Eller: hur regeringens-eller De nya moderaternas som en utslagsgivande färddefinierare inom den- kunde samordna bättre sina EU-parlamentsval principer med den inhemska reformpolitiken. Annars blir ju den fina portalparagrafen bara en Potemkinkuliss!
Ref. DN/Debatt: ”Riv fler handelshinder i Europa för jobbens skull”,Fre 9 maj-14,av Fredrik Reinfeldt,statsministern,samt De Nya Moderaternas valbara Europarlamentariker på M-lista: Carl-Oskar Bohlin,Anna Maria Corazza Bildt,Gunnar Högmark,Christofer Fjellner och Cecilie Tenfjord-Toftby
Lasse T. Laine: skickat insändare,nr. 2, till Insändarspalt,Uppsala Nya Tidning,Fre 9 maj-14 (se texten under)
Fin portalparagraf hos De Nya Moderaterna för EU-arbetet
DN Debatt har i dag publicerat en intressant artikel om M-valprinciper inför det kommande EU-parlamentsvalet i Sverige. Regeringens statsminister och regeringens ”färddefinierande parti” har i den publicerat sina tre tyngsta sakinnehållspunkter,vilka även jag som fd. Socialdemokrat och partiets informella ideolog (om det tillåtits) kan skriva under. Satsningar för - Jobben
- Ekonomin och
- Öppenheten
Om man sammanfattar deras budskap eller valmanifest och dess bärande principer kort kan man knappast skriva bättre än här:
”Vi väljer ett öppet och tolerant Europa,som står upp för demokratiska principer och människornas lika värde.”
Kunde jag visa hur portalparagrafen kunde få innehåll mer konkret i nya typer av reformer både i Sverige och EU? För att kunna göra detta tar jag upp först de tre viktigaste punkter eller delbeskrivningar under punkter ovan,som jag anser vara värd att kommentera mera och försöka bena ut på ett litet annorlunda sätt. Ej som separata punkter eller projekt,utan som en gemensam struktur där olika processdelar driver på varandra. Det som är typiskt för mig som syntetiskt tänkande entreprenör. I detta ändamål avspeglar jag den tilltänkta EU-arbetsnivån gentemot det som kunde göras lokalt. Om man håller dessa isär-såsom man kan tolka De Nya Moderaternas EU-valprinciper där man kan läsa om önskningar för avvikelser för Sveriges del om den fina portalparagrafen-finns faran att portalparagrafen stannar. Ja-du förstår-bara som Potemkinkuliss.
Punkt Ekonomin och reformpolitiken
Artikeln skriver: ”Vi har lyft fram reformer för att öka konkurrenskraften. Allt detta har bidragit till att skapa bättre förutsättningar för ett EU som står starkt i framtiden. Det är viktigt att vi nu inte släpper tyglarna om den europeiska ekonomin”.
Här finns alltså samtidigt ett påstående att man har jobbat för reformer som ökat konkurrenskraften i Europa,samt att man har samtidigt ”ordning och reda” såväl i den inhemska som i EU-ekonomin.
Frågor som väcks är nu:
- frågan om Euron: om det är ordning och reda inom Europa genom satsningar som velat stabilisera Europas ekonomi för att bl.a. kunna bevara Euros växelkurser gentemot andra världsvalutor,varför har Sverige ej anslutit sig till euron?
- Konkurrenskraften: EU möter och kommer att möta ännu större konkurrens i framtiden bl.a. från Asiens mäktiga Kina och Indien även dess nyare tillväxtländer.Då man betraktar USA,har det landet ökat sin konkurrenskraft genom att sälja modern teknologi dit och även utbilda folk därifrån vilka -då flyttat tillbaka- har både kunnat öka efterfrågan på USA:s kompletterande tjänster samt samtidigt genom positiva erfarenheter under studietiden i USA befrämja deras demokratiexport (genom nätverkande och ömsesidiga kapitalströmmar).
Fråga: En nydanande fou (forskning och utveckling) är centralt för både teknologiska och ekonomiska-sociala reformer. Varför har regeringen och M-partiet ej tagit tillvara de möjligheter som finns i Sverige med den radikalt nydanande forskningen som jag propagerat för under alla dessa år då de suttit i makten men då ingenting har hänt. Fatta pennan och sätt konkurrensen i kraft även i Sverige mellan det gällande,en-dimensionella vetenskapsparadigmet och det nya,fler-dimensionella sådana. Eller väntar regeringen på att andra tar steget först. Från USA eller-ja varför ej-grannlandet Finland eller tom. Ryssland?
Punkt Nya Europa
Klimatpolitiken är ej nämnt under någon av de tre centrala punkterna ovan,men tas upp senare i artikel under rubriken ovan,vilket är bra. Man låter därmed ge intrycket att man tror ändå att det är bl.a. på kraftiga satsningar på detta område som Det Nya Europa driver fram utvecklingen.
Frågor:
- Varför nämns då under klimatpolitiken endast diskussion om utsläppen för att kunna leverera målet om högst 2 Celsius ökning av medeltemperaturen på jordens atmossfär. Var finns diskussion om bidrag,skapandet av resurser för nya klimatsatsningar,vilket tangerar även frågor ovan.
- Jag kommenterade kort i min tidigare blogg om behov av sociala reformer både lokalt och globalt som en ansedd forskare i Danmark talar för.
- Till skillnad från Vänsterpartiets slogan eller diskussion om ”(borta med) vinster i den offentliga sektorn”,har jag diskuterat i mina akademiska produkter (som jag borde ha låtit bli och lyft upp senare-i avhandling tex.- i stället enligt läraren som ville att pro gradu-arbetet skulle skrivas om) om vidare begrepp ”samhällsvinster” samt i tidigare produkt-om grundkonstruktion för en ny ekonomisk teori (i min nya värdeteori samt ny ekologiteori).
Här möter läsaren samma politiska dilemma igen: vankelmod eller brist om initiativkraft hos den sittande regeringen som väntar och ser att andra tar steget först. Om de gör det-ja,då flyttar företagsvinsterna utomlands och det blir mindre skattepengar för Sverige. Är regeringen alltså konsekvent i sin politik under M-ledningen?
Ordning och Reda i ekonomin
Här skrider jag direkt till den springande punkten: är utökade sociala skillnader typiskt för innovativa samhällen? Forskningen säger att det är ej så,ej heller magkänslan hos den vanlige medborgaren.
- Jag har tidigare hänvisat till en svensk intellektuell som talar om skillnader mellan sund och osunt konkurrens. Detta har varit känt för mig redan länge. Därför jag egentligen fortsatte den diskussion som var tidigare kär för moderaterna (de gamla?)-om behovet av incitament i det ekonomiska livet. I min nya samhällsmodell-diskuterat redan 1990 i min första SINUS-projekt produkt- nämnt ”den delvis marknadsstyrda offentliga sektorn” med dess flex-prissättning skulle incitamenten förstärkas vidare. Nu mellan individen och samhället,på så sätt att både individens egna fria val påverkar priset som hen får betala då anlitar de offentliga tjänster och marknadssituationen för tjänsteleverantörer. Som det är nu,är relationen ej ömsesidig,vilket har även lett till diskussion om bidragssamhället hos De Nya Moderaterna som i själva verket sett till att det blivit så ännu mer behov av (genom ökade sociala klyftor).Det vill säga-koherensproblemet igen: ordning och reda hänger ej riktigt ihop på ett dynamiskt sätt utan endast i ord och proklamationer.
Den dubbla spegeln och jämförelsen mellan det lokala och EU-nivå
För detta klistrar jag nedan min skickade epost till Insändare-spalten till den lokala tidningen här i Uppsala. I insändaren lyfter jag upp de möjligheter som regeringen har (har haft) för att kunna reformera den inhemska ekonomin och skapa jobb. Om den önskat/önskar att göra det. Därav min rubrik ovan. Än finns tid till rättelser och nya tag för den sittande regeringen men den tidsluckan är snart över då valet lyfter eventuellt fram en ny regering. Hur den tar hand om förnyelsesitsen är sedan en annan fråga,och får ev. återkomma fram senare till.
Här är min insändare i dag- om du min läsare orkar ej har så vid eller annorlunda överblick-både det lokala och EU-reformarbetet samtidigt-så du kan läsa de separat. Lycka till och sprid gärna vidare dina funderingar.
Replik på UCC nedläggning (skickat insändare till lokal tidning i Uppsala)
Jag vill komplettera min första insändare på nedläggningshotet av UCC,vilket det skrevs om i UNT den 28 april. I min förkortade insändare diskuterade jag om bortkastandet av kunskapskapital som finns hos UCC,dess kirurg och startare Haile Mahteme samt den stab som installerats efter starten samt invunna rutiner och kontakter. Prof.emeritus Lars Påhlman tog även i sin insändare den 6.maj upp detta och relaterade händelsen till ev. personkonflikter inom LUL. Han nämnde även ev. kartellbildning/nätverkande mot UCC genom LUL-landstingsledningars kontakter med andra landsting vilka slutat sända patienter dit vilket-om det var sant vore kanske ett fall att utreda juridiskt?
Då jag fick i dag en Facebook-grupps epost ”Att rädda Ackis”-sänd från socialdemokraterna i Uppsala- och på Facebook-gruppens sida diskuteras det om brister hos sjukhuset som om det vore endast frågan om ledningens personliga brister,vill jag kommentera kort vidare. I min senaste ”eget projekt-uppsats-utredning” som handlade om produktivitetsproblemet hos den offentliga sektorn och speciellt sjukvården,kom jag fram till att olika partier kan ha olikartad syn på produktiviteten. En del partier (landstingsråd och sjukhusledningar) kan betona mer ”hårda faktorer”-som är lättare att räkna i pengar,en del andra ”mjukare” beslutsunderlag typ personalmedverkan,kunskapskapital mm. arbetsmiljövillkor som påverkar på både Ackis/landstingsekonomin och på långsiktigare lösningar (eller brist på dem).Det är alldeles för enkelt att skylla bara på en eller några personer,ävenom det är viktigt att lyfta fram den hypotesen också.
I min första insändare utgick jag från etniskt perspektiv. Hur det kan vara svårt för en viss typ av ledningspersonal att acceptera att ”utländskt födda” tar sig fram i organisationen framför inhemskt födda. Jag skrev detta mot bakgrund av mina egna erfarenheter,men med detta ville jag inte säga att ledningen är rasistiskt inställd. De som börjar med nya rutiner eller innovationer möter nog ofta motstånd där beslut tas på personliga premisser. Gillar man personen eller ej,fast frågan borde gälla saker. Dylika beslut fattade på personliga,känslomässiga grunder blir sedan ofta-tyvärr- hinder för att rätta till gjorda felaktiga eller ensidiga beslut.Lars Påhlman använde termen ”pyrrysseger” här i samband med UCC och hotet om dess nedläggning då LU-ledningen (inklusive Ackis) vägrat att fortsätta samarbetet med det nya centret som startats av en enskild,fd. medarbetare.
I mitt egna SINUS-projekt (1990-2012) diskuterade jag även om ett nytt,bredare vinstbegrepp än det som använts hos tex. VP. Samhällsvinst är bredare och djupare än ”vinster i vården”-diskussioner tagit upp hittills (privata företags vinster).Det gäller att tex. investera långsiktigt,ta hand om sociala kostnader,preventivt. Det som man tex sparar kortsiktigt genom drastiska sparåtgärder betalar man långsiktigt flerdubbelt. Det gäller att ta väl hand om både personal,ha kloka avtal med externa entreprenörer,visa prestigelöshet i konflikter (i mitt sista arbete i projektet nämnde jag även möjligheten av att skapa ett nytt, hållbart budgetsystem för staten,då dylikt begrepp skulle användas som grundperspektiv.Ett intressant förslag för ny typ av fou inom redovisning?).
Personligen skulle jag föreslå tex att LUL/Ackisledningen tog upp frågan om UCC igen på bordet och diskuterade om långsiktiga åtgärder och möjligheter att investera klokare. För sistnämnda: varför ej tex. ta kontakt med staten-regeringen-om möjligheten att ordna ett fou-projekt i Uppsala? Låta "fou-assistenter"-studerande-forska om de 2 grupper av patienter hos Ackis och UCC: de som söker sig till UCC på egen hand eller på remiss,och de som behandlas på ordinarie sätt hos LUL/Ackis ang. cancer. Första gruppens patienter kunde-enligt projektmedel från staten- kunna använda flex-priser enligt det förslag som jag tog upp redan 1990 i min första SINUS-projektuppsats-utredning,den andra-ordinarie patienter-den gällande prissättningen.
Frågeställningar kunde vara tex.: finns det skillnader på vilken grund patienter söker sig till UCC och de som ej gör det; finns det bakomliggande orsaker för det -tex.kunskapskapital hos patienter- eller att de som har medelklassbakgrund söker sig hellre till UCC än de som är ”ordinarie patienter” och vill inte spara i sina andra kostnader för att finansiera sin UCC-operation.
Enligt mig vore det inga etiska skäl varför man kunde ej ta beslut om detta slags unika projekt hos LUL/Ackis? Sittande regering skulle vinna valpoäng inför valet och visa sitt intresse för seriös,ny grundfou. Och politiskt:patienter har ju sk. fritt val- det borde ju gälla att respektera detta och skapa strukturella möjligheter för patienter att göra det? Det nya vore ju även ekonomipolitiskt intressant inför valet. Dylikt projekt skulle ju skaffa arbete för arbetslösa,utbildade studenter med färsk examen,samt skapa även externa förtjänstmöjligheter för konferenser mm. i Uppsala. Utöver nämnda projekt finns det även andra projektmöjligheter inom vården från min firma som jag vill dock inte ta upp här av utrymmesskäl.Utöver det skulle projektet-om det utfall med positiva resultat-kunna bli ett intressant,nytt exportämne för både min firma Vidorg som för andra företag som skulle samarbeta i och kring projektet-dvs. nya skattepengar åt både staten och kommunen.
Vågar ledningen hos LUL och Ackis att tänka på nya banor? I problemsituationer finns det ju även möjligheter för nya lösningar om man betraktar dem förutsättningslöst,utan prestigelåsningar. (slut på skickat insändare inlägg)
.PS. Jag har i dag lö-en dag senare-gjort några mindre kompletteringssatser här på webben för min insändare,vilka togs ej med i insändare-eposten då min "status" i Uppsala ska ej få sticka ut alldeles för mycket..dvs. anpassning till den lokala kulturen.
Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar