Eller hur Fredrik Reinfeldt och Alliansregeringen måste gnugga i händerna och skratta gott inför valet-14
Ref. DN/Debatt: ”Välfärdsstaten.Så får vi ett smartare och rättvist högskattesamhälle”,Sö 10 nov-13,av Daniel Suhonen,Dany Kessel och Daniel Johansson från LO-tankesmedja/institut för facklig idéutveckling
Bakgrund
Senast-då S-partiet hade regeringsmakt-stod skatteuttaget på 51,5 procent av BNP efter en period av höjningar under S-partiets långa regeringsmakt som sammanföll med en tillväxtperiod efter andra världskrigets slut 1945. Under denna tid byggdes det sk. välfärdssamhället ut,vars generella princip var en omformulering av den marxistiska principen: ”för envar efter behov,från envar efter förmåga”.Statens administratörer,politiker,tillsammans med kommunala och landstingskollegor och myndighetspersoner,säkrades tryggad anställning,men deras ansvar minskades genom borttagandet av tjänstefelsparagrafen eller dess urvattnande.
I och med att det skett teknologisk utveckling och kraftiga satsningar på utbildning och forskning i omvärlden förändrades detta genom högre och högre konkurrens från utomlands.Vid sidan av detta skedde en utveckling i ekonomin där företagsvärlden omgick till alltmer större enheter eller storföretag som omlokaliserade sin verksamhet till de länder där arbetskraften var billigast och vinstutveckling därmed störst.Denna utveckling föresågs i Karl Marx´s arbeten om monopolkapitalistisk utveckling,där det var inte enskilda individers eller företagsledarnas val som var bestämmande utan det kapitalistiska,ekonomiska systemets inneboende utvecklingstendenser eller logik som grundades på industrialisering och mer och mer specifik arbetsdelning och specialisering.Ekonomisyn som grundats i Adam Smithś syn på ekonomin på 1700-talet. Som resultat av denna utveckling-sk. globalisering- tvingades stora,svenska företag lokalisera mycket av sin verksamhet utomlands,varvid arbetstillfällen minskades i Sverige.
Politikernas svar på denna utveckling var den gängse modellen av ökande och ökande skatteuttag för att finansiera det sk. välfärdssamhället.I och med att arbetsdelningen krävde mer och mer utbildning-som resultat av utveckling mot nya teknologier i produktionen (datorisering,robotisering) och nya kunskaper som utvecklades i accelererande takt,anpassade sig befolkningen till detta genom att skjuta upp med giftermål och barnafödande och antalet individer i arbetsför ålder började sjunka,varmed skattekronornas automatiska utveckling med resulterande högre och högre skatteuttag bröts.I detta skede lancerade högerpartier-vilka hade förenats i en gemensam syn på samhället genom Alliansregeringar- sin egen jobblinje som gick ut på att försöka befrämja uppkomsten av nya arbeten igen genom minskade skatter.Tanken bakom detta var dels en annan syn på staten och samhället (kritik av bidragsgivande staten som administrerades av myndighetspersoner och politiker med från ovan perspektiv),dels en annorlunda syn på individer.Individers valmöjligheter borde befrämjas och ansvaret delas mer till civilsamhället och dess aktörer.I välfärdssamhället och dess administration betydde det genom sk. New Public Management mer strömlinjeform-styrt tjänsteutövande då lärdomar från fabrikers produktionsformer och ekonomiska modeller börjades tillämpas även i den offentliga sektorn och dess tjänster.
Resultat har blivit utvecklingen mot ett polariserat samhälle,där de som har arbete lever ganska väl,men de som står utanför har fått det svårare.Polariseringen som grundas dels i tävlan eller konkurrens om minskande antal arbetsplatser (se ovan-resultat av globalisering,skift mot kunskapssamhället som kräver mer och mer utbildning,teknologisk utveckling där produktion automatiseras och robotiseras),dels i social utveckling i samhället.Social pragmatik som ledde till uppkomst av olika populistiska partier i efterindustriella samhällen,samt bestående och växande antal medborgare som står utanför arbete i utanförskap (funktionshindrade,kroniskt sjuka,medborgare med utländsk bakgrund) eller i lågavlönade yrken där arbetsutförare samtidigt gör arbetskraftsreserv att knuffas ut då tider blir sämre och återanställas igen i låglönearbeten då inhemsk födda får igen de bättre tjänsterna då konjunkturen vänder.
Ekonomiskt regleras samhällets tillväxt-och lågutvecklingsperioder av dels statens myndigheter (Riksbanken mm.) genom penningpolitik och räntor,dels politikerna som styr budgetar och deras regleringar i nya skatter,bidrag eller andra regleringar.Näringslivets roll blir att försöka skapa vinster genom att balansera produktionen efter marknadens behov (människornas efterfråga) och investeringar.Utan vinster inga investeringar.Utan investeringar,inga nya arbetstillfällen eller sämre utvecklingsmöjligheter att utveckla kvaliten i produktionen och tjänster.
Alliansregeringars period med jobbsatsningar har ej lyckats så väl som önskats.Arbetstillfällen har ej ökat avsevärt trots jobbskatteavdrag.Polariseringsutvecklingen har fortsatt,vilket har resulterat i växande missnöjespartier i såväl Sverige som utomlands (Sverigedemokraterna här,Sann Finländarna i Finland,för att ta några exempel).Hårdare regleringar på kapital (bank- och finanssektorn,på statens budget-och inflationsregler) har ej heller lyckats hittils att vända utvecklingen radikalt mot en ny tillväxtperiod.Faran för nya bubblor i ekonomin står alltmer nära då människor-icke litande på statens politiker- satsar mer och mer av sina besparingar på sk. reala investeringar i boendet t.ex.-varmed myndighetspersoner oroar sig och vill höja räntor i försök att stävja utvecklingen,i stället att gå till roten varför så sker.Även statens regleringar börjar bli kontraproduktiva: hälsovården som industrialiseras är för trubbig.Kvalitén sjunker,det uppstår brister i platser då bemanningen minskats genom ensidiga satsningar på mer teknologiska lösningar i stället för mer vardagsnära tjänster.Budget medel börjar även användas enligt politiska konjunkturer då regeringar vill tillförsäkra fortsatt regeringsmakt.
I detta skede-i brist på arbete,mitt i accelererande klimatproblem som kan ej längre trollas bort med punktskatter eller ens förbättrade transportmedel eller infrastruktur (infrastruktur el eller användningen av elfordon måste ju backas upp av en mer centraliserad elproduktion vilket går stick i stäv med valfrihets tänket eller marknadens tidigare visioner om behovstillfredsställelse (se den offentliga sektorns devis: tjänster för var och en efter behov,och särskilt stöd för de svaga,med gemensamt ansvar för skattemedel som ska finansiera detta)) lanserar LO-TANKESMEDJA Katalys sin rapport hur tillbakagång till högre skatter ska vända utvecklingen ovan tillbaka till tillväxt- och välfärdssamhället.Ävenom undertecknad har samma åsikt om FRAMTIDSUTMANINGAR som författarna för DN-debattinlägget ovan ger:
-Häva utanförskapet,öka jämlikheten och förbättra välfärden i en tid när allt färre ska försörja allt fler
- Hejda klimatförändringarna och säkra livsbetingelserna på jorden för kommande generationer
är jag oense på deras både sätt att tänka-sk. punktvis,funktionalistisk tänk- och deras modell på behov av kommande samhällsbygge för att återigen ta ansvaret från Alliansregeringen vars regeringsmakt har lett- tillsammans med utvecklingen runtomkring i världen- till en polariserande utveckling i det svenska samhället.Enligt mig sätter författarna en alldeles för hög tro på gamla lösningar som redan passerat sin glansperiod genom att världen har blivit annorlunda i dag-överallt,ej endast i Sverige (se beskrivningen översiktligt ovan som resultat av globalisering,kunskapssamhällets uppkomst,teknologins utveckling vilka resulterat även i nya värderingar och attityder).Enligt mig behövs EN NY VISION som ska även tänkas annorlunda.Ej genom punktvisa insatser,ej ens genom samordningar administrativt om innehållet är detsamma. För att få en översiktlig bild av valalternativ med vilka kommande valet ska vinnas av samhällsförnyarna från olika partier som förstår behovet av ny tänk,ska jag kortfattat först gå genom LO-tänkarnas förslag och sedan beskriva kort vad det nya vetenskapsparadigmets syn på ny tillväxt skulle innebära i stället.
Marknaden har ej kunnat lösa behov av ny och nyslags tillväxt-och ej heller återkomst av högskattesamhället
Jag har i min uppsats/tilltänkta pro-graduarbete 2012 på analys av produktiviteten i den offentliga sjukvården (med intervjuer av landstingsråden i Uppsala län som utgångspunkter för analys,backad av analys av New Management-skolans tänk och begreppsanalys av produktiviteten,samt kort jämförelse med Uppsala stads och regeringens syn på hållbar utveckling)lanserat även en mer grundläggande syn på hållbarheten och kvalitén än det som tillämpas i dag i såväl näringslivets,statens och offentliga sektorns budgetar och investeringar.I mitt SINUS- projekts första uppsats 1990 utvecklade jag en förbättrad,mångsidigare budget på Uppsala Läns landsting genom att modularisera den och backa den med mina förslag på datorisering av planeringssystemet bakom detta.Nu tror du läsaren väl att detta resulterade i uppmuntran akademiskt att fortsätta i doktorandstudier (vilket i detta skede skulle nog ha resulterat i en eller flera avhandlingar) eller att landstinget skulle ha lyft den innovativa tänkaren från hans diskjobb i landstingsköket till ansvarspositioner,eller att uppsatsens nya systemförnyelseförslag fått regeringars och massmedias öra? Glöm det-välfärdssamhället fungerar ej så (läs mina tidigare blogg för närmare analys av detta).
Författarna har följande generellt syn eller modell på samhällsbygget som ska lösa framtidsutsikter ovan.
- Det ska löna sig att arbeta utan att straffa sig att vara sjuk eller arbetslös.Jobb,utbildning,jämlikhet och grön omställning ska främjas
- Som medel för denna önskvärda utveckling (där arbetstillfällen tas för givna) resonerar de dels en generell syn på behov av högre skatter igen (se devisen för den offentliga sektorn ovan) och en hel batteri av nya avgifter,bidrag,och skatter.
Då det skulle ta för stort utrymme att svara detaljrikt på alla dessa funktionella punkter,ska jag i stället gå till den bakomliggande syn som de har: sätt att tänka om staten,samhället och medborgarna.
Psykologiskt sett är deras tankesätt trubbigt eller tom naivt enligtr mig.Varför ska medborgare förkovra sig,ta på sig mindre skulder (se tex Riksbankens oro för boendebubbla) om staten,marknaden och myndigheter sköter inte sitt.Ej nya arbetsplatser,ej tillräckligt många och billigare bostäder,ej balans mellan individers insatser och det som man får tillbaka.Är även den offenliga sektorns devis för trubbig: behövs det bättre ansvarsdelning mellan det offentliga och individen/medborgaren,som är även smidigare än myndighetspersoners reagerande efteråt,då det kan vara för sent för att åtgärda problemen (den sjuke hinner dö,den kreative likadant varmed nya tankarna tolkas stick i stäv med tänkarens motiver,tankesätt eller meta-etiken bakom varmed samhällsutveckling fördröjs).
Vad skulle medborgaravgift om 1500 kronor betyda för deltidsarbetstagare vars nettoinkomst är i dag under studenternas nivå- ca. 10.000 per månad.Ävenom alla skulle få garantinivån 12000 kronor i månaden spm föreslås av LO-tänkarna(efter eller före skatt?),skulle avgiften ovan,tillsammans med förslagen ny fastighetsskatt för hushållet (tänk ensam individ,som sparat och investerat till insatslägenhet eller ett ungt par som satsat på villan för att ge bättre boendemiljö för barnen,i stället för att passivt falla till välfärdssamhällets försorg) betyda i stort sett ingen förbättring alls. Nu kan jag mycket väl tänka att Alliansregeringen gnuggar i händerna och ler på LO-tänkarnas förnnyelsetänket och dess tankesätt bakom.Vi ska tillbaka till bidragsamhället ! Då det inte har fungerat förut,varför skulle det fungera nu i en ny omgivning som tycks kräva helt nya slags lösningar,vilket jag håller med (ävenom jag är oense om deras lösningars förträfflighet med ytterligare jobbavdrag).
Tänket om statens och samhällets ansvar
Tänkesättet är detsamma som förr och levererar ingen förnyelse.Det skrivs mycket om nya pengar för välfärdsbygget,för nya myndigheter mm. Men inget om tex. standardiserade kvalitétskrav inom den offentliga sektorn,satsningar på ny forskning och mer lättrörliga organisationer-mindre företag som tillsammans med huvudmannen-staten,kommunen eller landstinget- skulle se till att medborgarnas behov tillfredsställs i tid,med högt kvalitativt innehåll.
Då tidigare tjänstefelsparagraf urvattnades redan av tidigare S-regering och ej heller restaurerades tillbaka av Alliansregeringar- är det föga troligt att statens högskattesamhällsbygge skulle fungera bättre nu.Snarare är det så att högre skatter fortsätter att hålla kvar den ekonomiserande synen på medborgarna och individer,där de ska granskas och följas upp med samma samhällsethos som förr: medborgarna är för staten ej tvärtom.Hur troligt är det att taxor i den offentliga,kollektiva transportsektorn ska sänkas om högre produktivitet ger anledning för det.Vore det inte snarare så att tankesättet vore detsamma som förr: få in maximalt antal skattekronor från medborgarna.I S-partieledarens uttryck: både behov och ens plikt ska styra.Leverera gratis tankar för LO-och statliga tänkarna utan att få något tillbaka? En naiv och ansvarslös uppfattning av medborgarna och individer.I forskningen talas det om positiv ömsesidighet- vad skulle det vara i högskattesamhället där skatter slösas bort av politiker utan ansvarstagande och kompetens,eller politiskt ärvda klaner i inbördes beundran eller i vasallsystem? Låt massmedia forska om detta stämmer,om forskningsvärlden ej vågar.
Klimatomställning eller nya lösningar som anpassar sig bättre till förändringen
I min artikelserie om RÖD MILJÖPOLITIK har jag ett antal skenarier hur samhällsutvecklingen kommer att ske.Näringslivet har delvis redan tagit sig an vissa,valda delar,såväl som statliga myndigheter genom att favorisera tillämpande forskning grundade på dagens teorier.Nya tankar,grundade på nytt vetenskapsparadigm har fått ingenting.Det möts med kompakt tystnad i både fou-världen,massmedia och politik.Det är troligt att det följs dock upp kontinuerligt av it-snokande (strategiskt placerade tjänster hos Comhem eller andra bredbandsbolag räcker,vilka levererar sedan till FRA,NSA etc) och om alltför kritiska betraktelser,svaras med trakasserier i vardagen eller psykologisk krigsföring.
Tänk om verkligheten är mångdimensionell? Och människan likadant.Om återfödelse-etiken stämmer.Att samhället anpassar sig till naturens fler-dimensionella tillvaro på sätt som vi inte vet om? Om det positiva som betingas av grundläggande,fler-dimensionella utvecklingslagbundenheter får ej gå genom sker det förstörelse,krig,terrorism (inte så att de människor,partier,grupper som står bakom detta själva är medvetna om detta).
Vad skulle detta nu betyda för oss som vill skapa en långsiktig,balanserad,positiv tillväxt?
Jag har i och med med mitt skapande av grunden för det nya vetenskapsparadigmet och i de tillämpningar som jag gjort hittils på mina anspråkslösa villkor som marginaliserad alternativtänkare i den svenska och nordiska demokratin i Sverige och Finland försökt visa att vi behöver både helt nytt tankesätt,som en ny,bredare (djupare) grund för vetenskaper och genom det kunna påverka till nya värderingar och attityder som anpassar sig bättre för det moderna,globala och mångkulturella samhället och klimatförändringens utmaningar.
I ekonomin: varför ska utbildning ses annorlunda än jobb? Varför ska enbart fysiska investeringar uppfattas som produktion som betingar lön? I mitt NMEP-tillväxt spiralförslaget ska samhällsbygget ske genom samordningar mellan olika samhällssektorer i en successiv,spiralformig tillväxtgång,ej genom att se olika samhöllssektorer var och en separat för sig,med kort tidsperspektiv såsom man gör i dag,så även i LO-tänkarnas artikel.
Skatter: att ta ut högre skatter–upprop räcker nog ej för att strukturera annorlunda sätt att tänka om skatter.Punktvisa skatter räcker ej- de är alltid ad hoc-efteråt då utvecklingen har redan skett,och det är troligt att inte ens den sammanlagda summan räcker för ett nytt,kvalitativt annorlunda och bättre samhällsbygge.Översikt för skatteuttag är bättre om det grundas i en teoretisk baserad modell såsom min Kapitalmatris-modell,presenterat redan 1990 i första SINUS-arbetet.Där diskuterade jag även om bättre balans mellan den offentliga sektorn,marknaden och individen enligt sk. flex-priser.Riksdagen kunde sätta upp golv-och takpriser och låta den delvis marknadsstyrda offentliga sektorn-den nya samhällsmodellen på välfärdssamhället som blir resultat av förra- i samarbete med ansvarstagande individer (vilka tjänsteutövare de väljer,när,i vilken omfattning osv) sköta det praktiska tillsammans med den offentliga sektorns personal (se min grundliga analys av New Public Management,och dagens brister,tillsammans med begreppsanalys och kort hänvisning till mina nya tankar- pro gradu arbete som var för bra och omfattande och kunde ej därmed ges godkänt för utan krav på omskrivning- se min diskussion om människosyn ovan som gäller i dag och tillämpas bl.a. på alternativtänkare.Den nya samhällsmodellen är på sätt och vis en relativistisk tolkning av den generella synen på välfärden-ej mot det på något sätt.Relativiseringen betyder ej heller kyniskhet eller nihilism-att var och en ska bara sköta sitt utan att bry sig om de sjuka och svaga.Den nya,fler-dimensionella människosynen-då den låtits få offentligt fou-stöd (i fysiken,biologin,kemin mm vetenskaper och i den nya filosofin)och diskuterats i samhället skulle argumentera för en ny etik och samhällsethos där tolkningar skött sedan av var ch en själv men samhällsinstitutioner är bygda med förstånd,argumentering och ansvarstagandet där fokus är ej pengar endast.
Reformering av S-partiet
Det kan vara att min nya,alternativa tänk på nya samhällslösningar är alldeles för annorlunda och kan ej ännu påverka på S-partiets utveckling.Sitter S-partiet således i en historisk återvändsgränd? Och å andra sidan finns det möjligheter att ens bitvis få in nya tankar in i Alliansregeringens praktik om de vinner igen i valet-14? I och med författarnas LO-rapport har dess vänstertänkarna visat att de har ej uppdaterat sin omvärldsbevakning angående det nya vetenskapsparadigmet.S-ledaren Stefan Löfven tycks sitta i ännu en ny rävsax: om han väljer att söka stöd hos dylikt tänkande LO är det faran att Alliansen vinner igen.Tillbaka till bidragssamhället och myndighetsperson fokus-politik är knappast lockande för väljarna och jag håller med.Vägen framåt finns men agerar S-ledningen nu taktiskt-kortsiktigt (för att hålla sig själva i makten) eller långsiktigt-strategiskt och tillåter nya krafter inom partiet att komma till tals, med förslag på kvalitativt helt nya och alternativa lösningar.”Inte ens med tång”-replikerade förra S-ledaren Håkan Juholt utan att redovisa klart vad han syftade till.Hur är det med den nya ledaren,nuvarande? Alltför mycket står i spel och det nya alternativet försvinner inte ävenom man är tyst om det.
Eller kan Alliansen förnya sig och anamma det nya- ett alternativt skenario på reformering av S-partiet på negativa reageringens väg då andra partier växer mer än det och regeringsmöjlighet glider ur händerna då förvirrat valmanskår av ovisshet låter bli att välja alls.Vilken väg väljs av partiet Stefan Löfven? Svävande svar eller tystnad räcker ej längre-snart är det val och folket har rätt att veta förutom vilka partier kan bli i fråga i ev. ny regeringsmakt,även hurudant partiets politik skulle bli: såsom LO författarna skissat i ovannämnda artikel eller annorlunda,på en ny väg som går tillbaka till de mer grundläggande värderingar som finns i arbetarrörelsens historia.Även världen vill veta: väljer Sverige förnyelsens väg eller fortsätter att tysta ned och ignorera det nya.Förnyelsen skulle börja någonstans-synd om det vore ej Sverige som ändå är en av världens bästa demokratier.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Copyright © 2013 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar