Eller: hur dagens vetenskapliga landskap försöker genom sina senaste upptäckter i epigenetiken hålla kvar den grundläggande,filosofiskt materialistiska människosynen att människan är endast en kroppsvarelse,vars känslor,etiska och mentala mognad kan reduceras till fysiska processer och arv i den fysiska kroppen.
Ref. Svenska Dagbladet/Understrecket: Arv och miljö inte längre åtskiljbara,av Omid Aghajari,AT-läkare
Sammanfattning av den nya biologin i det nya vetenskapsparadigmet
För mig som skapat grunderna för ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag kan härleda nya begrepp,hypoteser och teorier för ny fysik,ny biologi,ny kemi etc.,beter sig epigenetiken som ett mellanparadigmatiskt inlägg. Om biologerna öppnar sig för mer ifrågasättande data-såsom fysikerna som jag skrivit om i mitt tidigare inlägg-kan vi skapa en ny biologi som kan uppfattas som en syntes av förra: förra paradigmets gällande,darwinistisk evolutionsteori,och mellanlägets epigenetik som författaren till den refererade artikeln nedan har presenterat grunddragen av på ett föredömligt sätt.
Den nya biologin har därmed intentioner att förklara även mental-och etisk evolution (mognande) utöver epigenetisk sådan,samt-hänvisande till den nya fysiken och min nya matematiska funktionsteori -ha kvar även individens egen roll för sin fortsatta utveckling,utöver de samhälleliga förhållanden som lyfts upp i den refererade artikeln vilka sägs vara mer avgörande (rådande samhälleliga ekonomiska strukturer).
Därmed-hänvisande till min tidigare artikel ang. den nya fysiken-beter sig den nya biologin som naturligt steg för fortsatt vetenskapsutveckling: mera abstrakt-dvs. kan ta sig an de empiriska data som är tv. oförklarliga (varför de tas ej till diskussion och samhällsstödd forskning); förklara hur den biologiska utvecklingen är även kopplad till den samhälleliga omgivningen på ett bättre sätt (flerdimensionellt) än enbart den traditionellt marxistiska (genom hänvisning till rådande/önskvärda ekonomiska strukturer),dock utan att stöta bort eller reducera det individuella ansvaret. I den nya biologin utvecklas individen-uppfattad som själsligt integrerad om hon tar ansvar för sin egen etiska utveckling inklusive samhällsansvar,varmed även den samhälleligt-kulturella utvecklingen stiger för nästa utvecklingsnivå.
Gränsen mellan human och naturvetenskapen är därmed borttagen i det nya vetenskapsparadigmet då den värld där den integrerade individen lever,upplever och påverkar och blir påverkad av är inte given: en relativiserad verklighetssyn,vilket betyder dock ej nihilism: att man får göra hur man vill,utan att bry sig om andra än sig själv. Den populära men missförstådda tolkningen av Einsteins relativitetsteori. Såsom påpekas och lyfts i den refererade artikeln,får sådan misstolkning inget vetenskapligt stöd-tvärtom visas hur dåliga beslut och val påverkar både ens egen utveckling och individens barn-och barnbarns liv. Den nya biologin tar sedan några steg till i sin syntes och visar hur individens ansvarsfulla val och i bästa fall-i sk. metamotivation där hen strävar efter att ge sitt aktiva bidrag till den omgivande samhälls-och kulturutvecklingen kan ej glömmas bort utan driver den epigenetiska helhetssynen vidare.
Epigenetiken och jämförelser till dagens gamla biologi
Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari har skrivit en bra och intressant artikel om den senaste forskningens bidrag i biologin. Jag rekommenderar läsaren att bekanta sig i den och i även den bok som han hänvisar till samt ev. gjorda långtids studier där epigenetiska lagbundenhet har blivit uppmärksammade. I det följande tar jag därför upp endast de teoretiskt mest avgörande punkter vilka visar var skiljelinjer går mellan dagens gällande biologi (det som lyfts fortfarande upp i gängse samhällsdiskussion och politik) och epigenetiken som författaren lyfter upp som en ny,självständig disciplin inom biologin jämfört med dess genetik-område.
1. Då gällande syn-utgående från darwinistisk utvecklingsteori som handlar om fysisk utveckling i naturen genom adaptation och överlevnadspraktik genom sexuell överlevnad av de bästa-förklarat genom utvecklingens många mekanismer: DNA,RNA,mitokondrier utveckling i celler (energianskaffande och ”förvaltning”)- vilket ledd till diskussion om arv (genetiska mekanismer) eller miljö (naturomgivning vars historiska förändringar beskrivs i geologi och dess subdiscipliner)- tar den nya epigenetiken en annorlunda väg: det är inte antingen eller syn eller förklaring utan att vår arvsmassa är inte statisk utan direkt formbar av varje individ själv.
2. Där genetiken betonar överföring av genetisk arv genom DNA-vilket förstärks sedan genom RNA-struktur som skapar och förmedlar behövliga proteiner och amino-mm. syror till behövliga celler för att organismen ska utvecklas och uppstå-betonar epigenetiken mer cellers egna ”programvara” som sätter på (aktiverar) eller av (tystar ned) vissa gener som förmedlats dit av förra. Eller tom. skapar nya gener eller genotyper-litet annorlunda variationer av en viss gen.
3. Enligt genetiken sker sådan förändring i genotyper genom slumpmässiga mutationer,förorsakade av förändringar i omgivning (kemi,strålning mm) eller felaktigt kodade genöverföringar vid replikation av den DNA-strängen vid födseln. Den nya genetiken kan genom genetisk ingenjörskonst också göra sådana förändringar varvid även artgränser kan manipuleras eller gener förflyttas mellan olika individer inom samma art (eller individens friska celler-cellkärnor mm användas från hennes tidigare livsskede,typ cancerterapi med genetisk manipulation).- Det som är nytt med epigenetik är att det kan visas vissa lagbundenheter vid överföringar av arv: vardagliga val som individen gör-särskilt i sin näringshämtning påverkar hur celler påverkar aktivering eller nedtystandet av gener i celler. Forskningen har lyft fram dylika val i tex. personens fysiska aktivitet,stress,negativa tankar och traumatiska känslor påverka hens ”epigenetiska landskap”,vilket sedan bäddas in i hens arv på fysiska nivå (vilka gener överförs till nästa generation; vilka cellprogram är nedtystade)- det är alltså ej slumpen som styr här.
4. Författaren beskriver kort dagens genetik och grunderna i dagens DNA-teori. Att dess gener följer varandra i en ordningsföljd-sk.sekvens, där sekvensen består av fyra grundläggande ämnen adenin (A), guanin (G), cytosin ( C) och tymin (T)- ”vilka utgör DNA:ts alfabet och vars unika ordningsföljd (på varje individ eller på artsnivå anges ej i författarens artikel) ,sekvens,utgör den genetiska informationen”.- Tyvärr anger författaren ej här att det finns en viss lagbundenhet här: dessa molekyler förekommer i sk. baspar där A kopplas till T, och C till G. Där slutar dock dagens genetik och dess syn-kanske påverkad av det grundläggande antagandet om slumpmässiga variationer i naturen,där sedan sexuella val förstärker att vissa överlever (darwinistisk syn,vilket lyft till den mänskliga arten betonar här särskilt den sociala faktorns betydelse).
5. Epigenetiken lyftes fram för att besvara de frågor eller problem som genetiken har:
- ”hur kommer det sig att cellerna i vår kropp,som alla har exakt likadana DNA,under fosterlivet utvecklas till ett rikt antal celltyper,från nervceller till hjärtmuskler,med vitt skilda egenskaper”
- ”varför får en tvilling i ett enäggigt tvillingpar schizofreni men inte den andra?”
- ”hur kan en människa som är så biologiskt komplex ha lika många gener som en mikroskopisk mask”.
Sådana frågor har-refererar författaren genom hänvisning till en bok i området,tillika som några historiska långtidsstudier mellan en viss släkts individer ledd till slutsatsen att det måste finnas andra faktorer än DNA som styr livet-epigenetiska faktorer som sedan definieras som ”cellens programvara”: som styr vilka gener sätts på (aktiveras) i cellen eller nedtystas,och hur informationen i dem sedan används (förmedlad av RNA som styr unika protein framställandet och förmedling till behövliga platser).
Epigenetikens relevans i sjukdomsförhållanden
6. Författaren som är en läkare,visar här hur epigenetiken har lyft fram särskilt två olika ämnen som påverkar till förekomst av olika sjukdomar: bisfenol A och ftalater.Dessa ämnen förekommer i det moderna samhället olika produkter och man har konstaterat att de påverkar särskilt inflammatorisk aktivitet i immunsystemet (på ett negativt sätt). Dylika sjukdomar som påverkas av förekomsten av dessa ämnen är störd utveckling av hjärna och könsorgan hos foster,beteendeavvikelser,lågt antal spermier hos män,olika cancersjukdomar,fetma,diabetes
7. Han lyfter upp sk. kritiska perioder i människans liv då hon är mest sårbar för skadlig påverkan av nämnda kemikalier: fosterlivet och tidiga spädbarnssår.
Epigenetikens påverkan på samhällsansvar och moral
8. Författaren,AT-läkaren Omid Aghajari,lyfter upp här begreppet ”epigenetisk landskap”. Hur olika historiska studier har lyft fram förutom näringsförhållanden,även förekomsten av olika emotionella trauman som man märkt att påverka individens arv eller den påverkan som överförs till kommande generationer. Detta är dock ej av den typ som tidigare nämndes vara av deterministisk art: antingen arv eller miljö,utan att skadliga förhållanden kan rullas tillbaka-reverseras. Kanske kunde jag ta upp här sociala vetenskapers forskningar om det sociala arvet? Om man lyckas bryta negativa beteendemönster genom psykoterapi tex.kan trauman botas.
9. Här finns det dock det andra bristande draget hos författarens framställning av epigenetikens fördelar i förklaringen av hur det biologiska arvet går till: av svårigheten av att dra en skarp gräns mellan arv och miljö,eller i individens handlande då negativ påverkan uppstår hoppar han till diskussion om moral-dvs.till filosofisk diskussion om etiken. Då detta skulle kräva en eller flera bloggartiklar till,hänvisar jag till den slutsats som dras av författaren: att det skulle vara i de rådande ekonomiska strukturer som betingar sjukdomar mm. negativa,epigenetiska arvsförhållanden en marxistisk utsago,som kan lätt avvisas i tex.fall där metamotivation-strävan av att förnya samhället-fast man är resurssvag eller utnyttjad av omgivning-skulle bete sig som obegripligt. Varför utveckla det som drar ned en,marginaliserar,utnyttjar? Dvs. etiken är beroende av något mer-mer om detta nedan i det nya paradigmets nya biologi,framställd här i kort ABC-format.
10. Författarens slutsats att epigenetiken skulle ge en helhetssyn på samhället eller folkhälsan är intressant men även den-pga. förra stycket-överdrivet. Att samhällets lagar eller organisering av sjukvården tex. på ett generellt sätt se ”den svenska modellen” där sjukvården betalas gemensamt med skatter i den offentliga sektorn vore det bästa,enligt epigenetiken .Enligt mig kunde dock även samhällsansvaret utvecklas vidare-relativiseras:se mitt förslag på en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor med dess sk. flex-priser- så att även individens eget ansvar tas till hänsyn,vilket enligt mig skulle vara mer förenlig både med epigenetiken som den nya biologins syn på eget,etiskt ansvar och dess utvecklande (se diskussion nedan).
Den nya biologins skillnad från epigenetiken
11. Det som är intressant att märka är att epigenetiken utgår från gängse datamaterial typ fysiska sjukdomar och fysiska cellförändringar,men tar ej upp sk. anomala data i parapsykologi (dess delområden: ESP (extra sensory perception typ telepati,klervoajans och kleraudiens,pre-och retrokognition,psykometri,olika ljudfenomen),överlevnadsfrågor (överlever själ-medvetande den fysiska kroppens död,finns det återfödelse av den själsliga-mentala delen av människan som utvecklats med tiden hos hen) och olika energipåverkan (sk. healing fenomen,materialisationer,levitation,poltergeistfenomen).- Då jag har i min tidigare blogg visat kort hur dessa typer av frågor kan knytas an till den nya fysiken,ska jag inte diskutera mer utförligt om dessa här,utan konstaterar kort följande drag där den nya biologin fortsätter vidare där epigenetiken stannar:
12. Jag nämnde ovan-se punkt 4. och 5.- hur nuvarande DNA-teori antar ej någon lagbundenhet att gälla i sekvensutveckling: att basparen skulle vara unika. Där säger den nya biologin dock annorlunda: det finns ett visst algoritmiskt förhållande där. Om man utnyttjar på samma sätt som författaren gör genom jämförelser med dataspråk,kunde jag säga att den mer utvecklade organismen har 64-bitar kod (baspar-struktur,på ett visst sätt) då den mindre utvecklade-32 bitar kodad har mindre repertoar eller aktivitet i cellen. Dvs. En syntes mellan genetikens letande efter lagbundenheter i DNA-sekvensen och epigenetikens svar att det vore individ-bundet och delvis påverkad av omgivningen också. Enligt den nya biologin som antar själ-medvetande entitet (den dubbla utvecklingsteorin enligt mig: där mental och fysisk utveckling interagerar och påverkar varandra),dess återfödelse då det sker mental-etisk och fysisk utveckling från återfödelse till återfödelse enligt de beslut och handlingar som individen själv gjort i sina tidigare liv (vilket kan beskrivas följa en viss lagbunden struktur,där informationen förmedlas fram och tillbaka,och där den nya kemins processer kodar icke-fysisk info till den nya hjärnan. Jämfört med epigenetiken: mer abstrakt,tar hänsyn nu till även alternativa data och begränsar sig inte enbart till biologin utan arbetar tvärvetenskapligt med andra vetenskapsdiscipliner.
13. På det här sättet vore epigenetiken enligt mig endast ett övergångsfenomen disciplinen å ena sidan är begränsad i sin både filosofiska grund angående kausalitet,lagbundenheter-diskussioner,och i sitt val av empiriska data. Epigenetiken är sas.i ett mellanparadigmatiska läget,då den nya,kommande biologin är bättre.
14. Det som även är intressant att märka är att dagens samhälle och kultur tycks ej vara intresserad av det nya då den ifrågasätter både den gällande genetiken och dess nuvarande DNA- och utvecklingsteori och epigenetikens idealbeskrivning av helhetssyn. Den nya biologin betonar både individens eget ansvar och samhällets varken vänster eller högerns syn-kanske närmast en reformerad socialdemokrati om sådant vore möjligt i det post-industriella samhället om även ekonomin kunde reformeras,enligt en ny ekonomi-teori (se mina tidigare diskussioner om dessa,vilka dock uppmärksammats med total tystnad. I vilkas intresse? I de negativt påverkades värld? På den för smala vetenskapsparadigmets grund?).
15. I tidigare punkter tog jag upp även den mänskliga utvecklingens särdrag-den sociala-som kunde leda till diskussion om både etisk utveckling och kulturutveckling. För att ta sig an den första,ger religioner inget svar då vi har ingen fysisk auktoritet som talar för oss vilket beslut i politiken är den rätta eller att föredra och då det finns så många heliga böcker som man kunde referera till. Religiös prat om arvsynden eller karmas lag eller negativ åpåverkan av demoner eller dylikt utan att kunna säga eller beskriva hur det går till eller var gränsen går när det egna ansvaret börjar ger ej heller svar på problematiken.- Om man antar att det finns en viss,grundläggande struktur i det kosmiska livet-på den mest grundläggande nivån i filosofin och dess ontologi (se min beskrivning i min nya kausalteori på kausalsteg,-stig-och ramnivåer och funktionsteori som binder samman olika livsskeden,i olika dimensioner och som kan beskrivas på olika sätt i olika fackvetenskaper)-antar den nya biologin även att det finns en mental-etisk utveckling. Om individens beslut,levnadsmönster och val följer det,sker positiv utvecklande hos henne-om inte,kan det däremot ske ett slutgiltigt nedtystade av vissa områden i cellen vilket vore logiskt och förenligt även med det kosmiska,öppna systemet: pågående skapandet av livet där döden är ingen slutstation såsom det uppfattas i dag,i dagens vetenskapsparadigm och biologi och människosyn.
16. När öppnar sig ”systemet” och dess politiker för ett nytt,bättre system inklusive dess bättre vetenskap,etik,ekonomi och ansvarstagandet? Eller blir epigenetikens svar om helhetssyn-en idealsyn som hyllas av läppar men åtföljs inte i praktiken det slutgiltiga svaret och den välfärd som förmedlas till kommande generationer blir en chimär,en önskedröm som grusas av-ja,även av den fysiska verkligheten,vår gemensamma klimatförändring...
Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar