Något om det nya paradigmets samhällsvision

Något om det nya paradigmets samhällsvision

Ref.

SvD/Brännpunkt,Sö 18 aug-13,”Stad utan landsbygd en utopi”,av Christel Gustafsson och Magnus Ljung

SvD ledarartikel,Sö 18 aug-13,”En idé om vart Sverige ska gå”,av Tove Lifvendahl

Min komment:

Författarna har skrivit en bra och tankeväckande debattartikel om det viktiga förhållandet mellan stad och den omgivande landsbygden.Hur förhållandet skulle ses från mer ömsesidigt,positivt perspektiv än dagens som oftast beteer sig enkelriktat,med resursflöden från landsbygden till städerna.

Som filosofi-samhällsvetare som skapat grunderna för ett nytt vetenskapsparadigm ser jag deras inlägg som ett mellan-paradigmatiskt skifte.De lyfter upp viktiga begrepp på macronivå såsom ekonomi,tillväxt,hållbarhet och samhällsplanering och ger den senaste tolkningen för dessa.

* En biobaserad ekonomi,

* visionen om ett hållbart samhälle där produktion ses från ekologiskt perspektiv där resursflödena skulle betraktas från synpunkt av ekologiskt fottryck och förmågan för bättre social och ekonomisk tillväxt om kontakten mellan städerna och landsbygden görs mer ömsesidig med positivt innehåll för båda.

Jag håller med detta.Uttryckt från det nya paradigmets idé-,begrepps-och teoriutveckling är mina resultatförslag de nya teorierna för ekologi,ekonomi,samhällsplanering och tillväxt ännu mer inkluderande.Visionen för ett nytt välfärdssamhälle (se även Tove Lifvendahls utmärkta ledarartikel i dagens SvD) kunde innehålla även politik med hållbart budgetsystem,där den använda ekonomisynen (inkluderande den nya ekonomiteorin med dess nya värdeteori) är fler-dimensionell,likadant som förhållandet mellan hela det övergripande samhället och dess relation med naturen är historiskt,cykliskt genom den mång-dimensionella adaptationen. Se min nya ekologi-teori eller strukturmatristeori,som kan användas även till mycket mer såsom till definierandet av hållbara löner/BNP-tillväxt,produktivitets diskussioner.

Författarna lyfter upp även hälsofrågor upp i sin diskussion,vilket har varit i fokus i mitt långtida SINUS-projekt 1990-2012,där jag i dess sista produkt lyfte upp just produktivitetsfrågans mångtydighet och samband med både social och ekonomisk tillväxt och hälsofrågor där patientmedverkan kommer in bättre.Landsbygden har här mycket viktig roll utöver det som lyfts upp av författarna.

* Livskvalité för själen,

* tryggare och mer rogivande för barnens tillväxt,

* turism och nya tjänstenäringar skapande,

* uppfostrande till demokratins spelregler i olika,lokala fora.

Författarnas synpunkter på kommunikationens viktighet lyftes upp i min första produkt i projektet ovan (1990,en opublicerad uppsats i Ekonomisk historia,Uppsala universitet): en ny produktivitetsmodell där kommunikation lyfts upp utöver tidigare diskussioner,och bygs sedan vidare till bättre teoretisk analys i det senaste pro-gradu arbetet (2012).Angående en fler-dimensionell tillväxtmodel där social tillväxt ses ej i motsättning till den ekonomiska eller separat från den,hänvisar jag till min NMEP-tillväxtspiral i min uppsats i samhällsplanering (vid samma universitet,1981).

Med detta ville jag visa att om skiftet-språnget-till det nya,mer omfattande och mer abstrakt vetenskapsparadigm skulle tas,kunde dessa viktiga diskussioner kunna föras med bättre arsenal av både teoretiska och praktiska verktyg,som med bättre politiska ideologier och program än i dag,då dessa viktiga perspektiv lyfts upp separat och binds ej ihop vilka de borde göras,för att kunna skapa ett välfärdssamhälle där tillväxt uppfattas fler-dimensionellt och där även prisfrågor lyfts upp i det mer ömsesida förhållandet mellan samhälle och individ: se min diskussion om flex-priser och en ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor, mina förslag på reformering av sjukvårdssystemet i den första SINUS-uppsatsen (1990) samt i min senare diskussion på dessa bloggsidor om reformering av socialdemokratins grundläggande solidaritetsperspektiv med det nya vetenskapsparadigmets fler-dimensionella verklighets-och människosyn.

Paradigmskiftet är på väg-när fattar man att det redan skett? När kavlar politikerna upp armarna och börjar jobba för det nya-lokalt och även globalt då vetenskapen är en gemensam angelägehet för oss alla?

Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,entreprenör i firma Vidorg mm. företag (passiva tv av kända skäl)