You can translate my blogg with Googles help :)

söndagen den 20:e april 2014

Fristäder på vatten och mark?

Fristäder på vatten och mark?

Eller hur dagens regelverk ger inlåsningseffekter och bostadsbrist enligt en sakkunnig arkitekt,vilket resonemang kunde undvikas om man tillåtes fri konkurrens inom samhällsbyggnation. I min fortsättning: ett konkurrerande vetenskapsparadigm som skulle ge även nya,alternativa former av fristäder.

Ref.

DN/Debatt: ”Inrätta fristäder där byggen kan prövas utan stela regler”,Sö 20 april-14,av Jerker Söderlind,arkitekt på Stadsliv AB.

Förord

Jag har på mina tidigare blogg skrivit om både bakgrund för mina förslag på ett nytt,teoretiskt bredare (eller djupare) vetenskapsparadigm,om dess förslag på både reformer i olika områden-i vetenskapsområden (fysik,biologi,kemi,ekonomi,ekologi,olika samhällsvetenskaper) och i olika,praktiska lösningsförslag. Arkitekt Jerker Söderlind vill också se sk. fristäder,där olika konkurrerande byggföretag,organisationer,ideella föreningar,fritänkare mm. Kunde prova sina egna,alternativa förslag på samhällsbyggnation.

Han har skrivit en bra debattartikel som jag rekommenderar särskilt för olika typer av politiker,oberoende av deras ideologiska bakgrund. Han rekommenderar ej någon revolution i stadsbyggandet,utan att det skulle finnas kvar sådana typer av fristadsbyggande-experiment som man hade förut i historien i Sverige och i England tex.

Under mina studier i samhällsplanering läste vi om dylika städer där man hade provat alternativa former av stadsbyggande. En av kursböckerna handlade om alternativt sätt att bygga i boken Vi bor för att leva,skriven av sociologerna Liljeström och Dahlström.Jag fick inflytanden av dessa för att inlemma deras bit i mitt hållbara tillväxtprogram NMEP- Nymaterialistisk Ekonomisk Politik-spiral. Andra teoretiska inflytanden kom från NEP-tiden i forna Sovjetunion,där fritänkarna på 20-30 talet tänkte ett ekonomiskt tillväxtprogram som tog formen av en positiv spiral. Ej den typ av ekonomiskt politik som vi brukar ha i sk. västliga marknadsekonomier där konjunkturväxlingar utlöser varandra med deras olika typer av följder typ recession,depression,deflation,inflation,olika typer av bubblor etc.

Då jag delar tidningar i mitt jobb,ser jag att flertalet hushåll har en skylt på dörren: ingen reklam tack eller dylikt. Ska jag tolka detta så att de flesta antingen vet inte hur marknadsekonomi fungerar-de flesta företag måste annonsera om sina tjänster i konkurrens med varandra var annonserings sedan i tidningar,digitalt,eller i andra former,eller att de flesta svenskar är mer benägna av att ha blandekonomi eller tom planekonomi. Troligtvis det förra där staten-dvs. Regeringen och Riksdag styr både utformningen och strategin av byggandet med sina regler och ordningar,vid sidan av olika former av bidrag och stöd tex för miljövänlig fou-verksamhet. I denna andra vill jag nu fortsätta två förslag till utöver Söderlinds olika exempel A-E där det berörs frågor såsom

- inlåsningseffekter (exempel A)

- negativa incitament (B)

- skattekilar (C)

- suboptimering (D) och

- bostadsbrist (E)

Argument för alternativt byggande typ fristadsbyggen

Han nämner flera typer av argument för sitt förslag på möjligheten av att få prova alternativa fristadsbyggande lösningar.

1. Som svar på frågor vars innehåll kan sammanfattas från ovanbeskrivna sakförhållanden/faktiska exempel: dels är det rimligt att 2000-talets byggande ska vara slaviskt underställd regleringar från 1900-talet.Dels retorisk fråga-citerar- ”kan vårt politiska system snabbt upprätta ett regelverk som gör det möjligt att bygga och förvalta den sorts bostäder och stadsmiljöer som folk vill ha”-vilket han svarar nekande med sin sakkompetens då han har följt de bestående regler såsom de tillämpas i dagens samhällsbyggande.

2. Andra typen av argument är mer politiskt inriktad. Han liknar staten och dess regleringar av samhällsbyggande med regalskeppet Vasa vilket utmynnar i slutsatsen: såsom Vasa var i grunden ett felkonstruerat skepp (tyngdpunkten låg väl för högt),kan Moder Sveriges byggnadsjuridiska komplex liknas vara lika genomrutten-dvs. Ett ogenomträngligt nätverk av olika typer av regleringar som är sinsemellan antingen okoherenta-passar ej ihop-eller skapar ett trögt och slutet systemsyn som hindrar förnyelse som kan fås genom äkta konkurrens.

3. Tredje argumenteringslinje är historisk: han skriver om fallet Eskilstuna där år 1771 inrättades 25 stycken olika typer av fristadskvarter längs Eskilstuna ån,vilket sedermera ca. 100 år senare gav initiativ till skråväsendets avskaffande och tillväxten av Eskilstuna staden.

Mina kompletteringar av fristadsbyggnationer

Jag har i mina tidigare blogg beskrivit om två typer av fall där dylikt skulle vara behövligt.

Dels i fråga om mitt förslag på ett hållbart ekonomitillväxt typ NMEP-tillväxtspiral. Där skulle Söderlinds diskussioner kompletteras med ytterligare fördelar:

- alternativa transportteknik-typ först fou-program för flygande bilar-sedan ny typer av infrastrukturbyggen som jag redan givit tips av både i Sverige och Finland för att kunna informeras om

- alternativa former av flergenerationsboende från Liljeströms-Dahlströms bok som ingår i spiralen

- nya typer av ekonomier där utbildning skulle räknas som jobb och ge lön enligt en ny ekonomi-teori (förenandet av ekonomisk teori och ekonomisk antropologi genom en ny värdeteori)

- skapandet av lokala demokratier då dylika tätorter skulle vara mindre tack vare nya transportlösningar då de skulle kunna decentraliseras ut från storstäder och det skulle skapas jobb på nya grunder (i sk. kunskapsekonomier-ej längre i traditionell ekonomi där det är främst fysiska produkter som räknas)

Andra formen gäller en hypotetisk stadsbyggnation i framtiden-ifall man har ej kunnat öppna sig för det nya vetenskapsparadigmet och dess både kunskapsmässiga och etiska innehåll och nya,teknologiska lösningar (teknologiska lösningar skulle ej fungera utan förra,vilket man ser redan i dag då folk tycks ej vara mogna för internet-se hackers och spam).För att kunna skydda civilisationens fortlevnad vore det en fördel att börja bygga städer i vatten,under havsytan.

Fördelar:

- ekologiska: kunna hämta näring från närhåll i form av mat framställda av alger mm.

- Skyddande från värme och strålning som skulle bli följd om en större asteroid skulle få fullträff (typ meteorit i Sibirien II) vilket mänskligheten kunde ej förinta i tid med nuvarande teknologiska lösningar osämja eller kallt krig eller ev. storkrig skulle sluka resurser i stället för ny fou som skulle skapa samförstånd och ge fortsatt fred i världen,på nya vetenskapsparadigmets grund.

Slutsats

Fristäder på vatten och mark- hur ska vi välja om vi vill skapa riktig konkurrens och levande demokratier vilka skulle även möjliggöra mänsklighetens fortsatta levnad. Väl mött i framtidens stad?

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

måndagen den 14:e april 2014

Kallelse till Open Source uppdrag

Kallelse till Open Source uppdrag

Eller hur alternativtänkaren-med förkärlek för abstraktion (dock stående på empiriska grunder,ej på metafysisk spekulation eller fantasi)-och erfarenhet av sociala processer på många samhällsområden och dimensioner-vill ge ett ”uppdrag” för sina vänner världsvid,utgående från det nya vetenskapsparadigmet och dess öppna människosyn. I det här fallet dels på teknologins område,dels angående diskussioner om globala värden.

Ref. SvD/ledarkolumn:”Vad vill Putin”,Må 14 april-14,av Anders Åslund,professor (emeritus?) i internationell ekonomi och Senior Fellow vid Peterson Institute (i USA?)

SvD/gästledare:”Är den egyptiska revolutionen över?”,Må 14 april-14,av Ivar Arpi,skribent och redaktör på Magasinet Neo

SvD/Brännpunkt:”Europa riskerar fler konflikter”,Må 14 april-14,av Robert Hörnquist,Moldavienkännare,honorärkonsul för Moldavien,Göteborg,Sverige

DN/Kolumn:"En berättelse om chans eller risk",Må 14 april-14,av Robert Shiller,professor i ekonomi vid Yale universitet,USA,och nobelpristagare i ekonomivetenskap 2013

Förord

Jag har på mina tidigare spalter skrivit en del om Europa,om mina förslag på reformer på vilkas grund man skulle vända den ekonomiska stagnationen efter den globala,finansiella krisen som följde Lehman Brothers-finansiella företagets kollaps i USA varvid dominolikt flera andra finansiella institutioner drogs in i en nedåtgående spiral med global regression som följd. Sk. strukturella orsaker bakom detta blev dåligt belysta av både skribenter,regeringsrådgivare och ekonomiprofessorer-några av dem av nobelprisklass.

Låt mig-som ”Avatar of Synthesis”- en syntesskapande tänkare på det nya vetenskapsparadigmets grund-nämna kort några mer djupliggande orsaker för det nämnda. Ej i syfte att glänsa med mina kunskaper i ekonomi (förvärvade egentligen i dels genom universitetsstudier på grundnivå vid ett av Sveriges högst rankade universitet,dels av egna studier av köpta och lånade böcker,läsning av internationella tidskrifter mm)-vilka kunde vara bättre om hade fått ägna mig för min älsklingssysselsättning av teoretiska studier,korsande olika traditionella ämnesfält i sökning av ny ekonomi,ny fysik,ny biologi,kemi,ekologi etc. Men då det blev ej så (av skäl som jag redovisat tidigare på mina blogg då blev stoppad av kompakt motstånd för nya,revolutionerande tankar i vetenskap med det nya paradigmet orsakande ekonomisk-social marginalisering vilket ytterligare minskat mina chanser för bättre kunskapsförvärv),har jag hållit mig kvar i den abstraherande linjen som jag tillämpat som konsulterande skribent tills vidare,i mina bloggartiklar.

Då dessa bloggartiklar har tillsvidare varit gratis att läsa,har jag med dagens komment fortsatt på den linjen också. I artikeln nedan ger jag härmed tudelat uppdrag (ej mot betalning utan i open source rörelsens anda) för dem eventuella läsare som har kunskap i dess två fält-dels det dataprogramsnickrande som sker på Open Source rörelsen globalt,dels på samhällsområdet som tangerar värden och sociala processer.

Resonansbotten eller motiveringar för dessa två övergripande open source-uppdrag är det som sker i Europa,Afrika och delvis även annanstans i världen just nu. Faran för global,social-politisk härdsmälta med de kriser som blommat upp i Europa (Krimkrisen,ev. Kommande kris i Trannistrien som en honorärkonsul Robert Hörnquist har skrivit en intressant och läsvärd artikel om) men även det olösta ”revolutionsefterspelet” i Egypten -behandlat lika sakkunnigt av en annan skribent i dagens SvD av Ivar Arpi. Sistnämnda krisen har indirekt samband även med det ämnet eller eventuellt delprojekt för min konsultfirma Vidorg i konflikten mellan palestinier och Israel som jag har bloggat tidigare om.

Metodologiska tillbakablickar

Är det rätt att personifiera social-politisk-ekonomiska konflikter metodologiskt sätt?

I stort går det två djupliggande analyslinjer i samhällsvetenskaper. Den västliga som grundar sig på funktionella,ämnesinriktade analyser av olika sociala,ekonomiska,politiska och kulturella händelser med antingen punktbelysning i sam-eller närtiden,eller med historiska tillbakablick i strävan att förstå. Förståelse är dock en delmoment som sysselsätter de lärda i vetenskapsvärlden. För att kunna bilda och fortsätta sin karriär måste vetenskaparna ”ligga rätt i tiden” för att få anslag för sin forskning (jämför här mina villkor som jag berättat ovan,vilket gjort det omöjligt för mig att komma in på universitetskarriär som professor tex).Att ligga rätt betyder att dels måste man ha en begränsad ,analytisk fråga för sitt projekt,dels ska frågan vara ämnesinriktad,på ett smalt område. Om du vore en annan typ-typ syntetiskt tänkande som övergår olika ämnesgränser i strävan att förstå litet djupare eller-om en kreativ typ av forskare-i intresse att skapa nya teorier,modeller eller analysperspektiv-blir din kunskapsmassa så omfattande att det blir svårt för de flesta att förstå dig. Kort sagt: du blir stämplad som misslyckat forskarämne,eller man ställer krav att du ska skriva om dina produkter,utgående från det perspektiv som härskar i den akademiska världen-det analytiska,begränsade.

Den andra linjen går i den marxistiska,dialektiska,där man förstår att det kan finnas spänningar i problematiken som man har som ämnet för sina studier. Man kan då använda tex min nya teori på Samhällets relation till Naturen som jag kom till genom att abstrahera en berömd socialantropologs empiriska studier av ett naturfolks samhälle. Utan att veta att egentligen jag fortsatte den traditionen som Marx och Levi Strauss (en annan berömd socialantropolog och teoretiker,skrivande om strukturalismen- en annorlunda analyslinje än traditionellt funktionalistiska som härskat i den anglosaxiska västvärlden eller vetenskapstraditionen) hade haft i sina diskussioner om samhällets relation till naturen. Mot bakgrund av mina studier i ämnet socialantropologi vid Uppsala universitet förstod jag att egentligen hade jag skissat eller skrivit en uppsats som skapat grunderna för en ny,multidimensionell ekologiteori i min strukturmatristeori. Dylikt,bred linje är typiskt för mig som tänkare,även därför att jag utgår från en fler-dimensionell verklighetssyn (teori) både angående den faktiska verkligheten och om människan som förutom en fysisk,biologisk varelse även som mental-etisk-själslig varelse med en entitet (entitet-term är en filosofisk term som är neutral av sin karaktär. I dataspråk kunde det eventuellt liknas med klass-objekt som kan ha olika attribut-egenskaper,strukturella arv-beroendeförhållanden mm. Egenskaper).

Vad vill ”Putin”

Ett metodologiskt fel i samhällsvetenskaper är att personifiera sociala och historiska skeenden. Därför har jag skrivit om den historiska ledaren Putin som härskar tillsvidare i dagens Ryssland från en fler-dimensionell analys. Dels utgående från den tradition som härskar i landet-närvaro av förra Sovjetimperiums tankemönster och värderingar dels om de inre spänningar som finns i landet mellan olika etniska grupper där maktgruppen-etniska ryssar är bara en av många grupper eller delkulturer. Ingen av dessa kan dock sägas ha den ursprungliga rätten till fäderneslandet Ryssland. Även finnar,ester,mm. Folk har djupa rötter i den kultur som sedermera blev under historiens gång slavisk. Slavisk kultur är dock ett mångfacetterad fenomen-ej enbart utgående från politisk makt,som utövas från majoritetsgruppens-de etniska ryssarnas sida. Därmed är Putins påstådda sinnesstämning i strävan att återupprätta forna imperiet en förenklande analys. Forna imperiet Sovjet föddes och levde på en annan tid,där det fanns hinder för tex. Informationsskaffande från andra samhällen och kulturer globalt,tillika som rörelsefriheter. Detta går ej längre att backa tillbaka då datoriseringen och ny teknologi har tagit över.

För att kunna styra den nya teknologin måste man ha resurser. Ännu mer behövs det om man ska skapa något nytt,som tycks stå vid dörren. Kanske är jag prekognitiv då jag ser att dagens klimatkris går ej längre att lösa med olja och gas-baserade färdmedel. Biogas,etanol,olika andra hybridformer binder bara samman teknologin vid lokala förhållanden,typ laddningsstationer eller tankställen. Vad om rörligheten globalt med arbetsmigrationer,flyktingar,globala social-politiska-teknologiska och kulturella processer kräver ännu snabbare och klimatvänligare färdmedel än de som finns i dag? För mig vore flygande bilar,användande gravitationskraft,en vision att lösa (mer om detta nedan).

Putins sits är enligt mig inte så enkel som professor Anders Åslund tycks det ske. Han har blivit vald av Ryska folket i det slags demokrati som de har,med de värderingar som man i västländer är skeptiska för. Man kunde förstå att efter Sovjetimperium-tiden kan man knappast kräva att folk lär sig direkt att ifrågasätta kritiskt,utan fysisk våld. Den typ av ledare som de vill ha är just Putin. I dag.

I morgon,då folket i Ryssland har lärt sig mer uppskatta frukter av fri rörlighet som man har i EU-området,kan de välja en annan typ av ledare,i annorlunda typer av valsituationer.

Angående det sistnämnda-läs även min slutkomment ovan som jag börjat använda i dessa valtider i Sverige,som anser sig vara en av mest demokratiska länder i världen. Konstigt nog tycks traditionella socialdemokrater känna sig obekväma med tanken på en alternativtänkare i sina kretsar,på sina valbara listor.Man kunde ej ens kunnat tänka honom vara ett hypotetiskt ledarämne i diskussioner i den valgrupp som valde den nya partiledaren där man valde till sist den verbala,ej den förnyande ideologen och praktiske arbetaren som även skaffat akademisk utbildning och hade mångsidig samhällslivserfarenhet inklusive erfarenhet i kvinnornas och invandrarnas värld (min anmälan om mitt intresse svarades aldrig eller kommenterades offentligt. Det sistnämnda-var hittar du offentlig dialog om mina reformförslag eller tankar då andra demokrativägar (inom fou- och näringsliv) blivit stängda).

Min analys av Putins person har ej heller stannat i dagens psykologiska syn. Jag har presenterat en mer dialektisk analys,utgående på den dubbla utvecklingsteorin (dvs. utmanande dagens biologins syn på utveckling i min dubbla utvecklingsteori: interagerande med fysisk utveckling (darwinistisk teori) sker en mental-etisk- evolution i en entitet som blivit självreflekterande på den mänskliga evolutionsnivån som resultat av tidigare beslut,i tidigare livsformer eller liv.).Putin genomgår en kris där han våndas inför det existentiella valet: att bli en självständig själsinriktad individ,ej personfixerad då han värderar sig själv beroende på vad andra anser honom att vara. Den känslige Putin döljs av kaxige machoman-en roll som han försöker hålla uppe men som författare och kulturskapande personer ser igenom. Hans maktgrupp stöder honom så länge som det passar dem-därav taktik av västvärlden i försök att isolera honom från sina närmaste i maktgruppen.

Sammanfattningsvis: det är ett metodologiskt fel att personifiera Putin då det gäller att analysera dagens kris i Europa. Bättre kan vi väl?(ja,ännu bättre än i USA:s och västvärlden som har traditionella lösningar på internationella kriser med sin isolerings-/sanktionstaktik som-om den skulle behövas och bita-skulle bara återställa den bestående ordningen-ej skapa någon ny sådan i global skala).

Vad sägs om ett annat alternativ att lösa Krim-mm.krisen? En open source-rörelse?

Jag har tidigare skrivit om mitt (firma Vidorgs) intresse att starta ett fou-projekt tillsammans med ryssar,amerikaner,européer och kineser mm. Forskare-må det vara även ufo-folk(!).Hänvisande till mina studentuppsatser om min skriftserie som ingen velat kommentera skriver jag här kort ett förslag på ett open source projekt-som alternativ-om dylikt samarbetsprojekt blir ej av och därmed löser krisen med Krimkrisen och Rysslands kommande maktkamp mellan auktoritära-tillbakablickande-och moderniserade-mer liberalt inriktade (den kommer,var så säker-även på annat håll i världen-orsakad av tidigarenämnda erfarenheter och tryck från naturens sida som kan vara av fler-dimensionellt slag).

"Programmerare-förener er"-globalt

1. Skapa ett dataprogram för att styra processer i färdmedel i 3-dimensioner samt super-acceleration.Jämför partikelteorier.Om intresse,kolla gärna min nya partikelteori som förenar de fyra,hittills uppfattade krafter men innehåller även den femte-en mental kraft (som tycks fungera i sk. healing).Detta är första steget-i senare steget (kanske i ovanskrivna samarbetsprojekt globalt-som även löser Krimkrisen) tar vi hand hur skapa gravitationsmotorn. Växelmekanismen har jag själv skiss för redan (modifierad version av byggkransstyrning- jag jobbade en kortare tid som andra kranförare för en 80-tons byggkran vid Helsingfors-Vanda flygplatsbyggnation efter studentexamen i Finland,före flyttning till Sverige som gäststuderande).

2. Jag har redan givit tips för några personer-både i Finland och i Sverige-som jobbar med trafikstyrningsuppdrag eller vid Transportstyrelsen angående infrastrukturprojekt som kommer att bli i fråga för dylika färdmedel vilka är både mer klimatvänliga och ekonomiska(ingen äger väl gratitationen?). Förhoppningsvis har dessa personer uppfattat mina tips som ämnen för vidare arbete eller framfört vidare till sina chefer,och dessa vidare till regeringskretsar ? (Angående sistnämnda alternativtänkares trovärdighetsproblem i marknadsekonomi där det är pengar som tycks styra hur du klassifieras som människa,betraktas i dina framtidsutsikter,vid sidan av andra personlighetsinriktade drag såsom kön,etnicitet,samhällsklass,ålder mm. drag).

3. Jag håller på att jobba med min firmas ekonomi i försöket att få status i Sverige och mina nollställda,fråntagna medel uppfattade som expansionsmedel och därmed kunna skaffa möjligheter att bli aktiv i firman igen.Detta kunde uppfattas som grund för detta alfa-projekt (ang. flygande bilar.Andra Vidorgs projektämnen gäller en annorlunda idé på kraftverk-utan uranklyvningar och radioaktivetet,om fler-dimensionell dator som jobbar med ljus,om implementering av mina samhällsförslag för hållbar tillväxt-först i provprojekt,sedan om det faller väl,som lagstiftad,ny samhällsmodel.Med mera projektämnen).Om media skulle fungera-alternativt intresse väcks utomlands för ett halmstrå som finns kvar i mitt annorlunda förslag att lösa Krimkrisen (innan det stora kriget bryter ut mellan Nato och Ryssland som det finns faran för-lurpassande i bakgrunden)- skulle detta nog lösa sig-både i bra konsultarvoden för min firma Vidorg,som projektfinansieringar globalt då det är främst stora profit/projektämnen som fattas i världen-ej pengar. Jag har ej heller ännu ”brännt mina broar” i Sverige-diplomatisk som jag är som meta-motiverad filosof. Och även poet,som ”ser genom människor”,inklusive mig själv. (Putins kris angår just det: det är lönlöst att självhärliga sin personlighet-den försvinner i döden. Det viktiga vore att växa i själen-som människa-ha ”detachment”).

Är det alltid så att revolutionens söner ”äter sina fäder” ?

Ivar Arpi har skrivit en intressant ledarkolumn artikel om situationen i Egypten. Hans ställer en intressant fråga-genom att referera en tidskrift och dess berättelse om en samhällskritisk fader och son i Egypten:

”Och vem är denna demokrati och frihet till för...Kampen om Egypten kunde aldrig vinnas av några få liberaler,ävenom västerländska betraktare hoppades innerligt på det. Liksom i flera andra länder i regionen,står kampen i Egypten i stället mellan islamister och auktoritära krafter..Sedan generalen och försvarsministern al-Sisi avsatte Mohammed Mursi,den folkvalde presidenten från Muslimska Brödraskapet,har de auktoritära krafterna alltmer återtagit makten i landet”.

Arpis komment slår nog spiken in i problematiken,och kan spinnas vidare i. Min fråga: vilken människosyn har Muslimska Brödraskapet,respektive den auktoritära armen. Vilka resurser,kampmetoder,partnerskapsrelationer,kontakter har de? Var finns visionen,strategin?

Å andra sidan vad är det för typ av ”revolution” som bara byter en annan regimen,men där regimens arsenal av samhällsbyggande består av samma typer av personer som armbågar sig till makten. När försvinner revolutionens glöd och rättvisa och blir tröghetsskapande,potemkinkulisser,tomma slagord och nomenklatura-maktstrukturer. Frågor som togs även upp av Platon i antiken i sin politiska filosofi. Enligt honom skulle en filosof styra landet,men jag tvivlar även på det (tack Sokrates,tack Descartes-för att lyfta upp tvivlets metod som grundläggande i filosofi,tillsammans med strävan efter förutom kunskap även vishet).Bättre vore det väl om folket finns veta mer-kännedom om andra värden,om annorlunda kunskaper än det som syns i den fysiska världen. Rättvisa,jämlikhet,jämställdhet,men även insikt att livet är mycket mer komplicerat än vi kanske vet och följer fler-dimensionella lagbundenheter som styr oss alla-mellan liv och död-i livet,givande rättvisa som diktatorerna kanske får smaka på senare i sina egna,kommande liv.

Och andra sidan-att bli vis och nöja sig att odla sin egen trädgård som forna kineser talat om,är kanske ej heller så bra. Finns det etiska värden som är gemensamma för oss alla?

"Open source uppmaning" för folken

Kanske kunde vi fundera gemensamt: vad är det som är typiskt för oss jordbor? Vad värdesätter vi,vad skulle vi kunna lyfta oss fram om vi fick besök från andra civilisationer i kosmos?

Å andra sidan,vad skulle dem vara intresserad av hos oss? Våra teknologier? Knappast då deras färdmedel tycks-enligt ufologivetenskapen (hade själv en kortare fou-projekt i ämnet som sanningssökande,allvarlig filosofistudent)- använda hastigheter över ljuset. Det vill säga de har en annan typ av fysik som grund.

Vår dna? Nja,om de är fysiskt annorlunda,anpassade på andra villkor i sina hemtrakter,kan de knappast använda våra dna.Å andra sidan,om det dök upp annorlunda,kreativa tankar,om ny typ av dna-teori som kunde användas för att förstå kosmisk utveckling annorlunda,kunde de tänkas vara intresserade. Alltså kreativitet,öppna forskandet vore i fokus för dem och deras besök och handelskontakter.Och-som samhälles-och psykologivetenskapen visar-dylikt går ej att odla så bra med maktmedel,i auktoritära omständigheter.En lärdom som vore bra att lära sig i de länder som krampaktigt antingen fjärmar sig från samarbetskontakter eller försöker hitta lösningar för sina egna,interna problem i forna tiders omständigheter,tankar och ideal. Glöm det,innan det är för sent. Metodologiskt fel,fel strategi från revolutionens spjutspetsar till folket. Fjärma er inte från era söner-söner,glöm inte era fäder; mödrar och fäder: det är livets mening att barnen ska väl vara bättre än ni själva?

Vem talade om spegelbilder i religioner? Nytt budskap: kasta era speglar,titta i stället för och på varandra-se er själva i andra. Början för bra revolutioner?

Meta-analys av detta blogginlägg

Vid det här laget känner nog alla mina läsare att det är främst en tänkare-personlighet som påverkar mitt språk och typ av skrivandet på mitt blogg,ävenom det sociala-politiska är har också en viktig del i mitt "skapar-uppdrag".Jag brukar säga att jag jobbar parallelt på "flera fronter": förutom i vetenskap,även i näringslivet,politikens område och i kulturen (sistnämnda som poet-novellist-eventuellt som romanförfattare om mina andra försök döms ut av likgiltig eller oförstående omgivning).

För att kunna värdera det som jag skrivit i dag ovan,hänvisar jag till en intressant artikel i dagens DN,skriven av Robert Shiller,ekonomiprofessorn vid Yale universitet i USA och nobelpristagare i ekonomi 2013.Hans artikel handlar om viktigheten av berättelser som påverkar positivt på människornas liv och därmed på ekonomisk tillväxt.Han tar som ett exempel på detta Japans förändring efter den nya premiärministern Shinzo Abes tillträde i december 2012,varefter ekonomin som tidigare stagnerat började kvickna till och visa positiva tillväxtsiffror.Jag citerar:

"I nästan alla länder saknas en övergripande,lättfattlig skildring av en positiv förändring som liknar Japans abenomics"

och "Att dessa berättelser vann sådan tilltro berodde på att mängden av människor psykologiskt-och ekonomiskt-satsade på dem"

,

"Abe iger förtroende och väcker nytt liv i patriotism,rentav nationalism,som ju är intimt knuten till den individuella identiteten.Den skapar en berättelse för alla i nationen om vad de själva kan göra som medborgare i ett framgångsrikt land".

Känner du min läsare dessa drag i min blogg ovan.Som en övergripande analys av socio-ekonomisk utveckling som skett i världen som påverkar även på dagens kriser och varför vissa länder försöker sparka i gång ekonomin med militärteknologiska medel,grundade i en gammal,nationalistisk berättelse.Till skillnad från nationsenande berättelse i Japan,blickar Rysslands berättelse bakåt,i svunna tiders imperiebygge vars historiska tid är förbi.Det enda som man kan göra av historien är att lära av den-gångna händelser är gångna.Man kan aldrig stiga i i samma vatten igen,såsom en filosof replikerade redan i antikens värld.Mitt förslag blickar i stället framåt,och i en syntes mellan politiska,ekonomiska,teknologiska,forskningsmässiga steg och inslag visar hur man kunde lösa de otaliga kriser som man har i världen.

Vägen framåt? Till skillnad från Japans nationella berättelse syftar jag till att ge en berättelse om global framgång.Först-för att undvika den militära konfrontation med eventuellt storkrig som följd,om vi väljer ej en enande variant-typ mitt förslag på gemensamt utvecklingsprojekt.Först i fou-,sedan på praktiskt byggande-projekt.Jag har i mina tidigare skisser för ett NMEP-positiv tillväxtspiral beskrivit hur det går till och skapar både jobb,social tillhörighet mellan generationer och framtidstro med även samhällsvinster som föjd i form av nya klimatrelaterade lösningar.

Till skillnad från Abes berättelse ger min andra open source uppdrag även inblick i olika delkulturers lokala samhällsprojekt. Vad är det som är centralt för oss alla,som människor på denna jord.Vad vore skillnader om vi jämförde oss med "utomjordingar". Är deras intressen så pass långt från våra att vi kunde ej mötas?

Jag visar även motiveringar för mitt annorlunda tankesätt och perspektiv varifrån jag utgår med mina rationella,stegvisa förslag.I skillnaden mellan personlighet och indentitet,och har exemplifierat detta med både det egna livet och med det som jag tycks mig se hos Rysslands ledare Putin.Våndan inför något nytt,men-om hanterat med självrespekt och värdighet för medmänniskor,även som möjlighet för en förnyelse.Både för egen del,och i Putins fall- även för landet.Om mängden av människor skulle bli informerade om dessa mina berättelser ovan och bli lästa och positivt påverkade av det-ja,då skulle det ske ett kvantumsteg för en ny utvecklingsnivå för vår gemensamma civilisation.Hoppas att jag har ej skapat för mycket på en gång,vilket kan uppfattas att gränser sprängs vad en människa kan göra.Men-om vi blir många- strävan i mina open source uppdrag ovan-kan vi göra det tillsammans.Roligt att se att sådana tankar tänks även hos nobelpristagarna-säkert blir nu mina släktingar och vänner glada och ler? Ja,kanske även andra svenskar som ser att deras demokrati-trots allt som varit sorgligt och misslyckat-fungerar.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta oss för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndagen den 13:e april 2014

Ofria i tanken,fria att agera,men ingen Carte Blanche

Ofria i tanken,fria att agera,men ingen carte blanche

Eller hur ett annorlunda tankemönster- ny verklighets-och människosyn- tillåter människorna att göra fel och därmed skapa sin tillfälliga undergång om de så vill

Ref

SvD/ledare:”Fria att agera,ofria i tanken”,Sö 13 april-14,av Tove Lifvendahl,politisk chefredaktör SvD

SvD/Op-ed ledare:”EU-gemenskapens sönderfall förebådad”,Sö 13 april-14,av Mats Johansson,riksdagsledamot (M) i utrikesförskottet och ordförande i tankesmedjan Frivärld

Förord

Det var intressant att läsa båda dessa artiklar vilkas innehåll är dagsaktuella relaterade till både inrikeshändelser i Sverige och världshändelser både i Europa och i världen. Å ena sidan valtider då den sittande Allians-regeringen-bestående av representanter från partier i mitten och åt höger,sk.borgerliga partier,försöker vinna gehör för väljarna för att kunna vinna ännu ett val och fortsätta regera i tider som har ännu större,kommande utmaningar än man haft under gångna regeringsperioder. Å andra sidan då den finansiella krisen i Europa tycks klinga av eller vändas till försiktig optimism (ävenom det finns globalt kvar svåra utmaningar hos de stora USA och Kina),tonar det upp oroliga tider i ett närområde Ryssland vars ledning känner sig hotad av händelser i Europa och i världen.

I detta läge ger Tove Lifvendahls ledare en intressant iaktagelse om förhållandet mellan civilsamhället och staten och dess regering.”Fria att agera,ofria i tanken”,lyder rubriken för hennes iakttagelse där målgruppen och problematiken i artikeln gäller för civila samhällets aktörer och organisationer då de söker bättre möjligheter att verka och agera för de värden som är centrala för dem i en modern demokrati. Hon undrar,varför det civila samhällets organisationer klagar så mycket-varför agerar de ej fritt. Citerande en svensk civilsamhällstänkare Ted Svedberg skriver hon rakt:

”Använd fantasin och kreativiteten till att bygga det kapital som ni behöver. Lär av kollegor i de länder där man har kommit längre. Ni är inga inlåsta fåglar. Dörren är öppen. Tanken måste bara våga lämna buren”.

Jag ska inte koncentrera mig mer analys av hennes artikel ovan,utan använder rubriken som "resonansbotten" för min vidare analys av den andra artikeln som handlar om tvivlet: har Europa nu kommit till vägens ände och börjar sönderfalla,vilket framförs i den andra ledarartikeln i dagens Svenska Dagbladet av en moderatpolitiker och ”sakkunnig” som det sägs i utrikesfrågor. Innan jag fortsätter att spinna vidare på min analys av läget i Europa-och speciellt i Ryssland tillbakablickar jag först bakåt i tiden i mitt egna livet genom en berättelse.

Berättelse:Frihetskampen under min civiltjänsttid i Finland 1973-74

Min övertygelse att vägra gå i ordinarie militärutbildning hade vuxit fram under en längre tid. Som gymnasist hade jag besökt biograf där man visade dokumentärfilmer om Förintelsen både Gestapofilmer hur det gick till där man dokumenterat det ohyggliga som skedde i fångläger och gaskamrar och massgravar. Kanske var det tanken hos beslutsfattarna som tillåt folket att se sådant att uppfostra folket. Att veta vad som hänt för att kunna ta lärdom och ej göra det en gång till? Intresserad av utrikesfrågor abonnerade jag även som gymnasist de ryska alternativtänkarnas och kritikernas underjordiska tidskrift Zamistadt vars spridning organiserades från London. Jag antar att spridningen händer från hand till hand i förra Sovjetunion då dylika aktioner var strängt förbjudna av staten och om fångad av myndighetspersoner skulle ha medverkat för lång fängelsetid. Min samhällskritiska inställning tog sig i uttryck även i att jag skrev några insändare i tidningar,var med och organiserade stiftandet av de vapenvägrades paraplyorganisation i Finland och slutligen ansökte om uppskov från militärtjänst. Uppskovet hade dock sin utgångstid och jag fick avbryta mina studier i Sverige för ett års tid och åka till mitt fd.hemland för att göra min vapenfritjänst i civiltjänst i De Blindskadades Yrkesskola i Helsingfors.

Tiden-som jag efteråt liknade som militärhögskola i civiltjänst- var mångfaceterad. Vi fick jobba som ledsagare,städare,växeltelefonister. För mig en kort tid även som lärare vilket gav mig intressanta inblick i detta yrkets villkor. Vid ett tillfälle-då klassen var uppstudsig och ville ej lyssna eller lugna ned sig,tog jag ett resolut beslut:”OK,ingen utbildning längre i dag-ni är fria. Undervisning ställs in i dag.”Klassen opponerade kraftigt men lydde.

En annan gång då hade kommit tillbaka från min kortare semester då åkte tillbaka till Uppsala och hälsade min flickvän/sambo och systern och hennes familj,fick veta att en elev hade gjort självmord. De blindskadade elever bodde i ett gemensamt rum,där det stod ett antal våningssäng förr dem,utöver gemensamma utrymmen och matsalsbespisning,i flera byggnader. Enligt mig skulle sådan trångboddhet ha medverkat för grupptryck mot känsliga personer och jag kände det djupt orättvist att rektorn hade givit order att ej diskutera om händelsen i skolan. Jag hade ju själv varit sk. hackkyckling under min skoltid,och kände hur dylika förhållanden skulle påverka för grupptrycket mot annorlunda eller känsliga. Jag kände mig kallad både för att försvara de blindskadade mot överhetens villkor,som för försvarande min medborgerliga rätt att ge uttryck för mina tankar och känslor. Således skrev jag en artikel för rikstidningen där jag kritiserade förhållanden för de blindskadade och började gå runt i skolan och samla in underskrifter som stöd för min artikel som jag skickat till rikstidningen Helsingfors Dagblad (Helsingin Sanomat,ungefär som DN i Sverige).

Jag fick nästan alla elevers underskrifter för artikeln som jag läste för dem,men under lektionerna hade lärarna tagit upp saken och varit kritiska och fortsatt rektorns linje förbjudit elever att medverka. Som följd att skolans stämning blev kritisk-såsom att hela skolan ”började koka” och vara nära att explodera,kändes det som. I detta skede tog jag kontakt med institutionen för socialpsykologi vid Helsingfors universitet och bad dem att komma och iaktta vad som händer,men de agerade trögt och troligen missade det hela-den revolutionsstämning som rådde i det lilla civilsamhället i skolan då.

Elever började komma och be mig att avlägsna deras underskrift-en efter en-vilket jag naturligtvis gjorde. Till slut var jag endast själv kvar-den som hade skrivit insändaren. I detta läget tog jag kontakt med den ansvariga redaktören och förklarade situationen och bad honom att dra tillbaka den då mitt stöd hade försvunnit.”Det är synd-artikeln är bra och vi är beredda att trycka den”,var svaret,vilket fick mig att ta beslutet. ”OK,tryck den med bara mitt namn under”,vilket sedan skedde.

Innan händelser ovan hade skolan fått avslag från beslutande myndigheter att få medel för att bygga ny skola utanför stan-en modern,med enskilda rum för två elever i var,med alla moderna faciliteter. Som följd av min aktion,vände det hela. Avslagsbeslutet togs tillbaka,skolan fick sina pengar. Rektorn höll en stor fest i skolan för inbjudna högstatus personer,och jag-instinktivt ställde mig vid dörren och hälsade dem välkomna. Skolan byggdes och verksamheten flyttades dit. I slutet av min civiltjänsttid fick jag berömmelse av skolans ekonomiansvarige för min aktion och tjänstetid. För mig-som sagt-var det en tid liknande militärhögskola (på den civila sektorn) och känsla att vara med i en revolution.”Hur hela huset började liksom koka-men trots det,då man höll lugnet kunde man agera och styra till ett lyckligt slut”.

Inför EU-gemenskapens förebådade sönderfall ?

Mats Johansson har skrivit ett antal intressanta synpunkter och jämförelser angående situationen i dagens Europa. Å ena sidan refererar han till Annika Ström Melins bok,där det framförs en fråga:

”Var har visioner och gemensamma värden tagit vägen,principerna bortom affärsintressena? Skulle EU inte bli något mer än en gemensam marknad”.

Han beskriver hur det har hänt egendomliga saker i Europa,som till exempel i Ungern där den valda men auktoritära ledaren tycks strunta i de vunna EU-rättigheterna och hävda med nationalistiska-ja,kanske tom. fascistiska värden. Detta har i den refererade boken Europas svaga hjärta fått författaren Annika Ström Melin att undra-i en av bokens nyckelmeningar enligt Johansson:

”När en rättsstat bryter samman kan en regering använda sin övermakt till vad som helst. En stat som kränker människornas grundläggande rättigheter kommer också-förr eller senare-att utgöra ett hot mot andra länder”.

Hänvisande till Mats Johanssons påståelse att Rysslands ledare Putin skulle ha gratulerat ungersk ledare Viktor Orban då han vägrat ”underkasta sig EU:s inblandningar i inre angelägenheter”,förmodar jag att Johanssons finner stöd för sin tes att EU-gemenskapens sönderfall står för dörren. För att kunna visa att där är vi inte än,hänvisar jag först till andra bitar i hans resonemang som har även beröringspunkter med både Tove Lifvendahls artikel (speciellt dess rubrik) och min berättelse ovan.

Johansson finner att EU är under tryck från flera håll. Dels den fleråriga finansiella krisen som pågår fortfarande trots att det finns skönjbara tecken på dess avtagande; dels på Rysslands utmaningar i Ukraina. Han understryker två centrala punkter i det gemensamma,pågående EU-bygget.

Det säkerhetspolitiska läget

Han undrar varför de gemensamma värdena har ej lyckats trygga vår världsdel en gång för alla? Är det detta som är bakom det nya kalla kriget som nu tycks komma tillbaka som följd av det oklara läget i Ukraina,vilket indirekt orsakat konfrontation mellan Ryssland och EU,och utgör även större orosmoment i hela världen (om Nato blir tvungen att agera för att inte förlora sin trovärdighet om Rysslands expansionsintressen fortsätter).

Undran om den kristna kulturens värden och kulturens påverkan

Han hänvisar även till Winston Churchill fann den kristna tron och etiken som fundament för sitt försvar för demokratin i västvärlden mot både nazismens ”naturlig nationsgemenskap” eller överlägsenhetstron och fascismen,den auktoritära ledarskapets styrelseskick,vilket föregick EU:s skapelse i mål att undvika kriget igen i Europa och skapa en gemenskap i stället grundade i de tre fundamentala rättigheterna som gäller för oss alla: människornas,kapitalets,arbetets (inklusive tankarnas) fria rörelser utöver nationsgränser i Europa.

Aktuella frågor

Mats Johansson undrar: ”När ett nytt kapitel nu skrivs i Europas mörka historia är det lätt att få för sig att bilden av kulturens överordning är bara en festtalsillusion”.

Då jag har faktiskt gjort det som Tove Lifvendahl har skrivit om i sin utmärkta ledare- flugit ur buren i mina tankar,även om ”fången tillsvidare” i den demokratiska staten som Sverige sägs vara (dvs.i de roller som omgivningen skrivit på mig,trots att jag själv visat prov på annorlunda-både i resultat och i omtanke).All ära för Churchill och hans festtal och kamp för friheten. Dagens kamp sker ej längre nödvändigtvis militärt,utan kan ske med information,med alternativ kunskap som ytterst kunde ge oss andra möjligheter att agera i både krisen i Europa som för lösningar av krisen i Ungern och i nya finansiella lösningar i EU. Min kamp har varit med penna-som Vaclav Havels. Utöver detta har jag kvar min ”informella ledarskap” med mina bloggartiklar och fortsatt tro på mitt firmabyggande med dess mål att bli en global konsultfirma som kunde ge intressanta lösningsförslag för olika regeringar/stater (bl.a. Ryssland,USA,Kina i utrikespolitiska och näringspolitiskt-ekonomiska frågor) samt fou-världen.

EU krisen- inför omgestaltning till en gemensam värld ?

Jag är fast övertygad att EU-krisen kan lösas (har eventuellt även träffat personligt en av Europas mäktiga påverkanspersoner och har ”informell pakt” med honom ”med själarnas sympati”,ECB:s ordförande som jag träffat på min nattliga arbetsgång,i förbigående möte) genom tillämpande av min nya Strukturmatris-teori som är egentligen en ny,fler-dimensionell ekologiteori om Samhällets relation till Naturen. Om man stöper om EU:s fonder i en ny organisation där insamling av medel från medlemsstater påverkas av deras läge enligt den nya teorins analysperspektiv och nya nyckeltal som kan forskas fram-mentalt- kan vi-tillsammans med min licensiering av mitt intressanta derivatinstrument M.O. (tredubbelt säker-som skulle ha hindrat den finansiella krisen överhuvudtaget om marknaden-inklusive media-först i Sverige,sedan i världen-hade reagerat varvid instrumentet kommit i bruk)-skapa en ny,gyllene period av långsiktig,hållbar tillväxt.

Är det ”en svensk Mandela”- en fågel i buren-som EU,Ryssland och världen vill ha ?

Jag anser således att Churchills vädjan till tro-kristen eller annan- räcker inte.Vi måste ha klarare,gemensamt överenskomna överenskommelser som grund för vårt EU- och civilisationsbygge. En ny,fler-dimensionell analys och perspektiv på verkligheten och människan,grundade på empiriska data i vetenskap och kritiska,filosofiska analyser.

Om Rysslands situation kunde ses som en dialektisk spänning i en situation då dess ledare väljer sitt liv: som bärare av omgivningens rollförväntningar eller som adept för själslig initiation till större frihet där han både ser sig själv annorlunda och förstår att vägen tillbaka till den gamla,nationalistiska och auktoritära staten är en återvändsgränd i samhällets alla dimensioner-ekonomiskt,socialt,politiskt,kulturellt.En mångkulturell stat-som Ryssland och delvis även Sverige är- kan ej grunda sig längre på en etniska grupps överhöghet ”hur bra eller fin buren än är” skulle man tro Vaclav Havel att skriva. Ryssland kan prova sin väg med Eurasien,men det kan bli så också att Kina anammar den nya lösningen som det nya vetenskapsparadigmet ger för världen där ingen enskild stormakt kan längre ensam styra oss alla och har makt och rätt att stänga dörren för rättvisa,jämlikhet och jämstäldhet. Varken lokalt,regionalt eller globalt. Då-och om-Ryssland väljer en annan väg med öppning mot Europa såsom en av dess stora härskare Peter den Store visade redan stegen för,mottas Ryssland som en välkommen partner i Europa.

Som svar på Tove Lifvendahls utmaningar: ja-jag är fri-mina tankar har flugit ut från buren redan och snart även jag. Som koncernledare/ägare och konsult,då nya slags råd är högviltsvara- ej gammaldags vapenskrammel eller auktoritära ledarskapsstilar som är kontraproduktiva i den globaliserade,gemensamma världen som vi har redan. Men-som demokrat som jag är- om ni vill ej ha det så-ja,"vi kan återkomma igen,som mänsklighet,en annan tid".Jag varken kan,eller vill,påtvinga er att välja rätt,för er eget bästa.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

fredagen den 11:e april 2014

Några radanmärkningar på vinsten i välfärden?

Några radanmärkningar på vinsten i välfärden ?

Eller hur alternativtänkaren vill bidra ”som informell s-strateg”- till en bättre inriktad diskussion om problematiken med vinster i välfärden

Ref.

SvD/ledare: ”Se välfärdens stöttepelare”,Fre 11 april-14,av Per Gudmundson,ledarskribent i SvD

Förord- en berättelse från 1969

Ni kommer väl i håg året 1969 då Dubcek försökte skapa demokratisk socialism i Tjeckoslovakien och försöket skapade en tumultartad diskussion och stämning i landet,vilket användes som skäl för sovjetstyrkorna att invadera. Demokratisk socialism-försöket lades i is,Sovjetsamhällets utveckling genom eventuella lärdomar från Tjeckoslovakien hindrades vilket i längden ledde-tillsammans med försöket att matcha USA:s kapprustning- att Sovjetstaten kollapsade. Ett annat skäl var den ineffektivitet som utmärkte planekonomin och den samhällsandan som var förknippad med det: ”kollektivet bestämde,men ingen tog ansvaret”.

Jag var själv i dessa dagar på en byggarbetsplats på Vanda-flygplats där jag sommarjobbade efter studenten. Kommunistpartiets representanter kom till stormötet och fick ge sin syn på ockupationshändelser inför oroliga arbetare. Det var orosstämningar bland dem: när skulle Sovjet komma och ockupera Finland också. Dessvärre var det endast jag-en student-som vågade fråga partirepresentanter om händelsen i Tjeckosslovakien. Sedermera-då åkte över till Sverige som gäststuderande-försökte diskutera med ryssar som reste då på samma båt om händelsen vilket var frustrerande. Det lär aldrig ha skett-eller- det var inte frågan om någon ockupation eller missnöjesyttringar bland folket där mot inkommande pansarvagnar. Sådant lämnade nog ett spår i den unga studentens minne. Skulle man kunna utveckla samhällsideologier-typ anarkokommunism (tro på människan i ett egalitärt samhälle utan överhetens maktbegär) eller demokratisk socialism fast på en annan grund än Karl Marxś och Lenins filosofiskt materialistisk människosyn?

Vinstengagemang i det svenska samhället

Per Gudmundson- en ledarskribent hos Svenska Dagbladet- en av Sveriges stora dagstidningar med moderat grundton har skrivit en bra artikel om debatten om vinster i välfärden. Debattens främsta språkrör är Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt som vill förbjuda vinster i välfärden-eller att de privata tjänsteutövare som vill jobba där ska nöja sig med en viss,begränsad vinstprocent eller omdefiniera sig till en viss form av ideellt företagande,speciellt i områden för skola,vård,omsorg och ålderdomsvården.

Gudmundson har skrivit en komment på detta och ger en pik på socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven ”som välfärdens stöttepelare” då han tycks underkänna Sjöstedts argumentering dock utan att ange en klar ideologisk linje. I detta läge finner jag själv i min egenskap som fd.socialdemokrat som velat reformera socialdemokratin (se mina tidigare bloggartiklar) som någonslags informell s-ideolog (dock självständig sådan då är ekonomiskt oberoende av S-partiet).

Först några bakgrundsdata från Gudmundsons artikel:

- Sveriges Bruttonationalprodukt sägs vara en bit över 3 600 miljarder kronor

- Den offentliga marknaden definierat som köp av tjänster från statens,landstingens,kommunernas och myndigheternas sida sägs vara värd ca. 1 000 miljarder-dvs. Drygt fjärdedel av Sveriges ekonomi. Gudmundson lyfter upp här frågan om det är rimligt att så stor del av landets ekonomi går via det offentliga,men tar ej begreppet statskapitalism i sin mun- att kollektivet bestämmer en så stor del av den gemensamma kakan i landet (mer om detta senare i min diskussion om samhällsvinst).

- Total räknas ca. 200 000 leverantörer att finnas på den offentliga marknaden. Dessa är dels stora bolag såsom NCC Construction, NCC Roads,Peab,Keolis,Nobina,MTR,Atea,YIT/Caverion vilka jobbar med andra typer av tjänster än vård-skola-omsorg-åldringsvård vilka tjänster har hamnat i vinster i välfärdsdebatt fokus av anledning att där är tjänsteutövare främst fysiska,levande personer som står i levande kontakt med sina tjänsteutövarmål barn,sjuka,åldringar mm. Och kan ej rationaliseras bort på samma sätt som i bygg-,it-,transport mm. Tjänster där det används mer maskiner.

- De sk. ideella aktörer ansvarar för ca. 15 miljarder-dvs en bråkdel av tjänsteutövning i den offentliga sektorn,och kan således ej vara lösningen för problemet: att ge tjänster av hög kvalité' i den offentliga sektorn i den omfattning som krävs för att undvika avigsidor i den offentliga sektorn: köbildningar,ojämlika villkor i vården mm mellan olika delar av landet eller i olika stads- eller regiondelar.

Gudmundsons slutsats är därför relativ enkel: det går ej att lösa problematiken (se definition ovan) genom att förbjuda vinster i välfärden: ”det vore att skära ner bland välfärdens stöttepelare. Det vore att göra välfärden mindre”.

En annan berättelse från tiden i Sverige mellan 1990-2012

Då jag skulle skriva om mitt långtidsprojekt SINUS- min uppsats-utredning om Uppsala Läns Landstings planeringssystem (som börjades i min första 3-betygsuppsats 1990 vilket blev en omfattande utredning av nästan 200 sidor och utmynnade tallrika förnyelseförslag på både det planerings-och budgetsystem som användes hos ULL 1990, som på mer övergripande nivå i organiseringen av sjukvården i hela landet och även med förslag på en ny samhällsmodell av delvis marknadsstyrd offentlig sektor (en ny,unik,samhällsmodell)) 2012 ville jag koncentrera fokus mer på en delfråga av gjorda,strategiska intervjuer av olika partiers landstingsråd: problemet produktivitet. Detta har ett samband även med denna debatt om vinster i välfärden (se nedan). En annan empiriskt material som kunde användas var en avhandling om vården som skrivits av en fil.dr.som hade även personlig erfarenhet av sjukvården. Hur den offentliga vården hade blivit mer och mer industrialiserad av dess inre organisatoriska utveckling tillsammans med lagstiftning som styrt detta. Det vill säga: oberoende av privata företagande och deras medverkan i sjukvården,orsakad mest av teknologisk utveckling i området samt utveckling av samhällsekonomin.

Pudelns kärna i vården- ett exempel på vinstproblematiken i det offentliga

Det kan vara intressant att lyfta upp följande frågeställningar som tangerar diskussionen.

1. Det är skillnad mellan vinst och samhällsvinst-det sistnämnda en ny term som jag skrev om i min nya version av 3-betygsuppsats eller pro-graduarbete 2012 (som även den nekades att diskuteras med krav på omskrivning och att mina referat i tidigare insatser i mitt egna,unika projekt (i stället för lös uppsats) skulle lämnas bort ett krav som skulle ha gjort mig svårare att lyfta upp problematiken på ett bra sätt (urvattnat ämnet) eller avlägsnat motivet att skriva hela uppsatsen: försök att lyfta upp det nya vetenskapsparadigmet till offentliga källor i form av en 3-betygsuppsats i ett ansett universitet i Uppsala och därmed kunnat refereras som början till diskussion om ett nytt vetenskapsparadigm. Då vinst är mer marknadsekonomiskt inriktad term (intäkter minus kostnader) är samhällsvinst något annat där vinster ska beräknas under längre tid och där de kan ej alltid räknas in i kronor och ören (se nuvarande regeringens ekonomiska ideologi: ordning och reda i den offentliga ekonomin räknad och definierad genom årliga budget eller budgetsystemets cykel över en konjunkturperiod som ska sluta i balans och helst i överkskottmål).Då sociala kostnader är en del av dessa sistnämnda och går ej att räknas på förhand-utan får betalas efteråt vore mitt förslag på ett annorlunda budgetsystem ett intressant förslag härvid att göra en skillnad.”Vinst räcker ej i det offentliga-det gäller att skapa samhällsvinst dummy”.

2. Att använda generell term vinst är ej heller tillräcklig för att åtgärda problematiken. Dessa kan vara nämligen direkta och indirekta. Då direkta syns i budgetsystemets siffror,kan indirekta vara tillsvidare obetalda kostnader (till privatpersoner t.ex. såsom ersättning för räntor för de belopp som stulits av mig av skattemyndighet genom att nollställa min firmas ackumulerade underskott utan att lämna mig tillfället att antingen lägga ned firman (och få tillbaka resten,efter skatt) eller sälja den varvid priset skulle ha tagit hänsyn till de vinster som köpande firman kunnat använda med mina underskott),eller interna räntor som debiteras i den offentliga,vilka är undervärderade (dvs. speglar ej marknadspriser är administrativa priser).

3. En annan del av problemet med förenklad syn på problematiken med vinster i välfärden är vinsternas medverkan: positivt eller negativt-på verksamheten eller på behandlingen av enskilda tex. Patienter eller skattemyndighetens kunder. Privata företag som jobbar inom den offentliga kan sporra de offentliga genom att visa nya typer av tjänster och lösningar som de offentliga har ej tagit hänsyn till pga. Politiska skäl tex. På min senaste uppsats (kan fås av mig i epost) skrev jag om problemet produktivitet och visade att det är mångfacetterad. De problem med den sk. New Public Management-som lyfts upp i media-är bara en del av problematiken (om olika intressen,regler,ledarskapsprofiler mm),då produktivitet handlar enligt min egen modell både om delgivning av info,och om olika typer av förklaringsmodeller varvid olika partier kan ha olika typer av angreppssätt på problematiken med vinster i välfärden beroende på deras bakomliggande ideologi och ytterst människosyn.

4. Den förenklande synen: privat-offentligt,grundar sig på den gängse människosynen om personlighet och individ är följdbegreppen individuellt ansvar och kollektivets blir därefter. I min annorlunda syn på dessa-utgående från en skillnad mellan begreppen personlighet (definierad genom fysisk kropp och de roller som vederbörande är socialiserad med genom invanda kulturella sedvänjor,roller och sociala hänsyn samt ekonomisk samhällsklassbakgrund) är annat än själsmedveten individ som uppfattar själv ta ansvaret för sitt liv och tillsammans med omgivningen arbetar för förnyelse eller ej.

5. Vinster i vården tex. Kan ej heller räknas med enkla marknadsekonomiska kriterier såsom lönsamhet (av investerade medel i utgång av fysiskt mätbara resultat) då patienter kan uppleva resultat annorlunda än läkaren som har budgetansvar. Ett annat svar att använda termen effektivitet är också trubbig om man ej definierar eller kommer överens om gemensam definition av den över hela utövarfältet: mellan privata och offentliga utövare. Detta ter sig svårt så länge man har marknadsekonomin och någon tar ansvaret. I planeringsekonomin kan man skylla ansvaret på någon annan i kedjan – en strategi som är lättare att tillämpa i den offentliga sektorn än i den privata.

6. Huvudmannaskapet är en annan fråga. Privata företag kan användas i den offentliga sektorn även om huvudmannaansvaret stannar kvar hos det offentliga. Problemet blir då annorlunda än den generella diskussionen om vinster-tex. Om kvalitetsfrågeställningar,jämlikhetsfrågor mm-ytterst om en samhällsmodell som används i tillämpandet av resursanvändning i den demokratiska staten. Nuvarande modell- jämlik vård på jämlika villkor – är alldeles för svag för att dela ansvaret mellan det offentliga och det privata. Varför ska tex. Skattepengar subventionera misskötseln av den privata patientens hälsa. Var går gränsen då det privata valet-eller definition av den allmänna-välfärdsvinsten- går över till missbruk eller kollektiv likgiltighet eller leda eller missbruk av den egna tjänsten för privata ändamål?

7. Utöver dessa annorlunda ekonomi- och samhällsvetenskapliga diskussioner skulle det nya vetenskapsparadigmet ge anledningar för även annorlunda vård-skola-omsorgslösningar genom ”mjukare teknologier” typ mental-själsliga terapier,botandet med mental energi (healing) , annorlunda boendeformer som minskar stress och alienation mm. Lösningar.

Sammanfattning

Gudmunds intressanta artikels främsta fördel är inte att den lyfter upp dessa svar,utan i det att den visar att generell prat eller förbud om vinster i välfärden räcker inte. Förhoppningsvis har mina resonemang ovan givit nya synpunkter i ämnet eller åtminstone ställer ansvariga politiker eller politiska ledarämnen inför utmaningen att öppna vägar för nya,alternativa lösningar.

Mina berättelser ovan visar även att ävenom samhällsomgivningen sluter sig,finns det alltid hopp ändå-om ej då,kanske i en annan tid,på en annan plats och med det hoppet orkar man leva vidare.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

En annan diskussionsstrategi på brottsligheten?

En annan diskussionsstrategi på brottsligheten?

Eller hur alternativtänkaren kan ”straffa” vederbörande samhället för dess instängdhet,tröghet,brist på demokrati och partisk rättsväsen (genom självcensur)

Ref. SvD/Brännpunkt: ”Lagarna bör permanentas”,Fre 11 april14,av Beatrice Ask,justitieminister i Allians-regeringen Sverige

Förord

Det är intressant att analysera strategiskt undertecknads bloggverksamhet sedan flera år tillbaka,där jag försöker lyfta fram synpunkter på olika frågor och frågeställningar i dagens samhällen och stater både i Sverige och internationellt från det nya vetenskapsparadigmets alternativa perspektiv.

Frågor som väcks är bl.a. följande:

* varför är media tyst om de unika och nya synpunkter som lyfts upp i dessa bloggartiklar? Mina artiklar är ju resonerande,mentalt fokuserade,byggda på evidens och rationalitet ävenom empiri diskuteras i dem på ett vidare sätt än enligt dagens vetenskapsparadigm (se tex.diskussion om ekonomi-,biologi-och fysik vetenskaper eller användandet av ny,bredare ekologiteori i klimatfrågeställningar från nya vetenskapsparadigmets grund).

* Tillika: varför stöder makten ej utvecklandet av den nya grunden,och blir därmed delvis ansvarig för verksamhet som kan efteråt dömas som brott mot mänskligheten (hårdnackat motstånd,med användandet av ”mjuka brottsmedel” såsom ekonomisk och social diskriminering (trots motevidens i form av tex. förnyelseförslag i olika utredningar och vetenskapliga papers som tigs eller vägrats lyftas in i offentligheten och allmän diskussion i media eller i universitets-och fou-världen).

Dagens artikel är ett bra exempel på både dagens syn på brottslighet och på vilken filosofisk-vetenskaplig grund frågor behandlas av artikelförfattaren-nuvarande justitieministern i sk. Allians-regeringen i Sverige i början 2014.

Artikelns mening tycks vara att informera allmänheten om de kommande förändringar som regeringen och oppositionspartiet Socialdemokraterna har kommit överens om angående sk. hemliga tvångsmedel. Dessa förändringar diskuteras specifikt i fem punkter angående

-hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning)

-angående preventiva tvångsmedel

-och regler om överskottsinformation

-om tillfälliga beslut ang. användandet av hemliga tvångsmedel

-samt angående regler om avlyssningsförbud

Som alternativtänkare läste jag noga den resonerande artikeln men fann att det vore intressant att skriva en mer omfattande bloggkomment om den då den grund som används är bristfällig enligt min mening.

Brister i justitieministerns artikel

1. Oklar diskussion om brottslighet:

typer av brott,brottsutövare,sanktionsmöjligheter och deras etiska grund

a Brottsbedömningar: av vem,i vilket syfte,problemfall

b. Kontrafaktiska frågor: hur västerländsk lagstiftningsprincip (Montesquieus påverkan här) förbises genom ”sociala hänsyn” i vissa brottsfall typ brott mot folkrätten,brott mot mänskligheten dvs. frågan om maktens influens på jävighetsfrågor

c. Mjukparagrafernas farlighet politiskt

2. Frågor från det nya vetenskapsparadigmets synpunkt såsom

a. definition av person,individ (människo- och verklighetssyn)

b. inhämtandet av kunskap på alternativ väg genom psi-förmågor

c. användandet av information enligt b. ovan och dess etik

3. Utvecklingsvillkor för samhällsgemenskapen och mänskligheten gentemot de mest aktuella brott som sker i dagens samhällen,typ

- hackers-brott

- spioneri-brott

- brott mot folkrätten

- brott mot mänskligheten

4. Speciella rättsfall,typ

- dödsstraff och dess etiska grund

- slentrianmässigt bedömande av fängelsestraff för bortrövandet eller för snedvridande av en annans liv som följd av brott vis av vi fakta hur lång tid/mycket arbete,kärlek och omsorg det tar att fostra upp en människa till en samhällsvarelse

- straffets etik i förslagen tvångsmedels lagstiftning typ användandet av ”mjukparagrafer”:vem dömer vad i vilket syfte och när

- klimatfrågeställningar och klimatbrott vis av vi använt ekologi-och ekonomiteori

5. Moment 22 och brott mot mänskligheten:

om hot om asteroid nedläggningsfara skulle tvinga fram skapandet av en ny typ av vapenteknologi som skulle skapa en möjlig anarki i framtiden på jorden i fall det sker ej en ny typ av civilisationsförnyelse på nya människosynens grund (återfödelse-etik grundad på ny typ av flerdimensionell syn på verkligheten och dess följder i ny fysik,ny biologi,ny kemi,ny ekonomi-och samhällslösningar mm-ej endast teknologiutveckling som ter sig för avancerad för dagens typ av Homo Sapiens (dvs. hur den dubbla evolutionen kan skapa en ny typ av människa där tidigare slumrande psi-förmågor aktiveras för att övervinna sk. kunskapsöverskott och leda till mer effektiva samhällen där nya teknologier används i deras fulla potential-ej i brottsliga syften orsakad av bristande insikter/förmågor/etiskt ansvarskänsla och utvecklingsnivå).

Annorlunda bloggstrategi

Då dessa frågeställningar som justitieministerns resonerande artikel gav mig anledningar att fundera se frågor ovan skulle nog återigen försvinna i tystnadens hav (med ensidig användandet av information i dessa för maktens bästa-dvs. sk. negativ ömsesidighet),låter jag bli att skriva artikeln. Jag använder samma typ av etik som justitieministern och makten ovan: från fall till fall.

Om jag får betald,mina alternativa tankar lyfts upp i offentlighet,skriver jag artikeln. Om tystnaden fortsätter,skriver inget och ger endast tips ovan om alternativt innehåll vars innehåll jag hade tänkt skriva i en flerdelad artikelserie under rubrik

Hur brott bekämpas mest effektivt av livet självt

Alternativ-ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndagen den 6:e april 2014

Medborgarens schack- landets matt ?

Medborgarens schack – landets matt ?

Eller hur media fortsätter kamma makten medhårs och glömmer sitt ansvar för landets framtid.

Ref. SvD/ledare: ”M gör sig bäst på film”,Sö 6.april-14,av Tove Lifvendahl,politisk chefredaktör SvD

detsamma:”Nya Moderaternas nya berättelse”,Sö 6.april-14,av Maria Ludvigsson,ledarskribent SvD

SvD/Op-Ed-ledare artikel:”Kraftlös opposition i Sydafrika”,Sö 6.april-14,av Birgitta Wistrand,Fil.dr. Boende i Kapstaden,Sydafrika

Förord

Den gångna veckan lämnade för mig mest tre följande bilder i minnet. Ej vardagliga vaknandet på natten,varje dag,till det manuella arbetet som har ingenting med min skaffade universitetsutbildning (motsvarande 2- 2,5 gånger fil.kand.examen) eller livsintressen att göra. Ej det idoga sparandet för att överleva och spara för framtiden som förhoppningsvis blir trevligare,mångsidigare,bättre då arbetslivet är förbi och går i pension. Nej,dessa tre bilder:

* Moderaternas partikonvent: offentligt uttalande av finansministern: ”det är vi som får dra det tunga lasset” (Lasse är mitt förnamn)

* Finlands statsministern Jyrki Katainen-även han moderat- avgår mitt i arbetet eller försöket att få landet på fötter med fallande ekonomiska resultat och sökning av framtidslösningar-varför?

* Krimkrisens efterföljd: Nato och västvärldens länder demonstrerar sin militära styrka i övningar i Rysslands närområde och finska och svenska flygplan deltar som partnerländer i övningen vars tidsmässiga och geografiska placerings ger betydelsen att vara främst politisk-ej militär övning.

Frågor

* Första artikeln ovan lanserar en tes: ”nu märks rörelser på fältet; vänstern börjar markera ideologisk offensiv i försök att vidga spelplanen. Nu hörs mer av moralladdade argument”,skriver Tove Lifvendahl i sin intressanta ledare.

* Andra frågan som lyfts upp-följande politiska chefredaktörens artikel och toner som lär ha tagits upp vid Moderaternas partikonvent i Göteborg-gäller behovet av ny berättelse för Moderaterna.

Av sammanhållningen av samhället och då speciellt av viktigheten av social rörlighet.

* Tredje frågan som lyfts upp i den artikeln som beskriver Sydafrikas situation efter Mandelas livsverk apartheid systemets formella avskaffande tyder på att de nya maktmänniskors ANC:s- grundläggande människosyn har inte förändrats. Sökandet efter formell makt med allt vad det innebär av korruption (för att få ekonomiska fördelar och hålla sig vid makten), arrogans vad gäller respekt för regler för användandet av offentliga medel,undanhållandet av information om de exploderande kostnader vad förra orsakar,samt blockerande av opposition och offentlig kritik-dvs. Mediatystnad och i värsta fall likvideringsförsök av oppositionella fysiskt,socialt eller ekonomiskt.

* Sammanfattande fråga: en bit av Sydafrika-finns den även i Sverige?

I den självhärligande bilden att det är den regerande alliansen som har skött sig föredömligt”dragit lasset” vid tider av ekonomiska kriser. Med på vilka kostnader? Att förnyelsen fördröjts 30-40 år både i Sverige och i världen. Att sociala kostnader för skattesänkningar fått bäras av de svaga,både relativt och var och en i sin vardagliga situation i ytterkanterna av medelsvenssons eller regeringspartiers normalkurva-det som sägs vara den levande demokratins sanna väsen. Har folket fått höra av alternativtänkarens röst i offentligheten? Av förslag att reformera socialdemokratin med en ny,bredare och djupare människosyn? Diskussion som lyfts upp flera år sedan av undertecknad på sin block men tigits av massmedia som borde vara den formella maktens vakthund. Vänskapskorruption som stänger av alternativa röster i offentligheten,som ger en potemkinkuliss av det svenska samhället,som säger sig dra det tunga lasset-och samtidigt ger sken av att ha handlat rättvist,med gällande regler för tex. stöd av forskning med långsiktighet,vilket är forskningens sanna och ifrågasättande väsen. Är det inte snarare så att den formella maktens politiker backar in i framtiden-ej blickande framåt utan med ryggen mot den- ”i försvarssituation” såsom de upplever den-framtiden-att bli för deras egna del? En bit av Sydafrika i Sverige?

Analys av valrörelsens förändring-preliminärt

Det som Tove Lifvendahl lyfter upp i sin artikel handlar i stort en kritisk analys av allians-regeringens-och särskilt det Moderata partiets- två grundintressen eller politiska taktiker: den sk. skattesänknings reformen som nämnts vara arbetslinjen att hävda vanliga folkets intresse att få mer kvar i plånboken,vilket skulle få dem att jobba mer då bl.a. den sk. demografiska boomen kräver det. Den andra taktiken: jobbskatteavdraget-att få folk att jobba fler timmar. Udden formulerades vara speciellt riktad mot förra S-regeringars sk. bidragslinje.

Zikzak-linjen som det blivit faktiskt med dessa båda och deras konsekvenser varit först försvagandet av fackets roll genom först höjda A-kasseavgifter,sedan sänkning igen då folk tvingats ut från dem för att kunna överleva på sina marginaliseringsinkomster. Skapandet av spänningar i samhället då de större vinsterna av skattesänkningar och jobbskatteavdragen gynnat de redan rika eller välmående-de som haft bra jobb.

Tove Lifvendahl lyfter upp även andra värden än den penningmässiga och kamerala (”ordning och reda i de offentliga finanserna”- mer om detta nedan).Om behov av medborgarens frihet gentemot staten. Om tryggheten,glädjen och modet att våga satsa,för att kunna växa som individ och ev. som familj.

Visst har medelkurvans medelsvensson- mittfältet som valrörelsen sägs vara mest intresserad av- trygghet att gå till tandläkaren eller kunna semesterplanera med barnen eller våga satsa i eget tex. Men hennes argumentation har två inneboende fel eller argumentativa brister.

Först-det här med förändringar i valrörelsen med mer moralladdade argument. Enligt en filosof Kurt Beier (se boken The Moral Point of View) är moraliska argument ej detsamma som etiska argument. För att säga det kort: den normala kurvans moraliska övertygelse är ej alltid det varken mest etiska eller samhälleligt bästa,på lång sikt. Även om allians-regeringens skattesänknings- och jobbskatteavdragslinjer varit populära,har de varken särskilt hög etisk innehåll och inre konsensus-samstämmighet. Vad den ena handen av staten har tagit,har den givit tillbaka-till de som haft de redan relativt bra ställd innan,på deras bekostnad som tex aldrig kommit in på arbetsmarknaden eller njutit av tryggheten av ekonomiskt utrymme eller glädjen av att gå till ett trivsamt arbete som motsvarat ens intressen eller kvalifikationer. Lyssna på levande folket på fältet Tove.Lita ej på högt aggregerad statistik,där frågeställningar lyfter bort de intressanta frågor som kunde ställas. Tex.hade framtiden blivit annorlunda-för alla medborgare,för landet om den grundläggande människosynen varit annorlunda”ej gammaldags materialistisk” såsom de varit-hos alla partier.

Den andra kritiska argumentationspunkten ang. Moderaternas valrörelse: att deras valbudskap är bättre på filmen än förmedlat av levande,ansvarstagande politiker. Låt mig tvivla på detta.

Bilden-eller sekvenser av bilder-som fotografen eller filmaren förmedlar är alltid en bit av valda perspektiv-valda av manusförfattaren,regissören eller ev. av den som finansierar filmen. Här kunde jag referera till en annan filosof Herbert Marcuse och hans diskussion om ”perspektivseende”.Med vems begrepp diskuterar man? Vem har tolkningsföreträde? Vilka får komma till tals i offentligheten? En bit av Sydafrika lever kvar även i Sverige-det har jag 40 årig erfarenhet av.

Kanske får jag här skylla mig själv? Varför har jag ej velat bilda ett parti för att få fou-stöd för det alternativa vetenskapsparadigmet och de samhällsreformer som skulle kunna byggas på dess grund? Men-om ”normalkurvan”-de flesta är inte intresserade av de grundläggande filosofiska frågorna om livet,döden,meningen med livet,vad är rätt,eller de radikala frågeställningar som skulle bli till om ny verklighets och människosyn fick komma fram och påverka frågor om vilka saker skapar hållbar tillväxt,hur förnya ekonomi vetenskapen för att förändra spelplanen så att även sociala kostnader räknas in i ett nytt slags budgetsystem-så hur förtroligt vore att sådant parti skulle vinna i valet. Vore det inte bättre att fortsätta ihärdigt,med inre konsekvens,att hävda: läs,ta reda på-själv- lita inte på de experter som byggt sin sakkunskap på det gamla vetenskapsparadigmets grund och hävdande ”hand handen tvättar”-moral stänger ute,tystar alternativtänkarens unika argument.

Vore det inte bättre med övergripande argument som är samtidigt både mental och kunskapsmässig och etisk:

”Vinn dig själv-och därmed världen”.

Hänvisande till mina tidigare block anser jag att detta gäller för var och en av oss,inte minst presidenter Obama och Putin och statsministrar Reinfeldt och förra statsministern Katainen i Finland. Jag är inte personligen intresserad av att vinna över dessa herrar,utan undrar snarare: hur orkar ni hålla emot verkligheten? Bristen på sammanhållningen i era respektive samhällen och i världen,vilket kommer till uttryck bla. i att ev. framtidslösningar grundade i ett nytt vetenskapsparadigm hindras komma upp och stödjas med offentliga medel,eller att FN-organisation reformeras ej fast det finns uttryckliga brister i den-vilket visas i diktatorernas härjningar i världen utan att världens etiska motkraft reagerar som stöd för de svaga,lidande. En hypotes i sammanhanget: fick Katainen avgå pga. Påtryckningar från Obama eller/och Putin? När blir det Reinfeldts tur? En ensam medborgarens schack- landets matt? Är det så ni-ansvarspersoner-vill ha det då det kunde bli annorlunda-på etikens grund. Argumentation med kunskap för den gyllene regeln som kan även nämnas karmas lag,i dess utökade version.

För de som vill fortsätta tänka dualistiskt- antingen vi,eller dem andra- kunde annorlunda valbudskap vara den gamla:

”Vad skulle det vara för vinst om man vann världen men förlorade sin själ”.

En mer vetenskaplig tolkning av detta etiska devis kan studeras i socialantropologi-ämnet eller socialvetenskap som forskar hur människorna organiserar sina samhällen och ekonomisk-politiska system med ömsesidighet eller brist på dessa.

Analys av sammanhållningens villkor och därmed även om social mobilitet

Då detta blogginlägg börjar eventuellt bli för lång,nämner jag här Maria Ludvigssons huvudpunkter i hennes intressanta ledarartikel:

* Skillnader i sociala situationer med analys av relativ fattigdom borde kompletteras med dynamiska beskrivningar av varje människans situation (se Lifvendahls diskussion ovan om frihet,trygghet,glädje,modet)

* Social rörlighet är mångfacetterad: mellan generationer,perioder i livet,mellan geografiska områden (plus mellan etniska grupper,som hon glömt).

* Sökning efter kunskap och ansvarstagandet påverkar härvid (här kunde man dock diskutera om kunskap kan förstås på flera sätt (se min modell eller teori om kunskapsmatris) eller om skolresultaten är skolans främsta resultat (se latinisternas valspråk: vi ska ej lära för skolan utan för livet- valspråk i mitt gymnasium i Finland)). Kunskap är praktisk..”man måste utföra den med sin kropp och sitt huvud..” (den filosofiskt-materialistiska argumentationen eller människosynen kunde ev. kunna kompletteras här med min hypotes angående ny DNA-teori i syftet kunna förklara hur dna kunde koda förra livs lärda erfarenheter-både kunskaper och vunnen etisk utvecklingsnivå tillbaka till den nya personlighetens nya hjärna intressant grundforskningsämne som eventuellt ryssar finner vara intressant?).

Tillbaka till början

Med detta menar jag inte (även om det faktiskt kan bli så) att då allt går sin gilla gång (varmed gilla läget blir huvudstrategi för beslutsfattarna och de offentliga ansvarspersoner i regeringar,världen över) fullbordas lösningen av klimatkrisen och vi får börja om på nytt. Nej,till början av den första artikelns budskap om förändringar i valens spelplan-att etiska argument börjat vinna mer gehör.

Ja,det behövs nog,och med en etik som kunde argumenteras för även med mentala resonemang och kunskap kunde man kanske även vinna matchen om en bättre värld,inklusive Sverige och Sydafrika. Utan att tala om Finland,Ryssland,Syrien mm.

Kanske kunde jag då skiva om den provocerande rubriken så här:

Medborgarens ansvar- inget schackspel för landet- det är väl så landet ska byggas ?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndagen den 30:e mars 2014

#Dagen D ?

Dagen D - sommartiDen sommartiDen och nytt bloggfokus ? I stället för

att blogga om viktiga saker (allvarlig som jag är) vilka når inga offentliga kommentarer (inte här i Sverige i alla fall),tänker jag prova annat fokus (åtminstone i dag- eventuellt även i framtiDen) på min blogg.

Vad sägs om det här?

1. Jag ska inte kommentera viktiga saker och försöka påverka på dem-varken analyser från alternativtänkarens annorlunda,unika perspektiv eller nya reform- mm. lösningsförslag.

2. Jag tillåter dem som är officiellt valda (som det sägs) till statuspositioner sköta sitt jobb.Om de inte kan det,låter jag dem att köra ut "i diket"/ kriget/ långsam tillväxtperiod (av mänsklig och social stagnation).Så lär dem-förhoppningsvis-genom sina misslyckanden..

3. I stället skriver jag kort mina kommentarer till några saker som jag sett i tidningar,hört,iaktagit.Här följer dagens notis

Min Manderla notis:

"Mandela kunde ha varit näringslivstopp"-en komment på dagens Svenska Dagbladets Karriärsidan Sö 30 mars-14,s. 27-som fortsätter: "Han har utvecklat en metod för att analysera undermedvetna drivkrafter i politiska tal och självbiografiska texter..Ett undermedvetet fokus på att ena människor kring ett mål som är meningsfullt både för dem själva och andra,kännetecknar toppligan".

.

Jasså,jag som trodde att toppligans aktörer hade-genom sin mental-etiska utveckling som eventuellt utmynnat i metamotivation-valt medvetet denna metod att analysera undermedvetna processer.Så-tro inte att du är något-analysera undermedvetet.Jag är alltså en anomalie då försöker använda psykoanalys i en ny form: filosofisk begreppsanalys,samhällsvetenskaplig omvärldsanalys,social-ekonomisk-politisk-kulturell strategidiskussion,på mental nivå,på högre abstraktionsnivå än dagens futtigheter och gängse diskussionsämnen.

Men så är jag ju en svensk,äkta (mindre) mandela av finskt ursprung och sådant räknas ju inte,ej heller ses.

Slutsats? Bli rysk eller dö,dö i din villfarelse.Du befinner ju dig i (den västliga och sanna) demokratins svarta punkt och varken ses,hörs,diskuteras eller kommenteras om.Tro oss-du finns inte.

Punkt och slut (skriv under ett papper att du finns inte..som en integrerad själ-endast såsom VI ser sig och önskar dig VARA..

Lasse T. Laine,

filosof-samhällsvetare,entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.