You can translate my blogg with Googles help :)

fredag 19 september 2014

Räven,björnen och ? - nytt politiskt spelplan..

Räven,björnen och ? - nytt politiskt spelplan

Eller: Har Sverige råd att hamna i politisk bakvatten med svag regeringsmakt,oviss ekonomiskt och politiskt spelplan där kommande regeringens svängningar för att få genom sin politik i ett ovisst politiskt läge ger ej klara besked för offensiva satsningar-varken hos det privata näringslivet eller för en reformpolitik hos det offentliga. Men varför skulle man inte då prova en annan typ av radikalisering? I stället för att vänta på eller ge fortsatt utrymme för populister eller tillbakablickande politiska krafter,skapa ett nytt spelplan. Med många förnyelsedimensioner.

Referenser

Svenska Dagbladet/Karriär: ”Den starka ensamma ledaren blott en myt”,Sö 7. sept-14,Fredrik Emdén (i samarbete med tidningen Chefen)

Dagens Nyheter/Debatt: ”Politikerna mörkar valets avgörande ideologiska gap”,On 10.sept-14, av Jenny Madestam,fil.dr. I statskunskap,Stockholms universitet,och Matilde Millares,doktorand i statskunskap vid Stockholms universitet

Svenska Dagbladet/Brännpunkt:”Stefan Löfven fast i en rävsax”,Fre 19 sept.-14,av Anna-Lena Lodenius,journalist och författare,expert på extrempartier och högerpopulism

Förord

Först ett tillbakablick. Jag har sedan jag skapat grundtankar för det nya vetenskapsparadigmet i min tilltänkta avhandling,första version i Teoretisk Filosofi vid Uppsala universitet 1974 (som student,efter studier först vid Helsingfors universitet läsåret -68-69 och sedan som gäststuderande vid Uppsala universitet,from hösttermin-69,vid sidan av universitetskurser i båda filosofiska ämnena och veckosluts-och semesterjobb) har jag kämpat på mina olika ”fronter”- vetenskapslivet,näringslivet,kortare tid som aktiv i politiken,och i kulturlivet som skribent och bloggare.

Då marknaden var ej mogen för sådan radikal förnyelse såsom det skulle ha blivit frågan om om det nya vetenskapsparadigmet hade tagits emot-diskuterats enligt vetenskapens regler om fri sökning av sanning,vidare tillämpningar som jag sedermera skapat för det nya kommenterats i media eller börjat användas i politiken och näringslivet- hade min dröm om antingen ett nytt,grundläggande paradigmskiftet i vetenskap med ny faktiskt flerdimensionell syn på verkligheten och människan påverkat både det praktiska livet i samhället,dess politik och kultur,och även orsakat förnyelser i våra värderingar och religioner mm. Nu blev det dock ej så. Varken vetenskap eller media fungerade enligt sina högställda värden; politikens värld-trots att de blivit kontaktade och informerade av nya förslag på reformer (se min tidigare diskussion om SINUS-projektet för att förnya sjukvården,NMEP-tillväxt spiral för hållbar,fler-dimensionell tillväxt och ekonomisk politik)- höll sig tyst och nonchalerade försöket till förnyelsen. I senaste valet blev nyckelordet hos vänstern ”förändringen” liknande det som Barack Obama hade använt tidigare i USA.

Nu,då både marknaden och politiken tycks ha hamnat i en återvändsgränd,analyserar experterna om eventuell tillbakagång till kalla krigets politik,eller förra årtiondens populism och högerpolitik som hotar EU-byggets fortsatta framgång. I Sverige skulle sveket- att demokratin gällde ej alternativtänkarens utbud och förslag- betyda nu rävsax för den som sonderar för en ny regering.

Behöver det dock bli så ? Antingen ”räv-och björn-fronter” (med förra menas det inhemska förhållandet eller politiska omgivningen där Sverigedemokraterna har vuxit kraftigt och har en vågmästarroll i den kommande politiken; med björnen menar jag situationen i Ukraina mellan Ryssland,Ukraina och EU,där Rysslands president längtar efter Sovjetunion-liknande politiska förändringar,vilka i faktiskt skulle betyda antingen kontraproduktivt samhällsekonomisk utveckling eller faran för ännu värre konfrontation i framtiden mellan axeln Ryssland-Kina gentemot USA och dess eventuella allierade. Kan kan kalla det senare då ”björnsax”?).Eller ja,va då?

Följande min egen,unika,syntes-tänkande linje analyserar jag först vad några experter skriver om ledarskap,sedan om skillnader mellan vänstern och högern såsom två statsvetarna ser den bestå av,för att till sist analysera dagens situation då S-partiets ledare Stefan Löfven försöker bilda en funktionsduglig regering på de villkor som gäller då man har både räv- och björn-saxar på sin politiska stig,framför sig. Nej,då jag tänker annorlunda och upplever att jag har något nytt och viktigt att säga,lossas jag inte falsk ödmjukhet eller slug förhandlingsposition som tycks gälla för dem som den kommande statsministern tänkt förvärva i sin regering i sin vänta och se-spel som svar på statsministerkandidatens invit.

Med mina ”invandrarkort” spelar jag öppet och offensivt och anmäler samtidigt mitt intresse för framtidsministerie-posten. Ett ämne som det skrivits så mycket om redan tidigare,men där handlingen gått trögt och tvekande. Mitt nyckelord är ej längre obamska förändring utan förnyelse (real change som jag skrivit på webben).Är ni med? Vill ni undvika både räv-och björn-saxar? Satsa på en förnyelse-sitsen som Sverige ändå har om man respekterar både S-partiets frihets-,jämlikhets-,jämställdhets och integreringsideal samt liberalismens respekt för öppet samhälle och fri sökande och skapande som deras lärofader John Stuart Mill längtat efter att se som praktik i den upplysta samhället.

Förnyelsens ledarskap

I den första,intressanta artikeln skriver Fredrik Emdén om ledarskapets dilemmor och definitioner. Han refererar först till en lärd professor Archie Brown som i sin bok har skrivit om ”den starka politiska ledaren”.Att längta efter en stark ledare är snarare en myt enligt Brown. Det har ej varit stark,politisk ledarskap-som kan i sin extrema variant betyda diktatorskarp typ Hitler- och i sin vagare varianter auktoritär ledarskap som litat på endast den starka individen eller i sina senare varianter (se sista artikeln ovan om SD-partiet) längtan efter konservativa värden som betonar den egna nationen,den egna,”rena” kulturen eller ”det egna,rättmätiga,geografiska området för staten”-det sistnämnda som Putin eventuellt strävar efter i sin björn-sax-variant av stark ledarskap.

I viktiga ögonblick i världens förnyelse har det snarare varit följande värden och egenskaper som betytt mer:

-integritet,

-intelligens,

- ifrågasättande,

- vilja att söka skilda uppfattningar,

- tydlighet,

- mod,

- vision och

- empati

För en sådan ledare som avgör om förnyelse-fönstret öppnas eller stängs betyder följande saker mer än en individcentrerad ledaresyn.

1. en stark stab- gänget runtomkring sig

Detta kan eventuellt kallas kollektivt ledarskap. Miljöpartiets två ledare som kompletterar varandras kunskaper och erfarenheter är ett exempel på sådant. Eventuellt kan S-partiets starka,inre kärna också inlemmas i denna syn? Ett exempel på en historisk situation beskrivs i artikeln ovan,då Robert Kennedy fungerade som den informelle ”mindguard” i staben för sin bror,USA:s president i ett läge då John F. Kennedys rådgivare Arthur Schelinger ville påverka presidenten till ännu kraftigare åtgärder i Kuba-krisen 1961 då det var en akut krissituation och fara för ett 3. världskrig. Detta exempel nämns av den svenska statsvetaren Tommy Möller,men är dock endast av den negativa typen. Finns det motsvarande situationer för en positiv förändring eller tom förnyelse? Kanske kunde man nämna här Nelson Mandelas förändrade syn hur apartheid-politiken skulle få slut i och att man inte tryckte på för mycket på den väpnade kampen utan tog även politiska initiativ i ett läge där det fanns fara för sammanbrott eller våldets eskalation till nackdel för alla parter?

2. Den andra viktiga biten för en bra ledarskap vore en institutionell förändring,vilket även jag har lyft upp i mina tidigare blogg då jag väntat att den forna Allians-regeringen visat mera handlingskraft och mod i satsningar för ett annorlunda fou enligt det nya vetenskapsparadigmet. Jag hade ju redan visat prov på vad sådana satsningar skulle resultera i i mina förslag (se ovannämnda SINUS-projekt,NMEP-tillväxt-politik,reformeringar i EU,ute i världen samt hos FN) men regeringen velat vara ovetande av-kanske då media hade ej varit tillräckligt offensiv i sin vakthundsroll? Eller velat satsa på etablerade hästar med rätta titlar och etniska bakgrunder?

En sådan institutionell förnyelseplattform skulle betyda enligt Brown både tillgångar och klara,institutionella ramar. Kanske ”framtidsministeriet” skulle kunna vara en sådan institution,men där dess roller skulle vara av annan typ än gängse,etablerade ministerier: ej skarpa gränser,utan snarare letandet efter breda synteser och tematiska förnyelseprojekt som skär genom flera ministeriers områden och kompetenser?

3. Kulturen hos ledarskapet som förnyar

Artikeln ovan lyfter även upp de drag som är centrala hos en förnyelse-typ av ledarskap:

- en lyssnande,delegerande ledarskap i stället för att all makt skulle koncentreras kring ledaren

- kanske kunde man lyfta upp här även modet att satsa på sådant som är nytt för omgivningen? Om jag relaterar till det nya vetenskapsparadigmet och dess vetenskaps baserade diskussionsideologi,kunde jag kanske även nämna de kritiska röster som manat regeringen att låta bli att styra vetenskapen och akademin med alltför strama tyglar.

- Då marknadsekonomin poängterar även både respekt för konkurrens och strävan att skapa win-win lösningar för alla parter,kunde man lyfta upp även det som nämnts ovan: viljan att söka (och tillåta) skilda uppfattningar och pröva dem,i stället för ultimatum-krav eller exploateringslösningar?

Syn på staten och individen- ideologiskt perspektiv som gäller ej längre som skiljelinje mellan vänstern och högern

Det sistnämnda ovan,leder oss nu till den tredje artikeln där statsvetarna Jenny Madestam och Matilde Millares diskuterat om det som de anser vara den bärande punkten i skillnader mellan höger n och vänster och deras ideologier.

De anser nämligen att synen på både jämlikhet och friheter är annorlunda i deras ideologier-om man grundar sin uppfattning på människan enligt dagens gällande paradigm.

A. Jämlikhetsideal

De anger som ett exempel de olika synen på föräldraskapet och ansvarstagandet om barnen.

Då socialdemokraterna har en mer ”kollektivistisk syn”- citerar:

” Att socialdemokraterna föreslår en tredje månad vikt till den ”andra” föräldern snarare än en ökad jämställdhetsbonus grundas i synen på hur människors behov bäst tillgodoses. Socialdemokraternas syn på behov utgår från att samhället (genom staten) har till uppgift att agera efter vissa normer och värderingar för att därigenom se till att allas ”objektivt” definierade behov tillgodoses. Det betyder att staten måste ta till sin uppgift att definiera dessa behov i detta fall behovet av en ökad jämställdhet i föräldraförsäkringen för att därigenom öka jämställdheten i samhället i stort-även om det betyder att människors egna beslut i den specifika frågan begränsas. Syftet är att människors valfrihet i livet i stort ska öka”

har de borgerliga högerpartierna en annan syn,vilket ytterst betyder annorlunda ideologi:

”Att i stället för förespråka en ökad jämställdhetsbonus,det vill säga uppmuntran snarare än tvång,bygger på borgerliga partiernas önskan att staten ska vara neutral inför individernas beslut”

Det sistnämnda var ett inslag även i Sverigedemokraternas valmanifest varvid man kan definiera dem-tillsammans med andra värderingar-som högerpopulister eller tillhörande högerextrema partier.

Enligt det nya vetenskapsparadigmets annorlunda,fler-dimensionella människosyn (bl.a.grundad på en fler-dimensionell utvecklingsteori i biologin (gäller hur människan väsen ska uppfattas-vilket leder till utvecklingssyn på den etisk-mentala utvecklingen interagerande med den fysiska/darwinistiska) blir förhållandet dock annorlunda i fortsättningen om man betraktar både individen och staten:

såsom den moderna,förnyelse-eller framtidsinriktade ledarskapet ser man ej längre detta förhållande mellan staten och individen som tudelat eller dikotomt: antingen – eller syn. Vid en själsintegrering uppfattar individen sig själv genom andra än omgivningens referensramar. Hon integreras både sitt eget ansvar och ansvar för samhällsutvecklingen (ser och definierar sin roll i det).För att använda andra begrepp: jag-koncentrerad syn på den egna identiteten utgår från omgivningen: typ klan,religiös tillhörighet,etnicitet,klass,genus med deras olika betoningar och syn på behov. Vid själsintegrering sker det en förändring då individen är ej längre jag-fokuserad utan tar ansvar både för sin egen utveckling som för samhällsutvecklingen.

Politiskt betyder det en annorlunda syn på bl.a. diskussion om valfrihet,privatiseringar kontra offentlig sektor: de gällande,olika syn uppfattas ej som antingen eller utan man letar efter samhällslösningar som vore öppnare och gav både bättre ekonomiska resultat som/och mer ansvar för individer samtidigt. Jag har i mina tidigare blogg diskuterat om detta bl.a. i mitt förslag för en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor,med dess flex-priser. Då jag uppfattat att den nya människosynen skulle föra vidare eller skapa vetenskapligt grundade värdegrund för S-partiets traditionella betoning av jämlikhet,jämställdhet och frihet,skulle jag gärna vara med och reformera socialdemokratin enligt den nya synen.

Har detta tagits emot eller påverkat på dagens S-politik eller det politiska läget som Sverige befinner sig i just nu?

S-ledarens förmodade rävsax i Sveriges kommande regeringsmakt

Den tredje artikeln av Anna-Lena Lodenius beskriver ett sorgligt läge såsom hon ser det för dagens politik i Sverige. Hon lyfter upp sina teser:

1. att det skett ideologiska förskjutningar i europeisk politik som inneburit att högerpartierna och socialdemokraterna blivit allt mer lika varandra.

För att använda Jenny Madestams och Matilde Millares språk: båda partierna anser att/fokuseras starkast i ”plånboksfrågor”-vilket betytt att väljare blivit förvirrade inför sina val.

2. andra tesen: att det politiska läget både här i Sverige och i andra länder-på grund av förra- har lett till Sverigedemokraternas vågmästarposition,vilket ”tvingar de andra partierna just till de kompromisser och den politiska gegga som i många länder lagt grunden för en ännu starkare högerpopulism”.

3. Då hon sedan betraktar den förtroligaste statsministerns,Stefan Löfvens sökningar efter regeringspartners i det pågående sonderingsuppdraget,beskriver hon att ”än så länge förfaller ju inte regeringsbildningar över blockgränserna som något troligt alternativ för Sverige”.

Må vara så om man har nuvarande politisk plattforms-syn eller syn på staten kontra individen.

Vad göra nu? Jag förmodar att Stefan Löfven menar allvar med sin ideologi att ”alla ska må bra eller vinna i Sverige då socialdemokratisk regering har makten” (inte att han har sagt det ordagrannt men andemeningen är ju den).

Tyvärr sker det dock både gliringar och ultimata vägran att förhandla med vissa partier då det gäller att mer detaljrikt omforma en sådan regering.

a. Inför Vänsterpartiets ultimatum om stängning av valfrihet i den offentliga sektorn eller begränsningar av privata företagens roll i den offentliga sektorn med vissa,ultimata krav kan mjukas upp ömsesidigt om både V-och S-partier gör en skillnad mellan strategi och förhandlingsbara,taktiska positioneringar. Löfven kunde eventuellt kunna förhandla med V-partiet om de mjukar upp sin tidshorisont eller strävan att i detaljer styra hur staten ska reglera tex. Sjukvården,skolan eller omsorgen. Om så sker hos V-partiet,ser jag inga skäl varför de skulle ej kunna vara med i regeringen.

b. Inför SD-partiet: anser jag att de andra partierna har en alltför svart-vitt syn.SD lyfter ju upp ett samhällsproblem som borde skötas bättre- hur det än nu blir. Man skulle kunna ställa fram ett förnyelse-alternativ: vill SD vara med att skapa ett nytt samhälle där invandrarna och nya flyktingar integreras bättre än förr? Om så,hur skulle de ställa till förnyelseministeriets olika förslag att förnya de problem som SD-partiet tagit upp. Den negativa ”rävsaxen” skulle öppnas upp i stället och SD-partiet skulle ställas inför valet att öppna för bättre integrerings- och flyktinglösningar eller tala för gammaldags,auktoritära sådana,vilket skulle öppna ögonen för väljarna inför kommande val: se det som uppfattas som kritiska för befintliga partier eller som outsiders egentligen som 1800-talets nationalromantiker kring den egna nationen och den unikt påstådda kulturella identiteten.

c. Jag har ovan nämnt om Folkpartiet eller liberaler. Har dem respekterat sina grundvärderingar gentemot det nya paradigmskiftet? Om de nu-inför det nya framtidsinriktade ministeriets olika satsningar eller tilltänkta framtidsprojekt ställer sig positiva,varför då ej komma med i regeringen som anser att detta vore dess unika roll?

Hennes olika framtidsskenarior blir då också annorlunda (den sista-z-är min skenario)

x. Då hon lyfter rådande låsning mellan S- och V-partiet,beskriver hon (rätt enligt mig) ”att det finns en större frihet att konfrontera regeringen både från höger och vänster”.

Varför skulle Stefan Löfven mala sig i det hörn om han fick en annorlunda syn på både det politiska landskapet och det politiska spelplanet om den nya fick komma fram. Kommunikationen från partiet fungerar till mig,och mina blogg kan läsas och kommenteras fritt. Det gäller bara att ha mod och vision att ta upp det nya?

y. Det andra skenariet som också är negativ pga. Sverigedemokraternas vågmästarposition och redan givna uttalanden att vägra låta gå genom den nya rödgröna regeringens budgetar om de tar je hänsyn till SD:s önskemål eller krav på förändringar. Om Löfven-såsom även andra partier vägrar att samarbeta med SD så får väljarna endast en förstärkt syn på SD som ”lammet” som slaktas av de andra-ej som ”vargar” såsom andra partier uppfattar dem. Men om man hade en annorlunda syn på både människan,invandraren och flyktingen-en positiv,utvecklingssyn-varför då ha kvar den gamla antingen – eller,auktoritära synen som både SD och alla andra partier har i dag. Samma gegga som just ger näring för högerpopulism då det skulle gälla att skapa en stat där både vargar och lamm kunde leva i samspråk och ömsesidighet (som det faktiskt sker i olika grader,men vilka kunde göras bättre-kanske tack vare det nya ministeriet för mer upplysta staten och starkare individen (om du läste noga vad jag skrivit ovan,ser du nu att någon motsättning dem emellan finns ej längre- det politiska landskapet är annorlunda nu,tack vare det nya vetenskapsparadigmet).

Vägen till förnyelsen- tematiska förnyelseprojekt och vidare fokus på Sveriges politik

z. Här väntar du nu att jag ska skriva detaljrikt vad de betyder eller består av (min annorlunda skenario).Då jag skrivit tidigare om detta tänker jag ej göra det en gång till. I min skola och avgångsklass hade vi det gamla latinspråksuttrycket repetition mater studiorum est- repetering är studiernas moder – eller annorlunda uttryckt: vi lär av livet,i livets universitet. Det som vi missat i ett liv,får vi lära om i det nya eller skörda frukter av och gå vidare. I den meningen är vi alla med.

En sådan,ny socialdemokrati är ej högerinriktad,ej heller högerextrem eller populism vänlig då den vill förnya hela grunden för våra samhällen och ytterst vår civilisation i förnyelsens omvärldsinriktade projekt för EU,FN,Världsbanken mm.tillsammans med vederbörande ministerier och samarbetspartners-stater. Varför då välja en instängd syn på Sverige då den kunde vara en spjutspets för förnyelsen utan ett parti-system som används i andra förnyelseinriktade stater,vilka dock tv. fungerar enligt det gamla vetenskapsparadigmet och den gamla politiska landskapssynen inklusive syn på ledarskap.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

onsdag 10 september 2014

S-prånget,utredningsparadoxen och kvalitetsutmaningen

S-prånget,utredningsparadoxen och kvalitetsutmaningen

Eller: I fråga om kvalitetsutmaningen kan man rikta sig mot ett relevant mål såsom S-partisekreteraren uttalar sig om i den intressanta,refererade SvD-artikeln. Då frågan tål att diskuteras även före valet,kan det vara intressant hur den ”informelle parti-ideologen” och alternativtänkaren ser på frågan-kvalitetsutmaningen i den offentliga sektorn.

Referens:

SvD/Nyheter: ”SD-topp lämnar alla uppdrag”-SvDVAL2014,On 10 september-14,av Hannes Delling

SvD/Nyheter:”S vill utreda välfärden”,On 10 september-14,av Jenny Stiernstedt

Förord

Man brukar säga att bra dramer-eller även deckare för den del-höjer spänningen ju närmare man kommer i slutskeenden. För att sedan sluta i det avgörande klimax då allt faller på plats och helhetsintrycket får en annan kvalitet- det blir en framgång. Kanske anar Svenska Dagbladets ledning redan detta? Av det vittnar dels frågeställningen som är viktigt i både den pågående samhällsutvecklingen,som i den valrörelsen och politikutvecklingen som pågått. Eller i de utmaningar som dagens politiker får då de försöker parera framtida utmaningar som kräver både fortsatta satsningar och reformer,som krav på bättre kvalitativa resultat som tillfredsställer valkårens uppdragsgivande personer-du och mig,var och en av oss,alla. Om man läser kreativt och solidariskt består valkåren även av dem vars röster ej hörs eller vilka blir påverkade av våra val och vilka slags politiker vi väljer för att verka även ute i världen för det gemensamma bästa. Tiden och gemensamma,stora problem ute i världen kräver att vi utformar nya kvalitetslösningar,sådana som språngvist lyfter oss till en ny utvecklingsnivå.

I det valet har tidningen lyckats bra. De har på samma sidan valt presentera hur kvalitetslösningar kan ta hand om både negativa saker i beskrivningen hur SD-partiet har rensat bort icke önskvärda partirepresentanter som givit negativ image för partiets mål att värna om landets resurser genom att tala illa om invandrare då det skulle gälla att lyfta upp problematiken med invandring såsom partiet upplever det. Ävenom det tål-och har diskuterats-att SD-partiet har ej förstått riktigt problemets karaktär (kortsiktigt perspektiv på kostnader då det skulle ha gällt behov av bättre planering och processer angående investeringar i invandring och skötandet av flyktingströmmar till Sverige)-har de dock genom hänvisning till sitt nolltoleransmål rensat bort ”icke-representativa” partimedlemmar. Ett exempel på kvalitetsfrågor i den pågående valrörelsen då det handlar om negativa processer.

Ett annat,positivt exempel ges sedan nedan i den andra refererade artikeln angående S-partiets intresse att sätta en utredning om kvalitetsfrågor i den offentliga sektorn om S- partiet (tillsammans i det rödgröna blocket med även eventuella nya samarbetspartners till) vinner valet. Tidningen har även valt en fin bild att bifoga till artikeln,där partiets toppkvinnor blickar framåt,mjuktbestämnda att det här kommer att gå bra,och den tredje-partisekreteraren,blickande mot oss ”du är väl med då vi skapar bättre kvalité i och för den offentliga sektorn”?

Och vad angår mig själv-alternativtänkaren-den som vill även reformera S-partiet,men lämnat partiet (tillfälligt?) För att koncentrera sig till sin kärnverksamhet? Att överleva,för att hålla kvar flamman för förnyelsen-i sina bloggartiklar åtminstone. För att inte utsätta partikamrater för det obekväma valet att offentligt stödja honom innan väljarkåren sagt sitt eller experterna vågat hoppa med offentligt i tåget som han-den ensamme-satt i rörelsen.

Kvalitetsproblematiken

Partisekreteraren Carin Jämtin refereras säga att ”vi måste ha relevanta mål som man kan styra och utvärdera emot” (då det gäller att utveckla den offentliga sektorn).Och visst är det sant. Men då jag kan som filosof-samhällsvetare där utbildningen går för att både analysera det som sker men även peka på intressanta drag på den pågående utvecklingen-utan att tala om förnyelsemöjligheten som filosof av den mer sällsamma,syntes-tänkande typen-kan jag skärpa litet detta.

- Både i den analytiska och samhällsvetenskapliga litteraturen har man lyft upp problematiken med kvantitet och kvalitet. Att det blir ej med automatik en fråga om kvalitativa förändringar då man satsar mer. I den marxistiska litteraturen skrivs om det kvalitativa språnget. Ävenom man behöver ej vara socialist,kan man undra om tex. Den fysiska tillväxten i konsumtion,levnadsstandard etc. automatiskt gör vårt liv bättre. Det finns utsagor och beskrivningar att det blir ej så-ångest om att man hänger ej med ”som alla andra”,eller att man blir så stressad att man tappar bort tex. Sociala värden eller förlorar hälsan i jakten på levnadsstandarden,mätt i viss slags konsumption. Sedan finns det med det där med ”systemparadoxen”. Att då man konsumerar mer och mer tar det ekologiska fotavtrycket på jordens resurser över och systemet välter över den kritiska punkten då tillväxten blir kontraproduktiv. Alltså behövs det någon annan slags utveckling,”det kvalitativa språnget”.För marxister är det det socialistiska och slutligen det kommunistiska samhället,för andra,nyare filosofer som undertecknad en systemförändring där det grundläggande förnyas,med nya,bredare grundtankar i filosofin,modern bakom alla vetenskaper och givande impulser för samhällsutvecklingen och även det kulturetos med vilken vi relaterar oss till varandra som medmänniskor.

- Det andra,grundläggande problemet med kvalitetsfrågor handlar om målet. Kan man ge fixa målbeskrivningar i sk. funktionella termer? Att beskriva hur den offentliga sektorn ska skötas,mer detaljrikt,då det pågår samtidigt både en teknologisk utveckling,som utveckling hos valmanskåren. Den demografiska utvecklingen-liknande mer ett processmål än ett givet,tidsbundet mål-att vi lever längre och längre-och samtidigt får mer och mer både kunskap och insikt hur man ska leva bättre med matval för bättre kvalité,för att sköta den egna både kroppen som psyket för att må bra,och för att välja klokare i val av utförare för den offentliga sektorn,gör att sådana fixa,funktionellt beskrivna mål finns inte. Kan kan högst tala om trender och förväntade förändringar vilka man kan göra prognoser på eller utreda alternativa skenarior om.Både mätmetoder och måttval kan vara annorlunda mellan dessa två olika sätt att definera mål.

- Den tredje-”utredarparadoxen”-handlar sedan om det som man kommit fram till. Då vi vet det,då har samhälls-och civilisationsutvecklingen redan passerat det. Det behövs något nytt igen. Vad göra då? I min senaste uppsats-utredning (refuserade pro gradu-arbete i Ekonomisk Historia,vid Uppsala universitet,då vägrade att skriva om den på villkor att jag skulle rensa bort allt som jag skrivit om egna tankar för det nya vetenskapsparadigmet eller tidigare uppsatsen i detta egna fou-projektet (redan som student!) 1990-2012-finansierat av mig själv) talade jag om tre nya perspektiv på detta ”kvalitetsbygget” då det skulle gälla att förnya den offentliga sektorn bättre än det som man gjort med den tidigare tillämpade New Management-filosofin. Nämligen

- att utveckla ”kvalitetsbryggan”: se problemet ovan-hur kunna gå från funktionella förbättringar (som dock ej räcker till att skapa en annorlunda totalkvalité) till ett kvalitetsprång (förnyelsen av det hela) vilket handlar om bl.a. mätningsfrågor

- även hållbarhetsfrågeställningen blir aktuella: hur både utveckla de pågående processer,men samtidigt styra mot långsiktiga mål-problemetiken som gäller tex. Hur förutom förmedla nya jobb för arbetssökande (typ AMS-myndighetens uppdrag) men även skapa nya jobb: dels genom bättre lagstiftning för att ge bättre kreativitetsutrymme för befintliga företag och för nya,eventuella,dels genom annorlunda praktiker eller processer hos AMS,eller i skolan,eller i värderingar i samhället,utan att tala om modet att våga ta upp ifrågasättande,empiriska data vid universitet och forskningsinstitutioner.

- Tredje problematiken gäller sedan våra definitioner av kvalité. Detta har att göra dels hur och från vilken systemsyn (bl.a. med vilken ekonomi-teori) vi värderar både gjorda,pågående och framtida satsningar (tex. Om transporter: från ledtider syn- för energibehovssyn-för rimliga restider-etc.) och om det planeringssystem som man använder (budgeten) är långsiktigt (har mätvärden för långsiktig förändring vad gäller tex. Ekologiska hänsyn eller sociala (var går gränsen för ett bra pris-för att befrämja både ett bra transportsystem och sociala mål: att det blir ej för dyrt för de mindre bemedlade) eller att systemet är ej ”slutet” (att tunnlar görs tillräckligt höga för att tex. flygande bilar kan använda dem-i flera nivåer eller att de byggs så att de kan användas även som skyddsrum om behovet skulle uppstå).

Politiska partiers mandat

Som ”informell ideolog” för S-partiet (((det vill säga-utan att ha blivit formellt vald för denna post (sådan finns nämligen inte) eller påhejat av partiet vilket är ju svårt så länge som får ensam försöka få ”framtidståget” i rörelse då experterna-utbildade i det gamla vetenskapsparadigmet har ej godkänt det (vilket de knappast kommer att göra just på grund av nyss sagda och ev. eventuellt av status-eller prestige skäl (det kräver mognad att medge att en yngre kollega kan vara mer framåt en en själv))) – obs. ser du tredubbla parenteser här !- kan jag även lyfta upp S-partirepresentantens tal ovan om kommande utredningen om partiet vinner valet.

Det gäller att:

- att utreda i syfte att finna nya vägar hur välfärden ska regleras,men även

- titta på praktiska modeller hur den dagliga verksamheten styrs i skolan,vården och omsorgen

- även förändrad lagstiftning kan det bli frågan om

Utmärkt,utöver detta skulle jag vilja lyfta upp även de annorlunda drag som jag skrivit tidigare om på dessa bloggsidor och vilka nämnts i mina tidigare studentuppsatser eller SINUS-projektet ovan,redan 1990.

- utveckla nya slags mått : som mäter den offentliga vården fler-dimensionellt: angående både organisationsfrågor för anställda,för hur vården tex. Jämförs mellan olika utförare (se frågeställningar ovan i problematik stycket

- planeras effektivare med nya datarutiner,eller patientuppföljningen blir bättre ordnad genom förbättrade samverkansrutiner mellan kommun och landsting,landsting emellan och mellan den offentliga sektorn och den vård som ges hos privata utförare.

- systemgränser kan ses över: patienter vårdas även utomlands-vilka rutiner och mått gäller då frågan om S-partiets tidigare diskussion om egenansvar: kan det lämnas utrymme för patientmedverkan som är av ny slag: kunna välja själv förutom utförare,även prisnivå beroende på när man söker tjänster ifråga,ställer man upp i forskningen,hur man sköter sig själv,eller vilka resurser har man själv att ta hand om det problemet som man har/blir utsatt för (tex. Om man blir utsatt för brott: har man själv resurser pengar och kunskap för att hävda sin rätt- mot mäktiga pengaintressen av brottslig karaktär eller mot myndighetspersoner som låst sig i prestigetänkande (upplever sig själva som små påvar för att försvara det offentliga).

- Detta tangerar även ideologin för den offentliga sektorn. Då de som tänker med gamla tankar hävdar att tex. Vården ska försörjas med gemensamma resurser (den generella välfärden-modellen) kan det bli svårt för dem att förstå ett annorlunda tänkesätt: den relativistiska som lyfter upp det egna ansvaret också och flex-priser- utan att ifrågasätta den generella modellen. Man liksom talar förbi varandra.. En generationsfråga? Eller fråga om utbildning: den relativistiska tänket är ej det samma som nihilism eller talet om relativ välfärd,utan ett annorlunda tänk om man förstått Einstein rätt: ”allt är inte relativt,utan det som sker kan behöva mätas annorlunda-mot nya referensramar.

Väljarens makt-och ansvar

Här lyfts frågan: dags för S-prånget,för ett kvantumskifte till en ny utvecklingsnivå där kvalitetén både består av annorlunda saker och sakförhållanden,och där perspektivet är nytt: för långsiktigare samhällsvinst och för mer ansvar för sin egen,fler-dimensionella utveckling,som en själsintegrerad människa för vilken frihets-,jämlikhets-jämställdhets-och solidaritetsfrågor ingår i vardagen,varje dag.Både i och för det egna landet,men även för medmänniskor ute i världen.

Välkomna till det nya S-prånget.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

söndag 7 september 2014

En kreativ valprocess ?

En kreativ valprocess ?

Eller: Den kommande valprocessveckan inleds med medias håglösa bilder om antingen den svaga,kommande regeringen eller- i det yttersta fallet om den nya regeringsbildningen misslyckas- ett nyttvalskenario.Till dessa håglösa perspektiv vill undertecknad lägga till ett kreativt alternativ: S,MP,V,SD,eller andra,ännu mer kreativa alternativ.Om du gillar dessa-använd din röst klokt-och kontakta dina påverkanspersoner redan nu-före valet.

Referenser:

SvD/Karriär: ”Den starka ensamma ledaren blott en myt”,Sö 7 september-14,av Fredrik Emdén

DN/ledare:”Sätt fart på valspurten”,Sö 7. september-14,ledarespalt DN oberoende liberal

DN/Nyheter:”Val 2014-en vecka kvar.Vägen till en ny regering”,Sö 7. september-14

Varför är det så svårt att uppleva annorlunda ?

Eftersom jag har min bakgrund i både i filosofi och vetenskapsvärlden där det är den grundläggande inställningen att man ska dels söka efter kunskap och sanning om verkligheten,dels göra detta med välavvägda metoder,nya problemformuleringar och empirival och respekt mer på argumentering än vädjan till auktoritetstro,färgar detta-långa teoretiska studier både vid universitet och på egen hand-även min skribentverksamhet på denna blogg.

Det andra,bärande draget är min bakgrund som en inflyttad invandrare.Att jag har upplevt även liv i ett annat samhälle där kulturen är annorlunda än här (finska kulturen får inflytanden både från Sverige,Europa,världen men även från öst i motsats till Sverige där dessa inflytanden är mest västvärldsinfluerade).Finlands krigserfarenheter-både under svenska riket som område där slag mot öst skövlade befolkningens trygghet och investeringar-och sedan efter självständigheten då folket genomlevde ett inbördeskrig vars arv hängde kvar ända till de krigen mot Sovjetunionen som skedde under det andra världskriget då folket ansågs ha samlat ihop sig efter inbörderskrigets tudelning.Detta slags bakgrund påverkar en så att man har möjligheter att betrakta både sitt nya land och det gamla hemlandet med annorlunda perspektiv än de som härskar allmänt i landet i fråga.

Tredjeslags upplevelser som jag är tacksam för är mina år som hemmaman då jag skötte mina barn. På sätt och vis en konkret erfarenhet av det slags liv som feministerna tar upp.Att livet i samhället borde ses från långsiktigare perspektiv,med mjukare värderingar,där sociala investeringar är viktiga,ej budgetens årliga saldo endast.Men där även jag erfarit samhällets diskriminering av kvinnornas erfarenheter,där det praktiska livet då det handlar att uppfostra och sköta barnen (eller åldringar,sjuka) genererar ej lika bra lön som med industriproduktion eller finanser med pengamått.

Fjärde slags upplevelser gäller sedan det nya livet som en ny svensk.Att bli påmint om och om igen att ditt människovärde är lägre än de inföddas.Ävenom den officiella politiken och hyllade värderingar säger annat.Såsom kvinnorna och funktionsnedsatta blir du diskriminerad då det gäller att söka integreras och skapa ett meningsfullt liv,för att förverkliga dina egna drömmar.

Alla dessa slags,annorlunda upplevelser,är en bra grund för ett kreativt liv,ävenom det ofta fylls av sorg och depressiva påminnelser om hur det kunde vara/varit annorlunda- om omgivningen såg/sett hur det som sker även i det fördolda,det som ej tags upp i varken hyllningstal för den svenska demokratin eller i dags- eller realpolitiken.

En annorlunda bloggartikel

I stället att skriva en likadan debattartikel som är typiska på dessa strategisidor- och samtidigt det unika: att försöka skapa en syntetisk berättelse som skär genom flera kommenterade artiklars berättelser och teser för att skapa något nytt- ska jag INTE skriva någon sådan artikel alls.

- Inga analyser eller kommentarer

- ingen detalrik kritik som visar att sakinnehållet i skrivna och refererade artiklar kunde breddas med nytt innehåll eller perspektiv

- ingå försök att lyfta fram det som jag skrivit och skapat förut i mitt livsprojekt för det nya vetenskapsparadigmet och dess olika,praktiska tillämpningar i samhällslivet och lösningsförslag för de många problem som man har angående jobben,skolan,sjukvården,klimatkrisen,boendet,ekonomiska krisen,EU,Nato-frågan,flyktingfrågor,arbetslösheten,stadsbudgeten mm vilka jag tagit upp utan att dessa annorlunda synpunkter och förslag tagits upp i det omgivande samhället på dess olika plattformar

Vad ska jag skriva då om? En hänvisning till en kommande,eventuella artikeln som jag ska skriva i framtiden.Ett psi-inblick vad som komma kan,vilket kan sedan verifieras: blev det nu så som du skrev (skriver här,söndagen den 7 september,dagen som öppnar den sista valprocess veckan före valet.

Regeringsfrågan blir svår

En liten hänvisning ändå.Till den DN-artikeln som beskriver vägen till en ny regering efter stegena för talmannens inledande sondering,den sittande regeringens val (sitta kvar eller avgå-principen för det är redan beskriven av sittande statsministern: de respekterar folkets val och vill att den nya regeringen ska grundas på majoriteten på riksdagen-vilket kan tolkas på flera sätt),förhandlingsomgångar,för att slutligen leda till regeringsalternativet som beskrivs som trovärdigt eller troliga av sakkunniga statsvetare.

Låt mig säga-mot mina mångsidiga erfarenheter ovan (obs- glömnde ta upp där kreativa skrivandet av dikter,noveller,och en humoristisk novelletsamling som spridit på internet,på mina finska webbsidor då försökte få exportuppdrag för min konsultingfirma Vidorg med dess flera uppdragsområden i grannlandet,förra hemlandet Finland vilket koncernbyggande sedermera grusades och hindrades av oförstående,kortsiktiga myndighetsbeslut med stöd i den svenska rättvisan där det praktiska innehållet har drag av oförståelse för annorlunda livserfarenheter och strävan att integreras på den nivå som ter sig främmande för majoritetsbefolkningen) att minst ett regeringsalternativ fattas:

S,MP,V,SD

Vad då? Hur kan du tala för sådant som ingen av de stora partierna vill ha! Att ha invandrarfientliga Sverigedemokraterna med i regeringen!

Jag kunde mycket väl tänka att de kunde vara med.På samma sätt som statsministern Stefan Löfven kunde desarmera Vänterpartiets ”utan vinstfrågan i välfärden” inget deltagande i regeringen-

”jaa,vi lyfter upp frågeställningen men processen måste föras fram mera realistiskt,i flera steg,ej i absoluta,plötsliga drag som skapar mer förvirring för föräldrar och elever eller förstör olika företags redan investerade kapital (se-hur skattemyndigheten hanterade Lasse T. Laines företagsbygge)”.

Kunde han även t'nkas resonera i frågan om Sverigedemokraterna:

”vi medger att den svenska staten och myndigheter har ej löst invandrar- och integreringsfrågor på ett bra sätt.Låt oss ta upp frågeställningen,som ni (SD) får presentera bättre förslag omkring än hittils.Vi har respekt att ni är måna om samhällets användning av resurser,men samtidigt måste vi vara öppna för alternativa lösningar som ni ej själva har tagit upp.Typ Laines förslag att reformera AMS,skolan,boendefrågor mm. Där man både kan spara och integrera de nya svenskarna bättre än förrut.Vi måste se att mottagandet av flyktingar-om vi sköter det bra-kan även öppna nya projekt i framtiden för våra företag då flyktingar flyttar tillbaka till sina samhällen,men vunna nya,svenska erfarenheter här och skapat för oss förmånliga kontaktytor där. Gärna kritik,men konstruktiv sådan,Jimmy”.

Kan du tänka att Stefan- eller Fredrik för den del,beroende på hur svenska befolkningen röstar- skulle kunna föra sådana här dialog och tankar? Jag kan nämligen göra så.Och- om han inte kan- varför skulle han inte kunna bredda sin stab på det sätt som lyfts upp i båda andra artiklar ovan?

Om en annorlunda berättelse om socialdemokratin,eller om förstärkning av den egna staben men en konsulterande ny typ av minister (förnyelseminister eller dylikt,korsande fritt och skapande över olika ministeriers gränser,olika större makroprojekt,typ undertecknads NMEP- flerdimensionell tillväxtprojekt,eller fou-projekt som tangerar även statsbudgeten,näringslivet,universitetsvärlden och utrikesfrågor.Rena julklappen för Obama-administration men vi SKA ha våra egna skatter här!

Psi-alternativ två- fallande minoritetsregeringen

Statskunskapskunniga tar upp den möjligheten att den nya regeringen-som en svag,minoritetsregering,med ryggradens djupa rösttoner att inte samarbeta med Sverigedemokraterna- ”inte ens med tång”- Juholts ord ? (som kunde även tolkas annorlunda: inget samarbete med den som försökt reformera socialdemokratin med det nya vetenskapsparadigmets nya människo-och verklighetssyn som skulle fördjupa partiets tidigare värderingar om frihet,jämlikhet,jämställdhet och rättvisa) faller i budgetförhandlingen i riksdagen.

Vad som sker då i det läget- i både socialdemokratiska partiet,hos Alliansen (vill en eller flera av dess deltagare gå då sin egen väg om de erbjuds ministerplatser och påverkansmöjligheter i ett nytt regeringsalternativ som inte längre följer blockgränser- ett alternativ som Stefan Löfven redan tagit upp till fundering),vill jag inte diskutera mer om här (även om ser att detta vore möjligt).

Psi-alternativ tre- gillar du detta ?

Sedan finns det ett utsökt alternativ- tänk att man kunde bredda stabens erfarenhetsområden med en sådan person som ingen annan politiker haft förut i den svenska politiken: med erfarenheter från universitetsvärlden och dess fou-intresse (för även ny grundforskning),från invandrarlivets,kvinnornars,näringslivets och kulturens världar.Dessutom klarat genom pluggskolan levande,havande kvar intresset för livslångt lärande.Och dessutom presenterat en ny typ av ministeriepost och meta-motiverat för ett förnyelsearbete för hela världen.

Kan du min läsa tänka att Stefan Löfven skulle kunna tänka nu: "Om jag ringer och erbjuder ministerpost redan innan valet har skett- och svenska folket får veta det- då får vi ett massiv inflöde av nya röster i S-partiet då vi visar att vår solidaritet är grundmurad.Även inom partiet.Vi ska ta hand om förutom förändringen även om förnyelsen.Alliansregeringen har haft tid att sköta det men gjort inget,varvid våra skattepengar slösats bort och framtidsinvesteringar och tillväxtmöjligheter plattats till,till kamerala inställningar om pengamängder typ Rope Anka.

Ps. lyssna ni NSA och andra-jag struntar i det och gör ett slag i saken !" (Hör du det imaginära samtalet,redan?)

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

lördag 6 september 2014

Ett inlägg för den nya sjukvården

Ett ideologiskt,samhällsbeskrivande inlägg för den nya sjukvården

Eller: I dessa valtider kan det vara klokt att ta även en tillbakablick på den tid som varit och fråga: kunde vi ha gjort annorlunda? Efter det kan den nya regeringen-vilken den nu blir- blicka framåt och konstatera: förändring räcker inte-det är förnyelsen som gäller.Vi vill vara bättre än i USA !

Ref. SdD/ledare:"245-miljardersfrågan",Lö 6. sept-14,av Tove Lifvendahl,tidningens politiska chefsredaktör Ett öppet brev till henne-se texten under-av undertecknad,Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,alternativtänkare

Ett öppet brev

Uppsala Lö 6.sept-14

Svenska Dagbladet/

politisk chefsredaktör Tove Lifvendahl

ref. Din ledare i dag den 6. september: "245-miljardersfrågan"

Hej,

Du kanske kommer ihåg mig? Alternativtänkaren från Uppsala vars förnyelseförslag (ej förändring endast-modeord i dessa valtider) man ignorerat med gott mod (och därmed hindrat/stoppat även honom i hans karriär och livsprojekt för att utveckla det nya vetenskapsparadigmet).

Kan jag säga nu: ja-det är så här diskrimineringen kostar Sveriges skattebetalare?

Jag vet inte hur du har räknat din siffra ovan-245 miljarder- men enligt mig-se några kapitel ur den första uppsatsen i mitt SINUS- projekt 1990-2012 skulle landet sparat 7 miljarder årligen om man satsat enligt mina förslag och förnyat landstingen i hela landet.

Säg-konsultingtid på 4 år: från 1994 7 miljarder x 20 år= 140 miljarder Plus minskning av andra kostnader för privata sfären: människor som kommit i vården tidigare,varit mindre tid sjuka,kunnat köpa varor och tjänster då tidigare i jobb igen,osv.,osv.

Den nya samhällsmodellen-

Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor-

skulle duga än som ett alternativ för att dels effektivisera den offentliga sektorn och dels sparande statens,kommuners och landstingens ansträngda ekonomier då den åldrande befolkningens ökande efterfråga på sjukvård måste finansieras-fortfarande ett dilemma för dagens och kommande regeringens politiker.

Skickar bifogad två kapitel ur första uppsatsen i mitt SINUS-projekt (har kanske skickat dem till Dig tidigare-kommer inte ihåg?). Har diskuterat innehållet under tidigare år på min blogg men förgäves: ingen reagerat-privat,i politik,i media..

Kunde jag därmed säga-kontraktande Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson:

"diskriminering kostar-invandring är en investering"

Med vänliga hälsningar,

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,

den svenska alternativtänkaren

PS. Har i dessa dagar fått smaka igen den äkta,svenska rättvisan enligt yxskaft-fungerande rättssystem då ville försvara mina mänskliga rättigheter och anmäla ett brott mot mig hos Ekobrottsmyndighet som inte ens fattade innehållet utan stämplande remitterade ärendet till den lokala åklagaren hos polisen.Som-naturligtvis- gjorde det lätt för henne då ärendet var redan färdigtstämplat: inga åtgärder enligt bedömning:

"uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats"

Vad det kan nu betyda? Kanske borde ha dött under stressen som orsakades av vederbörande hotellets falsklarm som mött mig direkt efter att kommit in i hotellrummet,mitt på natten?

Ja-a-diskriminering kostar-igen.. tar en paus i reformering av socialdemokratin enligt det nya vetenskapsparadigmet..

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

lördag 30 augusti 2014

Odialektisk vänsterpolitik- klokt inför valet-14 ?

Odialektisk vänsterpolitik- klokt inför valet-14 ?

Eller: Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har i dagens SvD definierat närmare både sin syn på ”verklig förändring” och partiets taktik angående deltagandet i en möjlig rödgrön regering efter valet-14 i Sverige. Det odialektiska sättet att ställa interna,ultimata krav för ev. regeringspartners väcker dock frågor-tillsammans med bristande definitioner av centrala frågor-om VP:s förberedelser inför regeringsskiftet är kloka och framtidssyftande?

Ref. SvD/Brännpunkt: ”Ingen stark regering utan V”,Lö 30 augusti-14,av Jonas Sjöstedt,partiledare Vänsterpartiet i Sverige

DN/Insidan: ”Dialogen satt på undantag”,Fre 29. augusti-14,av Thomas Lerner

Arbetet (en LO-tidning): ”Valfri välfärd utan vinster”,Fre 29 augusti-14,av Carina Nilsson,fd. LO-utredare och kommunpolitiker(S)

Förord

Jag har tidigare på dessa bloggsidor skrivit om innehållet i det nya vetenskapsparadigmet,om processen och min enda sociala plattform för att utveckla den då regeringar (både tidigare S- och nuvarande Alliansregering) har ej stött utvecklandet av det som jag ser som givande det rätta innehållet för begreppet 'verklig förändring´ med dess nya flerdimensionella människo-och verklighetssyn och på vidareutvecklandet/förnyandet av samhället och ytterst i längden den globala civilisationen tack vare dess nya tillämpningar.

Mot dessa förnyelseförslag,nya teorier och deras tillämpningar både i Sverige:

-att förnya sjukvården (se mitt refuserade SINUS-projekt 1990-2012: av vetenskapssamhället och politiska partier samt media)

- att skapa jobb (genom ny slags samhällsplaneringsmodell där sektorer binds samman i ett fler-dimensionellt tillväxtprojekt-ej såsom regerande och andra partier ser det som löstrycka,funktionella åtgärder som gäller än AMS,än skola,än SJ,osv.)

- att förbättra skolan (på flera sätt,ej enbart genom tillbakagång till kateder-utbildning eller genom att lita på högre löner eller förbättrad rektorsutbildning,utan för bättre incitament för elever att ta på allvar sin egen utveckling och lärande och få betalt för detta,som lön enligt flerdimensionell tillväxtmodell NMEP-spiral ovan)

- att jobba för freden på ett bättre sätt att enbart lita på vapenmakt eller nyckfulla,nationellt beräknande partners utomlands: genom ny fler-dimensionell människosyn,nya sätt att förstå energibegreppet i ny fysik och tillämpandet av det i försvaret

- att skapa en bättre version av klimatpolitik: då jag redan på 90-talet skrivit om ŕöd miljöpolitik' som innehåll många praktiska förslag vilka sedan tagits emot och skapats i bl.a. senaste bilmodeller på 2010-talet dock utan att medvetandegjorts av media eller diskuterats av partier i Sverige eller annanstans.

Kan man då konstatera att Vänsterpartiets partiledare gör klokt då han ställer ytterligare krav-liknande nästan ultimatum-inför valet-14 på deras ev. regeringspartners. Jag undrar. Snarast ger detta sätt ytterligare bränsle på Allianspartier som kan säga: ”titta nu-de grälar även på förhand-hur kan de då komma överens i regeringsposition.”

Oklokt,taktiskt och strategiskt fel och visande föga kännedom om den idéarv som vänsterpartier (V och SAP-må vara att SAP kan definieras som vänster-mittenparti vilket Vänsterpartiets ledare ej definierar sitt eget parti att vara)hr -på den marxistiska dialektiken.

Oklara definitioner och kritikhanteringen

Jonas Sjöstedts debattinlägg uppstår ur den möjlighet att gällande gallupundersökningar visat en klar,obrutbar trend: att det blir ett regeringsskifte. Han vill således undvika kritiken:

- internt: att tydliggöra V-partiets krav och förhandlingsposition inför valet: Vad som är centralt-vinstfrågan;vad kan man diskutera om och eventuellt förhandla om;vilket sätt att skapa en ny regering är uteslutet om man räknar att V ska vara med (inga borgerliga partier ska vara med: endast S,MP,V)

- kontra Allianspartiers kritik: se-så här ser V-partiet på regeringsfrågan (se ovan)- svara på deras kritik att de eventuella,nya regeringens partier har ej kunnat ge svar på sk. regeringsfrågan

- ge klara besked för S och den tilltänkta,troliga nya statsministern Stefan Löfven: vinstfrågan är det centrala-utan att det tas upp i den andra centrala frågeställningen-om regeringsprogrammet blir det inget deltagande från V-partiets sida. Men att i mindre centrala frågor kan man förhandla.

Tredje frågeställningen som speciellt de nya Moderaterna tagit upp-budgetfrågan: definierat att den nya,rödgröna regeringens budgetförslag ska få majoritet i Riksdagen-annars fälls regeringen eller anser vara funktionsoduglig.

Om jag nu analyserar Sjösteds definitioner eller debattinlägginnehåll,hur ställs dessa frågor och definitioner upp:

1. Frågan om regeringsduglighet: V-partiledaren radar upp talrika beskrivningar hur Vänsterpartiet har och kan samarbeta och regera. Han beskriver hur det regerat i olika landsting och kommuner vilket ger en imponerande syn. Utöver mängden,beskriver han även vissa stjärnkommuner där V-partiet regerar ensam (Fagersta) och vad de har fått tillstånd för förbättringar där. Utan mera både detaljer om innehållet i olika politiska lösningar,som strukturella förändringar i dessa landstings och kommuners ekonomier,demografiska läge etc. kan man dock konstatera att redovisningen haltar.

Det som var centralt i marxistisk dialektik var dels frågeställningen att dialektiken kan ej på förhand ange detaljrika svar hur resultatet blir ja,det kan ingen nuförtiden i den globala världen ge,där även nya infoteknologier gör det möjligt för flera människor än förr att delta i den politiska diskussionen och processer (som här,undertecknad,som är inte officiellt noterad som varken vetenskapare,eller medlem eller nyskapande ideolog för SAP).Dialektiken ska för det andra-ta hänsyn till fler-dimensionella faktorer i samhället.

Då den gammalmarxistiska tesen sade att det är ekonomin som gör grunden för samhällsutvecklingen,visar och diskuterar de nya marxistiska tänkare att de är även andra faktorer i samhället som man måste ta hänsyn till då man utför strategier för förändring-eller tom förnyelse. Till skillnad från dessa mer allmänna synpunkter framställer det nya paradigmet sedan som grund för förnyelsen (real change)-ej enbart förändringar (change)-den nya ekonomiteorin där människans fler-dimensionella väsen tas till vara-ej enbart fysiskt-materiellt utbyte av varor och tjänster eller ägandet av produktionsmedel vilket mäts i pengar. Kort sagt punkt 1 är mer av allmän prat än bärande argumentering.

2. Angående regeringsfrågan har jag redan lyft upp V-partiets syn ovan. Vinst-begreppet-såsom partiet förstår det-är frågan utan vilken inget sker-dvs.om regeringen ställer ej mot möjligheten att förneka eller åtminstone börja motverka privata företags vinster i välfärdssektorn,ställer partiet ej upp i kommande,ev. rödgröna regeringen.

Nu kunde den tilltänkta statsministern Stefan Löfven dock säga att partiets huvudlinje är förenlig delvis med Vänsterpartiets,men att man måste vara realist. Det går ej att snabbt avveckla privata välfärdsföretagens medverkan i den offentliga sektorn. Är det oklokt att ställa ultimata krav utan mer detaljrika,dialektiska beskrivningar såsom Sjöstedt gör?

Eller-är det fel överhuvudtaget,då partiet (som eventuellt den tilltänkta statsministern Stefan Löfven) har ej fått hjälp av fungerande,demokratisk media eller bra stab i partikansliet då de har blivit upplysta att jag har i min senaste (och sista i det egetfinansierade Sinus-projekt ovan) uppsats skrivit om det nya begreppet 'samhällsvinst ': att samhället kan få vinster i den offentliga sektorn på flera sätt än att bara anlita privata företag som underleverantörer. Se min diskussion i det tilltänkta pro gradu-arbete i Ekonomisk Historia vid Uppsala universitet hösten 2012,vilket intresserade kan få av mig gratis (trots att det kostat mig tid,pengar,sorg då sett hur vetenskapen hanterat paradigmförändringen hittills genom kategoriska förnekandet,refuseringar och krav på omskrivningar i stället för dialog som författaren och journalisten Lisbeth Gustafsson ser som centralt i det moderna samhället värd namnet eller beskrivning demokrati (se andra refererade artikeln ovan,av Thomas Lerner)

Samhällsvinster kan även fås genom ny konstruktion av budgetsystemet,som säkert kan forskas fram om regeringen stöder vidareutvecklandet av det nya vetenskapsparadigmet och dess projekt på olika områden-på samma villkor som gäller för dagens vetenskapsparadigmet som skapat de brister som gäller: se tudelning i ekonomisk teori kontra ekonomisk antropologi (hur ekonomin antas fungera-och hur den faktiskt fungerar då människor samarbetar för att överleva).Sjöstedts definition av vinst utgår från det gamla paradigmets teoretiskt sämre ekonomi-teori. Att den får stöd av Nobelstiftelsen-borde ju väcka frågor: är det statussymboler-och stöd av statuspersoner med pengar-som ska avgöra vetenskapsinnehållet eller kritisk hållning,analys av även kritiska,empiriska data vilka ifrågasätter gällande syn på människan och verkligheten eller dagens teorier och ämnen,som ska gälla. Konstigt nog ställer V-partiets ledare i de status personers skara som vägrat befatta sig med den reala förnyelsemöjligheten.

3. Därmed blir hans beskrivningar av den- verklig förändring- även den lika haltande än hans diskussion ovan om den nya regeringens möjligheter i vinstfrågan. Verklig förändring är mer än frågan om privata företagens pengavinster. Hänvisande till innehållet i mitt tidigare nämnda SINUS-projekt tex:

- offentliga sektorn kan kräva att privata utförare ska ställa upp för en förnyad kvalitetsredovisning där finansiella pengaflöden ska betraktas tillsammans med andra mått. Dylika förslag tog jag upp och beskrev mera i detalj i den första av tre uppsatser i mitt projekt där jag intervjuade landstingsråden i Uppsala Läns Landsting,samt analyserade deras budgetsystem SINUS (vilket sedermera-ävenom jag hade framställt nya moduler för att effektivisera det-lades det ned av Allianspartier då de vunnit i valet utan att införa ett nytt,bättre-både teoretiskt och praktiskt-visande hur alliansekonomier fungerat på både lokala och riksnivåer).

- Utöver förnyelse av budgetsystemet och planeringssystemet,datoriserat bättre än det gällde då,visade varken vänster partier S,V, eller mittpartier och högerpartier uppskattning för dessa förslag genom att tex. Ge mig mer adekvata arbetsuppgifter enligt utbildning och visat duglighet och intresse att tex. Spara skattepengar för staten 7 miljarder årligen (om mitt nya planeringssystemet hade tagits i bruk i alla landstingen där systemen kopplats ihop).Är det för lite pengar för att fångas upp i de politikers radar som vurmar för förändringar eller ansvarsfull regeringspolitik?

- Samhällsvinster kan även fås genom att ställa krav på gränsöverskridande patientuppföljning : mellan den offentliga sektorns sjukvård,vårdcentraler och kommuners hemvård och privata företagen-datateknologier sätter ej hinder här,men det gör politiker som är ej kompetenta eller är ideologiskt blinda och betraktar samhällsvinster endast från synpunkter av sina ideologiska käpphästar,som prat om privata vinster med allmänna krav eller förbudsmentalitet.

- Samhällsvinster kan även fås-och därmed skapa även den verkliga förändringen såsom jag uppfattar det- genom en ny,bättre samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor.

Min diskussion från 1990 om detta tycks nu börja få efterföljare,vilket kan ses i den tredje refererade artikeln ovan: i möjlighet av egna val i den offentliga sektorn (diskuterad av Carina Nilsson,dock utan att referera till mina tankar i det mer omfattande SINUS-projektet och i dess diskussion om fördelar med flex-priser och det egna valet).Den nya modellen har ju delvis även smugglats in i statens ekonomi tex. I frågan om miljöbilar och deras olikformade skatter. Dock har de ansvarskännande politiker ej tagit upp den möjlighet att frågan kunde föras vidare att gälla hela den offentliga sektorns prissättning varvid möjligheter för egna val skulle bli möjligt.

- Angående skolsektorn kunde privata friskolor kunna mötas på det sättet som jag själv deltog i den finska skolan på 60-talet: en experimentklass där deltagande definierats efter ernådda resultat. De mättes ej med pengar utan intresse för lärandet och kunskap. Lärarna var det samma som på andra klassen där eleverna hade lägre allmänna vitsordet/nådda betygsnivån.

Sammanfattningsvis i denna punkt: vinstdiskussion i Vänsterpartiets tappning utgår från det gällande vetenskapsparadigmet. Tyvärr har varken partiledaren eller hans stab/kansli skaffat info om det nya,eller ens visat intresse för verklig förändring-nämligen förnyelse. I denna sällskap är de dock ej ensamma utan får samarbetspartners av andra politiker-av andra kaliber såsom Barack Obama eller andra som ej velat ta upp eller kommentera mina förslag på förnyelser på riksnivån i Sverige,eller inom EU eller globalt (angående t.ex. förnyelseförslaget av annorlunda bidragslånsystem i Världsbanken).Kan jag säga: statuspolitiker ger statuspengar i statusprojekt som de själva vinner av och upprätthåller sina egna,förmånliga social-ekonomiska positioner?

Regeringsduglighet

Vänsterpartiets ledare anser att endast en rödgrön regering där de är med kan bli det enda,rimliga alternativet som skulle kunna få majoritetsstöd i Riksdagen utan att bli beroende av Sverigedemokraterna. Må så vara,men utan att diskutera bättre om innehållet i vinstfrågan-såsom jag försökt göra och visat att den är mer omfattande än Vänsterpartiledarens kategoriska inställning eller slogan,kan det framställas tvivel om rödgrön regeringen överhuvudtaget blir till.

Oklok,odialektisk vänsterpolitik fångas direkt upp av Alliansregeringens motpropaganda:

”se nu hur de tilltänkta regeringspartier grälar,redan innan valet är avgjort”.

Jag för min del-som inofficiell ideolog för den reformerade socialdemokratin där den nya människosynen talar för S-partiets solidaritets,jämlikhets och jämställdhets och frihetssträvan-tradition men på en ny,bredare grund än endast ideologi eller värderingar,kan ge bättre underlag för en stark majoritetsregering. Än finns det tid att ta ställning för det nya- en real förnyelse-ej endast förändringar i detaljer eller taktiska finter.

Då jag kämpar på gräsrotsnivån,på arbetargrund,behöver jag inte bry mig om statuspersoners värderingar eller konfliktskapande som jag för närvarande brottas med vid sidan av det dagliga arbetet för att överleva och strävan att integreras bättre än förut i det svenska samhället. Därmed behöver jag ej heller bry mig om diskussioner om ev. ministerposter eller dylikt utan kan koncentrera mig för att skapa dialogmöjligheter,vilket borde intressera även alla röstande medborgare som inser att landet är värd de bästa politikerna som det kan få i det mångkulturella samhället som Sverige faktiskt är.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

måndag 25 augusti 2014

Låst eller lättat- öppet gräl eller reformerat-valalternativ i det svenska valet 2014

Låst eller lättat-alternativt öppet gräl eller reformerat-valfrågor och frågeställningar i det svenska valet-14

Eller:

Hur sam-och framtiden kan bli annorlunda om man betraktar även de argument,data och fakta som man vill ej se i dag.

Ref.

DN/Debatt: ”Läget är låst om rödgröna inte bildar trepartiregering”,Må 25 augusti-14,av Tommy Möller,professor i statsvetenskap,Stockholms universitet,och Olof Ruin,professor emeritus i statsvetenskap. Stockholms universitet

Förord

Senaste årens utveckling i den svenska och internationella politiken har lett till mer osäkra omständigheter då det gäller ekonomins tillväxt,jämlikare strukturella utvecklingar inom olika stater och fortsatt rörelse mot frihet,demokrati och välfärd efter det kalla krigets slut i början -90 talet.

Bakom detta finns accelererande,negativ klimatförändringar,uppkomna globala,finansiella kriser samt den sk. globala terrorism-rörelsen i dess olika former som eldat på olika syn på samhälls-och kulturutveckling mellan västvärldens demokratier och traditionella samhällens syn där religionen har kvar sin samhällsroll. Västvärldens materialism har vägrats ha den globala rättviseskapande roll som den hade förr då mer traditionella samhällen levde mer i medieskugga,i olika isolerade öar som härskades av kolonialmakter.

Då de nya makthavarna i västliga demokratier har vägrat diskutera den nya syntesen som skulle ha lotsat världen ur dessa,många motsägelser,har resultatet blivit det virrvarr som råder såväl ekonomiskt,politiskt,socialt och kulturellt,och de globala klimatlösningar är alltjämt olösta. Kapitalism uppfattas ledande till ökande ojämlikhet av värdens skarpa ekonomiprofessorer då man har ej diskuterat om den nya ekonomin som skulle grunda sig på en ny värdeteori,deducerade ur det nya vetenskapsparadigmet. Världens demokratier kolliderar då nationalismens återkomst vädjat till medborgarnas sinnen,då ny människosyn-som kunde ha bildat en syntes mellan materialister och Gudstroende-har ej tagits upp till diskussion och påverkat på interna lösningar i de drabbade områden där krigiska konflikter gör sig gällande och eventuellt öppnar porten för global inferno igen,som förr i tiden.

I valrörelsen som sker i Sverige-i en av världens fina,fredliga demokratier där det dock-även i den- finns dolda konflikter under ytan- har valets politiker fortsatt diskutera som om det skulle ej vara möjligt att skapa något radikalt nytt. Detta stämmer dock inte-förslag på nya lösningar finns och har presenterats av mig,bla. På dessa bloggsidor men även i mina försök att komma fram i vetenskap,media och politik,dock utan att lyckas hittils. Just på villkor att de lärda vägrat medge att radikalt annorlunda lösningar har presenterats,eller att de som haft makten har vägrat att samarbeta för att utveckla det nya vidare,med samhällsresurser som för annan forskning. Därmed har läget blivit,såsom professorerna i den refererade artikeln ovan skrivit: låst,innehavande olika dilemma.

Villkor för den nya regeringen

Professorerna Tommy Möller och emeritus sådan Olof Ruin har skrivit en intressant debattartikel i ämnet om den dels pågående valrörelsen i Sverige 2014,dels om de olika handlingsalternativ som de ser de regeringsbildande statsministrarna Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven ha framför sig.

De skriver:

1. Minoritetsregeringar som omfattar många partier tenderar att bli svaga

2. Det blir därför lättare för en minoritetsregering som endast består av två partier

3. Förändrade,nya regler angående parlamentarismen-att regeringen ska få stöd av Riksdagens majoritet-eller mer detaljerat att den representativa Riksdagen ska ge sådan stöd åt regeringen att den kan regera skärper det politiska manövreringsutrymmet för regeringsbildning

4. Då båda statsministerkandidaterna har på förhand förklarat att de vägrar att bli beroende av det nationalistiska Sverigedemokterna-partiet,blir läget ytterst komplicerat.

Fredrik Reinfeldts alternativ blir i det nya parlamentariska läget,enligt de nya regler som stipulerar att den nya statsministern ska vinna majoritetsstöd hos Riksdagen-om rödgröna vägrar rösta på honom och hans regering-att bli beroende av Sverigedemokraterna-antingen att de röstar för eller lägger ned sina röster-vilket Reinfeldt vill inte ställas inför eller vägrar att handla efter;

Stefan Löfvens alternativ blir lika svår då det gäller-för att kunna svara på Allianspartiers kritik att kunna ge medborgarna svar på förhand om regeringsbildningens innehåll-antingen ett gemensamt regeringsprogram,i stora drag eller detaljerat-eller vilka partier ska vara med i den rödgröna regeringen.

Professorerna ser att båda statsministerkandidaterna är lika skyldiga att redovisa hur de tänker göra i sina respektive dilemma.

Ett ytterligare dilemma-kunde jag kalla det ”makrodilemma”-är såsom de lärda professorerna skriver att ingen vet på förhand hur de parlamentariska förutsättningarna ser ut efter valet. Kunde jag försöka resonera ändå och eventuellt visa en väg ut? Att kryssa mellan Reinfeldts ”låst eller lättat (läge)” eller Löfvens ”öppet gräl eller reformering av socialdemokratin”.Vad skulle en sådan öppning innebära?

Reinfeldts sits inför valet

A. Låsta läget

Jag har tidigare kritiserat de makthavande politikerna att de har ej tagit upp de olika talrika förslag som jag skrivit tidigare om angående samhällsekonomin,jobben,EU-samarbetet eller olika fredsskapande initiativ:

- samhällsekonomin: den nya samhällsmodellen av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor. Då tex. bilskatter redan anammat flex-priser,har man ej velat diskutera detta om priser för offentliga tjänster eller tex. Förnya sjukvården på dessa prissättnings-och incitamentsgrunder

- jobben: budget styrs fortfarande på det gamla,kamerala sättet enligt sektorsmodellen-ej genom att olika sektorerna knyts samma enligt NMEP-flerdimensionellt tillväxtprogram där infrastrukturbyggande knyts ihop med skapande av lokala demokratier utöver hela landet,byggandet av bostäder eller flergenerationsboende som är socialt rikare och där arbetslösheten minskas genom att utbildning betingar lön

- EU-samarbete : förslag att reformera euron eller ett nytt fonderingssystem som vore dessutom både rättvisare och klimatmedvetnare än gällande som fonderar enligt enkla modeller (BNP och dylikt) ej genom landets flerdimensionella utvecklingsgång mätt enligt den nya ekologi-teorin

- aktivt arbete med freden: regeringen pendlar mellan att satsa från de minskande resurser som man har kvar till det nationella försvaret,eller diskussioner om Nato-medlemskap alternativt nordiskt samarbete med grannlandet i öst,Finland. Det finns dock ingen medveten,framtidsinriktad strategi för att vara med och försöka lösa de krigshärdar som finns på olika håll. I Syrien,mellan palestinier och Israel,i Irak,Afghanistan,Libyen mm-för att nämna några exempel på områden där den likalåsta FN har ej kunnat agera effektivt i dels beroende på brister i resurser,dels i politiska konflikter i säkerhetsrådet,just beroende på att det finns ingen gemenskapsskapande människosyn som kunde förena de olika viljorna,framvuxna i olika typer av kulturer och samhällen,i olika social-ekonomiska utvecklingsnivåer. Den gängse,materialistiska människosynen räknar ju inte med sådant då dess människosyn är platt,endast fysikaliskt mätbar.

Reinfeldts sits är alltså låst sålänge som Alliansregeringen låtsas om att det nya inte finns. Därmed givande antingen dålig exempel på omvärldsbevakning eller ansvarstagandet. Ytterst handlar ju den nya vetenskapen oss alla,varvid indirekt gör den sittande regeringen sig skyldig till odemokratiskt trots eller brott mot mänskligheten om frågan dras till sin spets.

B. Det lättade läget vore att regeringen insåg sitt ansvar i sista stund-under pågående valrörelse och lovade att-om de vinner valet- ska de binda sig att ta sig an utveckla det nya paradigmet. Ej nödvändigt att den fd. socialdemokraten,undertecknad,skulle tas med som minister (vad skulle ske om jag blev aktiv medlem i partiet igen? Skulle det då vara frågan om en ny typ av koalition mellan moderaterna och socialdemokraterna?) men att det skulle lämnas andra möjligheter att påverka både i Sverige och internationellt-tex. att rulla tillbaka undertecknads resurser,stulna av samhällets myndigheter (nollställda underskott-strategiska investeringar som hittils varit negativa då fått driva marknaden) varvid firman (firmor) kunde aktiveras igen.

Stefan Löfvens sits inför regeringsbildningens dilemma

Skulle den kunna sägas vara pendlandet mellan A´ ”Öppet gräl” mellan tilltänkta regeringspartier SAP,Vänsterpartiet och Miljöpartiet om de olika centrala frågor som respektive parti ser som centrala-dvs. Kunna ge regeringsprogram som de lärda professorerna också ser behov av och därmed godkänner Reinfeldts och andra allianspartiers kritik. Annat alternativ vore-liknande B' ”lättat läge” för Reinfeldt-vara att kunna inlemma olika förslag från den nya syntesen in i antingen SAP-partiets program eller valmanifest-typ ”Vi lyfter Sverige på den nya människosynens grund” eller ”Tradition och förnyelse- ingen motsägelse” eller ”Vi skapar jobb på flerdimensionella sättet” eller ”Jämlikhet och jämlikhet på ny grund”,dvs. reformera socialdemokratin på det nya,bredare vetenskapsparadigmets grund (som första stat i världen !)

Eller-enligt det alternativ som professorerna ser önskvärd: att Stefan Löfven ger besked huruvida han är beredd att regera med Vänsterpartiet och Miljöpartiet (eller endast med Miljöpartiet?).Här kunde jag lyfta fram nu följande centrala frågeställningar som kunde ena dessa partier:

- Röd miljöpolitik som jag har tidigare skrivit om (teknologiskt är många av dessa redan gällande i senaste bilmodeller): detta kunde tänkas förmå Miljöparitet att revidera några av sina miljöpolitiska käpphästar-typ i stället för kraftigt förhöjda bensin-och dieselpriser- vara med att poängtera mer satsningar i fou för ny typ av transportteknologi eller eventuellt helt nya typer av energilösningar (skulle min helium-reaktor kunna fungera? Där skulle ju inte användas några radioaktiva insatsmedel alls,vilket skulle nog gillas av miljöpartister)

- Angående vinster i välfärden-det som är centralt för Vänsterpartiet. Det kunde tänkas att de skulle nöja sig revidera sina krav om man började forska och utveckla aktivt mitt förslag på ett annorlunda budgetsystem,sk. Ett hållbart budgetsystem,med annorlunda kontosystem,där man skulle arbeta mer aktivt med sociala kostnader-respektive sparande av budgetmedel i framtiden. Ett riktigt,framtidsinriktat budgetsystem där sk. balanskrav skulle mätas i längre budgetperspektiv än på ett års basis.

- Angående skolor-den andra miljöpartitalesmannens favoritfokus: att löner i sig är eventuellt ett inslag att förbättra skolan,men det räcker ej om man ej samtidigt förnyar skolans organisation och arbetsformer-ett inslag i skoldebatten som socialdemokraterna har gjort. Att därutöver utbilda tex rektorer i nya typer av pedagogik-med kreativitet i fokus tex. Som jag själv har skrivit om tidigare- kunde tänkas föra samman dessa partier i ett gemensamt regeringsprogram. Och för att kontra Reinfeldt-ja,även detta regeringsalternativ skulle ta sig an förnyelsen. Han har ju varit tidigare en av oss-varför skulle han ej kunna bli den igen? Som minister,eller intern konsult?

Det mödosamma alternativet

Det kan bli så att alla-Reinfeldt med Allianspartier,Löfven med trogna socialdemokrater och internt nöjda vänster- och miljöpartister vill dock ej vara med och våga ta ett så stort steg då resten av världen har ej gjort det först. Alltså vänta och se-följande den äkta svenska modellen eller kulturen. Låt honom ta sig ensam fram,eller dö. Låt han kämpa ensam i sina motgångar och konflikter som möter honom i hans väg. I försöket att skapa en ny syntes,för att förnya världen. Det som pr-människor skriver: ”ingen dröm är för stor” (visande den lilla hästen) gäller ju endast pr-plakat. Ej om oss,om vår verklighet,det svenska samhället?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.

fredag 22 augusti 2014

Framgångsrikt strategival ?

Framgångsrikt strategival ?

Eller: genom att låta regeringsmatchen att dunsta så att slagfältet klarnar-en pyrrhusseger?- blidkar jag framtidens vinster-visionens stärks,förnyelsestrategin likaså-och kvar står det som betyder mest för oss alla: får förnyelsen en chans?

Ref.

DN/ledare:”Valet 2014-ett verkligt dilemma”,Fre 22 augusti-14

DN/ledarspalt:”Retorik-politik är mer än ord”,Fre 22 augusti-14,av Håkan Boström,ledarskribent

DN/valmanifest eller reklamsida: ”Hej Fredrik Reinfeldt,Stefan Löfven och övriga partiledare”,Sverigedemokraterna,underskriven av Jimmie Åkesson-SD-partiledare

SvD/Brännpunkt:”Så försvårar vi för fakturaskojarna”,Fre 22 augusti-14,av Mats Odell,riksdagsledamot och ordförande näringsutskottet (KD),Caroline Szyber,riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (KD),Stefan Svanström,riksdagskandidat,Stockholms stad (KD)

SvD/Nyheter:”Hettan stiger i spelet om ny regering”,Fre 22 augusti-14,av Lena Hennel,anställd politik journalist hos SvD/fristående skribent?

Låt Wittgenstein vila- ta språnget till en ny filosofi

Det är intressant att se hur valet frambringar nya synpunkter på att se även det som sker-i valtider,då argument för egen politikens förträfflighet eller mot motståndarens missdåd slängs fram i accelererande takt i strävan ”att få makten” i politikens värld. Jag ska inte ta här upp frågan om den politiska makten har en reell makt att påverka samhälles-och civilisationsutvecklingen,utan koncentrerar mig till frågeställningar om analyser av det som sker politiskt,meta-analyser av analytikers verksamhet samt de förslag som de politiska kombattanterna framställer. Det sistnämnda kunde även ha ett mål som är ett delmål i mitt eget syfte: att påverka politikens värld så att den utvecklas vidare-strategiskt- för att ta sig an de stora frågorna som vi alla står inför både här i Sverige,i Norden som i EU och världen. Då jag har ej resurser att peka med handen åt mina styrkor-”ditåt”- utan får själv kryssa mellan de grynnor och grund som jag själv möter i mitt dagliga liv som marginaliserat tänkare och förfelat entreprenör,lyfter jag mer upp referenspunkter till sakfrågor såsom jag ser det i egenskap av filosof-samhällsvetare och entreprenör som kämpar i dessa flertaliga ”fronter”: i vetenskap,i politik,i närings- och kulturliv. I alla dessa med den image eller trovärdighet som skrivits på pannan av omvärlden-de som är kyniska,likgiltiga eller de som varken har intresse att förstå eller vilja att låta förnyelsen att komma fram och aktivt motverka den. Ska jag kalla de sistnämnda som onda makter? Men låter svaret bli-till referenspunkter och sakfrågor som lyfts fram även i ledaren ovan samt i de refererade artiklarna.

Håkan Boströms ledarkommentar hanterar dagens valrörelse från den analytiska sidan. Han skriver hur politikens värd hanterar om de stora frågorna som är komplexa och svåra att bryta ned i sina beståndsdelar. Därmed visar han den analytiska tradition som härskar i dagens vetenskapliga värld. Han sysslar även med begrepp såsom politikens slagord,och vill visa att ordanvändningar är en central del i politikerns verktygslåda: ”för en politiker är språket ett verktyg,ungefär som hammaren för en smed”.För att hämta stöd för sin tes refererar han även till filosofin i dess sanningssökande (vad är verklighet,hur vet vi om den,hur framställer vi den,varför och liknande frågeställningar) och till en av den gängse filosofins stora lärdomsfader: Ludwig Wittgenstein.

Wittgensteins mest framstående verk (som refereras i hos Boströms artikel) uppstod i den filosofiska kontexten då logiska empirister försökt bevisa att det går att framställa fakta i absolut mening genom logiska påståelser om verkligheten. Då detta visade sig att vara en omöjlighet,reagerade Wittgenstein genom sitt verk och framställde att det som filosofer och vetenskap egentligen handlar om är språkspel. Ett elegant motdrag för att kunna undvika logiska empiristerna dilemma eller återvändsgränd. På så sätt uppfattar Boström nu politikerna och deras språkspel,men är medveten såsom de analytiska filosoferna (som stannat kvar i det gällande vetenskapsparadigmet såsom även Wittgenstein då de antar en absolut sanningsbegrepp och verklighetssyn även om de relativiserar metoder att nå den) att politiken går även längre än så:

” Politiken är en blandning av fakta,känslor och värderingar. Där råder konflikt mellan kort och lång sikt,mellan olika grupper och intressen och mellan oförenliga värden. Men där finns också en verklighet att förhålla sig till”

För den som velat förnya både filosofin och den social-ekonomisk-politiska och kulturella verkligheten såsom dessa upplevs och erfars i dag (se mitt slagord ”real change” som jag använt i de sociala medierna tidigare då jämfört mina förslag med politikern Obamas och andras) är Boströms analys intressant,men tyvärr-den stannar inom gällande syn på politik,vetenskap,värderingar: att fakta,känslor och värderingar uppfattas som skilda ting eller sakförhållanden fast de hänger i hop i utvecklingsskala både med sakinnehållet och erfarandet i en verklighet som är ett mångdimensionellt,öppet system,ej någon given,absolut verklighet som man kan veta mer och mer om eller spela ordspel om skickligare och skickligare,”för att vinna kampen”.

Vad är då den verklighet som Boström och andra analytiker och även politiker som ej velat-eller ha vågat-ta spånget till en faktiskt flerdimensionell syn på verklighet enligt det nya vetenskapsparadigmet?

Valårets 2014 dilemmor i Sverige

DN-ledaren ovan lyfter upp både det dilemma som man upplever som centralt i svensk politik just nu och de sakfrågor som skulle åtgärdas mer framgångsrikt för att kunna vinna ”valmatchen”-på riktigt. Det dilemmat som ledaren målar är att kommande valet står mellan två politiska alternativ,utan att spelarna kunnat ge entydiga eller trovärdiga svar på lösandet av sakfrågor såsom frågor om integration (av nyanlända,av tidigare invandrade eller utanförstående),jobben och ekonomin.

En annan artikel i Svenska Dagbladet (se artikel ovan: ”Hettan stiger i spelet om ny regering”),lyfter upp mer detaljrikt det dilemmat som S-partiets ledare Stefan Löfven står inför: kunna hantera Allianspartiers kritik så att regeringsbildning blir möjligt-med både trovärdighet och strategiska valmöjligheter och riktlinjer på både kort och lång sikt.

Enligt artikelförfattaren Lena Hennel består Allianspartiers kritik av flera taktiska spel: - Moderaternas ledare och statsminister Fredrik Reinfeldt säger rakt av: de respekterar att ny regering bildas av det block som får majoriteten-hans regering avgår om de tre rödgröna partierna blir större än Alliansens: ”int min regerings-argument”

- Folkpartiet och Centern har en annan negativ strategi: de har inte några planer att att hjälpa Stefan Löfven att bilda en regering som skulle bli trovärdig-dvs. Vill ej vara med i en ny regering där han är statsministern

- gemensam Allians-strategi är sedan omformulering av det parlamentariska läget. På sätt och vis en relativisering av den: Allians partier stödjer en ny rödgrön-regering endast om de kan få en ny budget godkänt inom Riksdagen,med majoritetssiffror. En intressant tolkning av parlamentarismen-kanske på sätt och vis steget mot det nya vetenskapsparadigmet och dess flerdimensionella verklighetssyn där det finns ej någon absolut verklighet där borta-någonstans-som man kan prata/vetenskapa om eller spela politiskt om.

Vad är då S-ledarens möjligheter då han-såsom Allianspartier-har uttryckt den rödgröna-regerings parlamentariska sits så att de vill ej acceptera att bli beroende av Sverigedemokraternas stöd.

Vad vill då Sverigedemokraterna- vilka är deras dilemma?

Som jag skrivit ovan vad de nya politiska och samhälls-ekonomiska strategier som grundar sig på det nya vetenskapsparadigmet strävar efter- ”real change”,se mina tidigare blogginlägg som har dock ej lyfts upp i media eller politik,till nu. Sverigedemokraternas slutsats i deras säkert påkostade annons (som jag som marginaliserat tänkare med min kamp även i den politiska ”fronten” har ej pengar för) att ”det är dags för förändring,förändring på riktigt” är en parafrasering och dålig plagiat av det språnget som jag syftar till.

-Det gäller ej en förändring utan förnyelse”- det nya vetenskapsparadigmets syn på politik

Jimmie Åkesson-SD-partiledare som undertecknat deras valmanifest eller skickliga reklamsidan i dagens DN,framställer fortfarande invandringspolitiken som det centrala instrumentet för förändringen i svensk politik.

1. I SD-reklambladet hänvisas till olika partiledares tidigare diskussioner att invandring är en vinst för det svenska samhället (argument för detta lyfts ej upp: dels vad forskningen visat,dels av en eventuell,möjlig ny strategi som jag ska ta upp nedan)

2. Mot detta lyfts propagandistiskt upp statsministerns senaste tal om väntande stora kostnader för kommande invandring (troligtvis på grund av händelser i omvärlden såsom Syrien,Irak och annanstans där FN och världens politiker har ej kunnat lösa de olika kriser som härjar och orsakar flyktingströmmar)

3. I nästa steg-logiskt- lyfts upp nu svårigheter att få budget att gå i hop i Sverige där det finns behov som skulle åtgärdas: se stora frågor som DN-ledaren lyfter upp. I SD-reklambladet lyfts dessa upp även i detaljer.

4. Frågan blir då: hur tänker de andra partiernas ledare att få den svenska ekonomin att gå ihop om invandringen och flyktingströmmar kommer att kosta så mycket att även statsministern säger ”att Allians-partierna.. lovar nära nog ingenting i den här valrörelsen”

5. Ska ekonomin fås gå ihop med att skatterna ska chockhöjas? Sverigedemokraterna vill ha klara besked om detta- till skillnad från Allians-partiernas ”negativa strategier” (se ovan) 6. blir deras strategi: ”det är dags för en mer kostnadseffektiv flyktinghjälp i krisområdenas närhet”.Det logiska lemmat-följdsatsen-blir då: ”det är dags att prioritera svensk välfärd och att stå upp för utsatta och svaga grupper i vårt land”.

Stora ord-men hur sker det då ”i verklighet”.

Kristdemokraternas valstrategier

Några kristdemokraterna har i dagens Svenska Dagbladet skrivit om en intressant fråga som tangerar även den svenska välfärden på ett mer konkret sätt än Sverigedemokraternas stora ord ovan. Nämligen i frågan om brottslighet och speciellt om bluffakturor som många av Sveriges företagarna har blivit drabbade av,minskande därmed deras både tro på ”systemet”,intresse och tid att fortsätta investera så att nya jobb skapas,samt samhälls tillit behålls. De skriver även om behov av bättre möjligheter för företagarna att få sina överklaganden mot myndighetsmissbruk eller myndigheternas odemokratiska praktik hörda,åtgärdade och institutionaliserade så att båda dessa avigsidor i det svenska näringslivet avlägsnas,till förmån för oss alla som blir hjälpta av nya jobb och mer skattepengar.

Sverigedemokraterna parafraserar min och min fd. Firma Vidorgs slogan om real förändring -real change- genom deras propagandistisk och generell tolkning om invandringen som skulle kosta mer än de ger det svenska samhället. Varför tar de ej upp då de kostnader som orsakas för invandrarna då de diskrimineras-säkert också av sverigedemokrater eller de grupper som tänker gammalnationalistiskt-etniskt? Varför skriver de ej om de samhällsstölder som jag/Vidorg blivit utsatt för,eller de försök för både bluffakturor och åtgärder från olika myndigheternas sida (skattemyndighet och rättsväsen mm) för att hindra framgångsrik företagsskapande som- om/då lyckat-skulle skapa nya jobb,generera nya skattepengar. Ej heller lyfter de upp den brottslighet som kristdemokraterna gjort i sin sakkunniga artikel ovan. Jag har själv blivit drabbade av båda dessa avigsidor som kristdemokraterna vill åtgärda,och har stor respekt för dessa politiker som verkligen bryr sig om de faktiska liv som företagarna lever i och inför,inklusive de förändringar som sker i och med den digitalisering som sker i teknologin.

Sammanfattningsvis: var finns den förnyelsestrategin som behövs ?

Stefan Löfvens S-dilemma är verklig. Likaså är det verklighet att de stora frågorna som DN-ledaren lyfter upp:

- integrationen

- jobben

- ekonomin

skulle behöva åtgärdas. Vad skulle kunna bli en praktisk förnyelsestrategi som skulle kunna visa vägen både på kort och lång sikt och om mottagen hos socialdemokraterna som det trovärdiga partiet som bildar stommen för den nya regeringen då den nuvarande visar endast negativa strategier- skulle kunna lösa även den frågan om Sverigedemokraterna lyfter upp på ett bättre sätt än dem (att långsiktigt skulle Sverige kunna göra vinster av invandring på ett etiskt bättre sätt än att skjuta praktiska arbetet ifrån sig till de fattiga närområdenas folk som SD-ledaren vill).

Jag har i mina tidigare bloggartiklar visat hur det nya vetenskapsparadigmets flerdimensionella människo-och verklighetssyn skulle kunna stödja socialdemokraternas grundläggande vision om jämlikhet,jämställdhet och frihet. Det nya paradigmet ser ej fakta,känslor och värderingar som skilda ting eller sakförhållanden ifrån varandra då allt hänger ihop i ett utvecklingsmässigt skeende,enligt logisk-kausala principer. Genom detta handlar förnyelsepolitiken även om rationell argumentering,känslor som har grund i sakförhållanden-ej propagandistiska sakinnehåll som talar mot forskning och den etik som vunnits hos människor i de samhällen som lämnat krigiska hanteringsätt bakom sig i sin samhällshistoria (ävenom de är ej färdigbyggda än och historien är ej slut än).

Ett litet bidrag från förra socialdemokrat som jobbat både på gräsrotsnivå som med de stora frågorna i sin forskning och skrivandet/bloggande på nätet vilka bidrag dock ej tyvärr uppmärksammats eller lyfts upp i media eller SAP-politik.

FF- förnyelse i fokus-strategi för SAP

1. regeringsfrågan-dilemmat: Stefan Löfven kan fortsätta jobba med rödgröna-partier. Eventuellt kan Kristdemokraterna komma i fråga? Sverigedemokraterna kan indirekt fås stödja den nya regeringen genom att lösa deras stora invandringsfråga genom fler-stegsstrategi nedan:

2. Skapa ”mer diversifierad invandrarbidrag”: en generell del bestående av SFI-stöd men med bonusbidrag för förkovran och eget ansvar. Samverkan mellan AMS,studieförbund,näringsliv och utbildningsinstitutioner. Typ dels som Vidjekorg gjort i sin UIA-förenings-,V.BON-nätverksskapande-,Veumatchning-arbetsskapande- och Vidsol-de arbetslösas databas-projekten. Dels-angående

3. Flyktingar: ”flyktingpeng-konstruktion”: flyktingar skulle ges bättre incitament att utbilda sig,flytta ut från flyktinganläggningar (som kostar),söka och skapa jobb dels i sina egna,etniska nätverk,dels genom att jobba som utvecklingsagenter/ambassadörer i sina kontakter med sina fd. Hemländer och ev. betalda av näringslivet eller i egna firmor. Villkor-sverigedemokraterna-vore naturligtvis att de inhemskt födda svenskar är mindre avundsamma och diskriminerar mindre och att såväl brottslighet som myndigheternas missdåd lagförs och åtgärdas genom bättre lagar,samhällsetik och praktik. (för min egen firma Vidorg är det troligtvis för sent nu då har knappt tillit kvar för att fortsätta firman-skapa den på nytt-här i detta land-men detta kan jag ev. åtgärda om den nya regeringen behöver mina tjänster som intern konsult för att effektivisera dessa olika departement-det som Allians-partierna har sin negativa inställning/likgiltighet/icke-fungerande omvärldsbevakning missat eller ej velat sköta).

Vad väntar vi på – som röstberättigade väljare,som etiska medborgare som vill ta ansvar om världens brister i omvärlden och om den möjlighet för en real förnyelse som finns-på en ny,vetenskaplig grund som kunde användas även i politik och för vilken det finns redan många nya tillämpningar för-ävenom inte hittills diskuterade i svensk media fast indirekt redan praktiserade såsom t.ex. i priser hos SJ eller för bilbeskattningen mm.

Titta framåt, tänk positivt-strategiskt, ta ditt ansvar var med att skapa en ny värld.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.