You can translate my blogg with Googles help :)

lördag 23 mars 2013

Valfrihet,ansvar-en människorätt,behov eller ideologisk slöja?

SvD/Ledarspalt:”Skadestånd till de steriliserade”,Lö 23 mars-13,av Paulina Neuding som ovan: ”Kalla det vad ni vill,men det är konkurrens”,som ovan,av Maria Ludvigsson SvD/Brännpunkt:”Valfrihet hjälper inte inför döden”,som ovan,av Bo Göransson och Anna Hedborg

Valfrihet,ansvar- en människorätt,behov eller ideologisk slöja?

Det är sällan man har "fullstjärnepott" i sitt dagliga tänkarliv. I dag tycks det ha blivit så. Först-under min tidningsutdelningsrunda på natten då såg en dekal som någon vänstertidningsabonnent hade på sin dörr.”Djur inne-rädda oss vid fara”.Dekalen gav mig anledningar att fundera på mitt alternativtänkareliv såsom det gestaltats till och med i mitt liv i Sverige sedan invandring som gäststuderande i augusti-69.Den andra stjärnstunden då läste i Svenska Dagbladet artiklar ovan. Sällan har redaktionen lyckats så bra som i dag.

Den första artikeln-Paulina Neudings-handlar på ytan om en social orättvisa som bemöter avvikande minoritet av transpersoner. Hur myndigheter tolkar lagar så att de frånskrivs en fundamental rättighet att kunna välja bli en förälder. I exemplet som Paulina visar i sin träffsäkra analys hur en transperson-av lagens både innebörd och dess uttolkare-tvingas frångå från sin vilja att bli en förälder. Ett behov som eventuellt kan räknas in i de grundläggande rättigheter som andra refererade artiklar ovan talar om: individers rätt att välja jobb och medborgarnas rätt att välja vård och omsorg inför sin död. Dvs.om fundamentala sociala behov och utformningar av det sociala livet i dess dimensioner av familj,arbete,existensvillkor inför livets slutskede. Av hennes artikel framgår även ramvillkor för lagstiftande-hur det är ej tankeskärpa,semantik eller kännedom av det faktiska livets möjligheter som talar för eller emot önskvärdheten av vissa samhällsformer som definierar lagstiftning,utan socialpolitiska hänsyn. I filosofin-ett av mina intresseområden (endast så-blev ej yrke eller meningsskapande jobb på fullvärdiga existensvillkor då är sk. alternativtänkare)-var det bl.a. Karl Marx som skrev om detta. På vilka grunder samhällslivet gestaltas och sker-faktiskt-fast ytan säger annat (”frihet”,”rättvisa”,”jämlikhet”).Hennes läsvärda artikel väcker även frågan om vem eller vilka ska bära ansvaret för en rättvis tolkning av lagar för dessa slags personer som har minoritetsstatus och var går skiljelinjen mellan regeringen och juristerna. Indirekt tangerar detta även den politiska tänkaren Charles Montesquieus (1689-1755) skillnadsgörande mellan lagstiftarnas (se Riksdag),förvaltarnas (se Regering och ordningsmakt) och lagtolkarnas (se domstolsväsen) domäner. Politisk historia i sin tur har ju visat hur det sker och vad resultat blir/kan bli om dessa flyter samman-se typ fascismen,nationalsocialismen och andra tvångsutövarnas ideologier och politiska manifestationer. Paulina väcker således frågan-steg 1 i dagens reflektionssekvens om ansvarets villkor: REGERINGENs ansvar.

Maria Ludvigsson i sin tur väcker det andra steget i serien ovan: om STATENs ansvar då det gäller att utforma sociala villkor som befrämjar jobb (arbete).Även hon har intressanta,sociala iaktagelser. Hur en markering kan definieras som en skvätt av värdighet till den som måste köpa motståndarens problemformulering. I sitt exempel lyfter hon sedan upp hur Arbetsförmedlingens monopol kunde avskaffas eller arbetsmarknadspolitik och lagstiftning utvecklas genom att ta lärdom av hur man gjort i Australien. Hon ser att Sverige kunde tillämpa och ta sig an de fördelar som Australiensisk arbetsmarknadspolitik tillämpar och lyfter upp 4 steg i detta. Innan jag ska kommentera dem- dvs. ytterst frågan om statens ansvar i jobbfrågan-den andra fundamentala dimensionen för varje individ eller medborgare-nämner jag kort de brister som hennes diskussion har med begrepp.

Först-om begreppet arbete. Jag antar först att Maria Ludvigsson menar att jobb är detsamma som valt,meningsfullt arbete. På sätt och vis en högerpartistisk inställning för samhällslivet som blandar ihop samhällets uttalade vision med dess faktiska innebörd. Den som blivit bemött med etniska och andra fördomar kan intyga att hennes samhällsbygge sker ej på kunskapsgrunder. Sedan begreppsligt: att förmedla arbete och att skapa arbete är ej detsamma. Jag har själv erfarenhet av detta då jag ville skapa nya jobbformer i min V.BON-plattform (skapa arbete för individer med invandrarbakgrund i min firmas kontaktpool; förmedla arbete som en privat partner (som samhällsentreprenör-företagare) i en förening (UIA-Uppsala Internationella Akademiker 1990-98) som skapade en institutionell,alternativ forum där arbetsgivare och arbetssökande kunde mötas i mer informella sammanhang än i Arbetsförmedlingens byråkratiska miljöer (hade erfarenhet av detta i min 6 månads arbetslöshetsarbete,som dock ej ledde till arbete trots visade framfötter: 2 mindre utredningar som kunde ha använts i lagstiftningen i området för nya och bättre villkor för arbetslösa om vilja därtill funnits hos AMS eller regeringen).

Den andra,begreppsliga skillnaden som borde göras då man skriver om detta-jobbskapandet-är att konkurrens på marknaden och att driva på marknaden är två olika saker. I tredje artikeln nedan lyfts upp detta i en några meningar,men jag kan poängtera detta mer kraftfullt då även själv blivit lurat eller orättvist behandlat i detta hänsyn-statens bristande ansvar. Bo Göransson och Anna Hedborg nämner att det är mer problematiskt om företaget (som fungerar på välfärdsmarknaden-se mitt V.BON-fall ovan-ett försök att kunna etablera sig med nya tankar och sociala praktik) går med förlust. Mina långsiktiga,strategiska investeringar-skedda med egna pengar,utan starta-eget bidrag eller EU-projektpengar- visade ej vinst på kort sikt. Därav skattemyndigheternas felaktiga tolkning och konfiskering av gjorda investeringar då de tolkar marknaden snävt,med korta tidens vinstsyn. Uttryckt på ett annat sätt som jag tog upp i mitt senaste försök att lyfta upp mitt meningsskapande arbete för det nya vetenskapsparadigmet i min uppsats om långtidsprojekt SINUS hur Uppsala Läns Landstingsråd ser sitt handlande i frågan om produktivitetsfrågeställningar hos landstinget: det är skillnad mellan vinst och samhällsvinst. Det är skillnad mellan att fungera på marknaden-såsom det utformas i dag- och att driva,utveckla,marknaden för att den ska fungera bättre och med större sociala rättvisa. Fallet Vidorg är ett skamfläck som eventuellt mött outtalade uppföljning utomlands och intresse utomlands för hur skapa bättre villkor för innovatörer och systemförnyande och grundforsknings fou. Skapa lagar som befrämjar rättvis konkurrensvillkor (se tidigare debatter även om Konstitutionsdomstol-hur vakta väktare),jämlikhet på kunskapsskapande (här i fråga mellan gällande vetenskapsparadigmet och det nya som är begreppsligt vidare).Marias förslag på regel 3 och 4 kan därmed vara värda att diskuteras.

I regelförslaget 3- skriver hon om önskvärdheten att anpassa summan som följer jobbsökaren efter hur anställningsbar vederbörande är. Det ger bäst betalt att förmedla arbete till dem som står längst från arbetsmarknaden. Hur myndighetspersoner kan tolka detta ser med fakta i handen med alternativtänkaren som skriver detta. Med förutfattade meningars glasögon,eller rädslan av att en konkurrerande företag tar form och blir aktiv på konsultmarknaden eller i tankesmedjor som driver politikförnyelse,av oförståelse,kanske av ondska? ”Djur inne-rädda vid fara”-dekal gav mig anledningar att fundera i min dagliga rutindelande i dag. Är det jag-alternativtänkaren-som uppfattas som djur av omgivningen ett ursinnigt försök att bli etablerad som företagare ”mot alla odds” då spelreglerna inte följs eller som tänkare som respekterande vetenskapens grundläggande princip efter sökning av sanning då ifrågasättande,empiriska data ger anledningar till det men möts av omgivningens sociala villkor och förutfattade meningar? Eller ska jag betrakta omgivningen som djur- en planet där jag skapar en ny,existentiell identitet av Avatar of Synthesis-för att kunna skapa mening i mitt liv? Människor på den femte rotrasen som tänker med motsatstermer såsom teosofins grundare Helen Blavatsky skrev om (teosofi- en vishetslära där kunskap-grundade i andra aksiomer än dagens vetenskapens och vishet förenas- min strävan att skapa ett nytt vetenskapsparadigm går i europeiska filosofilinje-att skapa existensvillkor diskuterande filosofi- men samtidigt även på anglosaxisk grund med betoning på empiri och hypotes/teoriformulerande)? På en viss utvecklingsnivå? Ja- jag anpassar mig till er- men gör ni likadant och tar lärdomar av vad jag skriver eller ger. Etiskt sett: även jag måste leva-ej endast överleva. Jag är inte benägen att driva frågan om orättvisa kunskapsskapande-villkor till skadeståndskrav eller till Europeiska domstolen. Det kan man nog ej heller göra om Regeringen,inklusive Staten fattar inte vad det är frågan om.

Sammanfattningsvis ang. Marias bidrag i frågan om ansvaret och statens roll. Hon lyfter upp det viktiga,andra momentet-om arbete men går inte riktigt till botten i frågeställningar. Kanske pga sitt eget,högstatus-liv som första klassens medborgare med rätt etnicitet eller skyddade erfarenheter i samhället som grund?

Hur gestaltas ansvarsfrågan sedan i den tredje artikeln ang. välfärdsmarknaden och KOMMUNENS ansvar gentemot medborgare? Bo Göransson och Anna Hedborg har skrivit ett intressant artikel med många ”tankenötter”.Eftersom denna bloggartikel skulle bli intellektuellt för krävande (lång,många frågeställningar,svårt att fatta den röda tråden-liknande min nämnda universitetsuppsats i Ekonomisk Historia C-nivå (egentligen projektarbete mellan 1990-2012 men sådant väntas ju inte ”på denna nivå” såsom examinatorn utryckte det) som blev refuserad just pga dessa drag),ska jag lyfta upp endast några frågor. Författarna lever och tänker på det gällande vetenskapsparadigmets grund. Detta bär drag av aksiomer som tas för givet. Synen att det är självklart att ömsom använda begreppet individ och person som ett och samma begrepp,vilket är ej fallet i det nya paradigmet där med individ menas själs-medvetande (som överlever den fysiska kroppens död) och person,som bestäms i relation till dels existensmedvetenhet (hur individen fokuserar sitt liv: genom sina sociala roller-typ arbete,social status,lönenivåer osv),dels av den fysiska,unika kroppens beskaffenhet. Det paradigmatiska smyger in även i deras diskussion om ekonomi,marknad,och vinst. Den nuvarande ekonomiteorin är grundad på en viss syn av värdeteori,som implicit (förgivet,samtidigt) innehåller en viss syn på begreppet individ och person,samt synen på medborgare. De skriver: ”Vår person och vårt språk har reducerats till ekonomiska relationer: att vara köpare och säljare,konsument,kund eller ägare. Inte ansvarstagande medborgare”.Enligt mig är detta en förenkling av det kausala sambandet mellan språk och filosofi och mellan ekonomiteorin och sociala roller. Jag är själv ett motexempel: jag tänker annorlunda,definierar annorlunda begrepp och grund för en ny,bredare (i den mening att den tar an empiri som dagens fördomsfullt tänkande majoritet av forskare ej gjort än) vetenskapsparadigm. Jag kan ta ansvar på den nivå som omgivande,fördomsfulla samhället tillåter mig att göra det. Jag är ej reducerbar till omgivningens roller.

Låt oss se några exempel. Angående skolan blandar författarna korten: att förmedla kunskap och att skapa ny kunskap är två olika saker. Se diskussion ovan om vilka konkurrenter tillåts på skolmarknaden. Ytterst är frågan: var går gränsen när samhället blir fascistiskt? Märker man det med detsamma,eller måste några först lida,undanskuffats och dedrövats medborgarstatus med myndigheternas beslut som varken ser skogen för träden eller reflekterar om sitt eget etiska ansvar. Angående företagens etableringsrätt på välfärdsmarknaden. Räknas universitet som del av detta? Att den tex formulerar tankar om välfärden (se mitt förslag på ny samhällsmodell i mitt nämnda SINUS-projekt som nedtystades ännu än gång trots frågeställningar om nytt vinstbegrepp-samhällsvinst-eller frågor om hållbart budgetsystem som kunde lösa de problem som begreppet produktivitet möter i den offentliga sektorn såsom i LUL-lanstinget i Uppsala),kan uppfattas som intellektuell vakthund i samhället och givande nya förslag till politiker (se mina talrika förslag härvid: NMEP-flerdimensionell tillväxtpolitik,reformförslag att förnya Euron med hjälp av min nya,flerdimensionella ekologiteori (skapad i en uppsats i socialantropologi vid Uppsala universitet 1980,vilket hindrades att bli allmän intellektuell egendom av avundsjuka medstudenter).

De skriver även om landstingspolitiker som inte riktigt stämmer. I min nämnda,senaste SINUS-uppsats (refererad ovan) lyfte jag upp olika sätt att kategorisera olika partiers syn på produktivitet i landstingsrådens handlande i sina ledande roller. Visst kunde de handla ännu bättre-därav kunde de ha fått hjälp om min uppsats hade blivit godkänt och diskuterat i media vilket sedan påverkat politiker att formulera om spelreglerna i samhället ang. välfärden. Författarna beskriver hur etableringsrätten skulle ges till de företag som bärs av en idé eller är professionella-att de skulle ges företräde borde funderas i ljus av både språket och uttolkare svävar inte i deras intellektuella värld?

Se fallet Vidorg. Konkurrens har ej fungerat på varken marknaden,i media,vid universitet,i näringslivet då det gällt systemförnyande verksamhet. Jag vill inte gå så lång som att säga att planeten är ”människoapornas värld”,men det tål att tänkas hur djupgående är demokratirörelsen i tex.våra västliga demokratier. Lyckligtvis har folk vaknat och lär vakna ännu mer då ”lemmeltågaktig politik” fortsätter. Lyckligtvis är en del av media öppen för även alternativteoretiker och författarna-typ Paulina,Maria,Bo och Anna orkar att driva saker framåt. Förhoppningsvis tar de dock ej illa upp om de blir kommenterade av en alternativtänkare med sina nya utgångspunkter som kanske-just i möjligheten att kunna reflektera gentemot accepterade författarna även själv så småningom kommer upp i samhället? Om ej före då kanske på dödsbädden då?

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,socialentreprenör i firma Vidorg (firman passiv tv.)

tisdag 19 mars 2013

M.O.-solution to the Cyprus-crises?

SvD/Nyheter/Cyperns kris:”Unik krislösning ger nya problem”,Ti 19 mars-13,av Therese Larsson

An opportunity to introduce the M.O.-derivate instrument to be used in Cyprus-crises?

The ongoing crises in EU and its financial market has catched Cyprus-the small,divided island state in the EU-community. The EU-part of the Cyprus has short of money in the state budget and is forced to get new loans from EU and the IMF. Other EU-states will give required first aid-10 billion Euro-if the Cyprus sets up an onetime tax on the bank accounts between 6.75 percent (for deposits lower than 10-20.000 Euro) and 9.9 percent for greater deposit accounts which have more spared on the bank accounts in the Cyprus banks. The made EU-proposal has aroused the masses who are afraid that their financial buffers are now confiscated with the tax and thus leading to minor demands on the market and lowered confidence on the public officials competence to manage the crises in Cypros. Those who has EU-wide focus-mostly economists and politically interested-are afraid that this onetime tax on the banking deposit account will be the strategy even on other EU-states. This could be very dangerous to the continued possibilities to handle the crises as people would take up their savings from the banks and thus making it much worse to handle the required new social-economic reforms in the crises-states such as Spain,Italy,Greece,Ireland etc. The European wide change to the growth would be postponed further-the crises would be ongoing state in the EU.

What could be done then? The latest revision proposals state that it would be socially more fair if only those who have more money on the deposit accounts in Cyprus would be taxed. Maybe so,but this could not solve by necessity the needed growth problem. Others say that EU-wide introduction of euroobligations should be used to monetize the needed crises for the Cyprus-state and its lack of money in the state budget. This could be also a manageable social gesture,but would it by necessity lead to the needed growth or social-economic reforms in the island state where the money market has found an easier waterhole for money parking because of lower taxes or better conditions for the financial investors. What to do if the needed,short time solution becomes a good social gesture but erodes the longtime confidence of the people in the whole EU? Could it be other ways to handle the Cyprus-crises-and by that-even give an example how to go further on other EU-states-EU-wide?

As an alternative thinker and social entrepreneurial consultant I think this is an opportunity to refer to my own,new M.O. (Management Option)-derivate instrument. I created the instrument in 1990,reading newspaper when making a bicycle tour to the nearby river to take on the swimming bath. How could I handle these big projects which were collapsed economically when handled by short time perspectives? I got the idea to my new instrument,which I tried to sell on the market. First sending press-release 900605 to the Swedish agency,then having a minor announcement on the bigger,local newspaper Svenska Dagbladet Tuesday,14th may 1991.The market didn't show any interest to my tree doubled secured,new kind of derivate instrument. My later writing on the Webb,on my own webbpages where I described the instrument and compared it to other,current solutions,woke neither any comments or contacts. In my opinion-as the crises imploded later in 2008 and stated the global crises,the market hadn't have this kind of crises at all if it would have used my new instrument. But-let the history be left in peace-how could the EU-wide crises,the rest result of the former global one-be handled now if the proposals above-from the high leaders of EU-COMMUNITY- want solve the situation-neither on the short or longer perspective. Have I now courage and integrity to maintain my confidence on my M.O.-instrument as a way to solve the Cyprus-crises on an a creative way,when myself robbed here by local officials of my company investments as it had been the market who had failed,not me? What kind of solution could be done if using the new instrument of M.O. ?

I'll make my proposal in three steps and at the same time analyzing the made proposals.

1. Cyprus-state could have the made EU-decision as a starting point. Instead of taxing the deposit account by the proposed percentages,the taxes could be lifted as a made M.O.-options,collected to the local M.O.-fund.

2. The state could give following assurance: if the accepted growth-projects (see below) want give profit above the given percent (project overvalue),the lifted tax-options would be paid back by the state with the percentages (lower for M I-kind of M.O.-options,higher for M II-kind which could be selled further on the financial market AFTER the project begins to show positive results over overvalue) plus average deposit rent on EU-wide deposit accounts. The results would be positive to both the state-give time to start new growth-projects and/or make new social-economic,needed reforms-and to the savers and investors. Guaranting the minor savers and giving opportunities to the financial investors. As the M.O.-instrument has a special kind of combination of the different functions of insurance,investment and loans (project seed money)-with its institutional fairs quaranting results socially (savers want lose their money as options are insured during the project time) and the economically as the options are not sold at all (for M II kind options,for investors) if the projects are not showing results over the projectvalue (the concept of M.O. is even shown in the company logo for the local,Swedish company Förmedling M.O.)

3. What about growth-projects? The usage of M.O.-instrument in the current Cyprus-crises would be an introduction of the new kind of financial instrument on the both financial market and politically,but would it solve the needed growth- a condition without which any,longterm solutions for the EU-crises want materialize? Let thats why the Cyprus-state open an open offers-platform for different kinds of growthprojects. The best,2-4 of these could be used on the M.O.-solution of the crises. Let me-as a philosopher-theoretically interested-propose what could these kinds of projects to be,by comparing the kinds with my new causal theory in Theoretical Philosophy (presented in my first version of the thesis-as a student- where I created the grounding ideas for the new paradigm of science,1974):

a. causal step: between project a and b. Project a could lead to project b (cause-effect).As an example building projects: what about new tourism flats in Cyprus-state owned for older people visiting and using different kinds of health care for their health,sent and confirmed by other EU-state health officials?

b. causal path: this kind of projects could be combinations of building,infrastructure investments,better conditions for SME-companies,for different kind of social investments in local,democratic institutions etc.- a local kind of many-dimensional NMEP-growth spiral-a proposal for a new kind of thinking about growth which I made in a student paper in social planning when studying the subject here at the Uppsala university. The idea was accepted in 1981 as an Appendix in my course paper.

c. causal frame-level: this is a kind of macro-level project. As such could be mentioned my proposal for the new model of public sector- Partially Marked Directed Public Sector (PMDPS-model)- which has features of both the leftist (on solidarity) and right wing party emphasis (on incitements),but is not an eclectic product as grounded an a new,many-dimensional view of Man. It? flex-price solution could possibly be used fe.in setting up the rents for "health-flatts" above,and-if founded to give a new kind of state budget-solutions accepted EU-wide?

The selected growth-projects could be either selected one of the kinds above,or-why not- a combination of all by stages: first begin with a-kind,then evolve to b-kind and in the end-lift the M.O.-solution to the c-kind.EU and IMF-officials talk much about ”structural reforms”-but want give clear blueprints how to do it. Here is the recipe from an alternative thinker who haven't got any positive flows back-yet-on his investments when pushing the market to a new direction and believing on the company vision of the new paradigm of science even if not discussed by science or media thus giving the people an opportunity to handle themselves and accept new kind of positive and more fair solutions. Analyzed by concepts of physics the M.O.-solution is a quantum-like solution: either you accept and try it,or not. Analyzed by economic history: the creative solution can be understood as a kind of Schumpeterian solution-with creative destruction-but the current situation in Cyprus is already such a one and my proposal for a M.O.-project kind solution is only showing an alternative way to handle such a kind of situation,made by the EU-leaders and market together. If my proposal would solve the crises and show a way forward even for other states,it would be fair to get a minor percent of the shown results back for the creator.

Locally-in Sweden-the taxing bureau could then roll back its unfair decision when nullifying made,longterm company investments-as they could say that company is now "on the ordinary path" when selling it´s solutions,thus given them and even the local officials in the court of Kammarrätten a social way out. Even the Swedish taxpayers would win by this as the Vidorg private company could be now accepted on the market and start its life on an ordinary way,giving jobb opportunities and accepted as a company,not blackmailed or marginalized by ethnic strategies on the closed market,using old kind of instruments which have not been successful in the new,global market economy,which needs now new kind of theories and solutions based on these.Saying this,what do you say?

Lasse T. Laine

philosopher-social scientist,social entrepreneur and company builder for Vidorg and other private companies in Sweden

söndag 17 mars 2013

Räcker meta-analys på nyheter?

SvD/Brännpunkt: ”Fler kunniga redaktörer behövs”,Sö 17 mars-13,av Anders Mellbourn

Räcker meta-analys på nyheter ?

Anders Mellbourn-prefekt vid institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet- har skrivit en läsvärd artikel om tidningsvärldens både dagsaktuella och historiska problem i den nya tidsålderns medielandskap.Han lyfter upp teman om förändringar och förändringshastigheten på nyheter,om tidningsvärldens strategier att möta både ökade kvalitetskrav i sin kamp om nyheter mot tv,radio,satelliters infoförmedling och internets kakofoni och om ständigt förändrande nyhetsflödet och om lönsamhetskrav. Han beskriver hur tidningsvärlden reagerat historiskt på dessa förändringar,och hur man anlitat olika kvalitetstekniker för att utvecklas så att läsarna altjämt vill följa deras nyhetsförmedling.

Hans analys av tidningsvärldens problem ter sig för mig-med min filosofisk-samhällsvetenskapliga utbildning (även med mindre kurser i mediakunskap) och mot min mediaintresserad samhällsentreprenörskapsbakgrund-som en förträfflig beskrivning av de centrala problemställningar som tidningsredaktörer brottas med varje dag.Jag avundas inte deras sits.Den dagliga jakten på uppföljningar som är så uppskruvad att de ska ge ut kommentarer med detsamma-redan innan de egentligen fått veta ”vad som hänt” i relation till det nyhetsutbudet som tränger sig på i medielandskapet- eller kunna värdera förmedlad info och ur den sålla fram kunskap som gör skillnad och följer lagar om personlig integritet fast allmän intresse skulle kräva eventuellt mångsidigare belysning.Sistnämnda innebär ju samtidigt balansering på den tunna linan: hur trängande får analyser bli för att inte stöta bort makthavarnas gunst och de viktiga,personliga nätverkskontakter?

För att visa,att jag skulle ha gjort nyhetsanalysen annorlunda-med mitt alternativtänkareperspektiv,förmedlande både annorlunda upplevelser,annorlunda info,och annan kunskapsgrund än dagens härskande (som bildar rationalitet för det ”lemmeltåg” som dagens politiker ger utryck för-se mitt förra blogginlägg)- gör jag nedan en annorlunda analys än Anders Mellbourn.Hans centrala teser om

* nyhetsparadoxen : ”problemet för medborgarna i det moderna informationssamhället är nog faktiskt att allt nu är så tillgängligt att det i längden blir otillgängligt”, om

* den missförstådda relativitetsteorin som relativiserar allting : ”nyhetsvärderingen kan och ska inte vara densamma överallt” och om

* scop-berättelsens grund: ”klokhet och mod för att fatta att det förhatliga redovisningskravet och den enklaste händelsenyhet någon undantagsgång till och med kan vara viktigare än den egna framgrävda nyheten, för att slutligen betona

* kravet på journalistisk kvalitet- det som sägs bilda grunden för tidningsredaktörers existensberättigande (att de får resurser,bekvämlig arbetsmiljö,dräglig lön för sitt bekväma liv i stället för att tex. springa i trapporna,nattetid,som tidningsbud för att distribuera tjockare och tjockare tidningar,för att sedan-om ork och resursjakt tillåter- ägna sig åt för analys av nyheter och skrivandet av personliga inläggsanalytser på webben som ingen tycks läsa då inga,officiella kommentarer av det nya,kreativa nyhetsinnehållet?

Anders har skrivit bra,gjort både beskrivande och funktionellt inriktad förklaringsanalys,men jag anser att själva problematiken- se fyra punkter ovan- kunde ha vunnit av en fördjupare analys än det gängse ropet på kvalitet och effektiviseringar som möter läsare även i andra sammanhang. För mig-se min nyhetsskapande och värderande bakgrund ovan med beskrivning av min tvärvetenskapliga utbildning och samhällsentreprenörsengagemang för att väcka intresse för mitt livsprojekt med det nya vetenskapsparadigmet- räcker detta dock inte.Hur går jag då till väga för att skriva en annorlunda nyhetsanalys än Anders? En analys som är både dagsaktuell,lyfter upp dagens teman med tex näthat (fast tvärtom: i nätkärlek i stället),problematiken med personlig integritet kontra allmänintresse,samt om bevekelsegrunder för politikernas handlingar ang. de visioner (eller bristen på sådana) som förmedlas i nyhetsförmedlingar.För detta ifrågasätter jag dessa fyra punkter ovan och skriver om ett annorlunda sätt att beskriva dagens medielandskap.

Anders Mellbourns förnämliga debattinlägg har följande fyra,centrala tema som han dock lyfter upp för schematiskt eller konventionellt enligt mig:

* Förändring- han kunde ha använt även ordet eller begreppet förnyelse vid sidan av förra. Konkurrensen från de nya nyhetsförmedlarnas- radios,tv:s,satelliternas,webbens sida-har ju inneburit även förnyelse,ej enbart förändringar på tidningsvärlden.I näringslivets senaste trend talas om viktigheten av att göra läsarna,intressenterna,delaktiga i både flödet i sociala medier som i lyftandet av intressanta ämnen som kunde ge sedan impulser för att utveckla befintliga produkter och tjänster vidare eller tom skapa nya sådana.Förändring betyder ej nödvändigt detsamma som förnyelse.Som jämförelse kan nämnas tex sjukvården,vars förändring beskrivs i en avhandling som trendutveckling liknande industriell produktion.

* Kvalitet och nya sätt att höja den-som Mellbourn skriver som bra om- måste enligt mig vägas gentemot problemrelevans.Här kan man ställa frågan: är tidningsvärlden faktiskt så mycket intresserad av ifrågasättande,nya tankar och perspektiv,eller beskriver och lyfter den endast upp sådant som de flesta redan tredmässigt anar eller talar om? Om senaste förändringar i modevärlden,om nya tekniska egenskaper i olika produkter,om kommande val där demokratin tycks vara nöjd att vandra i lemmeltågarnas väg? Jordens överlevnad kan kasta ombord dylikt.Jag undrar om mycket av ungdomarnas intresse för dels utomparlamentariska aktioner eller nedkrävning i sin egen lilla värld kunde förstås som försvarsreaktioner då man själv tycks inte kunna påverka? I den stora världen spelar ju makthavarna de konventionella spelen och i de kulisser som massmedia beskriver sedan som ”nyheter om vad som hänt”- det gamla positiviska spöket på väggen då det skulle gälla att undersöka vilkas berättelser trängs bort eller få ej komma till tals i dessa demokratier.

* Han skriver om nyhetsparadoxen- se ovan min beskrivning av detta.Jag skulle värdera detta annorlunda än han.Ej mot mängden info varifrån kunskap ska sållas,eller värdering av källor och integritetsfrågeställningar,utan om fokuseringsintresse för förnyelsens kärna.Behovet att lyfta upp problematikens relevans för alla,i alla sammanhang.Det vill säga försöka abstrahera fram nyheter som lyfter på tapeten de strukturförändrings-och förnyelseaktioner som borde uppmärksammas.De berättelser som ifrågasätter våra nuvarande värderingar,nuvarande kunskaper,de politiska val som skett och sker.Som exempel: är alliansregeringens arbete för Sveriges ekonomi och helhetsmässiga framtid (fysisk,social,ekonomisk och kulturell miljö) kongruent,samstämmigt med dagens vetande och ifrågasättande? Se: inget stöd för nya vetenskapsparadigmet vars dialog och alternativa,empiriska data skulle behövas för att skapa grunden för nya innovationer,typ i fler-dimensionellt tillväxtprogram,nya slags infrastrukturbyggen,radikalt nya sätt att skapa jobb för att nämna några punkter som jag lyft upp i mina tidigare blogginlägg vars innehåll förtigits officiellt men påverkat i smyg utan att dess skapare krediterats.Är regeringens arbete tom i farozonen att hamna i historiskt bakvatten-stillastående-då kaptenen skulle gira och vända båten för en ny kurs för att komma till framtidens land och nya landvinningar (detta undrar även dagens ledare i samma tidning- se PJ Anders Linders intessanta ledare ”Vänstervind i reträttens spår”).

* Jag är inte intresserad av att stanna på enbart funktionella analysperspektiv.De kunde kompletteras med strukturförändringsperspektiv och analyser.Om det tex. går att lösa jobbproblematiken med gällande ekonomiteorier,eller behövs det ny,mer utvecklad värdeteori för att komma vidare? Är karaktären av framtidens jobb kategoriserbar med samma slags tänkande som i dag: beskriver produkten eller förmedlade tjänsten med dagsaktuellt innehåll eller eventuellt som en framtidsinriktad process i stället-typ utbildningslön- vars produkter kommer till i framtiden? Enligt mig är det ej heller frågan om gruppen a-ej ens gruppen b,c,...n utan om världen- kan den överleva då konflikten fördjupas mellan de mänskliga samhällen och omgivande naturen.Behövs det en ny,fler-dimensionell ekologiteori-ja,kanske tom. en ny tolkning av den gyllene regeln där kristendomens eller andra religioners personfokusering ej räcker längre i dagens värld där kvantumfjärilar påverkar skeenden långt borta,i alla jordens länder?

Ett exempel:Se gårdagens EU- krislösning för Cypern.Lösningen tangerar även skeenden i Ryssland som är ej ännu medlem i EU.Uppfattar Rysslands ledare detta nu som påhopp som ger krigiska känslor-som försvarsreaktion- och påverkar för deras framtida militära investeringar,eller är beslutet förankrat i samtida förhandlingar eller öppningar för att få Ryssland att bli medlem i EU och därmed en av beslutsfattarna i den nya Europa som tycks behövas för att kunna överleva de motsägelsefulla budgetar som EU-ledningar levererar? Med detta menar jag dels det historiska skeendet som tidningen beskriver ang. jordbruksprogram och deras andel i EU-budget (se Sanna Raymans läsvärda ledare ”Framtiden odlas inte i jordbrukspolitiken”),dels kontrafaktiska förhållandet med nedskärningar kontra tilläväxt för att lösa den sk. Finansiella krisen.Mot sådant,och sådana gemensamma problem kan nyhetsvärderingar ej stanna i relativiserarande berättelser-däremot kan dagens kunskaper och perspektiv relativiseras i referens med de ramar som gäller i dag-tex. bestående av den förgivettagna synen på verkligheten och människan fast det finns data som ifrågasätter och otalika.gemensamma problem världen över vars lösningar kräver nog förutom nya kunskaper även nya sätt att skapa jobb,värdera info,värdera och definiera etik,samhällsmodeller mm.Behövs det även ny medvetenhetskapande,med nya nyhetsperspektiv för att starta och upprätthålla alternativt handlande så länge som tid nu finns kvar för sådant-innan fönstret eller innovationsluckan stängs och redaktörerna får sitta kvar i de unkna rum som blir resultaten av nuvarande synen på tillväxten och lönsamheten?

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,samhällsentreprenör i firman Vidorg (firman passiv fn. av kända skäl och bestående samhällsstrukturer)

torsdag 14 mars 2013

Nu rasslar det i penningkorgen !

Nu rasslar det i penningkorgen- kommentarer tillbaka på dagens komment om EU

ref. Inkomment epostmeddelande om en komment från Disqus nätet om Gunnar Littmarck´s komment,To 14.mars-13.

Eftersom jag uppskattar Gunnars svarskomment och anser att han förstår hur det kan vara viktigt för att visa att dialog-möjligheter är fortfarande öppna i dagens Sverige,publicerar jag här hans komment.Han är en av dessa positiva människor som fortfarande tror på dialog-möjligheter,på argumentativ diskussion i vänskaplig anda,och jag hälsar hans komment också som en öppning på min bloggverksamhet.Kanske flera tar vid nu stafett-pinnen och får paradigmdiskussionen att lyfta?

Här är hans komment och mitt svar på den:

A new comment has been posted on Strategy questions on paradigm change work

”On Thursday, March 14th, gunnarlittmarck said:

Om politiker förvaltar resurser bättre än de som skapar resurserna ska skatten vara 100%, om inte lägst möjligt. När det gäller skattefinansierad forskning är det ett dyrt skämt.

Sverige lägger årligen 2miljarder på klimatforksning med stöd av CO2-hotet, men inte en krona satsas på det enda som har potential att minska fossilenergianvändningen. Det enda som minskar utvinningen av fossil energi är billigare energisystem då mänksligheten så snabbt ökar sin förmåga och vilja att använda energi, många konflikter beror enbart på höga eneregipriser.

Kolutvinningen har ökat från 3miljarder ton/år 2000 till över 7miljarder ton/år redan och spås av EIA öka till 13miljarder ton/år under 2030:talet. Ökningen från 2000 till idag motsvarar 2000 stora kärnreaktorer.

  Det som gjort att USA som inte skrivit på Kyotoprottokollet nu har lika låga CO2-utsläpp som 1990 trots stor befolkningsökning och ekonomiskt tillväxt, är skiffergas, inte sol&vind. Kina, Indien, Ryssland och Sydkorea bygger redan nya kärnkraftverk GenIII med pasiv kylning och konstruerade för att klara härdsmälta utan utsläpp av radioaktivaämnen, på samma tid och till samma kostnad som kolkraftverk. Därför kommer dagens kolanvändning så småningom plana ut men inte tack vare Sverige eller EUs skattefinansierade forskning eller svindyra kontraprodukiva klimatkrig. Jämför ITER med de 30:tal andra fusionsforskningsprojekten, vad gäller resultat och kostnad. Se HUGO som lades ner efter bortslarvandet av en miljard skattedollar, då Craig Venter redan löst uppgiten för småpengar.

Lösningen är att aldrig finansiera forskningsprojekt dirrekt utan sätta upp tävlingar med etappmål. Det skulle såklart dagens akademiska forskning ogilla starkt, ty de vill ju ha trygga artbeten med minst möjliga resultatk´rav, men gynna skattebetalarna mest. Forskningsgrupper skulle bildas globalt och delta i olika tävlingar, där skulle enbart deltagarnas förmåga värderas. Jag skulle kunna räkna upp område efter område som skulle gynna mänskligheten om politiker fick mindre makt. När det gäller EU så borde politikerna nöjt sig med att skapa slimmade regelverk, byråkrati och frihandelsavtal. Att EU med största sannolikhet spricker, är ett resultat av politikers övertro på sin förmåga och deras metod att flytta makten till byråkrati och NGO likt FN, IMF, mfler.

Jag skäms å mänsklighetens vägnar, alla tidigare högkulturer har gått under efter att ledarna allt mer fjärmat sig från verkligheten, nu är det Västeeuropa som står på tur, detta blir allt tydligare.

Mvh Gunnar ”

Mitt svar på ovan,skickade via Disqus nätet och publicerade även här:

”Uppsala To 14. mars-13

Hej Gunnar,

Tack för din komment som jag fick till min epostadress,förmedlad av Discus.net Jag ska inte försvara politikerna.Jag har tidigare försökt påverka till förnyelsen av Soc.dem- partiet från gräsrotsnivån genom att vara med tex. att föreslå ett nytt partiprogram (skiss 1985 då var med som ordförande i den finskspråkiga s-föreningen här i Uppsala) och senare till utvecklandet av skol-politiken ca. ett år sedan då försökte igen bli inlemmad i partiet men förgäves. Inga kommentarer,ingen tack från partiets kansli för skickade nya förslag. Inga kommentarer heller på mina tidigare bloggförslag hur fixa jobb,reformera Arbetsförmedlingen mm.

Angående bidrag till ny forskning med skattefinansiella medel till universitet mm. myndigheter.Detta kan vara en möjlighet,men mycket beror på vilka är i ledningen.Har dem samhällsengagemang,tvärvetenskaplig utbildning, helhetssyn på behov av ny forskning.Enligt mig har dem ej det.Jag tror att jag skulle ha kunnat påverka posititivt om jag fått jobb som fou-sekreterare i Vinnova el. dylikt då sökte jobb där.De fyller vakanser beroende av dels skaffade titlar,dels av rätta kontakter och image,ej om tillgång till nya,ifrågsättande tankar eller ideér.Det är min erfarenhet.Jag har ju försökt lokalt att komma med tex. i cancer-fou nätverket mellan Umeå-Uppsala universitet i fråga om healing-fou,men inget intresse.Jag lyfte upp frågan i deras initierande,offentliga möte i Uppsala ett par år sedan.Universitetsfolk känner jag redan.De är utbildade i det gamla paradigmet och stänger vägen för mig att komma upp-om jag inte stänger av mina kreativa sidor eller frånsäger mina tankar som kritiserar bestående,gällande teorier,vilket jag inte gör.Alltså vägen stängd-mina uppsatser blir ej godkända och det blir ingen högre examen.

Utöver politikerna kunde du ha skrivit om myndigheterna.Myndighetsfolk har tex. av mig stulit mina akkumulerade,strategiska investeringar i min firmaverksamhet,vilka medel jag rivit av mina matpengar,ur ursinnigslös sparande i kläd-nöjes-rese mm. utgifter,genom att ta lån och investera en del av mindre arv från mina föräldrar. De förstår nog att de gjort fel,men av rädslan att förlora sitt ansikte kan ej ge efter och rulla tillbaka sina orättvisa beslut fattade i skattemyndigheten och godkända i kammarrätten.Så jag få gå vidare bland dessa samhälleliga grunder.

Du skiver om energin som ett viktigt fokusfaktor.Enligt socialantropologin är detta en viktig faktor i utvecklandet av samhällen och kulturer.Du kunde enligt mig även kunnat skriva om infrastrukturbygge,om byggandet av bostäder, om hur man definerar arbete och meningfull sysselsättning,hur välfärden mäts och definieras.Jag har själv som sanningssökande student i min egen skriftserie "Moments of Oneness" presenterat idén om helium-kärnreaktorn -energialstrande device som-om det skulle bli sann och börja fungera-skulle betee sig som hjärta,utan att använda radioaktiva ämnen-varken fission eller fusion.Inga kommentarer som vanligt. I mitt NMEP-tillväxtprogram-en flerdimensionell syn på utvecklingen i både ekonomiteori och i samhällsbygge,skulle transportsektorn fungera med flygande bilar-dvs. med gravitationen.För alternativ boende finns redan sol-och vind-samt vågenergi i sikte.Jag har några tankar till hur man ev. kunde alstra energi lokalt utöver dessa,men det får bli annan gång för det,i andra sammanhang.

Sammanfattningsvis: energifrågan borde diskuteras från flera aspekter än hur man utvinner kol,eller bygger kärnkraft samt från synpunkt av flera samhällssektorer (ekonomi,politik,socialt,kulturellt-samhällets relation till naturen- hur vår välfärd ska definieras och mätas samt att det ska tilldelas till allas fördel enligt positiv ömsesidighet).

Tack för din komment Gunnar

Mvh Lasse T. Laine ”

Några femmor för EU-långsiktighet

Några femmor för EU-långsiktighet

SvD/Brännpunkt:”Se inte EU som nollsummespel”,To 14.03.13,av Staffan Nilsson

Staffan Nilsson-ordförande i Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén EESC, har skrivit ett intressant och läsvärt inlägg om det politiska tillståndet i dagens EU.

Hans polemiska inlägg handlar om bristen på långsiktighet i de pågående politiska förhandlingarna som dagens nationella politiker och deras utskickade representanter i ministerrådet och Europaparlamentet sysselsätter sig med.Dagens rop att fixa den finansiella krisen och dess efterföljande resultat-ökad arbetslöshet,ej genomtänkta nedskärningar,och bristande intresse för långsiktiga,strategiska satsningar- får ej skymma det som var meningen med hela EU-bygget.Att skapa en ny helhet för europeiska samarbetet,där summan är större än de nationella staternas inbetalda insatser eller flöden.Han visar att svenska politikers vision om tex. att EU-budgeten ska innehålla större satsningar för forskning och innovation spelades bort för att vinna lägre nationella inbetalningar i det gemensamma nollsummespelet.

För mig som alternativtänkare som skrivit tidigare om EU,om de möjligheter som krisen ger att pröva nya tag och visioner,är detta inget nytt.Mitt rop på stöd för det nya vetenskapsparadigmet har ljudit förgäves-inga kommentarer av media eller politiker.Kortsiktigt avvaktande eller kanske nollsummespel-förväntningar.”Ge oss allt först,sedan får du något tillbaka”. Men kreativiteten fungerar ej så,ej heller mellanmänsklig solidaritet.Visa mig den kreativa tänkaren som förmår intressera större cirklar,om visionen om strategiska satsningar på innovationer och fou stannar vid tankefel (som Nilsson visar två stycken av) eller lemmeltåg för de bestående tankemönstren och vädjan på auktoritetstro (du ska ha rätt titel först,innan vi börjar diskutera om dina nya tankar-typ).Visst,man kan stupa i sittlåglönejobb,men den gemensamma kakan blir knappast större om alla gör likadant: man har ej lärt vid sina universitetsstudier vad den positiva ömsesidigheten är för något.Spelteknorater härskar- nollsummespel är dagens ord och vägen blir ? Ja,vad då? Lemmeltåg i rätt riktning,med dagens mode,ledda av kortsiktigt tänkande och slockna visioner?

I går blev jag medlem i nätverket Internations.org.-ett nätverk av de som flyttat ut från sina födelseländer och bor på olika håll i denna jord.Frågan som man fick besvara vid sitt inträde var bl.a. ”hur definerar du ditt intresse för detta globala nätverk”-dvs. vad har du att bidra med? Jag svarade att dels är jag någonslags tredje generations invandrare (farfar från gamla,egentliga finska området till Karelen,området vid ryska gränsen,far och mor tillbaka då de fick flytta från sin hembygd efter kriget,och jag till Sverige som gäststuderade som sedan stannat kvar),dels är jag intresserad av att sprida kunskap om det nya vetenskapsparadigmet som jag skapat grunderna för som sanningssökande studerande i filosofi.De tänkta,nya tankarna,deducerade ur den nya,grundläggande strukturen i det mer omfattande paradigmet,innehåller ju frön till en positiv förnyelse globalt.

För mig är EU-samarbetet dess bärande idé-det som även Staffan Nilsson arbetar för.Till skillnad från tidigare tänkarna (?) är EU för mig dock endast mellanstation på vägen till den globala förnyelsen.Konkret kunde vägen framåt mot detta fjärran mål bestå av följande (se även mina tidigare blogginlägg):

* reformera euron: för vad-för ett system där enskilda ländernasinsatser blir till beroende på utvecklingen i deras respektive länder. Hur: genom ett nytt,fler-dimensionellt budgetsystem där bärande tanken består av ett hållbart budgetsystem.Jag hade ett intresse att redovisa första stegen för sådant system i mitt senaste akademiska arbete,men så ska man ej göra vid universitetsuppsatser var svaret,så får driva fram mitt alternativtänkararbete dels här (driva marknaden på politikens och medias område,eventuellt uppmärksammade av intresserat näringsliv),dels i egna,privata reflexioner vid läsning av tidningar eller tittandet av tv-program då fou-tid blir minimal i brist på resurser och rättslags sociala forum.Varför: genom att grunda dylikt,nytt budgetsystem på mina nya teorier-tex. i ny värdeteori i ekonomisk teori eller ny,fler-dimensionell ekologi-teori-visa att det nya paradigmet kunde ge mer.Stannar de folkvalda politikernas tal om satsningar för nya jobb,innovationer mm. samhällsreformer i vackra tal,samtidigt som de själva håller sig i makten-just genom sina vackra tal? Dylikt-sk. negativ reciprocitet där de mindre bemedlade får betala för dessa välmåendes stora nollor-räcker inte för mig.Så nästa punkt:

* sök strategiska utvecklingsalternativ för framtiden: för mig är detta intresse att ha positiva kontakter med såväl ryssar,amerikaner som kineser.Om det nya vetenskapsparadigmet kunde innehålla frön för nya slags infrastrukturer,nya slags,globala teknologiska samarbetsprojekt där det blir frågan om att lösa de svåra kriser somgäller globalt (klimatkris,fattigdom,kulturellt-sociala kriser som tar uttryck i religiösa kriser eller motsättningar mellan privilegierade och undaskuffade grupper i olika länder på grund av det gällande ekonomiska systemet (dvs. dess grund i ekonomiteori och den syn på människor som den förmedlar eller tar för given och bygger sedan på), blir det ännu mer tankefel om

* politiska slutsatser stannar i dagens värld: att se EU som nollsummespel för nationella intressen.Jag vore intresserad av att få Ryssland med i EU,skapa rättvis handel med jordens fattigare länder,samarbeta med kineser och USA för att skapa en ny typ av grund för global handel (se mina tidigare inlägg om ny typ av lånestruktur för Världsbank,mitt nya derivata instrument som man kunde använda i tex. EU-projekt där EIB är delaktig). Men lösningar för positiva resultat står ej i interna strukturer-varken i Sverige eller annanstans- att olika grupper suger ut varandra i väntan på positiva resultat.Historien visar att det blir inga positiva resultat av sådant samarbetsklimat eller samhällsstruktur,snarast tvärtom: marginalisering,fattigdom,tal om särintressen.Den mänskliga historien ska väl visa uppgång och gå i upplysningens väg?

Hur skulle jag då kunna sammanfatta detta inlägg och ge tips för snart mötande EU-politiker? Se krisen som möjlighet att prova något nytt.Bidra med era kontakter för att inlemma dem som hålls utanför.Se ekonomin med nya glasögon-alla behöver ej nödvändigtvis ögonoperationer för att se klarare vart vi är på väg.Hållbarhet är mer än mätningar med pengar: bryggan mellan mjuka värden och hårda (pengar) kan överbryggas med nya,bättre teoripraktik och genom det slags strukturella reformarbete som det ger anledningar till.Och slutledningsvis: en snabbkurs i filosofins historia skulle vara bra för dagens politikerna,även eu-vid.Min Vidorg kunde sedan utvidga ramen ytterligare.

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,socialentreprenör

firmabyggare i Vidorg-privatkoncern/ tankesmedja (firman passiv tv. av kända orsaker)

söndag 3 mars 2013

Folkaktion för förnyad rättvisa-fortsättning

Folkaktion för förnyad rättvisa-fortsättning

SvD/Brännpunkt,Sö 3 mars-13: ”Dags för en författningsdomstol”,av Tuve Skånberg,Caroline Szyber,Otto von Arnold

Det glädjer mig att politikerna vaknar och hoppar in i fortsatt diskussion om förbättrandet av rättvisan i Sverige.Författarna ovan har skrivit en mycket bra och reflekterande debattartikel om behovet av att stifta ett författningsdomstol i Sverige.Jag ska kommentera deras förslag nedan.

Deras övergripande tes är att kristdemokraterna anser att även i Sverige bör man inrätta en författningsdomstol för att förbättra medborgarnas skydd och garantera deras fri- och rättigheter.

De argumenterar sedan vad dylikt skulle konkret innebära för landets medborgare.

Stärka fri-och rättigheter för enskilda så att då lagar stiftas och tolkas ska deras innebörd granskas vid behov av Författningsdomstolen: att de stämmer överens med grundlagar,EU-direktiv.På förhand-innan lagar skrivs; och vid tolkningen av lagar efter deras stiftandet i olika fall av domstolars beslut och i myndighets föreskrifter och i deras tillämpande.- Deras argument saknar hänvisning med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter,som - enligt mig-skulle också ingå i argumentations beskrivningen.

För det andra,anser de att dylik domstol skulle stärka maktdelningen i det svenska samhället där maktmissbruk på översta nivåer av hävd endast blivit förknippad med politiska former av regleringar.- En utmärkt idé att det skulle bli möjligt att granska politiska beslut med juridisk granskning också.En folkaktion-som min som har små chanser att bli hörd om den inte når den ”kritiska,politiska massan” (kanske nått nu,då författarna,politikerna,skriver denna artikel?)-skulle härmed få stöd av juridisk expertis? Se min aktion och dess exempel i mina tidigare blogginlägg: första är nu avklarat utan att någon part förlorat ansiktet och jag-den drabbade- fick endast lida känslomässiga och mindre ekonomiska störningar i mitt liv.Det andra återstår:skattemyndighetens beslut med nollställandet av mina akkumulerade,strategiska investeringar som inte visat positiv resultat ”då marknaden (dvs. människorna) ej varit mogen och jag fått driva den framåt med mitt bloggande bl.a. och integrerad vägran att acceptera det skedda.

För det tredje:Ett mer enhetligt rättssystemskulle bli resultat av stiftandet av den nya Författningsdomstolen, hävdar författarna.Enligt dem kan en lags grundlagsenhetlighet-enligt RF II kap,14 §- i efterhand prövas av en domstol eller myndighet när frågetecken uppstår i ett konkret fall,sk. Konkret normprövning.- Utmärkt,men jag tvivlar dock litet,då författarna skriver inget om den nya domstolens institutionella utformning.De hänvisar till behovet av expertis.Jag antar att de med det menar juridisk expertis? Därmed är det dock ingen garanti att de är tex. sakkunniga på olika samhälleliga omständigheter under vilka medborgarna lever typ nya svenskar eller marginaliserade människor.Enligt mig borde dylik expertis också granskas av ett Råd där olika samhällssektorer och representanter borde ingå-av tex. fria föreningar,facket,kulturliv,media,enskilda ,ifrågasättande rättskämpar (dissidenter) och alternativtänkare.Och av sk. vanliga människor.

Ta ett hypotetiskt exempel: Man kommer ev. att stifta en ny lag om organdonationer,som säger att organ ska kunna tas av döda och dödsförklarade om väderbörande ej har antingen motsatt det genom att ha uttryckt sin annorlunda vilja (i donationsregistret tex) eller om det finns starka,samhälleliga skäl att ifrågasätta att vederbörande var vid sitt uttryckliga beslut i sina sinnes fullständiga bruk.Anta att någon politisk person manipulerar tolkande läkare att ta organbeslut just på senare grunden-dvs genom social status,ev. påtrycknings-eller andra relationer mm. Med vilken människosyn fungerar dylik lag? Knappast på någon fler-dimensionell syn på människan-att hen kan ha en själ-medvetande som överlever den fysiska kroppens död och återföds så småningom i en ny,fysisk kropp,för nya föräldrar? Dvs. dylik lag ger starka incitament att hålla kvar den gällande,materialistiska synen på människan (reservdelssyn) som stöds av det gällande vetenskapsparadigm då det vägrar att sätta sina grunder för granskning och förnyelse i ljus av ifrågasättande,alternativa,empiriska data (sk. anomala data). Om det skulle vara personer i Författningsdomstolens Råd som kunde visa att dylik syn-om den fick stark stöd i omformuleringen av den nya lagen och den andra-alternativa,gällande synen som orättvist trängt undan den nya skulle lämna det öppet för dylika påtryckningar och därmed sämre lag-hade dylik domstol bättre förutsättningar att sköta sitt viktiga beslutsfattande.Om man endast litar sig på rent juridisk expertis,finns faran av att den nya Författningsdomstolen blir endast en av dessa fina potemkin-kulisser för rättvisan.

I principiellt viktiga fall-som i min kamp för det nya vetenskapsparadigmet-har jag ju fått kämpa förgäves för mina fri-och rättigheter då samhälleliga institutioner i Sverige har ej fungerat.Varken i vetenskapssamhället,i politik,i media,i näringslivet eller kulturlivet.Den sociala verkligheten med dess två bärande principer: ”hand handen tvättar” och ”tror ej att du är något”-med dess auktoritetstroende (att status mm. hänsyn tas som argument mot nya tankar) eller cynism (bry bara om dig själv,fast det är frågan om behov av fast värde- och kunskapsgrunder för alla samhällen på jorden) har fällt hittils ”domen”. Att orättvisa som drabbat mig och rörelsen för att utveckla ett nytt vetenskapsparadigm-har fått fortgå.Med de konsekvenser som vi alla nu lider av: det finns inga nya ekonomiska teorier som skulle ha behövts för att häva pågående krisen eller reformera partier,euron,eller den globala politiken för att nämna några exempel.

Det kan även tänkas att i extraordinära fall kunde man lämna öppen möjligheter för folkaktioner: om ett visst antal människor lämnar in sin ansökan att ta upp ett fall till Författningsdomstolen, bör den göra det och i samband med det,lyssna vad det förslagna Författningsdomstolens Råd har att säga i dylikt.Genom det kunde man stärka politikens område: ej endast formell demokrati,utan den fungerande,faktiska.Jag är också stolt för Sveriges tradition av öppenhet och demokrati och anser- dels tack vare egna erfarenheter- att den kunde bli bättre.Det finns inga sakliga skäl varför den kunde inte bli det,hävdar jag såsom författarna som hänvisar med sina referenser hur det skett utomlands.

Ytterligare punkt vore att ta upp sk. Tjänstefels-paragrafen eller lagen som reglerar det till en förnyad granskning: behöver den omformuleras,ev. rullas tillbaka till tillstånd som varit innan eller annat,tex. ersättas av en ny lag om rättvisans integration tvärs över lagstiftningsfältet (se min hänvisning ovan till FN:s mänskliga rättigheter,barnkonventioner,flyktingskapets andemeningar mm).

Jag sammanfattar min diskussion och fortsättning av min tidigare folkaktion för förnyad rättvisa: Författarna har skivit en utomordentligt bra debattartikel som kan dock utvecklas vidare med bl.a. mer detaljrik diskussion om den nya,föreslagna domstolens organisation.Undertecknad lämnar här sitt förslag för sådant i form av tvärkompetens Råd,som skulle ge sin syn innan Författaningsdomstol gör sina beslut i aktuella frågor.Jag hoppas med mitt fortsatta blogginlägg att aktionen för förnyad rättvisa rullar vidare och får även nya deltagare från andra samhällssfärer.

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,socialentreprenör,koncernbyggare i Vidorg-gruppen (tv. passiv med resultat att inga nya arbetstillfällen heller..)