Med kepsen och mössan i skoldebatten

Vägen framåt- 11
bloggande för förnyelsen på en ny grund

Kartan och verkligheten i det ”postmoderna” samhället IV :
Att börja förnyelsen på botten,gå vidare till nästa generation osv.

Kommenterande publicerade debattartiklar och insändare i dagspressen i Sverige

SvD/Understrecket:”Medborgarnas engagemang ger ljus framtid”, fre 8 apr-11 av
Li Bennich-Björkman
SvD/Ledare:”Säg ”mössa” och samtalet upphör”, sö 17 apr-11 av PJ Anders Linder


Berättelse

Första debattartikeln ovan handlar om utdelningen av det Skytteanska priset från Uppsala universitet,mitt hemstads universitet där jag även studerat.Priset,som sägs vara ”statskunskapens Nobelpris”,gavs i år till professorerna Ronald Inglehart och Pippa Norris.De fick priset för deras forskningar (empiriska sådana) om värderingars och värdeförändringars roll för politiskt beteende och samhällsliv.Den förra har i sin produktion bl.a. lanserat begreppet eller teori om ”postmaterialism”,definition: ”antagandet att produktionsförhållanden och produktionssätt är en avgörande förutsättning för hur människors förhållningssätt och värderingar formas”.
De-förutom att ha märk i sin forskning och uppsättning av World Values Survey projektet (WVS) att olika samhällena och kultursfärer följer denna teorin-enligt dem-i stort,i likartade kulturella-värderingsmässiga skiften mot ökad jämlikhet,jämställdhet,friare syn på könsroller och sexualitet mm.i och med att samhällenas produktionsvillkor förändras mot postinduella former-även påängterar de lokala sammanhangens varierande sätt.De säger dock att skiftet mot dylikt,värderingsmässiga förändringar och ökad samhällsfrihet,sker inom dessa ramar som teorin ovan beskriver och förutser.Genom deras betoningar av lokala variationer i skiften mot denna samhälls-och kulturförändring kan man enligt professor Li Bennich-Björkman (ordförande i Uppsala universitets priskommission för priset ovan,samt professor i Statskunskap) säga att
”deras teori är en fascinerande blandning av,till viss del får man tillstå,determinism á la Marx,men också de lokala sammanhangens nyansrikedom á la Weber”.

Enligt mig-som filosof och samhällsvetare (studerat bl.a.samhällsplanering,
öststatskunskap,ekonomisk historia och socialantropologi vid samma universitet-det sistnämnda ämne vid den marxistiskt influerade institutionen innan den lades ned ”då det var så mycket bråk där”) har deras tolkning av Marx en viss,gammaldags syn (determinism) jämfört med modernare marxistiska tolkningar (jmf. Althusser,Godelier mm. om skillnaden mellan determinism-dominans,om betoningar av sociala produktionsförhållandens viktighet jämfört med den gamla tolkningens diskussion om den ekonomiska basen mm).De sas."kryddar" Marxs viktigaste lärdomar (viktigheten att betrakta samhället som totalitet tex där olika samhällssfärer ”hänger ihop” och påverkar varandra) med den liberala samhällsvetenskapens och moderna sociologins lärdomar (från Max Weber och Emile Durkheim mm).Dock utan att ifrågasätta det gällande,filosofiska paradigmet,som bildar grunden för dagens vetenskaps,och genom det,indirekt,för de värderingar som man har i den civilisation som råder på jorden.

Till skillnad från dessa professorer har jag,på alternativtänkarens villkor och genom personliga erfarenheter kommit fram till ett nytt,bredare och djupare vetenskapsparadigm som ger en annorlunda syn på dessa förändringar av värderingar och värderingsmässiga beteenden.Grunden för det finns i fler-dimensionell syn på människan och verkligheten.Dess grundteori finns i den filosofiska ontologin,där min nya grundläggande princip (som samtidigt är enligt mig en ny funktionsteori) ger en logisk-kausal beskrivning hur verklighetens olika dimensioner hänger ihop).

Denna faktuella princip kan ges olika tolkningar i olika vetenskaper.Tex inom fysik givande en ny teori eller modell hur olika krafter hänger ihop-problemet som sysselsatte Einstein i hans fältteori.I min finns utöver de 4 grundläggande krafter även den 5: en mental kraft,som ev. Kan sedan förklara tex. parapsykologins empiriska data om ”healing”-botandet från fjärran med fokuserad mental kraft
(bör en blandas ihop med religiösa praktik).Tillika i en ny astrofysisk modell eller teori om universum,där övergången för spegel sådan eller i växlandet till grannuniversum kunde ev. Förklara parapsykologins problem med hur förklara återfödelsefenomen,materialiserade andar vid mediers seanser eller ufologins empiriska data om besök och farkoster från andra universum eller dimensioner där naturlagar har annan form (bör ej förklaras som religion eller fantasier mm. då det finns empiriska data för sådant,vilka dock ej kunnat förklaras då man inte haft fruktsamma teoretiska perspektiv att förklara dessa slags antingen icke-fysiska data,eller fenomen som kan inte förklaras med dagens vetenskap och dess teorier (ytterst- syn på verklighetet då den vetenskapsfilosofi som man använder reducerar förklaringar till enbart fysisk empiri).I biologin skulle detta betyda att den nya,fler-dimensionella DNA-teorin-backad med ny kemisk teori eller kemi-innehåller filosofiskt en dubbel utvecklingsteori.Att värderingars förändring och förnyelse har att göra även med individens egna val och beteende i en utvecklingsskala.Därmed överskrider jag ovansagda professorers teoretisering med mitt arbete för det nya vetenskapsparadigm.Tyvärr har jag inte fått verka inom den etablerade vetenskapen eller på de demokratiska diskussionsvillkor som det ger.Paradigmkonflikt gäller.Om detta har jag skrivit ovan i mitt bloggande,samt även skissat möjligheter för utveckling.Bland annat hur socialdemokratin kunde förnyas,då dess traditionella värderingar skulle nu även få stöd från vetenskaplig argumentering i stället för att uppfattas som värdeutsagor vilka reduceras till känslouttryck i den postmoderna andan,som fått stöd av postmaterialism ovan.

Den andra artikeln ovan handlar mer konkret om denna förändring.Om skolan och dess behov av tydligare struktur för att kunna fylla sin roll i samhället som dels socialisering för de kunskaper som man har,dels för uppfostran för samhällsmedborgarskap,kommenterat av Svenska Dagbladets politiska chefsredaktör PJ Anders Linder.Hans argumentering stöds mycket av även mig,men jag försöker visa att frågan kan behandlas elle diskuteras bredare än så.Då han ”stannar” i steget 2-
utöver i steg 1 beskriva och värdera kunskaper och lärprocesser,i steg 2 ta reda på ”hur det faktiskt är” med skolan och kunskaperna (etics-synpunkt á la socialantropologs externa studier av elevers,lärarnas och rektorers och omgivande samhällets upplevelser (emics)),vill jag lägga till en tredje synpunkt eller ytterligare perspektiv 3: vidareförmedla en översikt av livet-både på den personliga nivån som för samhället i dess relation till naturen och i civilisationsbygget globalt.I detta använder jag det nya vetenskapsparadigmet,med dess djupare,fler-dimensionellt faktiska syn på människan och verkligheten.

Tyvärr kan eller vill jag vädja till social auktoritet (har ej heller professorstjänst eller kunnat författa lärda böcker då inte fått inträde i den fou-världen som inte öppnat sig för det nya paradigmet)- därför får du som läsare forska även själv vidare i det nya paradigmet eller ge mig stöd för att få det bli en social process som förnyar tex. socialdemokratin och genom den sedan samhället och den globala gemenskapen.Alternativt öppna dig för budskapet här på mina spalter,som tv. Är okommenterade i den fina,etablerade världen.

Skoldiskussionens frågeställningar

Tidigare skoldiskussioner i rikstidningar och massmedia har mycket handlat om bristande kunskaper,varför tex. betygsfrågorna och lärarnas villkor har lyfts upp.Tillika har man beskrivit skolans regelsystem,rektorernas makt,skolans kultur mm. samt om det vore bättre att staten tog över huvudmannaskapet igen från kommuner.
Enligt mig-för att undvika antingen ideologiskt färgade perspektiv som tex fördömer friskolornas existens och typ av lärandet- eller maktperspektiv då vissa slags data tas ej upp av varken media eller politiker då det vore för sanna för att beskriva hur det faktiskt har hänt och sker-vore det bättre att gestalta diskussionen mer vetenskapligt för att därmed kunna diskutera mer konsekvent och lägga upp en förnyelseprojekt med process- och systemsyn.Även samhällsekonomiskt vore det bättre än hattandet hit och dit,utgående från personliga attacker av befattningshavare eller känslofulla beskrivningar av olika problem.Någonslags meta-diskussion och mental psykoterapi sas.
En ”boxmodell” parad med process-och systemteoretisk syn vore enligt mig bra sätt att närma sig skolan och dess arbete.

Den minsta boxen inuti: klassen: vilka medverkar där,hur,på vilka villkor,med vilken makt,i vilken slags kultur,med vilka resurser.Jämför här mina egna erfarenheter då verkade en viss tid i klassen som oavlönad extern biträde-som förälder-då det gällde att få ordning i klassen eller bättre inlärningssituation för elever,inklusive min son,som försöktes stämplas som orsak för oron bland många killar.Eller-vid universitet då jag organiserade en missnöjd studentkollektiv i självstyrande studiedemokrati i diskussioner efter undervisningen för att få bättre studieböcker osv.

Nästa boxen,omgivande den förra: Skolan: lärarnas,elevers situation vid organisering av skolans arbete; rektorers situation och makt; resursdelning till skolan; kvalitetsuppföljning och förnyelse av studiematerial och inlärningen;myndigheters och politikernas styrning av verksamheten-med vilka kriterier,hur mätt (vilka slag mätskalor tex,fyllda med vilka slags begrepp och mätningsperspektiv).

Boxen som innesluter förra men på övergripande nivå: Samhället.
Vilken slags syn på människan och verkligheten elever socialiseras i sedan förskolan,förstärks i skolan,och utbildas vidare och fördjupas vid vid universitet.Vilka sedan antas förgivet i samhället och dess värderingar,vilka styr olika politiska partiers program,prioriteringar och politiska program/reformförslag hur gå vidare (se punkt ovan om diskussioner om värde-och värderingsförändringar,som professorer i statsvetenskap sysslat med,dock med valda,etablerade data som inte ifrågasätter systemets grund,den gällande vetenskapsparadigmet som är filosofiskt).

Nästa boxen: den globala civilisationen.
Där den västerländska kulturen-med dess resurser som är byggda med argumeteringar och praktik byggda på det gällande paradigmets grund (bla. Med stöd av gällande ekonomisk teori som innehåller en skillnad mellan den ekonomiska teorin (förgivet tagna antaganden hur människor ”ekonomiserar” med knappa resurser eller allokerar dem) och ekonomisk antropologi som beskriver och förklarar hur människor faktiskt ekonomiserar tex. med sociala byten eller sociala investeringar för barnens framtid osv. Vilka mäts ej-eller är ej mätbara-med endast penningmässiga grunder.

Det tredje steget i skoldebatten

Min egen syn eller frågeställning blir nu.Varför stanna i PJ Anders frågeställningar eller perspektiv att betrakta kunskapen med traditionella kriterier.I min kunskaps hierarki-matris tabellering (otryckt från min eMBA-kurspapper hos Gävle Högskola,2003) gör jag en skillnad mellan :

* Inlärning
* Kunskap
* Förståelse

Dessa sker på olika nivåer,och diskuteras i min matris med följande kategoriseringar/perspektiv:
Fokusering,mål,medel,motiveringar,beteenden,teorigrund.
Jag konstaterar hur det är skillnad mellan dessa.Tyvärr blandar diskussionen om skolan ofta ihop dessa olika dimensioner av kunskapen.

I mitt 3. steg vore det -enligt mig-synnerligen viktigt att förmedla elever kunskaper hur våra kunskaper uppstår-dvs. En viss teoretisk förståelse på vetenskapens grund: att den grund som den står på antas som axiomer,för givet,stödd av viss slags empiri,men det kan ”motbevisas” av annorlunda empiri och därmed utvecklas vidare.(se mitt tillbakavisandet av professorers Ingleharts och Norris antagande att bara de som har ”existenstiellt trygg samhällssituation” kan öppna sig för något nytt och förnya samhället-vilket motbevisas ju av min egna otrygga samhällssituation som alternativtänkare,överlevande på marginal,med mina 2 trösklar.Dels som invandrare-diskriminerad av myndigheter i tex. firmabyggandet eller i arbetslivet-dels som alternativtänkare som ifrågasätter (men för vidare samhällsbygget) på en annan (fast bredare,djupare) grund med ett nytt vetenskapsparadigm som ingen tycks vilja veta av eller ge möjligheter att utveckla vidare i och med(därmed mot FN:s mänskliga rättigheter och tangerande brott mot mänskligheten då systemförnyaren möts med odemokratiska diskussions-och samhällsvillkor).

Dylikt kan ju förklaras bättre med min Strukturmatris-teori- en teori som fortsätter Marx´s och Levi-Strauss diskussioner om förhållandet mellan Samhället och Naturen (samtidigt en ny,fler-dimensionell ekologi-teori till skillnad från dagens fysiska sådan eller på olika upplevelse betonade modeller eller perspektiv såsom ”holistisk perspektiv” eller ”ekosofi” mm). Elevers självkännedom skulle även få förstärkt bas genom en fler-dimensionell utvecklingsteori som kan diskutera om värderingars och beteendenas utveckling på en faktiskt,bättre teoretisk grund än ovansagda samhällssyn.Det är deras egna val som styr deras utveckling i återfödelse-kedjan (i viss mån fortsättning av existentialistisk filosofi men nu med mer real grund i verkligheten i stället för upplevelsemässiga val (fenomenologi).Då elever skulle vidare utbildas i grunderna för vetenskapens metoder,skulle de även kunna styra mer själv sin livslånga inlärningsväg och ta mer ansvar för det,i stället för att begränsas av omgivande samhällets styrning med ”rätta betygskrav”,
”rätt sorts kunskap” mm. Kunskaps- och mognadsgång på denna grund skulle enligt mig ge bättre förutsättningar för även samhälleligt engagemang då tryggheten vore byggt inombords,utan krav på samhällets kriterier eller styrning och resurssgivande.Existentiell trygghet skulle därmed inte reducers till endast samhällsrelaterade betyg eller människovärderingar där ditt människovärde i mångt och mycket betyder hur mycket pengar du tjänar,och därmed vilken status du har i olika marknader: på arbetsmarknad,i kärlekslivet (könsmarknad), i politiken mm.


Efterord

För att kunna gå framåt är det bra att bilda en klarsyn av det som varit.
Sådan slags klarsyn är bra att kompletteras även med framåtsyftande,proaktiv optimism-särskilt om det vinner stöd i en öppen dialog på jämlika grunder.
I den förhoppningen kan jag därmed sluta detta blogginlägg.

Här var några av dagens reflektioner efter mitt vardagsvärv i dag.

Fyll in själv här dina egna reflektioner om det skrivna här. Engagera dig-privat,offentligt,inom olika,demokratiska partier. I egna tillvaron för ett samhälle för alla,för en värld byggt på en ny grund. Den som lever,hoppas på det bättre.

Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg

Copyright © 2011 Vidorg. All rights reserved.