta på allvar feministernas genusbaserad kritik då det finns diskriminering av kvinnor såsom det finns även annanslags sådan,på andra grunder vilka betraktar människan från dagens vetenskapliga och kultursyn. Skaparvänlig samhällskultur sker bäst enligt ömsesidig incitament där det finns inget motsatsförhållande mellan kollektiv och individ om grunden för kulturen är annorlunda: den politiska makten kan betinga/begränsa och styra frihetens sfärer,men frihet är mycket mer än samhällsmakt.

I dagens samhällen är befolkningspyramidens utveckling,tillika som klimatkrisen,av avgörande betydelse. Samhällets resursbas-vilken påverkas bl.a. av prissättningen och skatter- måste definieras om enligt mig. Jag hänvisar här kort till mina nya resulta,beskrivna i tidigare blogginlägg- om kapitalmatris-modell,ny syn på produktivitet,samt till ny samhällsmodell med dess flex-prissättning. Det sistnämnda har redan tagits i bruk ang. bilskatter-varför ej även annanstans i den offentliga sektorn? Varför vågar de etablerade kombattanterna ovan inte tala om detta förslag och lyfta upp det till diskussion? Det verkar vara mer så att de ska backas in i framtiden,av folktrycket-ej så att de aktivt leder och utformar framtidens hållbara ekonomi?

Omvärldsbevakningen

Sverige är typiskt-ja,svenskt. Vänta och se-vänta och se. Låt andra göra misstag först,sedan går vi med.. Är detta typiskt för dagens unga svenskar som har rest mer än förra generationer,läst mer hur globaliseringens påverkar oss alla,har mångkulturell bakgrund och kompisar och vänner bland andra etniska grupper än egna,etniskt svenska,från majoritetskulturen. Framgångsrik ekonomisk politik kunde göra Sverige rikare som land-både penningmässigt och kulturellt-om dess officiella representanter speglade dessa förhållanden ovan. Och-om resursskapandet kräver alternativtänkare med radikalt nya perspektiv för t.ex. exportprojekt eller nya utrikespolitiska perspektiv och förslag-vore det inte mer logiskt att ta med sådana ”typer”. Tackla Putin,Assad och talibanerna med ny praxis och praktiska lösningar så att de finner det förmånligare att även själva förändra sig och förnya sina egna,respektive lands politiska lösningar för att kunna överleva.

FoU-bakgrund som god argumentationskultur

Jag är en lycklig filosof i den mening att jag lever i senare generation än Descartes-som betonade tvivlandets viktighet,eller Marx- som lyfte upp behovet av sociala hänsynstaganden och våra konstruktioners sociala bakgrund. Även Sokrates dialogmetoder är ett riktmärke för mig värt att följas ävenom jag är tveksamt på hans val: varför böja sig för kravet att ge efter för övermakten och deras giftbägare? Med studentrevolutionens vinningar och Marcuse blev jag även varse,hur makten strävar efter genom sina egna begrepp och diskussionstaktiker att begränsa den offentliga diskussionen och val av läroböcker vid akademin.Den offentliga median använder oftast dessa typer av begrepp och sociala hänsynstaganden.I samhälleliga lösningar övrigt används det även ofta gamla,medeltidens "vasall-lösningar och beroenden",vilka i dagens moderna värld kan lätt bli kontraproduktiva och begränsande då det skulle behövas "nytt blod" och nya perspektiv utifrån.

FoU-världen har forskats även av historiskt intresserade,där Thomas Kuhn har visat hur paradigmkonflikter blir till och löses genom att nya generationer börjar intressera sig för de nya empiriska resultat och förslagen. Samhällsforskare har visat hur det är viktigt att nya lösningar ska institutionaliseras,därför att om de binds enbart till enstaka individer och institutionaliseringen ej sker,försvinner det nya då personer i fråga dör.Ett bortfall som kan ta flera hundra år innan den nya möjligheten uppstår igen och vilket bortfall betalas av folkens lidanden,ej av de som sitter i makten och leder sina folk med korta perspektivens politik.

Vetenskapen har dock den fördel att den är kumulativ. Det som upptäckts,diskuterats och funnits hålla och tagits i bruk i nya hypoteser,metoder,modeller och teorier,kan aldrig rullas tillbaka igen såsom sker t.ex. med sociala förhållanden. Sistnämnda ses i dagarna tex i utbredningen av sk. nationalistiska och populistiska politiska strömningar,vilka tyvärr kommer att försvåra skapandet av nya,behövliga reformer. Att konstatera,att det är sandlådetjafsandet är nog bra,men det vore viktigt att visa eller ”tvinga med argument” för bättre insikt eller att aktiv handla på valdagen då gamla lösningar eller mantran räcker ej till. Bättre kan vi väl som medborgare i en demokratisk,upplyst stat såsom Sverige ?

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.