Eller: På den europeiska valdagen till det gemensamma EU-parlamentet är det angeläget att fråga: hur demokratiska är våra demokratier (europeiska) egentligen? För min del-genom mina livserfarenheter i bara två EU-länder-Finland och Sverige tv- kan jag skriva mitt blogginlägg här bara som frågetecknen.Kan kan svaren från olika håll väcka våra politiker? Kanske förmedlas mina alternativa tankar hur förnya de EU-gemensamma organisationer bättre genom dessa frågor,än tidigare levererade svar,kommentarer och förslag från nya teorier och perspektiv härledda från det nya vetenskapsparadigmet?
Ref. SvD/ledare:”Business är lika fint som social business”,Sö 25 maj-14,av Maria Ludvigsson
SvD/Op-ed ledarartikel:”EU-hatarnas Putin-stöd ingen tillfällighet”,Sö 25 maj-14,av Mats Johansson
Förord
Egentligen borde jag fira i dag.Dels har jag förtidsröstat i förgår till EU-palamentsvalet och därmed uppfylld min demokratiska plikt-som röstandet kan kallas med den minimalistiska tolkningen.Dels har jag avverkat min nattliga arbetsrunda-den dubbla på söndagar för att överleva- och fått erfara hur den demokratiska verkligheten gestaltas på golvnivån i ett av de minst betalade jobb var arbetare är främst de som populisterna i de europeiska demokratierna föraktar eller är misstänksamma för-utlänningar,migrantarbetare.
Dagens två artiklar ovan väckte hos mig igen viljan att försöka få genom mina alternativa tankar,teorier och förnyelseförslag en gång till,fast egentligen-mot bakgrund av total tystnad i media ,social media och bland politiker och akademiska intellektuella (finns det sådana?)-blir det jobbigare efter varje blogginlägg att fortsätta skriva.Dags att pröva en annan strategi? Ställa frågor om den demokratiska verkligheten och låta läsarna hitta argument och perspektiv hur representativa mina frågor är för beskrivning av den europeiska demokratin i länder ovan.Eller-som så-kan dessa frågor generera nya frågor och förnyelseperspektiv som går att tillämpa i andra europeiska demokratier eller för förnyandet av de gemensamma EU-institutioner som är aktuellt,just nu,på EU-valdagen?
Business,Big business och socialt företagande
Maria Ludvigsson-en ledarspaltsskrivare i en av Sveriges stora riktstidningar Svenska Dagbladet-har skrivit en intressant artikel om Muhammad Yunus,grundare av Grameen Bank med sina idéer om sk. mikrolån.Han är professor i Bangladesh och ville genom sina minimala lån ge chansen för landets fattiga att genom eget arbete och företagande ta sig ur sin fattigdom då de ordinarie bankerna uppfattat dessa fattiga,driftiga entreprenörer som olönsamma kunder och vägrat ge startlån.Hans idéer har spridit sig och skapat en blomstrande affärsverksamhet där och givit exempel även för andra,i andra fattiga länder.Som tack för sina idéer och fungerande,tilämpad socialantropologisk verksamhet,fick han motta Nobels fredspris 2006. Själv säger han-redovisat enligt Ludvigsson:
”Han berättade om hur svält och armod i 1974 års Bangladesh fick honom att lämna sitt tjänsterum på Universitetet för att ”göra något”.Teorierna fick klara sig utan hans uppmärksamhet en tid.I stället omsatte han dem i praktik och startade de första formerna för små lån till människor som levde i fattigdom”.
Den första frågan som jag ställer nu är följande:
1. Kan jag generalisera dylikt handlande från en akademikers sida-teoretiskt kategoriserbart som tillämpande socialantropologi (ämnet som forskar hur människor organiserar sig och sedan tillämpa nådda resultat ”i den demokratiska/sociala verkligheten”-att gälla även EU-demokratier?
Då jag ska inte skriva modern litteratur här (där frågor lämnas obesvarade och lämnas till läsarens egna initiativ,vakenhet och tanke-och handlingsverksamhet),kommenterar jag först genom beskrivningar av de modernare former av demokratier inom de nordiska EU-länder som jag har erfarenhet av.
Ja,här har vi riskkapitalister som är villiga att ge lån om de uppmärksamsammar att något intressant som kan eventuellt ge stora företagsvinster i framtiden håller på att formas.Själv har jag fått sådana erbjudanden från både Europa och ända från USA,riskkapitalisternas lovade land.På 90-talet,då jag kommenterade Kosovo-krisen och lämnade mina förslag hur lösa den (odiskuterat naturligtvis i den svensk-finska demokratin var omvärldsbevakningen sker på de välbeställdas villkor),fick jag även frågor om intressen för att köpa ryska handelsvaror.Det kan vara att jag kommer inte ihåg tidpunkten rätt-kanske var det efter att jag hade kommenterat på mina blogg eller firma webbsidor Sovjets sönderfall och vilka strategier vore enligt mig då bäst att tillämpa för att få landet på fötterna igen (med alternativa tankar naturligtvis-ej såsom de västliga förståsigpåare professorer såg det vara bäst-den abrubta,grymma demokratiseringen mot sovjetstatens uppbygda institutioner).
Även politikerna är nog öppnade här eller försöker i alla fall.Här kan den läsaren som läst mina tidigare blogg säkert komma ihåg hur det gick för mig? Efter att ha ”stött på patrull” i universitetsvärlden då jag ville framföra tankar för en ny,bredare (djupare) grund för vetenskapandet i mina grundtankar för ett nytt vetenskapsparadigm,startade jag min firma på de sociala och ekonomiska villkor att jag fick dra av gjorda firmainvesteringar ur tjänsteintäkter/lön.Dvs. Jag försökte lyfta mig själv ur min fattigdom-ett av de minst betalda manuella jobb som oftast utförs av invandrare då infödda vill ej ha sådana jobb: spara,investera,spara,investera-firmabyggandet på fritid vid sidan av heltidsjobbet i det lokala sjukhusets kök som diskare. Hur gick det sedan? Ja,politikerna i de nordiska EU-länderna är oftast nationellt inriktade och ser främst på ordning och reda i de lokala ekonomierna.Efter ett år förändrades alltså spelreglerna för mitt firmabyggande vars mål vida överskrider dessa nationellt inramade mål.I mitt fall-de nya tillämpningar som jag skapade gällde ju alla människor genom att grunden var vetenskap.En abstraherande tankeverksamhet eller typ av jobb som är mycket jobbigare än det manuella jobbet som man lämnar efter arbetstidens slut.
Andra frågan som lyfts nu efter berättelsen ovan,gäller tankar eller frågor om dagens EU-politik.
2. Här kan jag relatera också till mina socialantropologiska studier vid ett av Sveriges finaste universitet i Uppsala.I ämnet görs en skillnad mellan vad som sägs-tex hur demokratiska är våra samhällen här i Norden,mätt även med EU-mått-och det som man sedan gör och handlar efter. Som ett exempel,se tex de Nya Moderaternas EU-valmanifest eller valbroschyr:
Arbete för jobben (citerar): ”Nya Moderaterna arbetar för friare handel,bättre konkurrens,en modernare EU-budget och mindre regelkrångel.Så blir det nya jobb”.
Fint sagt,men handlingar? Varför har konkurrens ej fungerat då det gällt mina firmaförslag? Se SINUS-projektet 1990-2012 (vid sidan av arbeten,framlagda som uppsats-utredningar i ämnen Ekonomisk Historia och vid eMBA-studier vid Gävle Högskola då ville skaffa mer kompetens för mitt firmabyggande vid sidan av egenstyrda studier via nätet) som skulle ha förnyat sjukvårdssektorn i Sverige (även i Finland om deras omvärldsbevakning hade fungerat och kontakter därifrån tagits eller givits firmauppdrag till alternativtänkaren i stället för en etablerad professor vars förnyelshorisont instängs inom det etablerade vetenskapsparadigmet).Eller mitt nya projektbetalningsform M.O. (Management Option) som kunde fungera även som trefaldigt säkert,nytt slags derivatainstrument som staten och dess myndigheter kunnat använda vid sidan av banker,försäkringsbolag och företag och vilket även genererat franchising-verksamhet om låtits komma upp och uppmärksammats i media,politik och näringsliv.
Ordning och reda-men på de villkor som passar enligt de etablerade sfärernas perspektiv.Genom skattemyndighetens agerande (godkänt av rättsmyndigheter vid Länsrätten och Kammarrätten) definerades vinster och företagandet genom korta perspektiv.Då mina strategiska,långsiktiga investeringar-finansierat genom extremt,ursinnigt sparande,egna,mindre lån samt mindre summa arvpengar från föräldrars sparande som fått som stafettpinne över generationer (även farfar var en företagare,men även rikspolitiker). Så-till skillnad från Bangladesh-demokrati-har våra nordiska demokratier ett visst tidsmässigt och kunskapsmässigt försprång,men ”det ekonomiserande tänkandet”- härledningar ur den gällande ekonomiteorin som definierar vinster enligt korta,maximerande perspektiv,är nog samma där som här,ja överallt på vår jord.Maria Ludvigssons artikel väcker också frågor härvid.Kan man göra en djupgående skillnad mellan ”socialt företagande” och ”företagande”.Enligt mig- ja,det gör man bland vissa politiker och bland populister som ser främst efter egna,nationella ekonomier trots att man säger sig vara EU-vänlig eller jobba för solidaritet,och de tre,grundläggande friheterna inom EU som ju definerar hela dess idé.
Här har jag alltså lyft samtidigt upp frågeställningar om både vår EU-politik,om de handlingar som görs fast munnen säger sig vara för EU och de nya,grundläggande friheterna.
Tredje fråga som lyfts upp nu,blir följaktligen naturlig: 3. Om vårt institutionella organisationsbyggande och organisationskultur kring och i EU går så trögt eller framkalla både nationalistiska strömningar eller populistiska kritiker som dock vill få betald av EU för sin motsägelsefulla verksamhet,kan man då hoppas på att skapandet av jobben kommer att lyckas i framtiden på dessa organisatoriska grunder?
Ta exempel på de Nya Moderaternas valbroschyr igen- vid nästa konkreta punkt: Ansvar för ekonomin (citerar): ”Ordning och reda i ekonomin gör att vi kan satsa på allt som bygger vårt samhälle starkt.Det är grunden för vårt välstånd.Vi vill ha hårda finanspolitiska regler och säger nej till EU-skatter som drabbar vanligt folk”.
Å ena sidan ordnar regeringen (där De Nya Moderaterna är det drivande partiet) statens finanser,och andra sidan säger den sig att bygga samhället starkt.Det som bygger samhället starkt är nog inte regler,utan människors inneboende kraft,upplysningsanda,solidaritetskänslor som kunde bäst sammanfattas som samhällets sociala och kulturkapital.Nuförtidens samhällen är även multikulturella och invandrarnas intresse och driv för uppåtgående social mobilitet är en av deras viktigaste förnyelsekrafter som de etablerade samhällsinstitutioner och sektorer vinner att satsa på.
Är EU-demokratiers utvecklingsutmaningar kompatibla med auktoritära eller kyniskt-populistiskt-enbart nationellt inriktade politikerkulturer? EU:s stora utmaningar är de som är gemensamma för hela jorden:
-klimatfrågor
- hur skapa jobb då det finns så många arbetslösa-speciellt bland ungdomar och invandrare och andra,marginaliserade människor
- hur arbeta för fred och fördjupade demokratiska processer i dess medlemsländer som har olikartade historiska och kulturella bakgrunder.Kort sagt-var finns gemensamma nämnare som kunde förna och förnya dess folk så att de kunde även konkurrera framgångsrikt i världen,gentemot USA och Asiens växande stormakter eller ekonomier?
Hänvisande till den tredje,både konkreta och ideologiskt syftande punkten i de Nya Modernaterna ovannämnda valbroschyr,väcks nu följande fråga:
4. Ett öppet Europa (citerar): ” Europasamarbetet ger oss fred och demokrati.I oroliga tider är det viktigt att stå upp för öppenhet och tolerans”.
Jag skulle nog säga att detta är det bästa som partiet ovan har skrivit i sin valbroschyr.Jag håller fullständigt med det ävenom jag är inte eller vill inte bli medlem i partiet.Jag kan dock som potentiell koncernbyggare (om demokratiska och rättsregler fungerar alltså) samarbeta för dylikt.
I den anda lämnade jag tex nyligen ett pr-blad att läsa för konferensdeltagarna i en mindre grupp här i Uppsala (konferens om Östersjön och mat mm. frågor vid Sveriges Lantbruksuniversitet här). Jag ser och bygger min lilla enmans firma Vidorg (se firmanamnet och den image som den ger-en vid organisation.Imagen är dock byggt på en ny,vetenskapligt grundat syn på människan,samt firmans nya produkter/tjänster genom härledningar ur det öppnare,vidare,nya paradigmet) med ett big business-perspektiv.Med det ser jag inte att socialt företagande och företagande skulle stå i motsats för varandra.Se de stora,toppfirmor i världen som driver både forskning,kreativ personalpolitik,initierar och är med att finansiera olika samhällsbyggen mm. I mitt pr-blad (kan fås av mig efter epostkontakt till adressen: management@vidorg.eu ) skissade jag firmans närområde- lokala rummet kring Östersjön-där även Ryssland och Norge skulle räknas in ävenom de är ej (ännu) medlemmar i EU.Det vidare perspektivet finns i en kort notis om global impact -teman som drivs bl.a. hos FN-organisationer.Mot den bakgrunden kan jag hänvisa till mina förslag under Kosovo-krisen om bl.a. ett nytt bidragssystem-typ av lån-hos Världsbanken.
Ryssland,EU-krisen och det långa perspektivet
Den här rubriken är nog ganska ny i EU-sammanhanget.Jag har ej sett eller hört att dessa frågor skulle ha tagits upp på ett allvarligt sett i syfte att skapa bättre EU som skulle förmå Ryssland ur sitt nuvarande försvarsposition (se mina tidigare blogg där jag analyserat både landets president Putins person och landets skede och utmaningar dock utan att väcka intresse eller dialog bland medias,politikernas eller akademikernas etablerade påverkanspersoner).
Mats Johansson-en moderat riksdagsledamot och medlem i Risksdagens Utrikesutskott har i dag skrivit artikeln ovan,men jag anser dess innehåll alltför propagandistiskt för att analyseras närmare.
Mina synpunkter kan sägas stödja delvis Putin-vara absolut för intresse för positivt samarbete med landet Ryssland-och dessutom ha en långsiktig,positiv perspektiv på EU-bygget.Alltså anser jag att jag kan då direkt till den sista,femte frågan som kunde funderas av mina ev. läsare innan de röstar i dag (eller i framtiden,i nästa EU-valet).
5. Är EU:s (inklusive USA:s) nuvarande straffande linje mot Ryssland och dess aktioner i Ukraina innehållsmässigt motsägelselösa och politiskt dynamiska? Eller utgår de främst ur gamla ideologiska perspektiv ur kalla krigets dagar? I dessa satser finns redan en massa frågor,vilka jag ska ej svara på här.I stället kan jag fråga i de Nya Moderaternas anda (se tredje tema ovan om ett öppet Europa):
Vilka politiska handlingar vore ändamålsenliga för att dels lugna ned Ukraina krisen,dels lämna öppningar för Ryssland att komma ur dess ekonomiskt gammaldags utvecklingspiral (”Eurasien bygge med satsningar ”extensivt” på storskaliga projekt där man slösar bort naturresurser då det skulle gälla att diversifiera ekonomin,skapa fou-baserade nya innovationer och efterfrågan hos folket för nya tjänster och upplevelser i en öppen värld-dvs sk. intensivt utvecklingsstrategi i en modern marknadsekonomi.Mitt och Vidorgs intresse-se mitt pr-blad- är ett naturligt,konkret steg i den riktningen.Nu väntar jag kontakter från det lokala-,EU- och ryska näringslivet,eller-ja,varför inte ur den nya regeringen som tillträder senare i höst då det blir val igen.
Du läsare- det vore kul om du ville veta mer,ha offentliga diskussioner och kunskapsletandet kring dessa mina frågor ovan.Ävenom jag är inte en offentlig påverkansperson som framgångsrik företagare (än-kanske i framtiden?) eller politiker eller kulturperson. Men,vem vet,kanske våra EU-demokratier är så pass öppna att ”lasset” kan dras-av sig själv (alltså jag själv) som hos mikrolåntagarna i Bangladesh?
Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”. Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar