Stärk humanioran- släpp prestigetänkandet

Stärk humanioran- släpp prestigetänkandet

Ref. UNT/Debatt: Stärk humanioran,Sö 4.dec-16,av Sofia Larsen och Magnus Hedberg

Sammanfattning:

Sofia Larsen och Magnus Hedberg-ordförande respektive VD i organisationen Jusek-har i dag fått sin kritiska debattartikel om regeringens forskningsproposition. De utgår i sin analys och förslag på utökade förbättringar av propositionen från ett ekonomiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv.

Författaren har som filosof och samhällsvetare kritiserat sedan länge den gällande passiviteten hos både landets regeringar och media (sedan början 90-talet då hen lämnade in sina förslag hur t.ex. förnya den svenska sjukvården i hens första utrednings-uppsats SINUS,1990).Då Sofia Larsens och Magnus Hedbergs analys och förslagen utgår från effektiviserings-och nyttoperspektiv,vill författaren här lägga fram även andra,humanistiska perspektiv. Nämligen från socialt och kulturellt sådant. Han hävdar att forskningspolitiken berör mer än effektivisering av samhällslivet hos myndigheter och deras verksamhet och verksamhetskvalité (ävenom detta är naturligtvis viktigt).Även existentiella,historiska och värderingsfrågor borde tas upp då man diskuterar om förbättrandet av forskningspolitiken.

Som exempel på sådant här nytt,bredare tänkesätt använder han Google-analys av hens firmans webbsida och sammanfattar sitt eget livsarbete-att ge förslag på grundtankar för ett nytt,bredare (dvs. abstraktare) vetenskapsparadigm och bedriva ihärdigt utvecklandet av detta förnyelsearbete genom eget resursskapande då de officiella myndigheter och,media och regeringar varit passiva,likgiltiga eller opportunt väntat på den kritiska massan av prestigetänkare att acceptera hens och andra alternativtänkarnas förnyelsearbete. Kort sagt: släpp prestigetänkandet och låt alternativtänkarna komma till offentlig dialog,samt stöd deras värdefulla arbete för att förnya grunderna för den globala gemenskapen.

Innovationer i forskningspolitiken

Författarna för debattartikeln "Stärk humanioran",publicerat i UNT Debatt,Sö 4. december 2016,kritiserar alldeles rätt sittande regeringens litet förenklande syn på innovationer-som endast fysiska sådana och tekniska.

De tar upp behovet att se innovationer från ett bredare samhällsvetenskapligt,humanistiskt perspektiv: "Trots att flertalet av dagens stora frågor kräver kompetenser kring relationer mellan människor,kulturer,vanor och traditioner är basen i innovationsarbetet fortfarande teknik. Psykisk ohälsa kopplat till arbete,sjunkande resultat i skolan,behov av att effektivisera vård och omsorg och demografiska förändringar är alla exempel på frågor där samhällsvetenskaplig och humanistiska forskning och kompetens är nödvändig" Om jag som filosof skulle använda mitt eget "analysschema"-presenterat i min öppnande,anspråkslösa studentuppsats eller första version för det tilltänkta avhandlingsarbetet om behov av ett nytt vetenskapsparadigm (i strävan att inlemma i den officiella vetenskapen de oförklarliga,empiriska data som forskats fram i parapsykologi och i andra,sk. gränsvetenskaper,sedan mitten 1800-talet,men vilka stöttats bort då deras innehåll ifrågasätter vår gällande syn på verklighet och människa,såsom de framställs i den ca. 2000 åriga traditionen i filosofin,"modern bakom vetenskaper")-nämligen förutom den attributiva och relationella sidan som tillämpas i författarnas analys,även den existentiella sidan eller perspektivet,kunde jag förstärka författarnas kritik.

Innovationer i forskningen kan gälla även en ny verklighets-och människosyn

Vi människor är förutom fysisk-biologiska och sociala även kulturella varelser. Ny,bredare,filosofiskt verklighets-och människosyn,vilken kan stödjas på både empiriska data och från dem utgående nya begreppsstrukturer och nya teorier-alla härledda från ett nytt,filosofiskt perspektiv i både ett av filosofins områden (ontologi-läran om verkligheten och dess struktur) och i dess formulering i en ny,logisk-matematisk funktionsteori som är av sin karaktär en abstrakt princip som bär sambandet mellan verklighetens olika fenomen och kan användas i olika fackvetenskapers mer begränsade teorier (såsom i fysikens partikelteori,biologins nya DNA-teori,eller-varför inte hur kulturella förnyelsen hämtar information bakifrån,kontinuerligt,då den förnyas).

En av socialantropologers "stora tänkare",strukturalisten C. Levi-Strauss har hävdat att det är människornas hjärna och dess struktur som gör att vi tänker dualistiskt-med "antingen-eller-tänkesätt".Det tror jag inte på-varken i empiri (eftersom jag har kunnat lägga fram ett annorlunda tänkesätt och vetenskapsparadigm) eller historiskt. I filosofins historia har det genom seklen pågått diskussioner som i kunskapsteori (hur kan vi veta om verkligheten,komma fram till våra kunskaper,vad är kunskap osv.),psykologins filosofi (vad är identitet,personlighet,individ,har vi själ,medvetande och om så,vad det består av och hur det kan förklaras (se Mind-body problemet),i vetenskapsteori (kan och bör vetenskapens beviskraft härledas eller reduceras enbart till empiriskt innehåll i våra utsagor-se forskningsresultat i logik och matematik: att axiomatiska grunder kan ej varken bevisas vara sanna eller falska),i sanningsteori (med dess tre grundläggande syn på referensteori-de kunskaper är sanna som kan refereras i verkligheten; koherensteori-att de kunskaper som kan framställas som ett helhetsmässigt system utan inneboende motsägelser-är sanna; i pragmatikens sanningsteori- att resultat som vi får genom att använda våra kunskaper "bevisar" deras sanningshalt.

Relaterad till innovationer: politikens makt att fördröja och blockera

Om jag skulle fortsätt min bredare syn på humanistisk analys på innovationer,kan jag ta upp även värderingsfrågor:

- har religioner utvecklats? Ej enbart som sociala,ekonomiska eller politiska fenomen,utan även i deras verklighets-och människosyn? Innehåller inte alla dagens religioner ett dualistiskt tänkesätt? Himmel-helvete,de rättroende-de falska profeterna,vi,frälsta och dem andra,att försvinna från livet och dess lidande etc. Vad skulle vara en ny slags tänkesätt i religioner? En allmän princip,som tycks gälla i allt kosmiskt princip? Med religioners språk: "gyllene regeln" eller "karmas lag" - orsak-verkan i den flerdimensionella verkligheten och för utvecklande varelser vari människorna är en av många manifestationer i Kosmos?

- Då etiken-ett område i sk. Praktisk filosofi (i engelsk språkliga länder Moral Philosophy)- innehåller en massa olika riktningar där deras etiska slutsatser kan ej heller entydigt "bevisas" som sanna eller falska-kan det vara intressant att fråga: vad har våra samhällsinstitutioner och regeringar att göra i detta sammanhang?Stöder dem vissa etiska riktningar-som t.ex. utilitarism: högst nytta för folkets flertal- för att få återkommande bekräftelser för dem att sitta i makten? Agerar dem proaktivt och stöder t.ex. alternativtänkare i deras början att utveckla ett nytt paradigm?

- Jag har på mina olika blogg -bl.a.www.vidorghelps.blogspot.com - idkat kritik om svenska (indirekt även vissa utländska) regeringens passivitet eller tystnad då det gällt behov av förnyelse som behövs i samhället. Som exempel på empiri undersökte jag nyss Google-statistik över min författarsajt www.vidorg.eu 's blogg och vilka hade besökt det. Analysen visade att de flesta läsare hade varit utomlands: från USA (1417),Ryssland (4),Ukraina (2),Litauen och Sverige (1). Detta "bevisar" hur prestigetänkanden är grunden för samhällsförnyelse i de flesta länder. Samtidigt ett bevis hur integrationsarbetet-för att nämna ett samhällsproblem i Sverige- sköts dåligt eller ensidigt i även de upplysta kretsarna,hos samhällsdebattörer och politiker,utan att nämna vetenskap och näringslivet där det rått även tystnad om mina olika förlag som man har kunnat läsa om på mina blogg.

- Författarna ovan-med samhällsstatus och prestigelöner- hänvisar till en rörelse,där syn på innovationer i forskningspolitiken är bredare än dagens gällande,fysiskt-teknologiskt-ekonomiskt endast. Varför inte våga ta upp de alternativtänkare som läses utomlands,eller väntar författarna att vederbörande ska själva först "slå sig genom" för att sedan "hoppa i vagnen,i tåget som rullar". Ja,möjligtvis,men vänta inte sedan att dylika personer accepteras som fullvärdiga kolleger i förnyelsearbetet. Real förnyelse behöver ej de auktoritetstroende "prestigetänkarna" och framtidsbackande politikerna utan själsligt integrerade individer som vågar stå på barrikaderna,ävenom det kan svida i ekonomin eller i den egna,samhälleliga statusen.

-,Angående vetenskap och dess förnyelse har en vetenskapshistoriker Thomas Kuhn skrivit en intressant bok om vetenskapsrevolutioner. Själv har jag "verifierat" mycket av hans slutsatser i det egna livet. Se t.ex. Google data ovan,och min samhälleliga integration i Sverige med satsningar i utbildningar. Men funnit mening i livet ändå,som burit fram innovationer och förslag som producerats. Kan vi då säga: släpp loss landets alternativtänkare-uppmärksam ej endast andra länders dissidenter eller samhällsförnyrare eller bekräfta dokument i förgångna tider då det finns så mycket nutidsdata att ta hänsyn till och diskutera om.SOm t.ex. mina litterära dokument-se förlaget nedan varifrån de kan köpas och därmed vara med att stödja ekonomiskt utvecklandet av det nya vetenskapspradigmet då politikerna,media och näringslivet varit tysta och därmed fördröjt de redan gjorda nya innovationer och införandet av dessa i samhällsförbättringar.

Lasse T Laine filosof-samhällsvetare,författare,entreprenör

Förlaget Lassse T Laine

www.vidorg.eu management@vidorg.eu