Eller: strävan att utveckla en mer miljövänlig ekonomi- driven av ängslan inför framtida klimatkatastrof med dess olika konsekvenser för både fysisk miljö,ekonomiskt,socialt och kulturellt-har lett till diskussion att ”vi måste börja mäta vår välfärd på andra sätt än med BNP”.
Tyvärr tar sådant perspektiv-ävenom det är en bra början för utvecklandet av något nytt-givet den grundläggande ekonomiska teorin som man har,enligt dagens vetenskapsparadigm och dess människosyn. Som utvecklare av en ny,bredare ekonomiteori-enligt mig bättre då den är teoretiskt även mer abstrakt och kan forma en syntes mellan det som man antar vara ekonomiskt bra (ekonomisk teori) och ekonomisk antropologi (hur människor faktiskt ekonomiserar sig och fördelar resurser sinsemellan och mellan generationer,forskat i ekonomisk antropologi) genom en ny grundläggande värdeteori,anser jag att dylika försök räcker inte. Bra politiska lösningar kräver bättre teori,bättre modeller hur utveckla bra tillväxtmiljö för våra samhällen och vår globala civilisation,dvs. Ny,bättre ekonomiteori.
Att hänvisa till ekonomihistoriska data som man gjort på vissa håll och sedan rekommendera olika löstrycka modeller eller politiska lösningar som grundar sig för sådant val av data duger inte heller. Det gäller enligt mig att gå till grunden av vår ekonomiska verklighet eller samhällsdimension.
Filosofiskt sett duger det ej heller att hävda,att det är i grunden ekonomi som bestämmer-determinerar eller dominerar-hur vårt samhälle blir. Enligt det nya vetenskapsparadigmet är både människan och verkligheten flerdimensionell så borde vi även ha i ekonomin.
Samhällsberättelse
Författarna till artikeln nedan har skrivit ett intressant debattinlägg som refererar till många internationella projekt hur mänskligheten (ekonomerna,praktiska människor och politikerna) borde skapa en ”grön ekonomi” eller hållbar tillväxt som förstör ej planetens fysiska naturresurser. Gott och väl att även internationella organ har vaknat. Jag-som alternativtänkare-har jobbat med detta nya vetenskapsparadigm-skapande projekt sedan 1972 dock utan att ha väckt uppmärksamhet i Sverige eller att vetenskapssamhället-inklusive vetenskapsresurser tilldelande politiker och media hade vaknat och börjat diskutera. Roligt att svallvågorna äntligen kommer tillbaka utifrån-kanske man börjar diskutera nu även här?
Då jag besökte mitt föredetta hemland (eller födelseland-jag upplever ju att jag har det kvar ändå ävenom är en svensk medborgare numera) och kom i en fest på en diskussion om vad jag arbetat med-inklusive vetenskapssamhället-fick jag en komment på mitt konstaterande på att man tex. I Danmark har professorer som har ej disputerat.”Ja,det har vi börjat diskutera även här”,konstaterade min diskussionspartner,en diplomingenjör. Då jag berättat hur min väg gått till i en av Sveriges finaste universitet (Uppsala universitet),tillade han:”konstigt,det finns ju typer som Wittgenstein i filosofin tex.”.Jag blev naturligtvis glad. Ävenom jag är ingen Wittgenstein utan mer grundläggande syntesskapare-typ Marx eller hans andliga lärjunge med intresse att förändra även världen genom tillämpningar av den nya filosofin eller spridandet av info om det till bredare målgrupper,ej endast i traditionell diskussion i de akademiska seminarierummen och i konkurrens om tjänster och akademisk status-hade jag EN meningsfrände eller vän som eventuellt FÖRSTOD vad jag syftat till.
Sammanfattningsvis:
Diskussion om behovet att konstruera nya mätningsmetoder för BNP är bra-men förhoppningsvis stannar inte diskussionen där- i det mellanparadigmatiska läget-utan att man går vidare-tar det djärva,kvantumliknande språnget för en ny kultur,på en ny utvecklingsnivå där även ekonomin gestaltas annorlunda,bättre än i dag
Ref. DN/Debatt: ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”,av Andreas Carlgren (vice ordförande i Stockholm Environmental Institute,fd. Miljöminister),Klas Eklund (chefsekonom på banken SEB),Johan Rockström (chef för Stockholm Resilience Centre),Sö 6. juli-14
SVD/ledarartikel:”Är du man eller människa”,av Tove Lifvendahl,politisk chefsredaktör SvD,Sö 6. juli-14
A. Modeller,teorier för en annorlunda ekonomi
Författarna ovan har skrivit en intressant artikel. Klangbotten för deras resonemang eller tes att man borde formulera om mätningen av BNP eller välfärden,finns dels i den gångna Almedalsveckans diskussioner från främst Miljöpartiets håll (det fanns även andra,bla.olika lobbyinggrupper som arbetade där för att sprida intresse för ”grön ekonomi” -intressanta videor finns tex på en del miljöblogg),dels det arbete som man börjat internationellt. De refererar här bl.a. för Eurostats projekt ”GDP and beyond”,Världsbankens projekt ”The Changing Wealth of Nations” samt OECD:s ”jätteprojekt om grön tillväxt”.Roligt att höra-förhoppningsvis vore dessa organisationer intresserade av att använda även mitt nya,tredubbelt säkra derivatinstrument eller projektbetalningsform M.O. (Management Option),vilket-om diskuterats i Sverige sedan början -90 talet och sedan tagits i bruk om funnit det vara ett nytt,intressant finansierings/försäkrings/investerings/och projektbetalningsinstrument-hade enligt mig tex. hindrat den kris som uppstått på 2000-talet.Andemeningen: om författarna hade tagit lärdom av sina akademiska studier och varit intellektuellt öppna-utan auktoritetstro och socialt hänsynstagandet-hade de ju sett och hört att det hade funnits mer grundläggande strävan redan-även här i Sverige..
Enligt mig-eftersom jag har en både filosofisk och samhällsvetenskaplig utbildning-kunde man fördjupa diskussionen tex. enligt följande:
1. Värde-begreppet
Om jag skulle använda mitt begreppsanalysschema som jag lanserade i min avhandling,första version i Teoretisk Filosofi 1974,kunde man analysera värde-begreppet från tre olika perspektiv:
- attributivt: har värdet olika aspekter: vilka är de; vilka borde man ta upp då man diskuterar om ekonomisk verksamhet; hur människor skaffar,förvaltar,distribuerar och fördelar de resurser som behövs för att leva,överleva,och leva gott.
- Relationellt: att man uppfattar något som värdefullt har alltid en relation till något. I värdeteorins utveckling har detta gått från att ha haft bruksvärde (use-value),bytesvärde (exchange value) till kapitalvärde. Varför skulle värdeteorins historiska utveckling stanna där?
- Existentiellt: om det nu finns värden som man har eller förfogar över eller har egendomsrätt för,hur används de? Reciprokt-ömsesidigt- eller negativt ömsesidigt,för vissa parters bästa endast? Om de ej används-tex att innovationer uppfattas ej då man vill ej se dem (typ nya vetenskapsparadigmet)-har de då något värde? Värde i dag,i framtiden?
Enligt mig borde värdeteorin ta alla dessa olika diskussionsperspektiv upp-ej endast något metodologiskt mätande procedur eller mått eller dylikt.
2. Värde-teori
Dagens ekonomiska tänkande gör en skillnad mellan ekonomisk teori-som tar för givet (axiomatiskt) vissa antaganden-typ strävan att maximera vinsten och ekonomisk antropologi (delområde i socialantropologi) som forskar hur människor faktiskt ”ekonomiserar” i sina samhällen för att leva,överleva och leva gott-tex. Genom sociala byten där det används inga generaliserade bytesmedelsmått typ pengar. En uppgift som många teoretiker sysslat med är hur förena dessa två riktningar,då det är ej givet att den ekonomiska teorin som man har använt har varit tillräcklig bra (abstrakt) för att kunna skapa grund för människornas sociala samhälls-och kulturbygge.
Författarnas diskussion ovan visar att många människor har börjat tvivla på den nuvarande ekonomi-teorin,men tyvärr: samhällssystemet som är grundat på den,öppnar sig inte lätt för något nytt?
Det nya paradigmets nya värdeteori som jag skrivit om i en studentuppsats (vilket kunde ha förfinats sedan i avhandlingsarbete om vetenskapssamhället hade värderat detta försök och stött dess vidare utvecklande genom diskussion,kritik,och stöd i stället för refuseringar,tystnad eller kravet att ta bort hänvisningar i fortsatta uppsatser) grundar sig på abstrahering av ett empiriskt,socialantropologiskt arbete hur ett naturfolk levde ekologiskt,utan att förstöra omgivande naturen-min sk. strukturmatristeori om samhällets relation till naturen. Ett ämne som jag i senare forskningar i ämnet fann att ha intresserat även Karl Marx och Levi-Strauss,båda två intressanta teoretiker. Teorin är samtidigt så pass generell att den formar förutom en ny,fler-dimensionell ekologiteori,även ger grund för nya tillämpningar vilket jag gjort bl.a. för reglering av löner (min lönematris-modell).
Den nya värdeteorin och nya ekologiteorin bildar grunden för en ny ekonomisk teori och bildar den eftersträvande syntesen mellan ekonomisk teori och ekonomisk antropologi.
3. Kapital-begreppet
Författarna hänvisar här till å ena sidan BNP-som använder pengar som mått för att värdera de färdiga varor och tjänster som produceras under ett år i samhället. Närmare beskrivet:som de kan mätas fysiskt eller med hjälp av värderingar i pengar,då varor och tjänster bytes på marknaden. Marknaden- å andra sidan- är en mänsklig verksamhet som har vissa lagbundenheter och karaktär. Traditionellt har man gjort skillnader här mellan de olika produktionsfaktorer som bygger upp varor och tjänster: arbete,kapital och råvaror,och efter Karl Marx har man kategoriserat ekonomiska verksamheter även i dels sociala produktionsförhållanden,dels i olika produktionssätt beroende på den historiska utvecklingsgraden av dem och genom ägandet av olika produktionsmedel (maskiner mm-eventuellt kan immateriella tillgångar och kunskap räknas in här).
En annan nymodighet som han kom fram till gäller begreppet kapital. För att ha tidigare varit olika föremål för personligt bruk (havande bruksvärde),blev de sedermera bytesmedel (bytesvärde) på marknader och till slut penningkapital i ackumulerade kvantiteter.
Det finns dock många skolor i ekonomisk teori som beskriver denna värde-begreppets utveckling annorlunda,beroende på vilken filosofisk begreppsapparatur man har. För Marx var begreppet mer-värde centralt: hur ägarna av produktionsmedlen-genom sin monopolsituation eller ackumulerade medel kunde pressa mer och mer mervärde från de som konkret skapade olika varor och tjänster. Då de skedde en konkurrens på marknaden,var kapitalägarna tvungna att pressa mer och mer mervärde,vilket ledde till slut för en motsägelse: å ena sidan tvingade konkurrensen för politik som hindrade produktionen att förnyas då monopolsituationen krävde mer och mer kapital,å andra sidan gav varje ytterligare steg av kapitalutnyttjande mindre och mindre gränsnytta. I sin historiska betraktelsesätt-som var nytt-skulle den typ av samhälle som grundats på dylikt till slut därmed kollapsa och det skulle uppstå ett nytt,bättre kommunistiskt samhälle där dylik vinstmaximering ej rådde. På sätt och vis var Marx även själv fången av i det gamla sättet att betrakta värde,vilket var naturligtvis följden av det filosofiska,grundläggande paradigmet som man haft eller byggts på sedan ca. 2000 år.
Författarna tar för givet den tolkningen eller skolan vars synpunkter härskar i värden och där kapitalackumulation-mätt i pengar och fysiskt mätbara mått-tas för givet och där man accepterar marknadens sätt att fungera genom dess fria rörelser,vilket upplevs som konjunkturer. Tillsvidare har man ju ej haft några andra val: planekonomier har ju dels sina teoretiska svårigheter (mängden info-omöjligt att ha grepp om) och visat sig även att inte fungera i de stater där den prövats.
De nämner kapitalet genom kategorisering mellan ekonomisk kapital-mätbara med pengar som sammanfattas i BNP (bruttonationalprodukt)- och naturkapital:de fysiska resurser som den mänskliga produktionen använder sig av,typ mineraler,kemikalier,vatten,luft etc.
Deras tes är att det behövs antingen (och) nya mått att mäta BNP eller bättre fungerande regler hur människorna ska få använda naturresurser. Detta skulle-enligt dem-kunna garantera bättre välfärd och slutligen lösa den djupa krisen som nuvarande ekonomisk teori lett till: klimatkrisen och faran att man förstör till slut den natur som de mänskliga samhällen,kulturer och den globala civilisationen är beroende av.
4. Tillväxt-begreppet
Annorlunda uttryckt skulle den bättre ekonomin vara hållbar: både i utnyttjandet av naturresurser (att det ekologiska fottrycket skulle vara minimal eller hållas inom naturens gränser så att resurserna skulle ej ta slut- genom att skapa återbruk-cykling av naturresurser tex) och socialt: att välfärden skulle vara någorlunda jämnt,och rättvist fördelat.
Detta kan nås på flera sätt,tex genom att minska användningen av naturresurser eller att genom innovationer hitta på bättre sätt att använda dem-tex genom grön,förnybar energi (sol,vind,vattenkraft mm.i stället för att använda kol,gas,olja vilka orsakarkoldioxid utsläpp i atmosfären och leder till slut i en förväntad miljökatastrof).
Regleringar av marknader vore ett annat sätt,genom att prissätta miljöförstörande tjänster och varor med extra pålagor tex ("den som förbrukar,betalar"-pricip).
Strävan att fördela produktionsvinster jämlikare i samhället vore ett tredje sätt,eller alla tre!
Tillväxten definieras dock härmed med det givna kapital-begreppet och den givna värde-teorin som man har i dag och diskussionen begränsas därmed till sättet att betrakta arbete endast som sådan verksamhet som är fysiskt mätbär. Så betingar tex. Utbildning ej lön-endast möjligheter att få bidrag eller lån,som man ska betala senare,då man får arbete i produktionen.
Det som man tar för givet är vidare en viss människosyn där människan definieras i slut och botten,filosofiskt,endast som fysisk varelse. Annorlunda uttryckt: det finns ej sådant som etisk-mental utveckling-grovt uttryckt ”etiskt kapital”.
B. Praktisk politik som berörs eller skulle omgestaltas om ny ekonomi går genom
Från diskussionen ovan eller viss kategorisering av behövliga begrepp då man diskuterar om ekonomin,kunde man nu fortsätta på de olika samhälleligt-administrativa sätt att ”ekonomisera”. Man har ju sedan Adam Smiths dagar märkt att arbetsdelning och specialisering behövs i ekonomin. Vilka diskussioner vore bra att lyftas upp här? Dvs. utöver allmän ängslan eller slagord eller rekommendationer att skapa bättre BNP-mått?
5. Mätning av produktion och produktivitet
Ett politiskt argument för den nuvarande Allians-regeringen har tex varit att det behövs fullt kapacitetsutnyttjande i produktionen-att betrakta antalet arbetade timmar. Det kan dock diskuteras om det är så enkelt? I fråga om kreativitet är det ej så,att det kreativa sinnet går maskinvis eller är bundet till timmar eller schemat-det fungerar långsiktigt,språngartad,jobbar dygnet runt i det undermedvetna. Sociala vetenskaper lyfter upp behovet av mänskligare arbetsmiljöer där även motivation för arbete räknas in,tillika som delaktighet,delegering,att arbetstagaren delar arbetsgivarens värderingar och finner respekt för sig och sitt arbete även i det omgivande samhället.
Om BNP räknar in eller riktar sig främst till fysiskt mätbar produktion i antalet timmar vilka ersätts i pengar,använder den ej den nya produktivitetsmodellen som undertecknad skapat i sitt SINUS-projekt 1990-2012 där även transparent delande av info räknas in.
Jag nämnde ovan utbildning som betingar ej lön. Dylikt sker även för nyskapande: ifrågasättande,nya kunskaper som ej ännu fått något genombrott uppfattas inte som positiva resultat som ger penningmässiga fördelar,tvärtom: de inlagda medel som du själv sparat eller investerat i dylikt stjäls från samhällets sida,vilket är föga hållbart,både socialt,etiskt och ekonomiskt och skapar dåliga exempel för andra att förkovra sig.
6. Beskattningsfrågor
Jag nämnde ovan frågan om prissättningen av miljöförstörande tjänster och produkter. I min kapitalmatris-modell kan man relatera skatter även till andra aspekter än förbrukande av naturresurser. Tex.om verksamhet skapar arbete eller ny kunskap. Sådant tas ej hänsyn till i dagens skatteförfarande på ett bra sätt,enligt en given modell eller teori,utan det sker förändringar kontinuerligt vilket försvårar produktion och företagarnas verksamhet ävenom det skapar meningsfull syssellsättning för samhällsadministrerande politiker.
7. Frågan om hållbara investeringar
Diskussionen om hållbarhet har ej ännu nått det slags budgetsystem som man använder-dvs. Det som är bakom dagens BNP-konton. Jag har i min senaste kunskapsprodukt i SINUS 2.-uppsats,2012,visat att budgetsystem kunde använda även nya typer av sociala konton. Såsom det är i dag,satsar man ej långsiktigt och sektorsövergripande: det som man tex. Sparar i skolan eller social verksamhet,betalar man mångdubbelt senare i form av ungdomsarbetslöshet,brottslighet och utanförskap.
Det vore naturligtvis möjligt att göra sammanfattningar på samhällsnivå men då vore det enligt mig bättre att använda en fler-dimensionell ekologiteori där budgetsystemet betraktar samhället som en helhet gentemot naturens ramar,ej genom sektorsvisa satsningar eller anslag. En sammanfattande modell för dylikt är diskuterad sedan 80-talets början i min NMEP-ekonomisk tillväxtpolitik-spiral där olika samhällssektorer binds samman och påverkar positivt och kumulativt för den fler-dimensionella tillväxten (se mer under punkt D. nedan)
C. Frågor om etik och ansvar
Författarna ställer en intressant fråga i sammanfattande stycket av sin intressanta artikel: ”hur tänker svenska politiker förhålla sig till det seriösa arbete som nu växer fram internationellt”. Ja,då media och det inhemska vetenskapssamhället- inklusive näringslivet- har ej uppmärksammat att dylikt har skett och pågått redan drygt 40 år här i Sverige. Vad ska man säga då om etik och ansvar och kvalitet av det egna demokratibygget? Varför ej tex. citera USA:s president Obama: ”bättre kan vi väl”- försöka skapa ett inkluderande,multikulturellt samhälle där det finns chanser för alla att lyckas i sina livsmål,till allas lycka och väl?
D. Ackumulerad långtidssyn på tillväxtmiljön
Då denna kommenterande bloggartikel är redan lång,nämner jag kort de långtidsaspekter eller perspektiv som tas upp i ovannämnda,fler-dimensionellt hållbara tillväxt-modellen NMEP ovan:
- infrastrukturer
- boende
- utbildning och arbetsskapande
- social samhörighet mellan generationer
- lokala demokratier
- kulturutveckling
Gemensamt-bakom modellen-vore ett nytt,mer abstrakt vetenskapsparadigm eller filosofi varifrån jag härlet ny ekonomiteori,ny ekologiteori,ny samhällsmodell där det finns bättre balans mellan det individuella och samhälleligt ansvar än i dag då det förskjuts till politikerna och deras ovanifrån-diktat eller perspektiv (såsom författarna gör i sin strävan att väcka politiker).
Det glädjer dock mig att det finns även tecken på att man håller på att vakna även här i Sverige.Se tex.den politiska redaktören Tove Lifvendahls ledarartikel i dagens Svenska Dagbladet.Hennes sammanfattande stycke uttrycker detta nya tänkandet på ett bra sätt:
”det problematiska är... att förstärka och utveckla det tänkandet de säger sig vilja bekämpa-vi och dem,att grupper ställs mot grupper”.
Bra att svallvågorna når nu Sverige så att vi märker att även här har man jobbat i att utveckla gemensamt det nya tänkandet (vilket åsyftas just i det nya,syntesformande,nya vetenskapsparadigmet).Kanske behövs det en ny regering för att institutionalisera dylikt till en offentlig verksamhet,kanske inte-det får historien visa.
Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.
Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv. fast frågan att få tillbaka tidigare nollställda,investerade egna resurser har skickats till skattemyndigheten)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
PS. Märkte du att nu fanns även punkt D med.Paradigmaskiftet går vidare,punkt efter punkt,dock utan att nå slutpunkt då det är ett öppet system,grundat på ett nytt sätt att tänka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar