Ref. SvD/Brännpunkt: Service-snarare än kontrollfokus,Må 18 nov-13,av Clas Olsson,tr. Generaldirektör Arbetsförmedlingen,Helena Perlerot,ordf. ST,Christer Gustafsson,ordf. Saco-S Arbetsförmedlingen,Gunnar Carslson,ordf. Seko Arbetsförmedlingen
Förord
Undertecknad betraktar ovan nämnda utmärkta debattartikeln utöver gängse Arbetsförmedlingsfokus- att förmedla arbete för arbetssökande och därmed även arbetskraft åt arbetsgivare som söker ny personal eller behöver hjälp i sin rekrytering- även ur två nya perpektiv.Detta ”systemförnyelse-perpektiv” från en alternativtänkare har sin bakgrund i undertecknads dels högskolestudier i både ett utländskt och svenskt universitet,dels i kompetensförkovran på nätet (i USA,globalt),dels i egna erfarenheter både som ”kund” hos Arbetsförmedlingen (2 gånger under arbetslöshetsperiod som fick sitt slut genom egen aktivitet,snarare än hänvisad jobb eller kurser hos Arbetsförmedlingen) och som firmaskapare och ev. partner för Arbetsförmedlingen( 2 gånger sökt starta eget bidrag,med avslag,samt som startare och ordförande för en förening vars fokus var att hjälpa arbetslösa akademiker i min hemstad Uppsala).
Andemeningen med min värdering eller utvidgning av författarnas perpektiv på Arbetsförmedlingen,dess både brister men även samhällsviktiga fördelar är att visa att grunduppdraget kunde ses från ett ännu bättre eller mer utvidgade perspektiv än det som förmedlas innifrån organisationen i fråga. Jag kommunicerar här om mina alternativa tankar och förslag vilka kunde tas tillvara om den goda viljan därtill finns inom organisationen.Eller viljan att utveckla den skaffade kompetensen eller kulturen som härskar vid Arbetsförmedlingen,regeringen,Riksdagen i stort.Att glömma den inåtvända-vi vet bäst,vi är bästa-perspektiv som härskar mycket i förutom hos gemene mannen och allmänheten (ej hos alla) även hos landets officiella myndigheter och institutioner i alla samhällsområden.
Då min förra bloggartikel lyfte upp urbaniseringsproblematiken genom en komment till en duktig samhällspåverkare,lyfter jag upp här även den andra aspekten av det moderna samhället-flyttarna/flyttningen/migrationen-att samhället har blivit en mångkulturell plats åt individer från olika håll i värden,med olika kulturella värderingar,erfarenheter och drifter.Om det svenska samhället organiseras på ett bättre sätt-här fokus i Arbetsförmedlingen som sköter ett av de viktigaste samhällsproblem som man har just nu- och om folket i gemen började kräva ännu bättre service än det som skissas i författarnas debattartikel ovan,kunde man ev. vinna ett steg i rätt riktning (progressiv samhällsförnyelse som strävas efter i olika partiers reformförslag) och bidra även till ”systemförnyelse” och samhällsintegration på ett bättre sätt än det sker i dag.Så-varför inte lyssna även på alternativtänkaren?
Artikelns tes-förstärka grundbulten,Arbetsförmedlingens arbetsmatchnings arbete
Författarna- dels den tillfälligt förordnade generaldirektören för Arbetsförmedlingen,dels fackliga ordföranden vilkas arbetsområden och ansvar tangerar denna organisations arbete och arbetsfält-har skivit en intressant artikel. De visar förutom repetering av det uppdragets art som givits åt dem av Riksdag och regering,även ödmjukhet inför behovet att förnya organisationen som respons för tidigare debatter i massmedia där såväl allmänheten som tidigare och befintliga kunder-arbetslösa- givit sin kritiska inställning eller värdering av myndigheten. Många upplever ju att myndigheten kunde läggas ned tom.
Jag har själv varit både kund hos Arbetsförmedlingen(se ovan),men även kortare tid (6 månader) som byråassistent hos Länsarbetsnämnden i Uppsala där jag jobbade både som kontaktman för romer i deras vidareutbildning (främst gentemot olika myndigheter då samtidigt fick erfara de fördomar och diskrimineringsattityder som bemöter dem hos arbetsgivare),och som arbetsförmedlare-assistent åt arbetslösa (tog emot nya kunder,stämplade deras arbetslöshetskort för att de skulle få fortsatt A-kassa ersättning),och även som utredare i två mindre projekt (om arbetslösa kvinnors bakgrund,och-av eget initiativ- för att förnya utbildningsverksamheten för romer).
Jag provade även starta eget-verksamhet som lösning för min arbetslöshetsperiod i två omgångar. Den första avvisades av en arbetsförmedlingstjänsteman som sedermera skulle bli minister och EU-funktionär i området med hög status. Han avvisade min firmastart ansökan (vars motiv var på så sätt skapa en social-ekonomisk plattform för mitt nya vetenskapsparadigm-utvecklande då forskningsvärlden varit avvisande och ej följt sin grundprincip av fritt sökande av ny kunskap),vilket resulterade i att jag ordnade min starta eget-finansiering själv genom att skuldsätta mig genom pantsättning av min lägenhet (hade inga skulder innan). Skuldsättningen-vars orsak var att myndighetspersonen i fråga hade bristfällig kompetens eller bristande tro på firmastartades person och tvärvetenskapliga utbildning och drivkrafter,motiv (att hitta nya samhällstillämpningar för det nya vetenskapsparadigmet genom näringslivsverksamhet och därmed indirekt visa det nya paradigmets förträfflighet jämfört med dagens,mer begränsade)-har fortsatt sedan dess och firmastartaren har levt på marginal i sin tillvaro och gör det även i dag,nästan 30 år efteråt. Bidragsgivandet nekades även en annan gång då ”konsultpartnern” för Arbetsförmedlingen nekade starta eget bidraget genom motivering att firmaidén var ej tillräckligt fokuserad (konsulten insåg ej flexibiliteten hos firmans verksamhet:it-,distributions- och byggtjänster. Dels då konjunkturen förändrade karaktär,skulle den tilltänkta firmans arbetsområde fokus skiftas mellan dessa tre,dels dylika,olikt funktionella områden kunde ”korsbefrukta” varandra såsom i mina servicevisioner för tex. hemtjänster där it-, mindre byggtjänster och hämtandet av råvaror,material samt finansiering av behövt materialköp skulle komplettera varandra och bilda en integrerad lösning).
Under andra arbetslöshetsperioden-då jag kompletterat min tvärvetenskapliga universitetsutbildning med nya it-kompetenser genom en kurs på Internet,med kursledning i USA- då var även någonslags projektledare för en grupp som skulle undersöka och ge förslag för ett fiktivt företag att datorisera sin verksamhet-med deltagare runt omkring i världen- viftades denna kurskompetens bort av arbetsförmedlaren som inget värt.
Med dessa egna erfarenheter vill jag visa att författarnas ödmjukhet inför förändringen av Arbetsförmedlingen är tyvärr för smal. Grunduppdraget- hur bra den än förnyas genom de förslag som lagts fram av de genom
- förändringsprocesser såsom modernisering av digitala kanaler
- självinskrivningsmöjligheter genom webb, eller
- bevarandet av den omfattande platsbanken dit Arbetsmedlingen samlat arbetsgivarnas sökningar av ny personal
- dvs.att matcha arbetsgivarens sökningar och arbetssökande-räcker ej enligt mig då man försöker fler jobbmöjligheter.Deras förslag kunde utvidgas ännu mer.
Mina andra erfarenheter nedan refererar för detta.
Strukturförändring- ja tack,men även systemförnyelse
Då jag sedan hade gått tillbaka till den verksamhet som jag hade haft som extra under mina universitetsstudier i Uppsala (för att finansiera egna forskningar utöver universitetsstudier redan som student- vilket resulterade sedan i dels egen filosofisk skriftserie,dels i en avhandling,första version) – som diskare i det lokala sjukhusköket med fast anställning och bedriva startad firmaverksamhet i första firman Vidorg som biverksamhet vid sidan av (med mindre,kortare uppdrag och även med export-ett ambitiöst drag som visas nuförtiden av många småföretag från början av sitt uppbyggande men som var sällsynt då).
Som ett sätt att skapa infrastruktur för det sistnämnda startade jag V.BON-nätverket (Vidorg Business One Nätverk) genom att försöka lemma in utlandsfödda akademiker eller personer i mitt eget nätverk,för att sedan kunna erbjuda mina tjänster för svenska företag. Så var jag före Ericksson i Mexiko- hade fått en kontaktperson där (inflytandet från mina studier i socialantropologi)innan dem,tillika som i Tunisien,Bolivien,Angola och genom själv- i Finland. Jag finansierade datoriseringen av firman genom dels extremt sparande ur lönen,dels genom egna lån (se ovan),dels genom mindre arv från föräldrahemmet då föräldrarna dött.Jag deltog i två mässor utomlands,samt i en lokal mässa här i Uppsala,sökte EU-projektpengar men fick tyvärr ej backning av kommunen eller landstinget fast EU-kontakten var intresserad (se mer nedan om detta VEUMATCH-domän eller VidSol-projektet (VidorgSökningOnline-verksamhet).Kanske var det brist på kapital som hindrade mig att satsa tillräckligt(att kunna hoppa av heltidsjobbet och därmed kunna koncentrera mig helt på firman,fast jag upplevde ej detta vara problem då hade fått firmakredit hos den lokala banken-nej,jag vill expandera firman främst genom egna vinster,ej genom att skuldsätta mig ytterligare)?
Då jag hade ej fått Almi-finansiering eller EU-pengar eller starta eget-bidrag,blev resultatet ett långsamt uppgyggande av firman med egna,strategiska investeringar som hittills visat underskott då mina tjänster väckte ej intresse hos varken det lokala näringslivet eller på riksnivån (trots pr-annonsering av mina tjänster i både firmakatalog,digitala media och i pressen såsom om min nya,unika derivata-instrument M.O.- Management Option- en projektbetalningsform som förenade tre olika,förut som skilt uppfattade funktioner på marknaden:försäkringens,investeringens och som finansiell riskinstrument med tredubbel säkerhet. Enligt mig om instrumentet eller konceptet hade tagits i bruk i bred skala hos näringslivet,finansvärlden,banker,försäkringsinstitutioner och olika myndigheter lokalt hade det spridit sig som framgångsrik näringslivsverksamhet globalt och hindrat den kris som vi erfarit sedan 2008.Men inget förtroende för den vision eller företagsverksamhet som bedrevs av alternativtänkaren med grunden i det nya,bredare vetenskapsparadigmet.Var det för ambitiöst kanske? Lagom är väl bäst? Eller ej att bli ev. konkurrent för landets härskande finansfamiljer som ev. såg till att det var tyst i klassen (dvs. massmedia) om nymodigheter? Eller att politiker ville ej veta av någon ny samhällsmodell,reformering av landstingsvärlden och sjukvården genom nya nyckeltal,ett annorlunda budget-,datoriserings-och prissystem (resultat av mitt SINUS-projekt1990-2012)?
V.BON-nätverket utvidgades sedan av mitt UIA-institutionsbygge. Jag startade tillsammans med några kamrater föreningen Uppsala Internationella Akademiker,vars syfte var att förmedla arbete som extern partner för arbetsförmedlingen i föreningens informella samvaroskvällar där företagare och arbetssökande skulle mötas,och där det skulle även kunna uppstå diskussion om olika samhällsförnyelseinitiativ osv. Tyvärr inget intresse hos Arbetsförmedlingen eller hos lokala studentlivet.Under ett möte gästades föreningen av utländsk representation ur Irland vilket resulterade i att jag blev återförsäljare för deras intressanta bilddatabas.Jag hade nämligen fått stöd hos en fördomsfri,svensk Axel Johnson-koncern genom att bli återförsäljare för deras Datateam-företag och kunde sälja även dator-och it-produkter.En annan gång,mitt tilltänkta föredrag-som ordförande- då jag ville kommentera och diskutera om Lindbäck-kommissionens då aktuella förslag för samhällsförnyelse-och bidra med även egna förslag som gick ännu längre -väckte inget intresse. Det kom inga åhörare till mötet ävenom jag hade betalat för både en annons i den lokala pressen,samt för bokade seminarierummet. Troligtvis pga min ”sociala status” som invandrare-akademiker,som företagare utan fin firmabil eller fina kontakter.Dvs.kulturella och sociala fördomar,attityder betyder mycket-om samhällskulturen är ej öppen,får man banka huvudet hur länge som helst utan att lyckas. Vissa säger att ”tiden är inte mogen”,men detta kan ev. mötas med en kritisk argument: de krafter som har makten,vill inte ha något nytt eller konkurrens? Eller känner sig hotade av nya visioner eller tvärvetenskapliga kompetenser som influerats av annorlunda,kulturella erfarenheter,och vill därför motarbeta det nya genom sina osynliga nätverk vilka dem sedan är och på vilka olika områden?
Systemförnyelse möjligheter,men även annorlunda kultur
Min tredje projektvision - VidSol-projektet- förslag att skapa en online databas för arbetssökande utgår från ett helt annorlunda perspektiv än det som man har i dag hos Arbetsförmedlingen eller AMS. Projektet som jag lyfte upp under min AMS-kurs som någotslags avslutningsarbete. Jag hade förvärvat en kurskamrat som stöd för projektet-som någonslags assistent-i fall vi fick EU-stöd för projektet (det gick ej då kommunen och landstinget backade ej det som delfinansiärer,varvid ansökan kunde ej heller skickas vidare till EU fastän den togs positivt emot av deras lokala representation i Uppsala).Projektidén var att
- att SKAPA arbete genom att dels skapa en datoriserad infrastruktur åt det, - dels hitta affärsidén bland arbetssökande och deras varandra kompletterande kompetenser, - dels lämna kommentarer om de tidigare arbetsförhållanden som kunde förbättras hos arbetslösas tidigare arbetsgivare för att arbetet kunde ha fortsatt eller de kunde ev. komma tillbaka med sina förnyelsesynpunkter.Även ett fackligt perspektiv kom således in här: förutom näringslivs- eller starta eget annorlunda-perspektiv.Vidare: - ett nätverks- och exportperspektiv då dylikt kunde först startas lokalt,kunde den sedan ha inlemmats hos AMS och spridas i hela riket och sedan utomlands-det var min förhoppning eller vision för VidSol.
Tyvärr tog man ej tillvara på denna vision eller försök att förnya Arbetsförmedlingen som fd.arbetstagare eller som innovativ organiseringskonsult med egen-och kursförvärvade it-kompetenser och med erfarenhet av både strategiska intervjuer och utredandet (se mitt SINUS-projekt 1990- som avslutade 2012- ett reformprojekt/utredandet med förslag att förnya sjukvården hos landstingen.Jag hade även skaffat intervjuar-erfarenhet under min andra arbetslöshetsperiod som extra arbete då sökte samtidigt ny anställning med Arbetsförmedlingens hjälp eller genom egna besök såsom t.ex. på andra sidan sundet,i Danmark,eller via nätet på flygplatsen i Oslo).
Fjärde,nya arbets-skapande projektidé föddes i början av 2000-talet.Efter min andra arbetslöshetsperiod och omlokaliseringsförsök genom att flytta för en kortare period till ett nytt expansionsområde i södra Sverige – kring navet där den nya bron som skulle byggas med förväntad vitalisering av arbetslivet där- hade flyttat tillbaka,men fått inget annat arbete än deltids jobb,nattetid,som tidningsbud,trots visat kompetens,omfattande studier,egna initiativ och tvär-samhälleliga erfarenheter.Jag hade ju även skaffat politisk erfarenhet som ordförande för en lokal förening för finsktalande s-medlemmar.Jag sökte jobb som projektledare för EU- arbetslivsprojekt i norra Uppland. Då jag var säker på att jag skulle få uppdraget (hade varit i telefonkontakt med drivande tjänsteman och även pratat preliminärt hos facket),vågade även köpa en ny Nokia mobil och binda mig för en 36-månaders abonnemang som kostade avsevärt jämfört med mina deltidsinkomster.Det officiella EU-projektets idé var det sedvanliga- att se till att arbetslösa fick arbete hos ortens företag genom att delta i olika aktiviteter hos Arbetsförmedlingen.
Tyvärr fick jag ej detta projektledarskap. Ambitiös (överambitiös kanske kommenterar vissa kretsar) som jag var,skaffade jag egna it-domäner i firman,strax före beslutet om vem skulle bli projektledare. I mina VEUMATCH-domäner- början lokalt,sedan regionalt,för att sedan kunna utvecklas utöver hela EU- skulle jag kunna förena alla mina tidigare arbetsskapande förslag (V.BON,UIA,VidSol) och även mina egna erfarenheter på exportfronten. Samtidigt då jag skulle fungera som projektledare och förnya Arbetsförmedlingens struktur genom nya rutiner,skulle jag även utreda lokala företagare. Senare skulle jag sedan kunna erbjuda dem mina exporttjänster:undersöka ev. partners för dem utomlands,utreda deras möjligheter på utländska marknader,samt utreda hur deras it-infrastruktur och personalkompetenser kunde förnyas* (se mer nedan).
No comments,som vanligt.Skattemyndigheten-som tidigare hade godkänt rullandet av firmaunderskottet vidare (då fick ej dra av mina strategiska,långsiktiga investeringar från lönen eller moms,som skulle ha varit möjligt enligt lag och vilket lag var en premiss på vilken grund jag startat min firma.Lagen drogs in efter ett år- kanske typiskt för politikerverksamheten varvid både samhälleliga och privata kapitalinvesteringar slösas bort och levande personers liv ruineras vilket hos några resulterar i självmord,hos några andra i livslångt fångenskap under låneskulder)-drog sedan undan fortsatt firmabyggande och avdrag nollställdes,vilket jag upplevt som extrem form av orättvisa.Och även som okompetens.Företagsinvesteringar som visat hittills underskott då marknaden hade ej visat intresse eller varit mogen kunde ju vända och kunna dras av vinster senare.Jag upplevde nollställandet som konfiskering av privat kapital utan någon grund och diskriminerande den driftige och ambitiöse koncernbyggaren som hade utländsk bakgrund.Dessutom hade detta skett utan någon diskussion om andra alternativ. Jag kunde ju ha avslutat firmor,betalat 30 % skatt på dessa investeringar (underskott) och fått resten tillbaka,eller såld firman och fått därmed tillgodo dessa i försäljningsunderlaget utöver projektidéer,varumärken och etablerade firmor.Ren stöld från samhällets sida,så upplevde jag det (se mina kommentarer på mina tidigare blogg,under flera års tid,vilket visar hur detta orsakar fortfarande både oro,ångest och lidande i negativa känslor och liv på marginal). Även rättsmyndigheter godkände konfiskeringen (överklagade skattemyndighetsbeslutet i två domstolar) vilket enligt mig visar deras låga kompetens eller karaktär som samhällsinstitution.(Det skulle vara intressant att veta vad utländska eller EU- rättsmyndigheter anser om detta myndighetsbruk som aktivt visats av Skattemyndigheten och rättsväsen mot mig eller passivt av Arbetsförmedlingen vilket fick sedan även passivt stöd från Riksdagens arbetsmarknadsutskott eller AMS-styrelse dit jag hade skickat mitt cirkulärbrev då tog kontakter om VidSol-projektet men vilka reagerat med tystnad).
Kanske var det miss att jag tog ej kontakt då med fackliga representanter? Jag hade ju hoppats att deras,tillika som allmänhetens och arbetssökandes intresse skulle väckas genom massmedia,men massmedia hade ej heller velat satsat på dylikt,annorlunda arbetsskapande. Av direkta order ovanifrån,från vilka orter? (Under mitt SINUS-projekt hade facket ej velat bli intervjuat,varför jag hade fått inställning att det skulle ej löna sig att kontakta dem i mina AMS-projektförslag heller).
Sammanfattning
Dagens artikel visar att Arbetsförmedlingen har nått en viss mognad. Liknande vetenskapsvärlden skulle jag kunna säga att de står i ett mellan paradigmatiskt läge. De är på väg att förnya sig. Medger att de kunde och borde öppna sig för något nytt,men vågar ej ännu ta det språng som behövs för att kunna ta emot nya,annorlunda förslag från det nya paradigmet. Eventuellt ger regeringen order om nya åtgärder-eller väljer en ny typ av generaldirektör eller förvärvar en ny (typ) av arbetsmarknadsminister? Jag undrar själv om jag är längre själv intresserad? Tänker nämligen starta ev. en utländsk firma * och komma sedan tillbaka med den till Sverige och erbjuda mina tjänster senare då blivit pensionär.Nuvarande lagar är ju positivt inställda för sådant.Men-går det att lita på lagar eller politiska konjunkturer? Se mina tidigare erfarenheter ovan där jag och indirekt även omgivande samhället fått betala för den politiska nyckfullheten,på ideologiska,taktiska svängningar och okompetens,som premierats med ministerpost eller tom EU-ämbetsman karriär,typiska för branschens stjärnor.
Som generaldirektör – med skapandet av nya typer av förutom tjänster och strukturer och processer hos myndigheten i fråga men även med en vision för systemförnyelse där och i hela landet-ja,kanske tom på EU-nivån som minister med en profil som liknar mer en organisationskonsult.Kanske är det dock bäst att låta glödet svalna,ej komma fram med ”integrering i vid mening”-Vidorg moderfirmans slogan.Komma tillbaka en annan tid,i en annan återfödelse,i andra kulturmiljöer än det nordiska? Får se vilket blir mitt nästa kreativa steg?
Hur som helst,som fd.arbetstagare och kamrat hos Arbetsförmedlingen önskar dem lycka till i deras förnyelse av verksamheten som nog behövs.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Copyright © 2013 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar