You can translate my blogg with Googles help :)

tisdag 31 januari 2012

Vägval för nordiska socialdemokrater ?

Rätt väg för socialdemokraterna i Norden?

Ref. DN/Debatt:Nu kräver den nordiska modellen nya lösningar,Ti 31 jan-12,av ledande partiledare för socialdemokraterna i Norden
PES/Party of European Socialists: A Renew-debate on The people’s voice: The road to social democracy in Europe,
http://www.pes.org/en/forum/renew/active-democracy/active-democracy-convention-reports/people-s-voice-road-social-democrac#comment-623

Bra att nordiska socialdemokrater kräver förnyelse i samarbete med varandra

Dagens debattartikel i DN ovan,ger ett intressant perspektiv hur trögt det är att få sin gräsrotsröst hört hos s-ledare här i Norden. Jag har bloggat nu drygt 2 år för att kommentera dagsaktuella,politiska händelser både i Sverige,Norden,Europa och världen,och presenterat mina förnyelseförslag för nya reformer,grundade i de grunder som jag skapat för att förnya det grundläggande vetenskapsparadigm. Inga kommentarer- ingen diskussion hos S-partiets ledare eller ideologer. Är det då frågan om min låga status här i Sverige,eller att auktoritetstroende skulle kräva att jag hade fil.dr-titel innan jag blev stämplat som trovärdig.Det är ju legitimt att en gräsrots-medlem försöker förnya sitt parti eller hur?

Man kan tolka det gemensamma försöket att nu,i dagens läge,lansera det samnordiska s-förnyelsekravet,efter att många S-partier i Norden har fått nya partiledare eller yngre förmågor-ett sätt att försöka nå ut bättre i ett läge då hela Europa har svårigheter.

Jag håller med att försöket att pressa ned löner vore en återvändsgränd.

Men jag ser inga radikala förnyelseförslag i DN-debattartikeln ovan,jämfört med mina gräsrots-förslag: ingen förnyelse av den generella välfärdsmodellen genom relativistiska begreppsstrukturer som skulle betona mer individens egna val (och därmed mer aktiv kunna påverka sin situation och få bättre balans mellan samhällsmyndigheternas och individens ansvar).

Ingen bredare syn på samhället.Här presenteras förnyelse av Nordiska modellen genom ”att bygga vidare på samverkan mellan politik,arbetsmarknadens parter och akademi för att förnya våra länders produktportföljer och ladda varor och tjänster med ett högre kunskapsinnehåll”.
Gärna det,men det räcker inte.För att tex. få tillstånd förändringar i attityder för att öppna vägar för marginaliserade människor såsom arbetslösa ungdomar eller invandrare eller människor med funktionsnedsättningar,eller människor i olika minoriteter.Här krävs även ny människosyn som utgår från djupare grund än portföljs-ekonomiserande tänkande eller elit-satsningar.

Läs gärna vad ungdomar skriver på Europeiska PES-forum (se länken ovan för min komment där).

Sammanfattningsvis

Norden har en historisk möjlighet att gå i spetsen för global förnyelse. Men det kräver bredare och djupare grund än det som presenterades i DN-debattaritikel i dag av S-partiledare i Norden.
Lyssna gärna mer på ungdomar,människor på marginal,alternativtänkare utan akademi-status.
Norden vinner inte-enligt mig-genom att antingen slå sig på bröst och framhäva sin framgångsrika väg eller tidigare val (ja,man har trängt undan grundläggande,ny kulturevolutionsskapande förnyelse drygt 40 år nu- är det svårigheterna i dagens värld som visar att nu skulle de nya lösningar som den grundläggande förnyelsen skapat ha varit i bruk,men tystats ned av de etablerade tänkarna och politikerna mm),utan dagens kriserlösningar kräver mer omfattande samverkande än i Norden.

Angående den formella demokratin och jämlikheten: visa detta även i handlingar.Ge tex tillbaka mina resulter som jag sparat genom ursinninglös sparande ur kroppen (anspråkslös mat,inga nöjen,minimala resor och klädköp mm) vilka sedan investerats långsiktigt i min firmas datorisering mm. Investeringar,men stulits av välfärdssamhällets myndighetspersoner,stödda av rättsmyndigheter (länsrätt,kammarrätt).

Här är texten för mina kommentarer-läs själv vad ledande S-politiker skrivit på DN

Min komment på DN:s sida

"Gärna nya lösningar i Norden,men bättre kan vi.Starta global förnyelse här,men blicka utåt också.Ge Vidorg utbildningsuppdrag hos nordiska s-partier (efter att ha återställt firmans resurser) då kan utmaningar vara djupare och bredare än här nämnda.Så finansierar jag själv paradigmförnyande fou,med kulturell förnyelse som resultat.Krävs det generationsskifte för s-politiker här för att kunna tänka på ett nytt sätt?"
Lasse T. Laine, 19:43, 31 januari 2012.

Och på PES-sida ovan

Commenting on PES-pages (Party of European Socialists)

Discussion on ”The people’s voice: The road to social democracy in Europe”

Sara Montinaroś debatearticle on

http://www.pes.org/en/forum/renew/active-democracy/active-democracy-convention-reports/people-s-voice-road-social-democrac#comment-623

My comment-623
Renewing Nordic and European Socialdemocracy-only ?
Hello.I commented just an debatearticle in the Swedish newspaper DN today,31.jan-12 where the leaders of Nordic socialdemocrats presented their view to renew the Nordic model.According to me the challenges are more than prented there.In order to manage a true "real change"-we need even cultural change,based on renewing the social totality,in all itś dimensions (economic,social,political,cultural and adaptating to the borders of Nature).The Nordic model could use the new kind of thinking of the new paradigm of science,itś new kind of conceptual renewing (fe. in using relativistic concepts when evolving the general wellfare model of society-se my DMOS/PMDPS-Partially Market Directed Public Sector-model with itś Flex-prices which orders better balance with society and individual responsibility according to me as an alternative thinker),not-as presented as a recipe for social and economic evolution in Nordic countries. Saraś discussion-as a young European socialdemocract/socialist is interesting and if I understood it righ,even on the lines of my view how to renew the socialdemocracy,based on the new view of Man,broader view of economic democracy and world scene.
I paraphrase Barack Obama here,but write a broader view for us socialdemocrats in the whole world: Yes,we can better- make a real change.

Copyright: Vidorg,Uppsala 2012

onsdag 25 januari 2012

Världen bekymrar-men handlingar ?

Riksbankens teser,LO's förmaningar,Swedbanks farhågor,Investor's bekymrade min och Vidorgś aktiva tillväxttrianglar

Ref.
SvD/Näringsliv/Nyheter:Räntan har begränsad makt,On 25 jan-12,av Cecilia Axelsson
SvD/Näringsliv/Världen:Ökande arbetslöshet jobbar mot Obama,On 25 jan-12,av Daniel Kederstedt
SvD/Näringsliv/Marknad&Börs:Europa bekymrar,On 25 jan-12,av Jan Almgren

Summary

This weekend is one of the most important ones for both the small,Nordic democracy of Sweden and the regional European Union.In Sweden: the Allians-government-coalition of midle standig and liberal-right,republican coloured parties must make a decision about the possible joining of Sweden in the new EU-financial pact-a regulatory framework for lifting both the trustworthiness of the common currency Euro and confidence that the institutions of EU can fix the needed economic politics to stabilize the financial markets in Europe and by that even globally.IMF-by collaborating with EU 's loans giving agency ECB-the European Central Bank- to the relief of those European countries which have been either in longterm economic troubles-such as Creece as a result of lavish internal loans or overspending of new rich-part of population- or Spanish, Ireland etc countries which have made overheated investments without longterm stratecies-sees the right usage of break and gas as a solution.More money to the stabilising funds and need of internal reforms which diminish the budgetdeficiencies and burden of accelerating state loans.The stipulated,new Euro Pact -the politically construction for economic new start,is focused by regulatory emphasis-the same tactics which was used in USA against the financial crises there,by the Obama administration.
Sweden has-over this acony to join the EU pact or not (traditionally Swedes like to go their own way because they are confident on better working budgetregulations considered with South European ones and don't like to be mastered by Central European institutions or the chief master of European Commission),even politically new situation where the strongest oppositional party of Socialdemocrats (near Democrats in USA,but with their own,more socially focused background near working class people) has lost their partyleader.In this situation- EU searching right solutions for solving the financial,social and political crises with economy in either free fall or in instability-the media publishes worried comments of public officials (by Riksbanken,the Swedish FED; by LO-labour union agency;by local big bank (Swedbanken) and the private equity firms (Investor).
In a kind of schumpeterian opposition to the various thesis of Riksbanken, waite-and-see politics of the Alliance-government,or social consciousness remarks of Investor-market followers-will the knowledge focused Vidorg-fight for it's Mega + perpective for global renewal and a new cultural evolutionary stage.Itś work for the new paradigm of science and itś various applications in different dimensions of social totality-a perspective which includes both new ecomic theories and models and various institutional and structural reformproposals- has a different approach.
By combination of internal and external collaboration with public institutions and the market and by lifting the possibilities of integrating the local,regional and global perspectives by joint usage of the new,theoretical proposals,and by globally focused ,possible high-tec projects if the schumpeterian ideas were shown to hold-the historical scene would be a new period of prosperity.By win-win approach,by collaboration,by global,joint forces the work for this end could and would be solved.The long-term project-and process view-paired with new reformproposals of Vidorg-could be the solution-the new ideas should and could be discussed in the open democracies as the end result-how to turn the market by right usage of both breaking and accelerating-the traditionall Keynesian approach-could be renewed by the new theories,perspectives and apps of knowledge company Vidorg,working with wide perpective for the global,robust renewall.
The writer of these lines,company owner and CEO,is searching this in his meta-motivated work.Possibly this will be politically favoured by local socialdemocrats,possibly by politicians
of EU such as Angela Merkel of Germany, and eventually by USA,which has also both internal and external troubles with high unemployment,high burdens of state loans and instability in the political life where the newest Deal haven't yet got solid support.Optimism,long term commitment and confidence-these are the focusing perspectives needed to day.

Riksbankens teser och LO 's utmaningar- hur lösa det

Som jag har skrivit tidigare,gillar jag SvDś debattsidor.Kanske även därför att i motsats till tidigare visad praxis från massmedia på -70 och -80-talet då mina skickade kommentarer kom inte upp till pressen och diskuterades (ja,jag förstår det-min låga status och tunn nätverk-hur skulle jag ha kunnat skapa det med mina anspråkslösa resurser),får jag nu mina debattartikel-kommentarer tryckta i digitala media-sidor.Kanske påverkar de sedan,kanske inte-såsom till reformering av Socialdemokratins kris i dag,eller den europeiska krisen,eller andra globala kriser som tycks utöka i accelererande takt (miljökris,hur finansiera framtidens välfärd då befolkningsstrukturen förändras,hur skapa positiva attityder gentemot inflyttande då dessa blivit tvungna för det av antingen politiska förföljelser i hemlandet,klimatkrisens härjningar,eller viljan att bli bättre bemött som människa än traditionella religiösa fördomar eller kvasi-politik).I dag hade SvD igen en glansdag: på en sida i Näringslivets Nyheter skriver man om både Riksbankens och LO ś bekymmer att regeringen och regleringar och lagar inte biter eller är bristfälliga för att lösa dagens kris: arbetslösheten.På samma sida berättas sedan även om interna belöningar (Sahlin kan få toppjobb) som utlandets intresse att ta över Saab's konkursbo (Vidorg avvaktar och eventuellt kommer med stöt senare).Det tas även upp andra tidens tecken på sidan: oljesektorn går dåligt,elpriserna väntas stiga,det dankas med Saab-museum i Trollhättan-som exempel på framtidstro.Ja,framtidstro och optimism-det är det som är hårdvara i dagens läge,och skulle betalas och premieras.Därav Vidorg's intresse att lyfta upp tunga spelares perspektiv här och analysera dem.

Riksbankens vice chef framställer flera teser vad kan och inte kan göras från Riksbankens perspektiv.Jag har tidigare i mina blogg kommenterat eventuellt samarbete med FI (Finansinspektion) och Riksbank.Tex i skapandet av SamVerkansRåd till R-banken.Här ska jag utveckla detta vidare i mina förslag på inre och yttre tillväxttrianglar- hur Vidorgś förslag-presenterade tidigare- kunde gestaltas då man försöker lösa dagens djupa problem.Dessa förslag-presenterade här-kunde även exporteras utomlands-både till EU nivå, fokuserande i USA som globalt.Får se om marknaden lyssnar eller avfärdar eller är tyst och trög-som vanligt.Kanke vaknar socialdemokraterna och fattar,kanske inte.Kanske går skattemyndigheterna med på kompromiss och medger sitt misstag och ger tillbaka firmans resurser så att den kan bli aktiv igen och börja få betalt-för sådana här nydanande artiklar som här eller för seminariesamverkan eller konsultingbesök mm.

Tes 1:
Då LO hade ett intressant förslag om sysselsättnings-mål för Riksbankens gästande vice-chef,säger hon att detta är ett mål som R-banken kan inte påverka,vilket är naturligtvis rätt om man jobbar med R-bankens nuvarande organisation.Ta här möjligheter: dels SVR-råd ovan,där tex fou-världen,näringslivet,LO,olika partiers och samhällsinstitutioner kunde diskutera och i kreativ dialog försöka vaska fram nya lösningar-jag anser att detta skulle nog vara möjligt-om inte-då får regeringen och Riksdag ändra stadgarna.Detta har ingenting med R-bankens oberoende att göra.

Tes 2 :
Dels talar Barbro Wickman-Parak om realistisk debatt.Att R-banken kan med räntan bara påverka en del av arbetslösheten som beror på konjunkturen.Att ”räntevapnet” inte biter på strukturella problem då det är regeringens finans- och skattepolitiska mm. Politiska beslut som biter på sådana problem.Även detta är sant sedd från dagens organisation av R-banken.Vidorg har förslag här på intern tillväxttriangel: en organisationskonstruktion med institutionella tecken.
På vänstra sidan M.O. Börs(er),höger sida FI,omvända triangeln nedåt R-banken.
Då M.O. Börsens arbetsvektor gentmot R-banken skulle handla om utdelningar-dels hur en del av M.O.vinster skulle kunna fylla lokal ESSF-fond (se min tidigare diskussion om detta på EU-nivå som en del av mina funderingar hur reformera euron)-dels hur R-bankens nya ränta-för nya tillväxtprojekt som delvis finansieras på lån från fonden ovan-med ny slags samhällskontrakt-ränta
(dvs. företag som investerar så att det uppstår nya arbetstillfällen,får lägre ränta för investeringar,och ev. Även lägre skatt för en viss period- M.O.instrument skulle fungera perfekt för sådant här då här skulle det inte vara frågan om ”spekulativa investeringar” (ja ser redan nu att VPK-re jublar- ja,välkomna till förnyad röd-grön regering) kunde användas här.Detta har ej heller ingenting med R-bankens oberoende att göra,snarare att det gäller kreativiteten att hitta nya slags ”räntevapen”.
M.O-kraftlinje gentemot FI kan bestå av uppföljning: FI kunde följa hur MI och MII-typer av M.O.derivataoptioner delas/säljs på marknaden (dvs. bland investerare,respektive folket).Armada av M.O.börs underleverantörer- M.O. Franchisetagare i olika brancher och områden,redovisande till M.O.-divisionens Förmedling M.O.-firma,skulle inte heller vara något problem.Problem ligger här hos statens skattemyndigheter och rättsväsen,som inte förstått det hela med det macro-förnyelsprojekt som det nya vetenskapsparadigmet handlar om.
Krafaxeln mellan R-banken och FI skulle handla om uppföljning av den nya,lokala ESSF-fonden-att lånebufferten skulle vara tillgänglig för nya tillväxtprojekt och reglerad så att bufferten inte blir för anstängt (jmf här IMF:s syn på EU:s ESM-fast det är skillnader här: deras syn handlar om konjunkturbekämpning,Vidorgś om strukturella förändringar,som vice-R-chef ser som ett problem att befatta sig med.Inte så med Vidorg-kunskapsbanken).
Om jag vänder blicken uppåt-i interna tillväxttriangelns regelmässiga sida (sådant som politikerna och marknaden i dag sysselsätter sig med i sin hantering av EU- och finanskrisen),blir samarbetsparnern Riksrevision och andra motsvarande myndigheter.Kraftvektorn mellan M.O. Börs och Riksrevision skulle handla om strukturella lärdomar från olika M.O.-tillväxtprojekt för statens del: hur dem kunde tas tillvara från synpunkt av strukturella kvalitetsmått tex.Kraftvektorn mellan Riksrevision mm gentemot FI skulle handla om budgeterade skattepengar till R-banken används samhällseffektivt.Eftersom kraftlinjen mellan Riksrevision och Riksbanken går via den mitten sittande Regeringen,kunde R-banken inte hävda att deras oberoende rörs.

Denna nykonstruktion handlar alltså att LO 's ”sysselsättningsmål” går att tas in om R-banken organiseras annorlunda,i samarbete med en annan,oberoende aktör Vidorg som har-som samhällsentreprenör- även en kunskapsbank-profil (det är det som tar tid att hämta in,korsbefrukta och sedan få ut på marknaden då myndigheter inte riktigt hänger med och media följer John-marknadens statustänkande,och politikerna har svårt att öppna sig för nya perspektiv som kunskapssamhället producerar som i det här fallet med uppkomst av nytt vetenskapsparadigm).

Jag ska ta upp nere den andra externa tillväxttriangeln gentemot regional och global marknad.


Swedbanken bedömningar kontra finansministerns verktygslåda

Swedbanken bedömer det ekonomiska läget annorlunda än Alliansregeringens finansminister Anders Borg.Då Borg-enligt SvD- uppfattar att det är frågan om kraftig inbromsning,har S-banken en annan bedömning.De räknar i sin prognos att styrräntan sänks ytterligare-att den ligger på 1 % mot slutet av 2012- och att export och industriproduktion faller med utökande arbetslöshet som resultat.De varnar R-banken och regeringen: om man är för snål i sänkande av styrräntan och håller för hårt i plånboken-dvs. I finanspolitik-då blir läget mörkare än regeringens prognoser.Delvis håller jag med-förutsatt att man använder nuvarande verktygsarsenal och perspektiv på tillväxt.Men-tänk om marknaden fungerar och att myndigheter ställs till svars och Vidorg får rättvisa-att ovanbeskrivna,nya lösningar-M.O-börs (dvs. M.O.derivata instrument diskuteras och bedöms och om det uppfattas positivt tas i användning enligt demokratiska spelregler som inte instränker sig dels på mänskliga rättigheter för alternativtänkaren att få ut sina tankar och produkter,dels äganderätten för sina innovationer utan statliga konfiskationer)- tas tillvara (du noterade uppkomst av nya arbetstillfällen ovan i M.O.-franchisers).

Investor som ekonomiförnyare- förlamad av framgången eller

Det är intresant att läsa hur de som lyckats i tidigare decennier-vilket resulterat i uppkomst av ett finanshus av Wallenbergarnas mått i Sverige- bedömer den uppkomna situationen på finansmarknaden.Investors vd Börje Ekholm är bekymrad och varnar för att problemen blir långvariga.Det glädjer mig att ändå lyckas dem att göra vinst och kan dela utökade utdelningar för sina aktieägare.Men-var är den strukturella insikten? Om Europa faller,då faller även Sverige och världen blir påverkad också.Investors portföjder skulle i sådant skenario inte hålla hur länge som helst med positiv utveckling.Vad har man således för alternativ för en långsiktig,positiv utveckling?


Vidorg' s tillväxttrianglar- internt och externt

Då jag har ovan berört Sveriges lokala marknader och nyorganiseringsmöjligheter för R-banken och tillvaratagandet av LO 's krav på sysselsättningsperspektiv genom att kräva att marknaden fungerar bättre (att M.O.-konceptet bedöms och tas tillvara)- Vidorgś komplettering av LO's syn genom både nya organisationsinsatser,nytt skatteinstrument (samhällskontrakt) och nya former av Riksbankens räntor,parad med användning lokalt av den form av fonden som behövs för att få tillstånd och stabilisera finansmarknaden bättre än framförda,enkla regel och straffinstrument-tar jag här upp den externa tillväxttriangeln som jag beskrivit i mina tidigare blogg.

Se min diskussion om DMOS-modell på välfärden.Då alla mer utvecklade länder befinner sig i samma social-ekonomiska ram med likartade trender (strukturella problem i ekonomin,socialt som tex. I demografi med ökande antal åldringar och bristen på folk i den sk. Produktionen,men samtidigt arbetslöshet där AMS-politik uppfattas med det gamla perspektivet med matchning och diskussion om jämviktsarbetslöshet (i stället för full sysselsättning-socialdemokraternas perspektiv)
kunde DMOS-modellen finansiera välfärden bättre än det görs i dag.
Om detta kombineras med NMEP-tilväxtspiral av fler-dimensionell tillväxt där samhällsplaneringen uppfattas fler-dimensionellt och fler-sektoriellt,kumulativt stimulerande varandras utvecklande (se transporter,boende,skola och omsorg,åldringsvård mm) kunde även sådan politik exporteras och tas tillvara både regionalt och globalt.
Den externa tillväxttriangeln skulle alltså vara frågan om Sverges samarbete med andra,externa aktörer: EU och globala institutioner.Denna kunde säkert kunna tillämpas även tex i USA,där jag redan tidigare gjort bedömningar att deras president Barack Obama skulle ha kunnat fortsätta sitt New Deal- projekt angående Hälsosektorn med dess fortsättande med M.O. HC-optioner.Deras innehåll skulle blidka Republikanernas motstånd och göra dem positivt inställda då alla skulle vinna på dylika nya produkters existens på USA-marknaden.

Vidorgś andra-M.O-division-kunde därmed även skapa(vara med att skapa) globala tillväxtprojekt.
Det kan naturligtvis vara så att jag är allldeles för vild tänkare här,då jag innoverat om helium-typ av kärnkraft (alfa-projekt),om fler-dimensionell dator (som tycks fungera entydigt- Intel är redan på spår tillika som IBM att konkretisera visionen-beta-projekt),det här med flygande bilar togs ej upp av GM,men kanske ett globalt nätverk som kunde Fenix-likt födas ur Saabs-ruiner-gamma-projekt),lokal produktion av energi på ett annorlunda sätt än hittils-finns den möjligheten (delta-projekt),användning av healing-dvs. Mental energi-i hälsovården (omega-projekt).Framtidens ungdomar är säkert ännu mer "vilda",och jag är bara 64 snart.

Vad väntar vi på?

Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör (Vidorg-firman är tv. vilande på integritetsskäl).

Copyright: Vidorg Uppsala 2012

söndag 22 januari 2012

Inför Davos-mötet 2012

Vad är roligt för mig? Frågetecken och diskussionsämnen för tungviktarna i Davos-mötet

Efter att jag äntligen fått tag igen på en makroteoretisk kursbok från lokala stadsbiblioteket
(lånade den tidigare under sommaren men pga annat fick lämna den då tillbaka utan att ha hunnit läsa genom den helt- Klas Fregert,Lars Jonung: Makroekonomi-teori,politik och institutioner,3.
Upplagan,Studentlitteratur,Lund 2010),började fundera igen för förnyelsen av makroekonomin.

Märkte att det finns en given rollfördelning mellan Riksbanken och Finansdepartementet (regeringen).Riksbanken tar enligt författarna hand om penningpolitiken-genom att reglera penningmängden som mått.Finansdepartementet om finanspolitiken genom reglering av budgetunderskott och statsskuldens andel av BNP.

I det här läget är det intressant att märka att EU:s föreslagna nya Finanspakt anknyter till finanspolitiken genom att försöka ge noggrannare kriterier för budgetunderskottet (högst 0,5 % av BNP) och statsskuldens storlek (högst 60 % av BNP,eller att om den överskrids ska amortering ske med minst 1/20 del årligen-var det nu så det skrivits,kan ev. missa i detaljer här).
EU-finanspakt har alltså motiv att skapa stabilitet på EU-nivå,så att EU förmår hävda sig i internationell,global konkurrens på så sätt att tex. finansiella marknaders kriser slår inte slumpmässigt eller orättvist mot svagare ekonomier,eller kontrafaktiskt motverkar positiva konjunkturutsikter.

Nu uppstår från min sida en frågeställning.Räcker det här? Dels är hittils använda krisåtgärder rätta medel på lång sikt-dvs. skapar de ramar både lokalt och på EU-nivå för hållbar tillväxt-hållbar tillväxt definerad fler-dimensionellt (fysiskt gentemot naturresurser,socialt-ekonomiskt genom att lösa tex. befintliga sociala problem i lokala medlemsstater och gemensamt i EU).Jag skulle svara nej.Hur göra då?

I min alternativtänkargärning med förslag och framställandet av grunderna för nytt vetenskapsparadigm-och dess tillämpning i ny ekonomi-teori (genom ny värdeteori-se SINUS 1990), ny fler-dimensionell ekologi-teori (sk. Strukturmatris-teori,i min Rappaport-uppsats-tilltänkta C-D-nivå uppsats i socialantropologi,1980) tog jag som utgångspunkt samhällstotalitetens förhållande till naturen.Enligt mig ger den här nya teorin-tillsammans med min term/begrepp
Samhällsvinst (def. ernådda budgetresultat överskrider budgetens ramar,dvs. det blir pengar kvar som resultat av mer effektiv användning av skattepengar)-möjligheter att utveckla vidare den framförda finanspakten.

Alltså-kan kommande Davos-mötesdeltagarna tänka sig fundera kring mitt följande virtuella föredrag(virtuellt här i betydelsen att frågeställningar här räcker för de som redan har tillgängligheten för mer detalrika empiriska data och detaljkunskap om metoderna att reglera ekonomiska förlopp-dvs. mitt meta-teoretiska budskap till mötet att reflektera omkring räcker-dessutom har jag ej råd att närvara/flyga dit eller har mandat för det tex. politiskt)

Mitt virtuella föredrag skulle därmed ha följande rubrik:

”Villkor för euro-anslutning från tvekandes sida-tillräckliga,nödvändiga eller logiska? ”

Litet definitioner här:
*tillräckliga villkor,def.handlar om politisk koncensus-vilka är bra strategier här.
* nödvändiga villkor,def.handlar om behov av överenskommelsen kring utformning av regleringar-
särskilt om de politiska beslut räcker? Annorlunda uttryckt: vore det inte bra att ha teoribaserade regleringar eftersom man därmed kunde skapa långsiktiga regler och uppföljningsmekanismer kring vilka det skulle bli lättare att nå politiska koncensus.Då tillräckliga och nödvändiga villkor skulle handla om empiri,skulle
* det logiska handla om det proaktiva alternativt kontrafaktiska: om man antar en ny ekonomi-teori-grundad i det nya vetenskapsparadigmet-skulle man inte då även reformera euron för att kunna hantera bättre samhällstotalitetens hållbara tillväxt i olika medlemsstater och tillsammans inom EU.

Kort sagt- har man gått tillräckligt långt och djupt i den hittilsgjorda stabiliseringspolitiken och hanteringen av det finansiella krisen som alltjämt kastar skuggor över positiv utveckling både i EU-länder som globalt.

Det är roligt att tänka fritt-bedöm du om detta är även rätt tänkt.Fundera samtidigt om dina ramar är de rätta att bedöma totalt nya slags perspektiv från utgångspunkt av det gamla.Partiledare kommer och går-det är inte så med vetenskapens arsenal av teorier och tillväxt-men försök frigöra dig från gamla ramar.Kanske kommer man så även till nya,praktiska politiska lösningar,till gagn för folkets flertal med minskande arbetslöshet och utökad framtidstro som resultat.

DAVOS 2012- turningpoint for the real change

Copyright: Vidorg,Uppsala 2012
(får citeras fritt med angivandet av källan.Översätt gärna till andra språk,men informera författaren Lasse T. Laine om det)

måndag 9 januari 2012

Maktens och oppositionens framtidsbilder ?

Maktens och oppositionens framtidsbilder ?

DN/Ledare:Löften utan täckning,Må 9 jan-12
DN/Gästkolumn:Sverige och Finland behövs i EU:s kärna,Må 9 jan-12,av Paavo Lipponen
DN/Debatt:Vi har inget att vinna på enighet över blockgränsen,Må 9 jan-12,av Anna-Karin Hatt

Sammanfattning

Det är en lyckad dag för DN. Sällan har man publicerat på tre varandra följande sidor inlägg som på ett belysande sätt ger en beskrivning av maktens,oppositionens och maktaspirantens beskrivningar av läget. I dessa fall gillar de nog alla läget (till skillnad från alternativtänkarens situation-se min förra blogg).Tyvärr ger alla dessa debattartiklar bara en kaleidoskopisk bild av den verklighet som gäller i dagens värld: i finanskrisens EU (se Lipponens inlägg),i Sveriges ekonomiska och sociala politik (se ledarkommentar) -och indirekt i maktens ekonomiska politik vars skötsel (eller ev. otillräckliga anslag tex för alternativ fou-satsningar) berör även den globala klimatkrisen (se Hatts artikel).Som alternativtänkare och entreprenör med tvärvetenskaplig utbildning och benägenhet för breda synteser-vilket jag är intresserad av att använda bla. i reformering av socialdemokratin och euron mm om jag lyckas vinna medias och makthavarnas gehör/öra eller näringslivets intresse för alternativa,konkreta tillämpningsprojekt i olika områden-spinner jag ihop dessa tre kaleidoskopiska perspektiv. Sextimmars arbetsdag-förslag som presenterats av bla. Miljöpartiet och VPK (det sistnämnda i nyss avslutade kongress i min hemstad Uppsala där den nyvalda oppositionsledaren Jonas Sjöstedt tog sig an frågan som en av partiets profileringsfrågor för att vinna nya väljare) avfärdas i ledaren,men utan makroperspektiv. Finlands presidentkandidat Paavo Lipponen uttalar i sin intressanta artikel hur det vore viktigt för både Sverige och Finland-även för det nordiska samarbetets skull-att båda länderna är med i EU:s kärna. Han beskriver hur euron har en central roll att spela i detta då den är ett medel eller metod att integrera Europa. Ett annat inslag av integrering berörs i Anna-Karin Hatts debattartikel om klimat och energipolitiken.
Till skillnad av dessa personers perspektiv där var och en ser en fragment av samarbetet eller samhället-statens verksamhet,använder jag min övergripande meta-perspektiv,grundad i det nya vetenskapsparadigmet. Jag håller med-delvis-i allas beskrivningar men går utöver det och i och med nya modeller-modellering av debatten-ser något som man kunde använda i framtidspolitik både mellan Sverige och Finland och mellan olika partier i Sverige,över blockgränsen. Denna meta-analys kan vara den väg som behövs för att vinna över väljarskaran till en förnyad socialdemokratin-om intresse för det väcks även i Europa och annanstans kanske även för den gemensamma världen som brottas med de svårigheter som man har i dag: klimatkrisen och alltjämt kvarhängande finanskrisen och oförmågan att se ljus för hållbar tillväxt. Eventuellt kan denna meta-analys även påverka i såväl Finlands inrikespolitik som i USA:s där presidentkandidater försöker angripa sittande president Obama med sina löstryckta perspektiv. Om Obama hade modet-och resurser-att backa eller påverka till positiv förändring i attityd för det nya vetenskapsparadigmet,kanske skulle demokraterna tacka Sveriges S-parti där gräsrotens avvikande röst kan göra sig gällande?

Sex timmars arbetsdag- ett löfte utan täckning ?

DN-ledaren lyfter fram både partistrategi-beskrivningar i denna fråga,som de tre stora svårigheter som ledaren ser framför etablerandet av denna slags politik i Sverige.

1) ”Arbetstidsfrågan rymmer en hård kärna av fakta som ingen kommer runt. Många människor skulle gärna arbeta mindre med oförändrad lön. Frågan är bara var pengarna ska komma ifrån”.
Då jag läste ledaren skissade jag ett diagram som lyfter fram skillnader i betraktelseperspektiv mellan ledarskribenten och mig-dvs. Makten i media kontra alternativ tänkaren. Jag ritade en triangel där på toppen stod pengar,nedre vänstra hörnet samhället-statens välfärdsinstitutioner (såsom vård och omsorg) och i högre hörnet värderingar hos medborgana. Inne i triangeln ritade jag en cirkel som tangerar alla sidor och i dess mitt pengapunkt varifrån pengarna till sex timmars-reformen skulle komma i från som sk. Inre cirkel. Yttre cirkeln å andra sidan tangerar sedan dessa triangelspetsar (översta,nedre vänstra och nedre högersta).Vad sysslar politikerna nu enligt denna modell? Kraftlinjen institutioner-pengar handlar om finanspolitik (se min förra blogg om skattefrågor tex)-nedre kraftlinjen eller politikområdet mellan institutioner och värderingar om tex. Välfärdspolitik vilket kommer fram tex i det faktum att staten redan påtvingar samma ordning till alla medborgare i den offentliga sektorns prispolitik (till skillnad från min relativiserade välfärdspolitik enligt DMOS-konstruktionens flex-priser).

Skillnaden i ledarens och MP:s och VPK:s beskrivning av inre cirkeln genom
Modell A: hur ska man dela ut pengar annorlunda för att kunna finansiera reformen (fördelnings politik),ser jag och har skissat ett annorlunda framtids politik enligt

Modell B : NMEP-hållbar tillväxtspiral där en svarta punkten-var ska pengarna komma ifrån- i stället för att konfronteras med triangelsidor (finanspolitik,välfärds politik,socialpolitik) är startpunkten för en tvärsektoriell tillväxt,där ekonomin fungerar delvis annorlunda-grundad på ny,mer abstrakt ekonomiteori (ny värdeteori) härledd från det nya vetenskapsparadigmets fler-dimensionella syn på samhällstotaliteten och människan (och verkligheten)

2) Ledarartikeln närmar sig frågeställningen om sex timmars arbetsdag även litet för enkelt-
med för få variabler: med lönesänknings- och produktivitetsökningsperspektiv. Enligt mig kunde man nu-hänvisande till NMEP-hållbar tillväxtspiral perspektiv- lyfta upp även faktum att man kunde skapa nya jobb med den annorlunda,mer abstrakta ekonomiteorin och därmed även lösa det problemet som är centralt för alla partier,i alla stater i de sk. Post-industriella samhällen. Nämligen om utbildning skulle betinga lön. Ekonomin handlar inte om att fördela pengar utan även att prioritera olika mänskliga aktiviteter och skapa en balans mellan dessa så att produktion tex skulle mätas icke-fysiskt genom skaffandet av kunskap tex. Om ungdomar skulle få lön för sitt intresse att utbilda sig,skulle man även skapa en annorlunda attityd för andra människor,för arbetslivet,för konsumtion etc. I NMEP (termen kommer från min studentuppsats i samhällsplanering vid Uppsala universitet-Ny materialistisk ekonomisk politik-inflytanden för syntesen från Sovjets alternativtänkare i ekonomin och den moderna sociologin i Sverige,parad med nya paradigmets annorlunda människosyn (dubbel utvecklingsteori då vid sidan av fysisk utveckling sker det interagerande mental-etisk utveckling i medvetande-själs entiteten (en neutral term i filosofi-i det här fallet en integrerad kärna i människan som överlever den fysiska kroppens död och föds igen i en ny fysisk kropp-förklarad genom mer abstrakt DNA- teori och kemi-mina hypoteser för att kunna förklara teoretiskt hittills oförklarliga,sk. Anomala empiriska data i parapsykologi och tranpersonell psykologi,respektive i teoretisk fysik).Fjärde synpunkt-som ledaren inte tar upp-berör sk. Social kostnader. Genom att NMEP-hållbar tillväxt ekonomiseras fler-dimensionellt-tex genom annorlunda boende,transportsystem,lokala demokratier mm.-sparar man pengar-dvs. Därifrån kommer pengarna till den nya reformen och ledarens kritik kan tillbakavisas.

3) Tredje svårighet med påtvingande statlig lagstiftning är redan visat att inte hålla.SÅ görs det nämligen redan. Den nya ekonomin-med DMOS- modellen som skulle skapa en bättre balans mellan det samhälleliga och privata ansvaret i flex-priser skulle undvika detta.

Sammanfattningsvis: både ledaren-massmedia makten-och gällande syn hos två oppositions partier MP och VPK betraktar sex timmars-reformen från en kaleidoskopisk syn på samhällslivet och ekonomin. Kan jag nu lyfta blicken från denna reform till en annan fråga: frågan om euron,integrering inom EU och om annorlunda syn på klimatproblematiken?


Reformerad euro-lösning till nordiskt samarbete i EU:s kärna ?

Paavo Lipponen-fd.socialdemokratisk statsminister respektive partiledare i S-partiet i Finland-har skrivit en intressant artikel i dagens DN. Kanske som försök att profilera sin kandidatur för snart stundande presidentvalet i Finland? Den politiska kulturen är nämligen annorlunda i Finland-likadant som folkkynnet eller ledarskapsfilosofin. Då finska sekellånga krigs erfarenheter har lämnat en öppning att söka samarbetets partners utomlands-och benägenhet att i farans stund förena sig över blockgränser och stridigheter- härdar man i Sverige runt makten och lämnar ansvaret delvis till sk. Utredningar för att i sinom tid tas till vara. Frågan är om den strategisk är rätt i stunder då det skulle gälla att handla nu (se senare i denna blogg då jag analyserar Anna-Karin Hatts inlägg om energi-och klimatpolitik).
Enligt mig har Lipponen rätt då han lyfter upp euron som ett centralt instrument i arbetet att integrera Europa. Å andra sidan är jag tveksam om man kan lita helt på Kommissionen för att kunna lösa den finansiella krisen som hemsöker Europa. Enligt mig skulle man kunna närma sig frågan i ett brett samarbete mellan fou-vetenskap- politikerna-finansiella och andra institutioner och näringslivet-alla områden som min konsultfirma (tv. Passiv) berör i sin verksamhetprofil i sin ”vida konsulting” (Vidorg är förkortning av firmans ursprungliga namn och har samtidigt en humoristisk sida: en mans firma som är så vid att den kunde växa till en global koncern om miljön var den rätta eller tillät det-vid i dess grundläggande vision angående det systemteoretiskt öppna,nya paradigmet)
Jag har i mina tidigare blogg redovisat sidor av reformprojektet för euron och ska inte ta upp dem här igen. Genom att jag har rötter i båda dessa hemländer (född i Finland,gått i skola där ända upp till första universitetsåret,varefter invandrade till Sverige som gäststuderande,betalande själv mina studier och forskande vid sidan av universitetskurser redan som student vilket ledde mig sedan till mitt alternativtänkare-bana i och med skapandet av grunderna för det nya vetenskapsparadigmet i min skriftserie Moments of Oneness 1972-1982-ej publicerade eller värderade i sedvanliga seminarier enligt vetenskaps samhällets regler som i princip tillåter ifrågasättandet av gällande sanningar men i praktiken visar sig vara en idealsyn,särskilt då den andra har en etnisk tröskel att kliva över).
Om Sverige skulle kunna svälja sin stolthet eller maktfokuserad syn på samarbetets villkor (dvs. kunna kompromissa tex i skattemyndigheters behandling av Vidorgś hittillsgjorda investeringar som tv varit negativa då marknaden har ej varit mogen än för annorlunda tankar) och-tillsammans med finska politiker och myndigheter-ev. universitet-kunna våga satsa på det nya-kanske skulle Lipponens framtidsvision bli verklighet? Båda skulle kunna vara med i EU:s kärna-som spjutspetsstater tom !

Nya paradigmet handlar inte om enighet utan om samarbetet

Anna-Karin Hatt-en C-minister i Alliansregeringen med it-och energifrågor som sitt område-har skrivit en intressant debattartikel om energi-och klimatkrisen.
Hennes artikel innehåller dels tre större teser om denna problematik:

Tes I : Energikonsumtionen kommer att fortsätta öka. Därför vore det livsviktigt att kunna omforma den till en klimatneutral riktning som kunde fylla de krav som klimatproblematiken ställer: högst 2 % koldioxid tillväxt och på sikt minskning av det i atmosfären för att kunna slippa uppvämningen som skulle ge katastrofala följder för både ekonomin och ekosystemet tilllika som våra samhällen globalt.

Tes II Om man inte hanterar denna problematik nu,kommer framtidens ekonomi att belastas med större kostnader än dagens finans-och skuldkriser har gjort hittills.

Tes III Därför att klimatkrisen vår tids största utmaning och energipolitiken nyckeln för att möta den.

Som politiker tillbakavisar hon dels de som hävdar att först ska man lösa finans-och skuldkriser,sedan kan man ta sig an klimatkrisen eller frågor om hållbar tillväxt.
Jag håller med henne här-men min meta-analys går längre än så. I stället för betoning av en sektorsvis lösning från energihantering,ser jag att hållbar tillväxt hanterar mer än frågor om energi.

Visst-den socialantropologiska forskningen har visat att energin har varit en central faktor i samhällenas utveckling från jägar- ,samlar – och jordbrukssamhällen till industriellt samhälle och vidare till kunskapssamhällen. Samtidigt har det skett även utveckling av vårt ekonomiserande. Värdeteorin har utvecklats från bytes teorin (use-value där konkreta varor eller tom människor värderades som bytes objekt) till handels ekonomin där värdet abstraherades till pengar och andra finansiella instrument,stödda av specifika institutioner som tog hand om detta. I det nya paradigmets nya ekonomiteori strävar man efter att förena ekonomisk antropologi-hur människor faktiskt ”ekonomiserar” i sin strävan efter trygghet och välmående med sk. Sociala pengar eller sociala tekniker-win-win relationer av positiv ömsesidighet (reciprocitet som termen lyder) då negativa lösningar som gynnar enbart vissa skikt av samhällen leder inte till långsiktigt stabil tillväxt (det sker utarmning som på sikt leder till revolutioner- se den arabiska våren i detta ljus där nya religiösa makthavare har inte visat sig vara bättre än tidigare sådana) med ny ekonomiteori där hittillsgjorda axiomatiska,självklara antaganden utvidgas med ny värdeteori (där gemenskaps-värden har kommit upp och visar sig ge bättre nycklar till hållbar,fler-dimensionell tillväxt).

Då Hatt sedan konkretiserar sitt sektoriella perspektiv på energipolitik lyfter hon upp tre frågeställningar:

I Sverige ska fullfölja energiomställningen

II Den enskilde konsumentens ställning på energimarknaden ska stärkas

III Sveriges höga klimatambitioner ska ge nya exportmöjligheter och nya jobb

Alla dessa målsättningar är nog värdefulla och eftersträvansvärda men är den sektoriella grunden rätt för det. I min tidigare meta-analys har jag visat att ett annorlunda sätt att bedriva hållbar tillväxtpolitik spinner ihop flera sektorer: boende-frågor,transport och totalt ny slags teknologi som skulle göra det möjligt att skapa lokala,mindre demokratiska rum spridd över hela landet,skapandet av jobb med ny ekonomiteori. Dvs. Min meta-analys perspektiv är vidare än en sektor lösning.

Hatts artikel innehåller både värdefulla insikter om behovet av klimatsatsningar nu-handlingar i stället för utredningar sas- men hennes samarbetshorisont tycks vara låsta till maktens perspektiv.Varför utesluta andra partier från oppositionen eller granländer eller europeiska partners. Eller vetenskaps samhällets fler-dimensionella bidrag till hållbar tillväxt,tillika som näringslivets intresse att skapa tydliga och stabila spelregler. Ett tydligt exempel på bristen av sådant är hantering av min firma Vidorg: spelreglerna kastades ju om efter ett år och därmed slussades en tillväxtorienterad och aktiv individ till livslång marginalitet med skulder som bagage och ensidigt liv socialt-existentiellt i bristningsgränsen,mot våra centrala värderingar om demokrati och människovärde,definierade i FN:s stadgar.

Vidare-i sin konkreta exempel på timvis mätning av elkonsumtion visar Hatt inte hur detta skulle minska kostnader för den enskilde individen. Menar hon att energipriset skulle variera beroende på dygnets tid eller konjunktur eller centrala aktörers vinster eller? Det vore bra att veta på förhand innan väljarna röstar och kan rösta för nya lösningar. Detta tangerar även fortsättningen angående hela den offentliga sektorn: varför stanna i energiområdet- varför inte välja flex-priser i hela den offentliga sektorn såsom gör min min nya DMOS-modell där ansvaret mellan samhället/staten och individen delas mer rättvist och där väljaren kan välja och prioritera själv enligt sina omständigheter och prioriteringar. Därmed-i utökade win-win relationer faller även hennes ”makro-perspektiv” på politiken- att ej sträva efter lösningar över blockgränsen. Jag talar inte här för gammaldags socialdemokrater eller nuvarande oppositions partier,utan lyfter upp den reformerade socialdemokratin som jag anser ligga även nära den finska Paavo Lipponens linje.

Sammanfattningsvis: varför låsa samarbetsmöjligheter och horisonter enbart till lokala förhållanden då lösningar är mångsektoriella och har behov av förnyelse i såväl politik-,vetenskaps-,kultur- och handels områden? Om världen inte följer det svenska exemplet- ska den därmed uteslutas eller dömas-kanske med tystnad. Är det bra politik det?


Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör

Copyright: Vidorg,Uppsala 2012

söndag 8 januari 2012

Att växla tiden till pengar-behov av perspektiv?

Att växla tiden till pengar-behov av perspektiv?

Ref.: DN/Debatt:Inför ett nytt `timavdrag` vid köp av alla hushållstjänster,Sö 8 jan-12,av Luciano Astudillo
DN/Ledare/Söndagskrönikan:Konsum har gjort det dyrt att vara socialdemokrat,Sö 8-jan-12,av Peter Wolodarski

Sammanfattning

Ävenom Astudillos argumentering för ett generellt timavdrag för privata tjänster är motsägelsefri och beter sig som naturlig fortsättning eller breddning av gällande rot-och rutavdrag,kan man dock fråga om den grund som hans förslag grundar sig på är önskvärd att bygga på då man vill skapa förnyelse av socialdemokraternas politik.
Enligt mig grundar sig hans syn på gamla ekonomiteorin som lyckas inte längre skapa varken full sysselsättning eller meningsfullt arbete i den form av produktion som gäller nuförtiden i ett kunskapssamhälle. Peter Wolodarskis ledarkrönika visar att i denna nya form av samhälle är folk inte längre beredda att inordna kollektivt som förr. Astudillo antar att den gamla modellen av välfärdssamhället med generell,solidarisk finansiering med höga skatter vore bra eller kunde has kvar som grund för nya metoder att skapa jobb och tillväxt. Han lyfter upp arbetskraftskostnaden som central del i sitt timavdrag-ett annat perspektiv från gamla dagar eller gamla vetenskapsparadigmets ekonomiteori. Jag föredrar-och har tidigare bloggat för en annan form av strategi för socialdemokratins förnyelse eller reformering-som,om det skulle betinga i nästa valet regeringsposition-skulle bättre skapa jobb och tillväxt. Denna fråga-Astudillos timavdrag eller min alternativa strategi med bredare perspektivskifte som skulle även förnya förutom våra värderingar även våra samhällspraktik som följd (se min tidigare diskussion om DMOS-delvis marknads styrd offentlig sektor-en relativiserad modell av den offentliga sektorn som enligt mig skapar bättre balans mellan samhälls- och individens ansvar; NMEP-tillväxt spiral av fler-dimensionell ekonomi mm.)-tangerar även tilltänkta nya skatteutredningen. Avdrags-perspektivet är för snäv-skatterna kunde diskuteras även från rättighets-,ränta(skatte kvot)- och avdrags perspektiv-dvs. Från mer övergripande perspektiv än Astudillos förslag.


Än väljer jag Konsum,än väljer jag ICA

Wolodarskis artikel är bra. Han visar-med hänvisning till statsvetarnas undersökning av svenska väljarnas beteende sedan 1956-att väljarna har blivit mer lättrörliga än tidigare,och byter partitillhörighet mellan valen,tillika som är mindre benägna att förknippa sig med en politisk parti-”definiera sin partiidentitet”.Han lyfter även upp den stora förändringen ”att vi inte längre är beredda att inordna oss i kollektiv som förr”,och att klasstillhörigheten och sysselsättningen avslöjar inte våra politiska sympatier som tidigare. Folk röstar inte längre av slentrian av födsel bakgrund eller vana,konstaterar han.
Att påstå därmed att socialdemokratin har förlorat sin massrörelsebakgrund är fel enligt mig.
Socialdemokratin föddes ur vänsterintellektuellas protest mot orättvisor i det industriella samhället och i kolonialismens tider,då de besuttna orkade inte eller brydde inte ordna upp eller lösa de orättvisor som kommit upp som följd av samhällsförändringen. Genom facklig och politisk,kollektiv aktivitet skapade man bättre organisation av samhället-i arbetslivet,i det politiska livet,kulturellt och i värderingar som sedan fick många nya samhällspraktik som följd typ kooperativa företag,välfärd i offentliga sektorn mm.
Se mitt försök att förnya kulturen-globalt-med ett nytt vetenskapsparadigm. Ensam,utan backning socialt inom antingen vetenskaps samhället eller näringslivet eller bland partiväsen kommer förnyelsen antigen ta längre tid eller begravas för obestämd tid innan det grundläggande paradigmskiftet som skulle leda till ny kulturellevolutionskifte kommer till stånd. Det är bra att tidens roll lyfts upp i dessa slags frågor både hos Wolodarski och Astudillo.

Ett personligt exempel: inför jultiden avstod jag att köpa glögg,då det var för dyrt för min ekonomi som halvtids anställd,manuellt arbetande i ett låglönyrke då marknaden frågar inte och uppskattar ifrågasättande och alternativskapande,tvärvetenskaplig teoretiker. Efter julen passade jag på köpa fem flaskor med realiserad pris- a 10 kr i stället för 37.50 kr. Att blanda glögg med varmt vatten på kvälls fika blir ett angenämt val för mig att både sköta mig själv och dessutom leva sparsamt,tvingad av min ekonomiska situation och andra personliga val. Det var Konsum som reade glögg-inte ICA.Det är Konsum som har relativt sett bra VISA-kort,ej privata banker med sina alternativ.

Socialdemokratin ska inte enligt mig glömma sin historia och folkrörelsebakgrund. Utan anknytning till flertalet väljare eller folkets flertal trängs samhällssituationer tillbaka till utökade klyftor i samhället. Detta betyder dock att folkrörelsen skulle definieras annorlunda,med nya termer,nya teorier och argumentering som grundar sig på mer rationell argumentation än tidigare,följa trenden i kunskapssamhället som uppfostrat medborgare till mer individfokuserade beslutsfattande utan att för den skull tappa intresset för samhällsfrågor och solidaritet.

Här har Wolodarski rätt som media intellektuell: socialdemokraternas svåra situation beror mer på den skedda samhällsförändringen än ledarens hittillsvisade tillkortakommande och val av tex medarbetarna eller förnyelsens perspektiv inom rörelsen. Hur är det då med Luciano Astudillos förslag att skapa jobb och tillväxt med sitt timavdrag-räcker det?

Produktionsmedel,produktions förhållanden och produktions sätt i kunskaps samhällets skatter

Enligt mig är Astudillo fortfarande fången i den gängse ekonomiteorin som har tagit inflytanden av Marx analys tex. Utöver accepterandet av att produktionsmedlen ägs både privat och offentligt (statliga företag tex),att hushålls sektorns konsumtion blivit viktig faktor i kunskaps samhällets ekonomiska kretslopp och tillväxt (som tom Kina börjar tillämpa mer och mer i sin kommunistiska produktions sätt eller förhållanden) och att arbetskrafts kostnader kunde användas som ett centralt kriterium vid breddandet av skatteavdrag,glömmer Astudillo att de flexibla individernas konsumtionsbeslut kan även definieras annorlunda. Att jag skulle kunna sälja mina privat it-tjänster med dagens kollektivt definierad timpenning,betyder inte att det skulle vara rätt eller räcka.Bakom dagens prissättning är en kunskaps anskaffande process-inhämtandet av kunskap som borde även lyftas upp bättre än i dag,då det tas ej upp i beskattnings definitioner.

Jag påstår inte att min modell eller teori om Kapitalmatris-ett strukturellt perspektiv på beskattningen som avfärdades av en arg skatte tjänsteman i ett telefonsamtal då jag använde det i min första firmaredovisning (som om min lilla personliga firma skulle ha varit en koncern-dvs.
Visande mer mitt intresse och mål med mitt firmabyggande vid sidan av det manuella arbetet i det lokala sjukhusets diskarbete Centralköket)-är rätt. Den visar dock ett alternativt synsätt som är mer generell än Astudillos avdrags-perspektiv.
* Utöver avdrag skulle man även lyfta upp frågor om
* rättigheter (tex att ha rätt att rulla firmans underskott-gjorda investeringar som hittills visar negativ saldo då marknaden är inte mogen än för nya paradigmskiftet och därmed inte efterfrågar nya lösningar-mot det som skett då skattemyndigheten plötsligt,utan någon rättvisa,med rätts myndigheternas hjälp stjäl firmans resurser genom att nollställa dem),och
* differentierade skattekvoter. Det sistnämnda tex då det är skillnad mellan långsiktiga kunskaps investeringar och dagens produktion-dvs. behov av strategisk process-tänkande även i skatte lagstiftning och tillämpning.

Astudillos förslag är intressant och har sitt värde i och med att han-tillsammans med Wolodarski-tar upp tidens betydelse i samhällsfrågor,likadant som hushållets värderingar. Då dessa värderingar
kommer ytterst fram i våra personliga val och prioriteringar,öppnas därmed även kanske förståelse att välfärden kan reformeras med en annan modell än i dag,utan att dess solidaritet försvinner.
Det kan nämligen bli frågan om flexpriser i den offentliga sektorn,som tar hänsyn till flera faktorer än i dag (tex. miljötänkande,jämlikhets-och jämställdhets frågor mm. Då man skapar nya jobb och samhällslösningar för fler-dimensionell tillväxt-ej enbart för fysiska tjänster).
Enligt mig borde man åtminstone öppna sig inför frågan om det nya slags kunskaps samhället kräver breddning av den grund som våra kunskaper och värderingar grundar sig på-en meta-analys så att säga. Som socialdemokratisk ideolog ser jag här tillfället för partiet att skaffa en egen,unik nisch eller perspektiv för global förnyelse-därav tex. Mitt slogan på min S-knapp då jag lämnade in mitt intresse för att bli betraktad som ledarkandidat inför senaste ledarvalet,men som begravdes i total mörkläggning i media tystnad.”Välj S-partiet som spjutspets (för förnyelsen) ”.

Till slut-refererande till rubriken: tiden kan även ses i mognadsperspektivet. Jag ska inte ta upp mer diskussion om detta här filosofiskt. Om det finns empirisk stöd för bredare utvecklings teori än i dag(tex. Kunde man ha en ny DNA-teori och ny kemi som kunde stödja återfödelsedatas diskussion om möjligheten av en själ-identitet som överlever den fysiska kroppens död).Utöver individernas utveckling sker det även samhälls-och kulturutveckling och därmed vore det bra enligt mig med en mer abstrakt och bättre teoretisk grund som inte på förhand (a priori,axiomatiskt,utesluter annorlunda empiriska data som går inte att förklara med dagens vetenskaps paradigm).Att definiera jobb med meningsfullt arbete ej enbart sysselsättning vore kanske ett första steg i denna samhälleliga mognads process?


Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör (firman tv. passiv av integritets skäl)

Copyright: Vidorg,Uppsala 2012

onsdag 4 januari 2012

Förnyelsens mentalitet

Stundens kultur, framtidens politik och förnyelsens mentalitet Referenser: Dagens Nyheter/Kolumnen:Demokratin som mentalitet,Må 2 jan-12,av Lena Andersson Dagens Nyheter/Helgläsning:Framgång genom produktiv paranoia,Må 2 jan-12,av Johannes Åman Dagens Nyheter/Kolumnen:Politik för mer än stunden,On 4 jan-12,av Vaclav Havel,övers. Av Margareta Eklöf Dagens Nyheter/Idé och Kritik:När ska det röda rinna av kulturens fana?,On 4 jan-12,av Bengt Ohlsson Sammanfattning Kulturens ”fanabärare”-de intellektuella skribenter,författare,konstnärer av olika slag,de som tvingas leva i antingen samhällets marginaltillvaro med tillfälliga anställningar utan trygghet eller med jobb som försäkrar dem bröd och bostad men ger inte tillväxtmöjligheter för det som de egentligen brinner för- alternativt de som lyckats ”slå sig genom”,bli offentligt kommenterade,få stipendier,sälja framgångsrikt-har de något gemensamt? Bengt Ohlsson-som uppmärksammat kulturpersonlighet-skriver att man behöver inte gå under den röda fanan för att tro på människan eller för att handla empatiskt. Visst,det går an,men å andra sidan visar Lena Anderssons inlägg om diktaturens väsen och framväxt,hur anpassligheten kan förblinda de intellektuella,vilket visas med klarhet i den nyss bortgångne Vaclav Havels essä. Kulturen är den samhällsnivån som förändras långsammast. Den kontext-omgivning där såväl de rätta beteendekoderna definieras,de rätta tankarna utbildas i och förmedlas till nya generationer,men där samhällstotalitetens krav har fortfarande innehåll och mening: skapa en mening åt ditt liv,men låt andra att leva,söka sin sanning så länge som det inte syftar till att med våld störta dagens bestående kultur. Dessa slags krav kan växa,långsamt,och komma till uttryck som klimatkris efter längre tids ekonomisk tillväxt som definierats enligt viss tankebyggnad; eller som ensamma ifrågasättarens tankar om en framtid,med annanslags politik. Även denna slags kultur som inte ännu vinner allmänhetens accepterande eller maktens stöd,tillhör kulturens sfär. Är det då parias makt att våga gå utanför,ensam,förlöjligad eller nedtystad eller i värsta fall likviderat och återupprättad av framtiden då deras tankar gått genom med historiens gång-som dagens makt är så rädd för och försöker förinta? I de anpassades tystnad i massmedia,i maktens korridorer med urvattnade versioner av framtidsbygget eller i rätta definitioner av sammanhållningen,eller i kultursäljarnas kakofoni-mer av det konventionella,sälja mera ända till marginalens minsta vinstandel tills break-even slår tillbaka. Parias makt blir i den kulturens kontext att vara billigt klädd,gå i de trasiga,få underkläder (och därför kanske lukta illa då man har ej förråd att byta dem varje dag) men hålla den röda fanan högt. Ha förslag att reformera dagens socialdemokrati,kritisera vpk-are att deras syn på socialism är motsägelsefull då de tex fördömer euro-projektet då det misslyckats genom dåliga ekonomiteorier men kan reformeras och därmed lyfta EU:n som ett mellanläge mot den globala rättvisan eller sammanhållningen. Nu gäller det- att gilla läget- påtvingad av andra,de etablerade kulturbärarna,media folket,makthavarna,som lever i nuet men förmår inte skapa strategier för framtidens politik,men att inte ge upp med det sitt försök att förändra läget. Visst Bengt-vänstertvång kan skymma sikten Bengt Ohlssons Idé och Kritik-essä ter sig enligt mig mer som kåseri. En skrift som ifrågasätter-visst gör den det-men som samtidigt tar för givet dagens kultur och dagens politik. Han redovisar alldeles rätt,att kulturbäraren behöver inte nödvändigtvis gå under den röda fanan (dvs. vara vänsterorienterad-antingen socialdemokrat eller vpk:re eller annan typ av progressiv typ av samhällsförnyare tex i utomparlamentariska aktioner eller grupper utanför politikens sfär) för att kunna stå och handla empatiskt,troende på människans möjligheter. Hans utgångspunkter är dock filosofiskt sett oklara. Dels är det skillnad mellan idé,ideal och idealism. Om man med idé tex menar en människosyn-typ den mest omhuldade tron på darwinistisk evolutions teori som omfattar människans väsen bara fysiskt sett i evolutions hänseende-och ideal som värderingar som kan och har härletts ur den kulturella traditionen där det är ytterst det filosofiska paradigmet med gemensam syn på människan och verkligheten som gäller eller definierar ramen,och idealism olika typer av politiska ideologier som paketerar olika typer av prioriteringar hur man bör handla för att få livet tryggt (social-och ekonomisk sfär eller dimension av samhällstotaliteten),behagligt,rättvist och jämlikt (politisk-kulturella förhållanden),bör man ha klart att det är skillnad mellan dessa saker eller begrepp. Idéer kan inte bevisas direkt,utan antas axiomatiskt-såsom i vetenskap tex.- och försöka sedan visa med härledda tillämpningar att de är ”de rätta”-tillsvidare. Tillsvidare betyder alltså att kulturbärarna och de intellektuella ska våga söka sanning på sitt sätt även om omgivningen inte direkt applåderar eller ger framgångsrika uppdrag. Angående makten har Bengt Ohlsson kanske inte läst vad Lena Andersson skrev några dagar sedan eller vad Havel har visat för exempel. Man behöver inte vara partimedlem eller anpasslig till det yttersta-”hålla käften eller låta bli att skriva under då stundens kulturbärarna kräver sammanhållning i ledet”.Nej,då jag skrev i min förra blogg om sammanhållning nu menade jag inte dagens kontext. Intresserad av att reformera socialdemokratin vågar jag kritisera partiledningens syn på tex. EU-politik eller hänvisning till det gjorda valet ang. Sveriges anslutning till euro-samarbetet. Att definiera framtidens politik med dagens makthavarnas språkbruk och begrepp eller ekonomiteorier som tycks ha inga lösningar i sikte för att förnya samhällets totalitet,med nya slags idéer,idealer och ideologier eller genom hänvisning till gjorda val enligt dem,beter sig som strutspolitik-det som Havel nämner som kortsiktigt tänkande som de intellektuella borde frigöra sig ifrån och ifrågasätta. Hur jag knullar i dag kan knappast ge tips för denna framtidens politik eller? Diktaturens väsen,handlingsregler och taktik Lena Andersson har skrivit en bra och intressant ledarkolumn om diktaturens uppkomst. Hon skriver hur diktaturen byter skepnad-det behöver inte nödvändigtvis vara genom de förföljdas existens som är farligast-därav skillnad mellan den sydafrikanska,fd. Apartheid-politiken,och den svenska,mjukis-sådan där det räcker att diskriminera i handlingar,fast munnen övertygar att diskriminering inte förekommer eller marginaliserar grupper av människor i det svenska samhället. Diktaturen kan tom vara av mental typ,där bortstötningen av alternativ genom tystnad i massmedia,brutna karriär och livsöden räcker. Där maktens handlingsregler definieras socialt-genom de människors handlingar i vardagslivet som lever icke-autentiskt i sin identitet-dvs. Definierar sig själva som sociala jag-genom sina sociala roller,inte som sanningssökande eller autentiska individer som vågar ifrågasätta med faran att bli stämplad som paria. Framgångsrik framtidspolitik Jag går inte så långt som artikeln under Lenas kolumn som berättar hur framgångsrika företagare har förberett sig för framtiden genom ”produktiv paranoia”.Hur ”de har sett svårigheter och hot överallt och minutiöst förberett sig för att kunna parera även de prövningar som de inte kunnat förutse” såsom Johannes Åman så klart skriver om. Visst-IBM har strategier att låta sina dotterfirmor att konkurrera med varandra,men skapar de därmed totalt nya slags datorer eller dataspråk? Låt mig tvivla. Jag tror mer på kulturbärarnas fria sökande-typer av skapande och kreativa tekniker som kunde utnyttjas även i tex. teknologins sfär. Detsamma med politik. Att kortsiktigt vinna i nästa valet är viktigt men ger inte ledtrådar hur tex framtidens röda fanor ska förnya samhället-både i dess värderingar, nya samhällslösningar ekonomiskt-socialt-teknologiskt. Framtidssolidariteten kan knappast byggas i nya generationer genom att begränsas av dagens korta maktperspektiv. Att se tex euro-samarbetet och EU-projektet som mellanstation på väg till den globala gemenskapen som grundar sig på annorlunda,nya evolutionsteorier där kulturbärarnas tankar, empatiska handlingar och annorlunda beteenden kan ses som vägmärken som efteråt ges namn och hyllas gemensamt. Ett annorlunda sätt att gestalta framtidspolitik -det som gav upphov till ”kulturellt kvantumskifte”-en ny evolutionssteg för vår gemensamma mänsklighet. Lasse T. Laine Filosof-samhällsvetare,entreprenör Copyright: Vidorg,Uppsala 2012