Rättvisan versus
samhällets ekonomi och dess effektivitetsmått
Rättvisans paradox
i kontext av samhällets ekonomi och filosofiska tänkande i stort, eller kunde
rättsvisans samhällsvillkor förbättras ?
Ref1: Mina tidigare
blogginlägg om fallet XY
Ref 2:
Psykiatrikerns hälsningsuttalande till den tilltalade i början av
engångsbesöket, vilket gav honom underlag för hans utlåtande,
använt som stödargument för Tingsrättens hantering av fallet
” Medge att du är
skyldig”..
1. Rättssystemets
it-infrastruktur
Håller på att
studera om den nya typen av Graph-databaser,som behandlar data genom
sk. noder (t.ex.
tilltalade-/målsägande nod) och deras relationer (t.ex.
presenterade data i förundersökningar eller i rättens
diariesystem). Rättssystemets data-uppgifter presenteras oftast i
enkla,separata Word- dokument
(polisens,åklagarens,tilltalades,målsägandes dokument) och
eventuelt kan data-/sakförhållanden där presenteras sedan med
hjälp av datakolumner i sk. Relationsdatabaser eller NOSQL-databaser
(sistnämnda på högre abstraktionsnivå än relationsdatabasers
enklare,kolumnorienterade schema). NOSSQL-databaser innehåller data
som är mångfaldigare,men fortfarande utgår från givet schema-
t.ex. vem dokument handlar om (t.ex. tilltaladens)-vilken
sambandsbärande fält man definierar (t.ex. person nr),men
övergripande intresse för att sätta olika tilltalades dokument i
relation sinsemellan utgående från ETT GIVET perspektiv: påstådda
brottet (polisens förundersökningsantagande/ klassifiering av
ärendet i början av processen).
Här använder den
nya typen av Graph-databaser annorlunda tillvägagångsätt: man
låser inte rättprocessen i ett givet schema (som sedan
presenteras i enskilda noteringar,diarieförda dokument,bevisdokument
mm utan presenterade data-samband sinsemellan
utan endast i huvuden av rättsprocessens aktörer,t.ex. åklagaren,
förundersökningsledaren). Med hjälp av den här nya typen av
Graph-databaser kan dylika personers arbete göras mer rigoröst: de
kan t.ex. sätta målsägandes påståelser om brott - ”brottsdata1”
(presenterad i förundersökningens början ,ev. kontrollerad och
verifierad i rättegången) - till relation med målsägandes
ändrade beteende under
rättsprocessen-”brottsdata2..n”. och den tilltalades
motkommentarer-”kommentdata1..n” -vilka kan båda innehålla
ändringar/respektive förstärkningar av motbevis,som kulkastar det
givna schemat som man hade i början av processen. Graph-databaser
levererar dylika relationer med åskådligare
data-samband, där ändringar kan dokumenteras och märkas av
alla rättprocessens parter, vilket ger därmed både bättre och
säkrare domar för samhället, och mer rättvisa för medborgarna då
t.ex. det givna schemat som polisen och åklagaren började sina
undersökningar och åtal med,visar sig inte hålla under hela
kedjan av rättsprocessens händelser. Om dylika ändringar
märks,behöver graph-databaser ej heller överges i sin helhet,utan
kan fyllas med nya ägenskaps-relationer,vilka ger ännu bättre
beskrivningar av rättsdata och rättsprocessens gång,tills de
fyller kravet om övergripande bevisdokument.
2. Rättvisa i går,
rättvisa i dag
Ta ett exempel från
det verkliga livet angående mina komment i fallet XY på mina
tidigare blogginlägg , på denna blogg:
Målsägande A.
säger att den tilltalade ”har betett sig ovärdigt mot hens
personliga integritet” (brottsdata1). Tilltalade nekar detta
(kommentdata1), men hens motkommentarer med dokumenterande motbevis
som finns i hans ägo, tas ej på allvar- dvs. antingen diarienoteras
ej i tid för att kunna påverka rättsprocessen,alternativt medvetet
hindras att samlas och presenteras i tid (då sittande i häktet med
kommuniceringsförbud) eller noteras ej alls i diarier och skickas
till Socialstyrelsens externa experters dömning (Rättsliga Rådet)?
Senare lägger
målsägande B. också dylikt påstående och efter en tid
ytterligare brottsdata2 ( om påstått ”brott mot
besöksförbud”),men enligt den annorlunda typen av
graph-datahanteringen- i form av händelse-entiteter alfa (besök vid
plats x där påstått brott mot besöksförbud lär ha skett)- sätts
den i relation med vad målsägande B säger senare om den
tilltalades beteende och utseende (”är farlig och överskrider
besöksförbud” och ” har militäraktigt klädseln och skägg”-
händelse-entitet beta) och vad målsägande A. har sagt, likadant, i
början, och senare (”titta,nu har han klippt bort skägget, för
att ej längre bli uppfattad som så farlig”), och OM målsäganden
A / B eller båda känner /har relation med en tredje person
C- landsmän/kvinna för dem- som har givit vittnesmål
stödjande målsäganden B och tilltalades frisör D från vilken
målsägandet A. har fått information om hen.Likadant
affärsbiträdet E som känner målsägandet B och eventuellt
berättat för målsägandet B : t.ex. att hen kommer att hämta sina
kläder den och den tiden,på den och den platsen ,varvid målsägande
B. med sin chef/hens vittne dyker upp där för att kunna sedan säga
att hen-den tilltalade- en gång till förbrutit mot besöksförbudet
! Vilket rätten accepterar,godkännande skadestånd en gång till -
dock utan att varken försvarsadvokaten eller åklagaren begär
polisen att undersöka eventuella videoinspelningar på platsen och
därmed kontrollera HUR den tilltalade betett sig (vilande på bänken
och då konfronterat med det förbigående målsägandet B. förvirrat
lyft handen,vilket tolkats som aktiv hälsning och allvarligt
brott mot besöksförbudet av målsägaren B och hennes advoka
och bekräftas sedan av rätten,utgående från det givna
schemat,i början av rättsprocessen. Att den tilltalade upplever
sådant här slags beteende som vuxenmobbning eller t.o.m. som
ovärdigt rättshantering, är irrelevant i sammanhanget..
Tilltalades version
av händelser i hens försvar,skulle ha blivit stärkt,om
”brottsdata1”
och ”brottsdata2” (definierande den översiktliga karaktären av
händelsekedjan och givande utgångsperspektivet för Tingsrättens
dom) hade relaterats med de olika versioner av påstådda
brotthändelser som kommer fram i deras berättelser (först
generella beskrivningar mot integritet och besöksförbud, vilka
senare förstärks med beskrivningar om den tilltalade ”som
vidrig,farlig”,uttalade i rättegången vilket endast den
tilltalade protesterat mot. Ledande till den utomståendes
”kardinal fråga”: hur i all världen har de vuxna,fd.
gifta och gifta kvinnor ej sagt detta redan i början, direkt till
hen- innan processen ens startade - eller i början av processen vid
förundersökningar, i stället för att komma fram till detta
senare,varvid de ändrat även sina brottsbeskrivningar (
”obekräftade påståenden om skickade pakets innehåll”) -vilka
båda rättshändelser kunnat relaterats till tilltalades
förstärkning av hans motbevis,t.ex. i form av tagna bilder av
skickade paket ( då har blivit uppfostrad i en sådan vana i en
fotografi-fokuserad familj) där målsägande A:s ”brottsdata1”,
relateras till tilltaldes ”komment 1..n” då hen fått samla ihop
sina motbevis,tidigare hindrad i detta av den långa häktningen.
3. Fråga
Utgår
rättssystemet i Sverige i sin hantering av rättsdata i
förundersökningar och i rättens diarieföring från enkla,
datamässigt flata rättsdokument med orelaterade
element-data ( för teoretiskt utbildade: sk. funktionella
beskrivningar av handlande) vilka eventuellt framställs sedan i
schemalåsta databas-sammanfattningar med hjälp av
relationsdatabaser eller NOSQL-databaser, eller från nyare,senaste
form av Graph-databaser? Om förstnämnda, blir det förståeligt att
rättssystemet vill handla sina fall linjärt, med tidsbegränsad
hanteringsmodell där det är tiden som avgör målets önskade
mål- ”god genomströmning” - i stället för att ge tid för
processen att notera det verkliga livets mångfacetterade
händelse-entiteter och kvalitativt olika nivåer av beskrivningar?
Har detta samband med ekonomi-resurser som rättssystemet förfogar
över , eller/och den utbildning som dess nyckelpersoner får i sin
utbildning är en öppen fråga ?
4. Livets rättvisa
Det tycks vara så
att det svenska samhällets rättssystem utgår från antagandet av
livet kan styckas i enskilda, av varandra oberoende bitar/fall, och
ses från enskilda individers synpunkter, levande i en
dimension av livet, oberoende av andra samhällsrelationer, i stället
för att se rättshändelser och”rättsobjekt” (filosofiskt sett
borde jag väl säga rättssubjekt och intersubjektivitet) i en
mångfald av relationer? Den enkla,oberoende individen i sitt
”objektiva liv ”och förbiseendet om relationer mellan den
tilltalade och målsäganden-före och under rättsprocessen- mellan
rättsprocessens olika parter och med externa stödaktörer som
eventuellt påverkat redan från början till det generella
schema-antagandet som färgat hela rättsprocessen ?
Här har jag gett
ett typist exempel hur det gällande vetenskapsparadigmet
påverkat gällande rättssystemets konstituerande, hantering av
rättegångar och rättsprocessen. Livet blir därmed väl enklare
att leva, och motsäges inte av senare händelser eller nya
rättsdata? Eller av utvecklingen i informationsteknologi som ger
hjälp både för att begå brott och att försvara sig, med hjälp
av nya typer av databaser som rättssystemet kunde ta hjälp av. Men-
kan man anta de högstatus aktörerna i rättsprocesser tänker och
upplever: ”varför ska man bry sig om livet och dess utvecklande,då
man kan se allt i svart och vitt, i snabbare och enklare
rättsprocesser och leva gott och väl” . Livet med stor bokstav–
för vissa- och det lilla livet, det enklare,marginaliserat,för
andra ? Dömande och dömnda- kanske bedömda av livet och dess
processer,i flera dimensioner,i det förgångna,i närtid,och i
framtiden burna av den ”dolda strukturen” i livets axiomer?
Slutligen en
jämförelsebild för att relatera till rimligheten i Tingsrättens
dom ..
Bild om skillnader
mellan psykiska störningar och mental sjukdom: lånad ur en fri
powerpoint bild på nätet från tes.com ’s teaching resources
Lasse T Laine
filosof-samhällsvetare,
författare, entreprenör
Förlaget Lasse T
Laine
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar