Socialdemokraterna i Uppsala: skolgruppen,organisationsgruppen,programförnyelsegruppen
där undertecknad är en aktiv medlem.
Lasse T. Laineś förslag på skolprogram förnyelse: lokalt och till programkommissionen
Lokalt/på riksnivå
1. Uppsala är en tillväxtkommun.I lokalpress har man beskrivit situationer då föräldrarna har ej fått förskoleplats,fast de blivit utlovade sådan.Tillika möter inflyttande svårigheter att få sina barn placerade i förskolan: antingen saknas det sådana inom rimlig avstånd,eller det finns inga bra allmänna lösningar att tex. Bussa barn till andra förskolor (detta gäller även ordinarieskolelever).Därför vore det angeläget att Uppsala Kommuns planeringsmyndigheter/byggnadsnämnder har en proaktiv planering.Som exempel kunde nämnas en enkätundersökning på den officiella webbsidan,dit de som tänker flytta in i kommunen kan lämna sina uppgifter,prioriteringar mm.
Som exempel på sådant kan tas hur EU-myndigheter undersöker företagarnas intressen:
2. Nytt i dagens kunskapssamhälle är behovet av både teoretiska kunskaper som praktiska färdigheter.Ett inslag i förnyelsen av den svenska skolan har varit att särskilja dessa två kunskapslinjer,vilket är olyckligt.Teorier står bakom alla praktiska tillämpningar.Att sk. Praktiskt inriktade elever har svårt att kvalificera sig för fortsatta studier,har varit dels betygssystemets karaktär: det gäller mera att kunna referera rätt ang. framlagda kunskaper-vilket mäts i prover-än förstå bakgrunden eller kunna utveckla egna synpunkter på dessa.
I forskningen har det kommit fram att bakom lyckade skolor har det varit många faktorer.
Dels bra ledningskultur som lämnar lärarnas möjligheter att själva anpassa sin lärargärning till klasssituation och elevers bakgrund,intressen och håg samt för samhällets förändrade omgivningar.Dylikt kräver att rektorer har kompetens och tid att styra dylikt med rätta verktyg och med pedagogisk kompetens.Därför vore det angeläget att lokala lärare får tillfällen att bekanta sig med den senaste forskningen,och även själv har grundläggande kunskaper om vetenskapens-kunskapsskapandets grunder-både filosofi-teoretiskt i kunskaps-,vetenskaps-teori samt vetenskapssociologi,så att de kan lära sedan rätt inställning till elever och därmed motverka pluggskolan-profilen och korvstoppningspedagogiken som färgar mycket av skoldiskussionen i dag.
3. Skolans uppgift är att socialisera nya generationer av medborgare till framtida samhället.
Utöver viktigheten att förmedla livslångtlärande princip och att det hålls levande hos varje skolindivid,är vore det viktigt att förmedla en aktiv inställning till demokratin hos elever.
Dylikt kan dels läras in genom elevråd mm.-elevers egna organisering-och även genom att samhället ordnar lokala rum där olika samhällssektorer möts i diskussioner,workshops,olika praktiska projekt mm.Då kunskapssamhället kommer troligtvis att genomgå en grundläggande paradigmskifte i det grundläggande vetenskapsparadigmet-som är redan påbörjat av undertecknad-kommer arbetet definieras på ett nytt sätt.Ett sätt att prova och påskynda detta vore även att koppla lokala samhällsentreprenörsaktörer i ovannämnda lokala rums verksamhet,tillika som AMS-myndigheter som tex. Kunde skapa priktikplatser i ovannämnda verksamheter både för skolelever som för arbetslösa.
4. Ett inslag i diskussioner för skolans utveckling har varit behov av kvalitetsstyrning och behovsprövade bidrag i kommunala budget.Det finns redan inslag i tex. Uppsala kommuns budget för hållbarhet.Dessa kan stärkas enligt undertecknad med bättre teorier.Därmed kan tex. Segregeringsfrågor mötas med ekonomi,brister i avhoppade elevers ekonomisk-sociala situationer då de hoppar av från gymnasieutbildning-vilket ofta sedan gör att de blir arbetslösa-kunde proaktivt bemötas med bättre budgetsystem.Dylikt kan säkert utvecklas med det nya vetenskapsparadigmets nya värdeteori där etiska och fördelningsaspekter vägs in,samt övergripande i den nya,flerdimensionella ekologiteorin.
5. Teorin ovan kan även tillämpas i sk. Lönematristeori-där lönernas utveckling relateras till flera faktorer än i dag,styrda av även ekonomiteoretiska samband utöver förhandlingsperspektiv.Tillika har undertecknad lämnat förslag på sk. Kapitalmatris-modell,som kunde förnya och ta sig an frågor om skattesynpunkter på kunskaper-deras utvecklande och skapande.Därmed kan även-genom kombinationer av dessa två modeller-lärarnas löner uppdateras och värderas annorlunda.Då det finns redan diskussioner om alternativa professionaliseringsmöjligheter för lärarna,kunde man komplettera dessa med dessa mer pedagogifilosofiska diskussioner som är vetenskapsgrundade och lyfter även upp behovet av förståelse av kunskapers olika nivåer.Se synpunkter ovan om behov av livslångt lärande,om aktiv medborgarskap mm.Det nya vetenskapsparadigmets flerdimensionella människo-och verklighetssyn kan motivera i dessa nya profileringar av skolan.
Då mina förslag ovan utgår från teoretiska och praktiska perspektiv,är samhällsrelevanta på flera nivåer av skolans verksamheter (rektor,lärare,elever,föräldrar,samhällsmyndigher,externa aktörer mm) gör jag här ingen skillnad mellan lokala förslag och förslag som ska lämnas till Socialdemokraternas Programkommission.Mina förslag-om intresse för dessa finns-kunde även implementeras i praktiska,nya kvalitetssystem i såväl lokala som riksbudgetar,och på sikt kommer även att ev. Tas upp på mer övergripande externa nivåer tex. I reformering av euron (synpunkter för dessa har lämnats av undertecknad på såväl rikspressens debattsidor kommentarer,som i mina bloggsidor).För det sistnämnda,besök gärna min strategiskt profilerad blogg
Med vänliga hälsningar
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör (tv. passiv i de egna firmor Vidorg mm. av integritetsskäl)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar