You can translate my blogg with Googles help :)

söndag 27 juli 2014

Tala tydligt,tala väl-en dikt

Med anledning av världshändelser i dag och en sampublikation av en ledare-

Ref: DN/Pressupprop:"Tala tydligt till Vladimir Putin",sampublikation i dag,Sö 27 juli,i DN och många europeiska tidningar såsom Le Monde,Die Welt,El Paso,La Stampa,de Volkskrant,Der Standard,Hospodarske Noviny,Dennik SME,Dario de Noticias,Lituvos Rytas

min kommentarande dikt

Tala tydligt,tala väl

Men framför allt,

göm inte ljuset

ni som talar så tydligt

om skam,om ormgrup

har ni funderat

vad ni själva har gjort?

Då det gällt att vara

vaken,

att upplysa,

ha dialog

om det helt nya alternativet

har ni varit tysta,

ängsliga i er auktoritetstro

velat censurera med total tystnad

nu

då det skulle ha gällt

att förnya världen

på en ny grund

har er tystnad,repression

marginaliserat

ljusbringaren

så att det gamla tankesättets

gamla kompatanter

fått fortsätta

sina maktpolitik

grundade på det gamla

paradigmets

människosyn och

värderingar

makt,

penningmakt,

penningrättvisa,

utnyttjandet av de svaga

för de mäktigas vinster

i all oändlighet

ekar er klagan

förgäves

ni har ej förstått

nej,

snarare ej velat förstå

vad jag syftat till

att skapa om världen

på en ny grund,

genom kollektivt skapande

befästa freden,

störta diktatorer,maktmänniskor

maktens lakejer

Skapelseakten kan ej tas tillbaka

men dess framgång

kan fördröjas,

eller förvanskas

var ni vaksamma att

förvalta

ert ansvar?

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,entreprenör,poet mm

Copyright © 2014 Lasse T Laine och egna firman Vidorg. All rights reserved.

torsdag 10 juli 2014

ABC för etiskt kapital

ABC för etisk tillväxt

Eller: Då nya tankar,teorier,förslag på nya samhällslösningar för att tex skapa arbete eller mer balanserad,flerdimensionell tillväxt,väcker ej gehör hos läsare,blir kommenterade,diskuterade och på så sätt på sikt påverkar positivt till samhälls- och kulturutveckling,så kanske borde jag falla mig tillbaka till annan slags skrivande? I stället för att vara tänkare,en skribent- i stället för skribent,att fortsätta som en poet?

Till en vän

Du var en vän

en hund,men vän ändå

vid besök av din ägare och dig,

hälsade du mig enträget

hoppade upp,lyfte dina tassar på mina skuldror,

smekte mitt ansikte med din tunga,

andades djupt

vid promenader,då och då,

som jag gjorde för att hjälpa din ägare

som hade ej ork eller var upptagen med något annat

löpte du vid min sida,nosande blommar och mumsande växter-

är du en vegetarian,skrattade jag

nu är du borta,

någon-en granne? en illvillig medmänniska,makthavare?

efter att ha läst mitt annorlunda blogginlägg eller lyssnat på

vår kritiska samhällsdiskussion på balkongen,med din ägare,

anmält om dig-in kognito som detta samhälle börjat praktisera om

i sitt demokratibygge- så att

samhällsvakter kommit och meddelat om valet som gällt dig:

kärleksrelation avslutas,hunden ska avlivas eller ges bort till

en annan

utan argumentation,ansvarsavvägningar-

fysisk vård kanske kunnat vara bättre men

det var en kärleksfull relation

mellan dig och din deprimerade ägare,eller

med mig,besökaren och dig

men kärlek,det räcknas ju inte?

Du var mindre värd i kärlekens officiella korridorer,

lönebetaldas solidaritets krets,

ingen tog hänsyn till din röst eller känsla,hundsoldat

som hundar,i andra samhällen som är mindre vackra på ytan,

slaktas även människor

av de bättre vetande,de med större fysiskt kapital eller

fysiska skyddsskrifter,till de privilegierades bästa

eller demokratier

Vila i tid,min vän,

vi ses då jag gjort mitt,

din ovillkorliga kärlek växer i nästa livet,

etiskt kapital,med kumulativ ränta,

som marknadens konjunkturer kan ej erodera

hur mycket som än önskas eller tros

eller beslutas om med de auktoritetstroendes

röster

ditt etiska kapital använder jag som en del

av mitt-

tack för din kamp vid din ägares sida

för den tid som de privilegierade,rätt troende

ansåg den vara värd att gälla

för mig gäller den än min vän,

farväl och till återseende

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

söndag 6 juli 2014

ABC för den nya ekonomin

ABC för den nya ekonomin

Eller: strävan att utveckla en mer miljövänlig ekonomi- driven av ängslan inför framtida klimatkatastrof med dess olika konsekvenser för både fysisk miljö,ekonomiskt,socialt och kulturellt-har lett till diskussion att ”vi måste börja mäta vår välfärd på andra sätt än med BNP”.

Tyvärr tar sådant perspektiv-ävenom det är en bra början för utvecklandet av något nytt-givet den grundläggande ekonomiska teorin som man har,enligt dagens vetenskapsparadigm och dess människosyn. Som utvecklare av en ny,bredare ekonomiteori-enligt mig bättre då den är teoretiskt även mer abstrakt och kan forma en syntes mellan det som man antar vara ekonomiskt bra (ekonomisk teori) och ekonomisk antropologi (hur människor faktiskt ekonomiserar sig och fördelar resurser sinsemellan och mellan generationer,forskat i ekonomisk antropologi) genom en ny grundläggande värdeteori,anser jag att dylika försök räcker inte. Bra politiska lösningar kräver bättre teori,bättre modeller hur utveckla bra tillväxtmiljö för våra samhällen och vår globala civilisation,dvs. Ny,bättre ekonomiteori.

Att hänvisa till ekonomihistoriska data som man gjort på vissa håll och sedan rekommendera olika löstrycka modeller eller politiska lösningar som grundar sig för sådant val av data duger inte heller. Det gäller enligt mig att gå till grunden av vår ekonomiska verklighet eller samhällsdimension.

Filosofiskt sett duger det ej heller att hävda,att det är i grunden ekonomi som bestämmer-determinerar eller dominerar-hur vårt samhälle blir. Enligt det nya vetenskapsparadigmet är både människan och verkligheten flerdimensionell så borde vi även ha i ekonomin.

Samhällsberättelse

Författarna till artikeln nedan har skrivit ett intressant debattinlägg som refererar till många internationella projekt hur mänskligheten (ekonomerna,praktiska människor och politikerna) borde skapa en ”grön ekonomi” eller hållbar tillväxt som förstör ej planetens fysiska naturresurser. Gott och väl att även internationella organ har vaknat. Jag-som alternativtänkare-har jobbat med detta nya vetenskapsparadigm-skapande projekt sedan 1972 dock utan att ha väckt uppmärksamhet i Sverige eller att vetenskapssamhället-inklusive vetenskapsresurser tilldelande politiker och media hade vaknat och börjat diskutera. Roligt att svallvågorna äntligen kommer tillbaka utifrån-kanske man börjar diskutera nu även här?

Då jag besökte mitt föredetta hemland (eller födelseland-jag upplever ju att jag har det kvar ändå ävenom är en svensk medborgare numera) och kom i en fest på en diskussion om vad jag arbetat med-inklusive vetenskapssamhället-fick jag en komment på mitt konstaterande på att man tex. I Danmark har professorer som har ej disputerat.”Ja,det har vi börjat diskutera även här”,konstaterade min diskussionspartner,en diplomingenjör. Då jag berättat hur min väg gått till i en av Sveriges finaste universitet (Uppsala universitet),tillade han:”konstigt,det finns ju typer som Wittgenstein i filosofin tex.”.Jag blev naturligtvis glad. Ävenom jag är ingen Wittgenstein utan mer grundläggande syntesskapare-typ Marx eller hans andliga lärjunge med intresse att förändra även världen genom tillämpningar av den nya filosofin eller spridandet av info om det till bredare målgrupper,ej endast i traditionell diskussion i de akademiska seminarierummen och i konkurrens om tjänster och akademisk status-hade jag EN meningsfrände eller vän som eventuellt FÖRSTOD vad jag syftat till.

Sammanfattningsvis:

Diskussion om behovet att konstruera nya mätningsmetoder för BNP är bra-men förhoppningsvis stannar inte diskussionen där- i det mellanparadigmatiska läget-utan att man går vidare-tar det djärva,kvantumliknande språnget för en ny kultur,på en ny utvecklingsnivå där även ekonomin gestaltas annorlunda,bättre än i dag

Ref. DN/Debatt: ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”,av Andreas Carlgren (vice ordförande i Stockholm Environmental Institute,fd. Miljöminister),Klas Eklund (chefsekonom på banken SEB),Johan Rockström (chef för Stockholm Resilience Centre),Sö 6. juli-14

SVD/ledarartikel:”Är du man eller människa”,av Tove Lifvendahl,politisk chefsredaktör SvD,Sö 6. juli-14

A. Modeller,teorier för en annorlunda ekonomi

Författarna ovan har skrivit en intressant artikel. Klangbotten för deras resonemang eller tes att man borde formulera om mätningen av BNP eller välfärden,finns dels i den gångna Almedalsveckans diskussioner från främst Miljöpartiets håll (det fanns även andra,bla.olika lobbyinggrupper som arbetade där för att sprida intresse för ”grön ekonomi” -intressanta videor finns tex på en del miljöblogg),dels det arbete som man börjat internationellt. De refererar här bl.a. för Eurostats projekt ”GDP and beyond”,Världsbankens projekt ”The Changing Wealth of Nations” samt OECD:s ”jätteprojekt om grön tillväxt”.Roligt att höra-förhoppningsvis vore dessa organisationer intresserade av att använda även mitt nya,tredubbelt säkra derivatinstrument eller projektbetalningsform M.O. (Management Option),vilket-om diskuterats i Sverige sedan början -90 talet och sedan tagits i bruk om funnit det vara ett nytt,intressant finansierings/försäkrings/investerings/och projektbetalningsinstrument-hade enligt mig tex. hindrat den kris som uppstått på 2000-talet.Andemeningen: om författarna hade tagit lärdom av sina akademiska studier och varit intellektuellt öppna-utan auktoritetstro och socialt hänsynstagandet-hade de ju sett och hört att det hade funnits mer grundläggande strävan redan-även här i Sverige..

Enligt mig-eftersom jag har en både filosofisk och samhällsvetenskaplig utbildning-kunde man fördjupa diskussionen tex. enligt följande:

1. Värde-begreppet

Om jag skulle använda mitt begreppsanalysschema som jag lanserade i min avhandling,första version i Teoretisk Filosofi 1974,kunde man analysera värde-begreppet från tre olika perspektiv:

- attributivt: har värdet olika aspekter: vilka är de; vilka borde man ta upp då man diskuterar om ekonomisk verksamhet; hur människor skaffar,förvaltar,distribuerar och fördelar de resurser som behövs för att leva,överleva,och leva gott.

- Relationellt: att man uppfattar något som värdefullt har alltid en relation till något. I värdeteorins utveckling har detta gått från att ha haft bruksvärde (use-value),bytesvärde (exchange value) till kapitalvärde. Varför skulle värdeteorins historiska utveckling stanna där?

- Existentiellt: om det nu finns värden som man har eller förfogar över eller har egendomsrätt för,hur används de? Reciprokt-ömsesidigt- eller negativt ömsesidigt,för vissa parters bästa endast? Om de ej används-tex att innovationer uppfattas ej då man vill ej se dem (typ nya vetenskapsparadigmet)-har de då något värde? Värde i dag,i framtiden?

Enligt mig borde värdeteorin ta alla dessa olika diskussionsperspektiv upp-ej endast något metodologiskt mätande procedur eller mått eller dylikt.

2. Värde-teori

Dagens ekonomiska tänkande gör en skillnad mellan ekonomisk teori-som tar för givet (axiomatiskt) vissa antaganden-typ strävan att maximera vinsten och ekonomisk antropologi (delområde i socialantropologi) som forskar hur människor faktiskt ”ekonomiserar” i sina samhällen för att leva,överleva och leva gott-tex. Genom sociala byten där det används inga generaliserade bytesmedelsmått typ pengar. En uppgift som många teoretiker sysslat med är hur förena dessa två riktningar,då det är ej givet att den ekonomiska teorin som man har använt har varit tillräcklig bra (abstrakt) för att kunna skapa grund för människornas sociala samhälls-och kulturbygge.

Författarnas diskussion ovan visar att många människor har börjat tvivla på den nuvarande ekonomi-teorin,men tyvärr: samhällssystemet som är grundat på den,öppnar sig inte lätt för något nytt?

Det nya paradigmets nya värdeteori som jag skrivit om i en studentuppsats (vilket kunde ha förfinats sedan i avhandlingsarbete om vetenskapssamhället hade värderat detta försök och stött dess vidare utvecklande genom diskussion,kritik,och stöd i stället för refuseringar,tystnad eller kravet att ta bort hänvisningar i fortsatta uppsatser) grundar sig på abstrahering av ett empiriskt,socialantropologiskt arbete hur ett naturfolk levde ekologiskt,utan att förstöra omgivande naturen-min sk. strukturmatristeori om samhällets relation till naturen. Ett ämne som jag i senare forskningar i ämnet fann att ha intresserat även Karl Marx och Levi-Strauss,båda två intressanta teoretiker. Teorin är samtidigt så pass generell att den formar förutom en ny,fler-dimensionell ekologiteori,även ger grund för nya tillämpningar vilket jag gjort bl.a. för reglering av löner (min lönematris-modell).

Den nya värdeteorin och nya ekologiteorin bildar grunden för en ny ekonomisk teori och bildar den eftersträvande syntesen mellan ekonomisk teori och ekonomisk antropologi.

3. Kapital-begreppet

Författarna hänvisar här till å ena sidan BNP-som använder pengar som mått för att värdera de färdiga varor och tjänster som produceras under ett år i samhället. Närmare beskrivet:som de kan mätas fysiskt eller med hjälp av värderingar i pengar,då varor och tjänster bytes på marknaden. Marknaden- å andra sidan- är en mänsklig verksamhet som har vissa lagbundenheter och karaktär. Traditionellt har man gjort skillnader här mellan de olika produktionsfaktorer som bygger upp varor och tjänster: arbete,kapital och råvaror,och efter Karl Marx har man kategoriserat ekonomiska verksamheter även i dels sociala produktionsförhållanden,dels i olika produktionssätt beroende på den historiska utvecklingsgraden av dem och genom ägandet av olika produktionsmedel (maskiner mm-eventuellt kan immateriella tillgångar och kunskap räknas in här).

En annan nymodighet som han kom fram till gäller begreppet kapital. För att ha tidigare varit olika föremål för personligt bruk (havande bruksvärde),blev de sedermera bytesmedel (bytesvärde) på marknader och till slut penningkapital i ackumulerade kvantiteter.

Det finns dock många skolor i ekonomisk teori som beskriver denna värde-begreppets utveckling annorlunda,beroende på vilken filosofisk begreppsapparatur man har. För Marx var begreppet mer-värde centralt: hur ägarna av produktionsmedlen-genom sin monopolsituation eller ackumulerade medel kunde pressa mer och mer mervärde från de som konkret skapade olika varor och tjänster. Då de skedde en konkurrens på marknaden,var kapitalägarna tvungna att pressa mer och mer mervärde,vilket ledde till slut för en motsägelse: å ena sidan tvingade konkurrensen för politik som hindrade produktionen att förnyas då monopolsituationen krävde mer och mer kapital,å andra sidan gav varje ytterligare steg av kapitalutnyttjande mindre och mindre gränsnytta. I sin historiska betraktelsesätt-som var nytt-skulle den typ av samhälle som grundats på dylikt till slut därmed kollapsa och det skulle uppstå ett nytt,bättre kommunistiskt samhälle där dylik vinstmaximering ej rådde. På sätt och vis var Marx även själv fången av i det gamla sättet att betrakta värde,vilket var naturligtvis följden av det filosofiska,grundläggande paradigmet som man haft eller byggts på sedan ca. 2000 år.

Författarna tar för givet den tolkningen eller skolan vars synpunkter härskar i värden och där kapitalackumulation-mätt i pengar och fysiskt mätbara mått-tas för givet och där man accepterar marknadens sätt att fungera genom dess fria rörelser,vilket upplevs som konjunkturer. Tillsvidare har man ju ej haft några andra val: planekonomier har ju dels sina teoretiska svårigheter (mängden info-omöjligt att ha grepp om) och visat sig även att inte fungera i de stater där den prövats.

De nämner kapitalet genom kategorisering mellan ekonomisk kapital-mätbara med pengar som sammanfattas i BNP (bruttonationalprodukt)- och naturkapital:de fysiska resurser som den mänskliga produktionen använder sig av,typ mineraler,kemikalier,vatten,luft etc.

Deras tes är att det behövs antingen (och) nya mått att mäta BNP eller bättre fungerande regler hur människorna ska få använda naturresurser. Detta skulle-enligt dem-kunna garantera bättre välfärd och slutligen lösa den djupa krisen som nuvarande ekonomisk teori lett till: klimatkrisen och faran att man förstör till slut den natur som de mänskliga samhällen,kulturer och den globala civilisationen är beroende av.

4. Tillväxt-begreppet

Annorlunda uttryckt skulle den bättre ekonomin vara hållbar: både i utnyttjandet av naturresurser (att det ekologiska fottrycket skulle vara minimal eller hållas inom naturens gränser så att resurserna skulle ej ta slut- genom att skapa återbruk-cykling av naturresurser tex) och socialt: att välfärden skulle vara någorlunda jämnt,och rättvist fördelat.

Detta kan nås på flera sätt,tex genom att minska användningen av naturresurser eller att genom innovationer hitta på bättre sätt att använda dem-tex genom grön,förnybar energi (sol,vind,vattenkraft mm.i stället för att använda kol,gas,olja vilka orsakarkoldioxid utsläpp i atmosfären och leder till slut i en förväntad miljökatastrof).

Regleringar av marknader vore ett annat sätt,genom att prissätta miljöförstörande tjänster och varor med extra pålagor tex ("den som förbrukar,betalar"-pricip).

Strävan att fördela produktionsvinster jämlikare i samhället vore ett tredje sätt,eller alla tre!

Tillväxten definieras dock härmed med det givna kapital-begreppet och den givna värde-teorin som man har i dag och diskussionen begränsas därmed till sättet att betrakta arbete endast som sådan verksamhet som är fysiskt mätbär. Så betingar tex. Utbildning ej lön-endast möjligheter att få bidrag eller lån,som man ska betala senare,då man får arbete i produktionen.

Det som man tar för givet är vidare en viss människosyn där människan definieras i slut och botten,filosofiskt,endast som fysisk varelse. Annorlunda uttryckt: det finns ej sådant som etisk-mental utveckling-grovt uttryckt ”etiskt kapital”.

B. Praktisk politik som berörs eller skulle omgestaltas om ny ekonomi går genom

Från diskussionen ovan eller viss kategorisering av behövliga begrepp då man diskuterar om ekonomin,kunde man nu fortsätta på de olika samhälleligt-administrativa sätt att ”ekonomisera”. Man har ju sedan Adam Smiths dagar märkt att arbetsdelning och specialisering behövs i ekonomin. Vilka diskussioner vore bra att lyftas upp här? Dvs. utöver allmän ängslan eller slagord eller rekommendationer att skapa bättre BNP-mått?

5. Mätning av produktion och produktivitet

Ett politiskt argument för den nuvarande Allians-regeringen har tex varit att det behövs fullt kapacitetsutnyttjande i produktionen-att betrakta antalet arbetade timmar. Det kan dock diskuteras om det är så enkelt? I fråga om kreativitet är det ej så,att det kreativa sinnet går maskinvis eller är bundet till timmar eller schemat-det fungerar långsiktigt,språngartad,jobbar dygnet runt i det undermedvetna. Sociala vetenskaper lyfter upp behovet av mänskligare arbetsmiljöer där även motivation för arbete räknas in,tillika som delaktighet,delegering,att arbetstagaren delar arbetsgivarens värderingar och finner respekt för sig och sitt arbete även i det omgivande samhället.

Om BNP räknar in eller riktar sig främst till fysiskt mätbar produktion i antalet timmar vilka ersätts i pengar,använder den ej den nya produktivitetsmodellen som undertecknad skapat i sitt SINUS-projekt 1990-2012 där även transparent delande av info räknas in.

Jag nämnde ovan utbildning som betingar ej lön. Dylikt sker även för nyskapande: ifrågasättande,nya kunskaper som ej ännu fått något genombrott uppfattas inte som positiva resultat som ger penningmässiga fördelar,tvärtom: de inlagda medel som du själv sparat eller investerat i dylikt stjäls från samhällets sida,vilket är föga hållbart,både socialt,etiskt och ekonomiskt och skapar dåliga exempel för andra att förkovra sig.

6. Beskattningsfrågor

Jag nämnde ovan frågan om prissättningen av miljöförstörande tjänster och produkter. I min kapitalmatris-modell kan man relatera skatter även till andra aspekter än förbrukande av naturresurser. Tex.om verksamhet skapar arbete eller ny kunskap. Sådant tas ej hänsyn till i dagens skatteförfarande på ett bra sätt,enligt en given modell eller teori,utan det sker förändringar kontinuerligt vilket försvårar produktion och företagarnas verksamhet ävenom det skapar meningsfull syssellsättning för samhällsadministrerande politiker.

7. Frågan om hållbara investeringar

Diskussionen om hållbarhet har ej ännu nått det slags budgetsystem som man använder-dvs. Det som är bakom dagens BNP-konton. Jag har i min senaste kunskapsprodukt i SINUS 2.-uppsats,2012,visat att budgetsystem kunde använda även nya typer av sociala konton. Såsom det är i dag,satsar man ej långsiktigt och sektorsövergripande: det som man tex. Sparar i skolan eller social verksamhet,betalar man mångdubbelt senare i form av ungdomsarbetslöshet,brottslighet och utanförskap.

Det vore naturligtvis möjligt att göra sammanfattningar på samhällsnivå men då vore det enligt mig bättre att använda en fler-dimensionell ekologiteori där budgetsystemet betraktar samhället som en helhet gentemot naturens ramar,ej genom sektorsvisa satsningar eller anslag. En sammanfattande modell för dylikt är diskuterad sedan 80-talets början i min NMEP-ekonomisk tillväxtpolitik-spiral där olika samhällssektorer binds samman och påverkar positivt och kumulativt för den fler-dimensionella tillväxten (se mer under punkt D. nedan)

C. Frågor om etik och ansvar

Författarna ställer en intressant fråga i sammanfattande stycket av sin intressanta artikel: ”hur tänker svenska politiker förhålla sig till det seriösa arbete som nu växer fram internationellt”. Ja,då media och det inhemska vetenskapssamhället- inklusive näringslivet- har ej uppmärksammat att dylikt har skett och pågått redan drygt 40 år här i Sverige. Vad ska man säga då om etik och ansvar och kvalitet av det egna demokratibygget? Varför ej tex. citera USA:s president Obama: ”bättre kan vi väl”- försöka skapa ett inkluderande,multikulturellt samhälle där det finns chanser för alla att lyckas i sina livsmål,till allas lycka och väl?

D. Ackumulerad långtidssyn på tillväxtmiljön

Då denna kommenterande bloggartikel är redan lång,nämner jag kort de långtidsaspekter eller perspektiv som tas upp i ovannämnda,fler-dimensionellt hållbara tillväxt-modellen NMEP ovan:

- infrastrukturer

- boende

- utbildning och arbetsskapande

- social samhörighet mellan generationer

- lokala demokratier

- kulturutveckling

Gemensamt-bakom modellen-vore ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag härlet ny ekonomiteori,ny ekologiteori,ny samhällsmodell där det finns bättre balans mellan det individuella och samhälleligt ansvar än i dag då det förskjuts till politikerna och deras ovanifrån-diktat eller perspektiv (såsom författarna gör i sin strävan att väcka politiker).

Det glädjer dock mig att det finns även tecken på att man håller på att vakna även här i Sverige.Se tex.den politiska redaktören Tove Lifvendahls ledarartikel i dagens Svenska Dagbladet.Hennes sammanfattande stycke uttrycker detta nya tänkandet på ett bra sätt:

”det problematiska är... att förstärka och utveckla det tänkandet de säger sig vilja bekämpa-vi och dem,att grupper ställs mot grupper”.

Bra att svallvågorna når nu Sverige så att vi märker att även här har man jobbat i att utveckla gemensamt det nya tänkandet (vilket åsyftas just i det nya,syntesformande,nya vetenskapsparadigmet).Kanske behövs det en ny regering för att institutionalisera dylikt till en offentlig verksamhet,kanske inte-det får historien visa.

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.

Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv. fast frågan att få tillbaka tidigare nollställda,investerade egna resurser har skickats till skattemyndigheten)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.

PS. Märkte du att nu fanns även punkt D med.Paradigmaskiftet går vidare,punkt efter punkt,dock utan att nå slutpunkt då det är ett öppet system,grundat på ett nytt sätt att tänka.

fredag 4 juli 2014

ABC för den nya biologin

ABC för den nya biologin

Eller: hur dagens vetenskapliga landskap försöker genom sina senaste upptäckter i epigenetiken hålla kvar den grundläggande,filosofiskt materialistiska människosynen att människan är endast en kroppsvarelse,vars känslor,etiska och mentala mognad kan reduceras till fysiska processer och arv i den fysiska kroppen.

Ref. Svenska Dagbladet/Understrecket: Arv och miljö inte längre åtskiljbara,av Omid Aghajari,AT-läkare

Sammanfattning av den nya biologin i det nya vetenskapsparadigmet

För mig som skapat grunderna för ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag kan härleda nya begrepp,hypoteser och teorier för ny fysik,ny biologi,ny kemi etc.,beter sig epigenetiken som ett mellanparadigmatiskt inlägg. Om biologerna öppnar sig för mer ifrågasättande data-såsom fysikerna som jag skrivit om i mitt tidigare inlägg-kan vi skapa en ny biologi som kan uppfattas som en syntes av förra: förra paradigmets gällande,darwinistisk evolutionsteori,och mellanlägets epigenetik som författaren till den refererade artikeln nedan har presenterat grunddragen av på ett föredömligt sätt.

Den nya biologin har därmed intentioner att förklara även mental-och etisk evolution (mognande) utöver epigenetisk sådan,samt-hänvisande till den nya fysiken och min nya matematiska funktionsteori -ha kvar även individens egen roll för sin fortsatta utveckling,utöver de samhälleliga förhållanden som lyfts upp i den refererade artikeln vilka sägs vara mer avgörande (rådande samhälleliga ekonomiska strukturer).

Därmed-hänvisande till min tidigare artikel ang. den nya fysiken-beter sig den nya biologin som naturligt steg för fortsatt vetenskapsutveckling: mera abstrakt-dvs. kan ta sig an de empiriska data som är tv. oförklarliga (varför de tas ej till diskussion och samhällsstödd forskning); förklara hur den biologiska utvecklingen är även kopplad till den samhälleliga omgivningen på ett bättre sätt (flerdimensionellt) än enbart den traditionellt marxistiska (genom hänvisning till rådande/önskvärda ekonomiska strukturer),dock utan att stöta bort eller reducera det individuella ansvaret. I den nya biologin utvecklas individen-uppfattad som själsligt integrerad om hon tar ansvar för sin egen etiska utveckling inklusive samhällsansvar,varmed även den samhälleligt-kulturella utvecklingen stiger för nästa utvecklingsnivå.

Gränsen mellan human och naturvetenskapen är därmed borttagen i det nya vetenskapsparadigmet då den värld där den integrerade individen lever,upplever och påverkar och blir påverkad av är inte given: en relativiserad verklighetssyn,vilket betyder dock ej nihilism: att man får göra hur man vill,utan att bry sig om andra än sig själv. Den populära men missförstådda tolkningen av Einsteins relativitetsteori. Såsom påpekas och lyfts i den refererade artikeln,får sådan misstolkning inget vetenskapligt stöd-tvärtom visas hur dåliga beslut och val påverkar både ens egen utveckling och individens barn-och barnbarns liv. Den nya biologin tar sedan några steg till i sin syntes och visar hur individens ansvarsfulla val och i bästa fall-i sk. metamotivation där hen strävar efter att ge sitt aktiva bidrag till den omgivande samhälls-och kulturutvecklingen kan ej glömmas bort utan driver den epigenetiska helhetssynen vidare.

Epigenetiken och jämförelser till dagens gamla biologi

Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari har skrivit en bra och intressant artikel om den senaste forskningens bidrag i biologin. Jag rekommenderar läsaren att bekanta sig i den och i även den bok som han hänvisar till samt ev. gjorda långtids studier där epigenetiska lagbundenhet har blivit uppmärksammade. I det följande tar jag därför upp endast de teoretiskt mest avgörande punkter vilka visar var skiljelinjer går mellan dagens gällande biologi (det som lyfts fortfarande upp i gängse samhällsdiskussion och politik) och epigenetiken som författaren lyfter upp som en ny,självständig disciplin inom biologin jämfört med dess genetik-område.

1. Då gällande syn-utgående från darwinistisk utvecklingsteori som handlar om fysisk utveckling i naturen genom adaptation och överlevnadspraktik genom sexuell överlevnad av de bästa-förklarat genom utvecklingens många mekanismer: DNA,RNA,mitokondrier utveckling i celler (energianskaffande och ”förvaltning”)- vilket ledd till diskussion om arv (genetiska mekanismer) eller miljö (naturomgivning vars historiska förändringar beskrivs i geologi och dess subdiscipliner)- tar den nya epigenetiken en annorlunda väg: det är inte antingen eller syn eller förklaring utan att vår arvsmassa är inte statisk utan direkt formbar av varje individ själv.

2. Där genetiken betonar överföring av genetisk arv genom DNA-vilket förstärks sedan genom RNA-struktur som skapar och förmedlar behövliga proteiner och amino-mm. syror till behövliga celler för att organismen ska utvecklas och uppstå-betonar epigenetiken mer cellers egna ”programvara” som sätter på (aktiverar) eller av (tystar ned) vissa gener som förmedlats dit av förra. Eller tom. skapar nya gener eller genotyper-litet annorlunda variationer av en viss gen.

3. Enligt genetiken sker sådan förändring i genotyper genom slumpmässiga mutationer,förorsakade av förändringar i omgivning (kemi,strålning mm) eller felaktigt kodade genöverföringar vid replikation av den DNA-strängen vid födseln. Den nya genetiken kan genom genetisk ingenjörskonst också göra sådana förändringar varvid även artgränser kan manipuleras eller gener förflyttas mellan olika individer inom samma art (eller individens friska celler-cellkärnor mm användas från hennes tidigare livsskede,typ cancerterapi med genetisk manipulation).- Det som är nytt med epigenetik är att det kan visas vissa lagbundenheter vid överföringar av arv: vardagliga val som individen gör-särskilt i sin näringshämtning påverkar hur celler påverkar aktivering eller nedtystandet av gener i celler. Forskningen har lyft fram dylika val i tex. personens fysiska aktivitet,stress,negativa tankar och traumatiska känslor påverka hens ”epigenetiska landskap”,vilket sedan bäddas in i hens arv på fysiska nivå (vilka gener överförs till nästa generation; vilka cellprogram är nedtystade)- det är alltså ej slumpen som styr här.

4. Författaren beskriver kort dagens genetik och grunderna i dagens DNA-teori. Att dess gener följer varandra i en ordningsföljd-sk.sekvens, där sekvensen består av fyra grundläggande ämnen adenin (A), guanin (G), cytosin ( C) och tymin (T)- ”vilka utgör DNA:ts alfabet och vars unika ordningsföljd (på varje individ eller på artsnivå anges ej i författarens artikel) ,sekvens,utgör den genetiska informationen”.- Tyvärr anger författaren ej här att det finns en viss lagbundenhet här: dessa molekyler förekommer i sk. baspar där A kopplas till T, och C till G. Där slutar dock dagens genetik och dess syn-kanske påverkad av det grundläggande antagandet om slumpmässiga variationer i naturen,där sedan sexuella val förstärker att vissa överlever (darwinistisk syn,vilket lyft till den mänskliga arten betonar här särskilt den sociala faktorns betydelse).

5. Epigenetiken lyftes fram för att besvara de frågor eller problem som genetiken har:

- ”hur kommer det sig att cellerna i vår kropp,som alla har exakt likadana DNA,under fosterlivet utvecklas till ett rikt antal celltyper,från nervceller till hjärtmuskler,med vitt skilda egenskaper”

- ”varför får en tvilling i ett enäggigt tvillingpar schizofreni men inte den andra?”

- ”hur kan en människa som är så biologiskt komplex ha lika många gener som en mikroskopisk mask”.

Sådana frågor har-refererar författaren genom hänvisning till en bok i området,tillika som några historiska långtidsstudier mellan en viss släkts individer ledd till slutsatsen att det måste finnas andra faktorer än DNA som styr livet-epigenetiska faktorer som sedan definieras som ”cellens programvara”: som styr vilka gener sätts på (aktiveras) i cellen eller nedtystas,och hur informationen i dem sedan används (förmedlad av RNA som styr unika protein framställandet och förmedling till behövliga platser).

Epigenetikens relevans i sjukdomsförhållanden

6. Författaren som är en läkare,visar här hur epigenetiken har lyft fram särskilt två olika ämnen som påverkar till förekomst av olika sjukdomar: bisfenol A och ftalater.Dessa ämnen förekommer i det moderna samhället olika produkter och man har konstaterat att de påverkar särskilt inflammatorisk aktivitet i immunsystemet (på ett negativt sätt). Dylika sjukdomar som påverkas av förekomsten av dessa ämnen är störd utveckling av hjärna och könsorgan hos foster,beteendeavvikelser,lågt antal spermier hos män,olika cancersjukdomar,fetma,diabetes

7. Han lyfter upp sk. kritiska perioder i människans liv då hon är mest sårbar för skadlig påverkan av nämnda kemikalier: fosterlivet och tidiga spädbarnssår.

Epigenetikens påverkan på samhällsansvar och moral

8. Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari,lyfter upp här begreppet ”epigenetisk landskap”. Hur olika historiska studier har lyft fram förutom näringsförhållanden,även förekomsten av olika emotionella trauman som man märkt att påverka individens arv eller den påverkan som överförs till kommande generationer. Detta är dock ej av den typ som tidigare nämndes vara av deterministisk art: antingen arv eller miljö,utan att skadliga förhållanden kan rullas tillbaka-reverseras. Kanske kunde jag ta upp här sociala vetenskapers forskningar om det sociala arvet? Om man lyckas bryta negativa beteendemönster genom psykoterapi tex.kan trauman botas.

9. Här finns det dock det andra bristande draget hos författarens framställning av epigenetikens fördelar i förklaringen av hur det biologiska arvet går till: av svårigheten av att dra en skarp gräns mellan arv och miljö,eller i individens handlande då negativ påverkan uppstår hoppar han till diskussion om moral-dvs.till filosofisk diskussion om etiken. Då detta skulle kräva en eller flera bloggartiklar till,hänvisar jag till den slutsats som dras av författaren: att det skulle vara i de rådande ekonomiska strukturer som betingar sjukdomar mm. negativa,epigenetiska arvsförhållanden en marxistisk utsago,som kan lätt avvisas i tex.fall där metamotivation-strävan av att förnya samhället-fast man är resurssvag eller utnyttjad av omgivning-skulle bete sig som obegripligt. Varför utveckla det som drar ned en,marginaliserar,utnyttjar? Dvs. etiken är beroende av något mer-mer om detta nedan i det nya paradigmets nya biologi,framställd här i kort ABC-format.

10. Författarens slutsats att epigenetiken skulle ge en helhetssyn på samhället eller folkhälsan är intressant men även den-pga. förra stycket-överdrivet. Att samhällets lagar eller organisering av sjukvården tex. på ett generellt sätt se ”den svenska modellen” där sjukvården betalas gemensamt med skatter i den offentliga sektorn vore det bästa,enligt epigenetiken .Enligt mig kunde dock även samhällsansvaret utvecklas vidare-relativiseras:se mitt förslag på en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor med dess sk. flex-priser- så att även individens eget ansvar tas till hänsyn,vilket enligt mig skulle vara mer förenlig både med epigenetiken som den nya biologins syn på eget,etiskt ansvar och dess utvecklande (se diskussion nedan).

Den nya biologins skillnad från epigenetiken

11. Det som är intressant att märka är att epigenetiken utgår från gängse datamaterial typ fysiska sjukdomar och fysiska cellförändringar,men tar ej upp sk. anomala data i parapsykologi (dess delområden: ESP (extra sensory perception typ telepati,klervoajans och kleraudiens,pre-och retrokognition,psykometri,olika ljudfenomen),överlevnadsfrågor (överlever själ-medvetande den fysiska kroppens död,finns det återfödelse av den själsliga-mentala delen av människan som utvecklats med tiden hos hen) och olika energipåverkan (sk. healing fenomen,materialisationer,levitation,poltergeistfenomen).- Då jag har i min tidigare blogg visat kort hur dessa typer av frågor kan knytas an till den nya fysiken,ska jag inte diskutera mer utförligt om dessa här,utan konstaterar kort följande drag där den nya biologin fortsätter vidare där epigenetiken stannar:

12. Jag nämnde ovan-se punkt 4. och 5.- hur nuvarande DNA-teori antar ej någon lagbundenhet att gälla i sekvensutveckling: att basparen skulle vara unika. Där säger den nya biologin dock annorlunda: det finns ett visst algoritmiskt förhållande där. Om man utnyttjar på samma sätt som författaren gör genom jämförelser med dataspråk,kunde jag säga att den mer utvecklade organismen har 64-bitar kod (baspar-struktur,på ett visst sätt) då den mindre utvecklade-32 bitar kodad har mindre repertoar eller aktivitet i cellen. Dvs. En syntes mellan genetikens letande efter lagbundenheter i DNA-sekvensen och epigenetikens svar att det vore individ-bundet och delvis påverkad av omgivningen också. Enligt den nya biologin som antar själ-medvetande entitet (den dubbla utvecklingsteorin enligt mig: där mental och fysisk utveckling interagerar och påverkar varandra),dess återfödelse då det sker mental-etisk och fysisk utveckling från återfödelse till återfödelse enligt de beslut och handlingar som individen själv gjort i sina tidigare liv (vilket kan beskrivas följa en viss lagbunden struktur,där informationen förmedlas fram och tillbaka,och där den nya kemins processer kodar icke-fysisk info till den nya hjärnan. Jämfört med epigenetiken: mer abstrakt,tar hänsyn nu till även alternativa data och begränsar sig inte enbart till biologin utan arbetar tvärvetenskapligt med andra vetenskapsdiscipliner.

13. På det här sättet vore epigenetiken enligt mig endast ett övergångsfenomen disciplinen å ena sidan är begränsad i sin både filosofiska grund angående kausalitet,lagbundenheter-diskussioner,och i sitt val av empiriska data. Epigenetiken är sas.i ett mellanparadigmatiska läget,då den nya,kommande biologin är bättre.

14. Det som även är intressant att märka är att dagens samhälle och kultur tycks ej vara intresserad av det nya då den ifrågasätter både den gällande genetiken och dess nuvarande DNA- och utvecklingsteori och epigenetikens idealbeskrivning av helhetssyn. Den nya biologin betonar både individens eget ansvar och samhällets varken vänster eller högerns syn-kanske närmast en reformerad socialdemokrati om sådant vore möjligt i det post-industriella samhället om även ekonomin kunde reformeras,enligt en ny ekonomi-teori (se mina tidigare diskussioner om dessa,vilka dock uppmärksammats med total tystnad. I vilkas intresse? I de negativt påverkades värld? På den för smala vetenskapsparadigmets grund?).

15. I tidigare punkter tog jag upp även den mänskliga utvecklingens särdrag-den sociala-som kunde leda till diskussion om både etisk utveckling och kulturutveckling. För att ta sig an den första,ger religioner inget svar då vi har ingen fysisk auktoritet som talar för oss vilket beslut i politiken är den rätta eller att föredra och då det finns så många heliga böcker som man kunde referera till. Religiös prat om arvsynden eller karmas lag eller negativ åpåverkan av demoner eller dylikt utan att kunna säga eller beskriva hur det går till eller var gränsen går när det egna ansvaret börjar ger ej heller svar på problematiken.- Om man antar att det finns en viss,grundläggande struktur i det kosmiska livet-på den mest grundläggande nivån i filosofin och dess ontologi (se min beskrivning i min nya kausalteori på kausalsteg,-stig-och ramnivåer och funktionsteori som binder samman olika livsskeden,i olika dimensioner och som kan beskrivas på olika sätt i olika fackvetenskaper)-antar den nya biologin även att det finns en mental-etisk utveckling. Om individens beslut,levnadsmönster och val följer det,sker positiv utvecklande hos henne-om inte,kan det däremot ske ett slutgiltigt nedtystade av vissa områden i cellen vilket vore logiskt och förenligt även med det kosmiska,öppna systemet: pågående skapandet av livet där döden är ingen slutstation såsom det uppfattas i dag,i dagens vetenskapsparadigm och biologi och människosyn.

16. När öppnar sig ”systemet” och dess politiker för ett nytt,bättre system inklusive dess bättre vetenskap,etik,ekonomi och ansvarstagandet? Eller blir epigenetikens svar om helhetssyn-en idealsyn som hyllas av läppar men åtföljs inte i praktiken det slutgiltiga svaret och den välfärd som förmedlas till kommande generationer blir en chimär,en önskedröm som grusas av-ja,även av den fysiska verkligheten,vår gemensamma klimatförändring...

Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,

entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)

Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.