Eller: Hur historiskt medveten,ny framtidsberättelse måste lita sig mer på sina drivares egna initiativkrafter för att skapa en framtidsinriktad,positiv,ny klimatberättelse. Något att tänka på-och komma ihåg- då den nya regeringen kastat redan handduken i och med att framtidsministeriet blev ej stiftad och vädjan till dagens härskande syn får fortsätta lägga sin våta duk över flerdimensionell historiesyn och ny ekonomisering. Väl mött i framtiden.
Referenser
SvD/Brännpunkt: ”Snäv historiesyn föder extremism”,Fre 3. okt-14,av Lars Amréus,riksantikvarie
SvD/Under strecket:”Dragkamp om en ny klimatberättelse”,Fre 3. okt-14,av Viktor Galaz,docent i statsvetenskap,verksam vid Stockholms Resilience Centre vid Stockholms universitet
Dagens berättelse hänvisande både bakåt och framåt
Det gick bra att dela tidningar denna morgon,eller natt. Lyckliktsvis hade duggregnet gått förbi och fick dela tidningar i lugn och ro. Möttes av några enskilda cyklister och några studenter som pratade sinsemellan. Eventuellt hade folk velat lägga sig tidigt för att kunna följande dag spana nyheter längre tid än vanligt om den nya regeringen,dess nya ministrar och om regeringens deklaration för sitt program.
Själv väcktes jag ca. halv nio tiden av en dam som pratade högt på gården om brist på hygien mm. Funderade om det gällde mig? Att jag hade ej blivit vald som en framtidsminister bl.a. ”eftersom jag sköter ej min hygien-luktar svett mm”? Det ensamme tidningsbudet,i arbetaryrket,som har ej så mycket resurser . Att välja en ny klädesplagg varje dag som de fina,borgerliga damer? Duscha morgon och kväll,då man har ej alltid ork över? Det vardagliga med sin konstanta sömnbrist sätter sig som en grå filt över din ork.
Eller dina kunskaper i biologi säger att överdrivet duschande hindrar uppkomsten av naturligt motståndskraft mot bakteriefloran i hudet,eller t.o.m. förstärker den klimatkrisen som råder med sitt överflödiga användande av olika kemikalier? Än sen. Skulle du ha trivts bland dessa småborgerliga som har en endimensionell historiesyn där det är endast de rådande typer av berättelser som får komma fram? Om vetenskapen och dess utvecklande,om historien,om människosynen där ekonomin berättas med deras perspektiv som har makten eller anpassat sig i det gällande tankesättet och de värderingar som baseras på det ? Låt den gamla socialdemokratin försöka än en gång-för att slutgiltigt visa att framtiden kan ej varken gestaltas med det gamla-eller dess skapande begränsas med status quo-partitaktiker. Att det behövs en ny klimatberättelse och förmågan att härda ut,men blickande framåt.
Makten över historien
Lars Amréus,riksantikvarien,har skrivit ett intressant inlägg om historien och vår syn på den. Hans tes är kort: för att vi ska kunna gå framåt i en demokratisk anda,behöver vi ha en mångdimensionell historiesyn. Med detta menar han att vi måste inse att vi är omgivna av historien:
”Vart vi än rör oss finns en historia att avläsa. Bebyggelse,vägar,odling,ja allt vi ser omkring oss som är skapad av människan har sitt ursprung från olika tider. Samma är det med språk,föreställningar och sätt att ordna samhället. Allt baseras på en historisk mångfald som kan spåras längre eller kortare tid tillbaka.”
Detta stämmer. Jag skulle kunna fortsätta hans viktiga perspektiv på samhällslivet i dag (inklusive olika partiers både taktiska och strategiska perspektiv) med ekologins mångfaldhets-syn och vetenskapsteorins syn på hur tänkandet påverkar i vårt val av formuleringar av problematiken,val av data som anses vara viktigt i sammanhanget och metoder som vi anser ge en rimlig inblick på det som vi forskar.
Jag nöjer mig dock att komplettera hans analys av extremisters och högerextremisters historiesyn med deras ensidiga fokus på endast en viss historieperiod som givande lyckad målbeskrivning för samhällspolitik,genom att lyfta upp några punkter i hans artikel och sedan fortsätta men den andra,refererade artikeln ovan med mitt syntetiska sätt att berätta.
Lars Amréus fortsätter:
1. ”Annorlunda är det i extremistiska och fundamentalistiska kretsar. Där nekar man ihärdigt historiens mångfald och komplexitet. Ett endimensionellt historieideal ska till varje pris gälla”
Utöver politiska extremister eller fundamentalister kan det finnas sådana även i vetenskapen. Då samhället skulle tillåta uppkomst av ett nytt,bredare vetenskapsparadigm-bredare i den mening att det är både mer abstrakt då det förutom att kunna inlemma nuvarande fysiskt baserad syn och empiri även lägga till nya slags erfarenheter,upplevelser och empiri av flerdimensionell art och börja forska i dem utan att försöka driva tillbaka (reducera) deras förklaringar till fysiska fenomen,även djupare. Försöka komma fram nya slags,icke-fysiska lagbundenheter t.ex. i psykologin eller i tillblivelsen av våra samhällen och samhällsberättelser. Kanske kunde t.o.m., de nya naturvetenskaperna-med nya teorier i biologi (ny DNA-teori),kemi (nytt slags process) och fysik (flerdimensionell universum-,atom-teori och annorlunda perspektiv på partikelteorin där man i stället för att försöka komma fram till ett givet (minsta) slutresultat skulle forska hur allt hänger samman,med vilken process eller fundamental princip? Skulle det då kunna även vara så att vi kunde få inflytanden från framtiden? Att våra tidsgränser vore ej heller så givna som vi antar? Bredare syn på historiens mångfald än författaren har,ävenom hans syn ger en bra utgångspunkt?
2. ”Enligt en endimensionell historiesyn har verkligheten alltid varit på ett visst sätt och man låter inte ifrågasättande av ”tingens natur”.
Synen som härskar även i politikens salonger? Du luktar väl som vi- lagom mycket människa? Vid älgskog gärna,privat,men offentligt:då ska du ska vara väl klädd,parfymerad,representativ på det rätta sättet. Hur luktar en riktig svensk i arbetaryrket? Som politiker? Som nyduschad baby,eller riktig ringräv som vet att i förhandlingar kan det accepteras att en svettdroppe eller två sipprar fram,men att det är okey,så länge som du sedan i ett annat,salongssammanhang luktar gott..Undrar om de få,med invandrarbakgrund,förstår att parfymera sig rätt,men kanske är det inget problem. De har ju redan-tack vare att de nu nått till köttgrytorna,bra lön för att skaffa både ny,bred klädgarderob även multitud av doftparfymer för alla olika typer av arrangemang och samhällsengagemang..
Det som intresserar mig mer i detta sammanhang är synen på den absoluta verkligheten. Att den finns där någonstans,given,bestående av rätta ting,och orsakssammanhangen dem emellan. Att verkligheten består av enskilda ting (filosofin har ett neutralt begrepp för detta: `entitet` -termen som kan vara vad som helst) utan djupare samband sinsemellan. Tänk om det är inte så. Genom att ifrågasätta kan vi skapa-vara med-i skapandet av verkligheten-kontinuerligt..
3. ”Makt över historien ger makt över människor och den makten måste rymmas inom demokratins ramar. För de som driver en extrem agenda är historiens mångfald ett hot,eftersom den tar makten från ett fåtal och kan ändra invanda föreställningar. Världen har alltid befunnit sig i förändring och de riktigt farliga samhällen uppstår då man försöker stanna vid en enda tidsperiod”.
Jag håller med detta. För mig som teoretiker är det intressant här om vi kunde bilda en ny,bättre teori över både hur förändringen blir till (orsakssammanhangen bakom den) och hur den bär sammanhangen i sig till det nya. Har historien en slut,eller sammanbrott då man får börja om från början på nytt,eller ett slutgiltigt tillstånd av guldåldern,eller följer förändringar vissa axiomer-mer grundläggande principer som i det nya vetenskapsparadigmet (se min tidigare diskussion om enhet,kontinuitet,evolution).Men att förändringen kan systemteoretiskt ändå gestaltas som ett öppet system? Att socialdemokratin kan reformeras/förnyas,att FN:s konstitution kan förbättras,likaså som EU:s Euro-system,eller EU:s stridskrafter varvid Nato skulle kunna läggas ned- en målbeskrivning som skulle kunna användas mer aktivt i den nya regeringens utrikespolitik?
Jag förstår mycket väl att dessa slags tankar kan te sig som icke-önskvärda i de kretsar som har makten i både politik och näringsliv,men dessa kan dock tänkas och det kan vara så att ”systemet”-bakom ”välvillighetens slöja” (som jag skrivit om tidigare då diskuterade om integreringspolitik i dagens Sverige)- driver fram detta i och genom att det synliga systemet ger ej en fullständig beskrivning av det. I en av mina första,egensinniga papers (opublicerade förstås då hade ej-har ej-resurser att göra det tv. Och ej heller fått offentligt,demokratiskt stöd för det att ”komma fram inom systemet”) ”Anarchism,society and individual” skissade jag hur ekonomi-teorins utveckling sammanföll med utveckling i historien. Där ges även ett försök att inrama den nya värdeteorin som öppnar dagens ekonomi-teori till en ny historisk period (mer om detta nedan i frågan om behovet av ny klimatberättelse).
4. ”Makten över historien måste ingå som en självklar del i utvecklingen av demokratiska samhällen. En robust demokrati kräver ett mångdimensionellt historieämne och ett eftertänksamt bevarande av äldre tiders spår”.
Så sant. Detta kräver att vi har respekt för det som varit,utan att låta oss infångas i det. Att försöka vara öppna även för det nya.
Tyvärr har Lars Amréus dock ej tagit upp det sakförhållandet som en israelisk författare gjorde ett tag sedan,vilket visades i TV-nyheterna. Att hur samhället-eller dess härskande makteliter i politikens,medias mm. världar- sluter sig för att bevara samhällets status quo som de upplever ifrågasättas. Sådan som hänt mig i mitt skapande för något nytt. Som en ny,bredare (abstraktare),flerdimensionell ekologiteori,där samhällsutvecklingen anpassar sig (adapterar) till naturens ramar,men där tillståndet är ej en statisk bild utan en bild av förändring-ja,t.o.m. förnyelse då samhällets olika dimensioner-i samverkan-både skapar
- historisk,adapterande processgång,
- men även samhällets behövliga,gemenskap skapande rutiner eller ritualer i olika form,vid olika samhällen och kulturer.
På det här sättet-genom ny,flerdimensionell ekologiteori-skapas både kontinuitet mellan historiska cyklar som samhället genomgår,även enhet (samhället ses från helhetssystem som adapterar gentemot naturen,ej endast genom vissa sektorers påverkan) och förändring: att det kan skapas något nytt,i nya kombinationer av krafter i och mellan olika samhällssektorer. Det som författaren betonar är bra: att det är viljan att se,och tillåta detta,som är det viktiga. Ej försöket att driva fram endast en,givettagande syn hur det ska vara eller bli.
Behov av ny klimatberättelse
I den andra debattartikeln har Victor Galaz skrivit om två intressanta inlägg i den klimatdebatt så pågått sedan Rachel Carsons berömda bok ”Tyst vår”,från 1962.Han refererar till två kvinnor- dels den kanadensiska journalisten och klimataktivisten Naomi Klein-dels på den amerikanska geografen Ruth DeFries böcker som beskriver den senaste debatten i klimatrörelsen.
Då Naomi Klein – se hennes böcker ”No logo” (1999),”The Shock Doctrine”(2007) och hennes senaste bok ”This changes everything: Capitalism vs Climate” (2014) - visar en förändring från tidigare syn som gestaltar klimatdebatten från en deterministisk syn på slutet där det ekonomiska systemet obönhörligen driver oss mot klimatkollaps till en ny öppnare syn. Enligt den blir klimatkrisen gestaltad som en komplex global kris. I motsats till gängse syn att klimatdebatten skapar en främlingskap hos den vanlige medborgaren,betonas nu en mer historisk syn.
”den historiska möjlighet som sådana reformer skulle innebära i termer av att skapa nya jobb,lyfta människor ur fattigdom,jämna ut inkomstklyftor,förnya demokratin,och uppgradera samhällens tekniska och sociala infrastruktur”
Utmärka anmärkningar. Just sådant som jag-som alternativtänkare- gjort med tex.mitt förslag eller syntes för en ny,flerdimensionell tillväxtpolitik i min NMEP-ekonomispiral där ekonomin växer kumulativt,ej genomgår (nödvändigt) olika konjunkturperioder. Genom min nya ekologiteorins tillämpningar-bl.a. i löneutformningar- kunde man ha både teoretisk förklaringsbakgrund för sådant (samhällsreformer) som metoder att användas i regeringens politik. Bäst skulle dessa ha gått till om socialdemokratin hade tagit emot utmaningen att förnyas på det nya,bredare vetenskapsparadigmets grund (som vore ett öppet system,ej någon fundamentalistisk lära eller filosofibyggande i gamla systemvis) och skapat ett nytt slag ministeriet, ”Framtidsministeriet”,vilket skulle har arbetat på ett annorlunda sätt,korsande flera ministeriers gränser i mer övergripande förnyelse (tema-makro) projekt.Nu blev det ej så,men-som sagt-historien är ej slut än.
Kriser som mänsklighetens utlösare
Den andra klimataktivisten Ruth DeFries- lyfter upp i sin bok ”The big rachet: How humanity thrives in the face of natural crises” (Basic Books,2014)- en annorlunda klimatberättelse.
Enligt henne går det att urskilja ”ett pulserande mönster” där mänskligheten sätteri i gång processer som obönhörligen driver utvecklingen framåt (”rachets”,drivhjul) för att sedan mötas av en större kris (”hatchet”,handyxa) som övervinns genom mänsklig innovation (”pivot”,pivå eller vridningsaxel).Därmed har processen en form som liknar tidigare diskussioner av Hegels tes-antites-syntes ,marxisternas dialektik-diskussion eller strukturalisternas transformeringar. Att det föds en ny,transformativ förändring där spärrhjulet,yxan och vridningsaxeln ersätter varandra. Victor Galaz kritiserar DeFries där att hennes perspektiv är vetenskapligt väl lite för enkelt-vilket jag håller med då bl.a. transformeringar kan gestaltas även annorlunda än i en dimension eller värderingsram negativ-positiv endast (se Levi Strauss diskussioner om konträra förhållanden tex. Vilka kan beskrivas sedan alternativa utmaningar eller hamnandet i återvändsgränder: ett exempel då man vill ej se någon klimatkris alls som konträr transformering av klimatdebatt och data om naturens historiska variationer), men där bokens perspektiv kan tolkas bäst inom ett politiskt sammanhang (enligt min nya,flerdimensionella kausalitetsteori: inom kausalram där ramen kan vara densamma men kausala stig och steg till det önskade slutresultatet kan vara olika).
Det som är mes intressant enligt Galanz är dock hur dessa två författares böcker driver fram behovet att en ny slags klimatberättelse där genom människans förmåga genom
- innovation
- ny teknologi och
- fria marknader
överkomma det som tidigare uppfattades som begränsningar (här hänvisar han även till en svensk författare Niklas Elert och hans bok ”Människoapans utmaning. Miljö,tillväxt och vår planets framtid ,2014,Timbro).
Överraskande lyfter Victor Galaz även upp den nya ”cli-fi” - genren av fiktion i litteratur där alternativa berättelser ur vår framtid kan komma fram. Själv har jag skrivit en Prolog-kapitel till en sådan bok-återstå att se om den blir till en bok. En annorlunda bok som kunde både koppla ihop historien (biografi) och litteraturen (olika berättarröster) och kampen för en ny,bredare typ av vetenskap i författarjagets olika ”fronter” inom vetenskap,politik,media,näringsliv. Kanske en väg att gå då det blev inget med det nya Framtidsministeriet som jag velat se och vara med att utforma och leda.
Men så ringde en tjej-kvinna från Greenpeace nyss-under skrivandet av detta om deltagandet i en ny aktion om Arktis- och kanske öppnas det nya ”transformeringskanaler” både där som i det,att fick motta ett nytt globalt tidskrift ”Global Finance” (som gåva eller prov) i fall lyckas i min ”öppna firmaauktion”-förfarande och skapar resurser själv,annanstans,i bättre samhälls-och politisk kontext än här?.
Det gäller att vara öppen för nya inflytanden,för en ny,flerdimensionell syn på historien och att förena detta med viljan att vara med och förnya mänsklighetens villkor,demokratiskt. Än är historien ej slut- att driva fram den till en ny utvecklingsnivå,undan Armagedon -den stora utmaningen.
Lasse T. Laine,
filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar