Ref. SvD/Ledarkolumn: Kommer staden att vinna över staten,Lö 16 nov-13,av Nicklas Lundblad,fil.dr i informatik och rådgivare i samhällsfrågor på Google
Förord
Nicklas Lundblad har skrivit en intressant och tankeväckande kolumnartikel i dagens Svenska Dagbladet. Naturligtvis påverkar hans ”sociala status”- se presentation av honom ovan- att tidningen anlitar honom som kolumnist och väljer att inte kommentera en annan intellektuells bloggartiklar där helt annorlunda tankar,analyser och utvecklingslinjer kommer fram. Om icke-påverkande,odiskuterade tankar som skulle ge anledningar till annorlunda,globalt inriktad samhälls-,kultur- och civilisationsbygge,så åtminstone som tidsdokument om ett slutet stat eller samhälle? (mer om sådant nedan).
Hur skulle nu en alternativ analys av den typ av tankar se ut-ej endast konventionella maktanalyser (se författarna Alan Wolfe,Benjamin Barber och Pierre Manent som nämns i Lundblads kolumnartikel)?
Bakgrund
Mycket av bakgrund för Nicklas tankar färgas och påverkas av hans liv (eller födelse?) i dagens Stockholm. Även jag gillar staden,ävenom jag har ej hittills haft förmånen att arbeta eller bo där. Då jag besöker den,känner jag liv,öppnare vyer. Människor med olika bakgrunder,etniska tillhörigheter,yrken,ger en större mångdimensionalitet för tillvaron än landsbygdsstaden Uppsala,som också håller på att växa och i och med det förändras. Mer positivt i framtiden än hittills,hoppas jag? (mer om detta senare,under).
Om jag skulle som tänkare med annorlunda utbildning-med tvärvetenskaplig fokus (såväl i analytiska,metodinriktade såsom teoretisk och praktisk filosofi,i samhällsvetenskaper såsom socialantropologi och ekonomisk historia,öststatskunskap och samhällsplanering,i naturvetenskaper såsom en kortare kurs i teoretisk fysik,studier i biologi och astronomi (ej slutförda kurser då stött på antingen nitisk lärare som ej kunnat tyda min handskrift,eller ej velat kommentera mina samlade kompendium som färdigställt för honom om ifrågasättande empiri-såsom ufologi vis a vi astronomi,eller patrull-en viss typ av auktoritär lärare som ser illvilligt att individer med annorlunda ,etniska bakgrund studerar i universitet och vågar väcka obekväma frågor som stör deras utbildning),samt i teknologiska ämnen såsom i informationsteknik,som hade även fokus på massmedia)-kommentera först Nicklas Lundblads artikel,skulle jag välja både det lilla och det stora perspektivet.
Det lilla perspektivet kunde fokusera kring individen i stadssamhällen. Jämför här författarna Orwell (boken 1984),filosofen Platons Staten-opus magnum om hur noggrant genomfört arbetsdelning skulle organisera den ideala staten eller staden med olika livssfärer,med olika makt i fokus,eller dagens filmer i TV. Såsom CSI där städerna har ständig närvaro av digital uppföljning-videokameror som registrerar och lagrar information som kan vid behov användas för förutom brottsbekämpning även i maktkamp (Arrow).Eller Star Wars framtids kosmiska imperium-en auktoritär makt som liknar mer en stadsorganisation än representativ demokrati kring staten. Kunde man uppfatta det lilla även annorlunda-ej enbart med begreppet boendeplats,organiseringsform eller arbetsdelning vilka är centrala för Lundblad? Mer om detta nedan.
Det stora perspektivet-bakgrunden till städernas uppkomst- tas delvis upp av honom i en historisk tillbakablick. Och visst-det har funnits stora städer förut. Eller stadssamhällen där det har uppstått nya tankar (såsom kapitalismens grundläggande fokus på pengar,olika typer av finansiella handlingar såsom kreditväsen,handeln med andra människor boende långt borta (se Venedig,London,Amsterdam osv.) och beteenden samt med dem förknippade nya attityder och värderingar (vilken var först diskussion tar jag ej mer upp här).
Om jag skulle använda två metodologiska perspektiv att analysera denna bakgrund till städernas uppkomst,kunde jag använda först en gestaltning med systemteorin.En fyrfälts analys där det till vänster skulle vara dels
ENHETER,dels
KARAKTÄR,
och till höger
SYSTEM och
PROCESSER.
I min dylika analyskategorisering skulle jag nu kunna ta upp det som är typiskt för dagens globala värld: - en accelererande takt av urbanisering (i första fyrfält enheter-system).
- Den andra fyrfälten-till höger om förra (enheter-processer) skulle nu fyllas med det som även Nicklas Lundblad nämner: arbetsdelning.
- Det tredje fältet (karaktär-system) skulle ta upp tudelning mellan öppet/slutet system/stad: typ Venedig,respektive Platons statssamhälle (kanske förgrekisk Sparta?).
- Fjärde fältet (karaktär-processer) skulle ta upp även den tudelat sätt att styra staden(staten): diktatoriskt,snokande,eller med tillit människor emellan (vision för demokratiska samhällen-mer om denna möjlighet nedan).
Med dessa analysperspektiv och annorlunda kategorisering än Lundblads makt-och informatik-perspektiv,kan jag nu analysera hans kolumnartikel på ett djupare sätt än nämnda författarna med deras konventionella maktperspektiv.
Kritiska synpunkter
Nicklas Lundblad tar upp följande perspektiv då han utvecklar sin tes: att stadsorganisation skulle ges större perspektiv då man analyserar samhällsfrågor och ekonomisk utveckling. Hur man kunde se oss människor som sociala djur,med liknande beteenden som bisamhällen eller myrstackar. (med hänvisning till biologen E.O.Wilson och hans begrepp: eusocialitet).Denna typ av socialitet betecknas av långt driven social organisation-här enligt arbetsdelningsprincip eller perspektiv-,att man bryr om varandras barn (ja,till och med till den grad att man berövar alternativtänkare deras barn fast dem mår bra,eller hotar barnarövandet-se artikel om rysk alternativtänkare som nämns i dagens SvD Masha Gessen i Ryssland),eller att man samarbetar med arbetsdelning (jämför här Karl Marx idealsamhälle där individen kan ha mångtydighet och ägna sig än till manuellt arbete,än till hushållsarbete eller social omvårdnad,än till egna studier-jag gör det redan i min alternativtänkare tillvaro då tryckts till marginalitet-för att överleva eller ge mening till tillvaron).
Andra definierande perspektiv som han tar upp gäller organisation. Visst tycks Stockholm ha mer mångtydighet i sina organisationsfrågor än t.ex. Uppsala. Staden är mer central än sistnämnda: dels som residensstad för statsorganisationens centrala organ Riksdag och Regering,kungahuset,Riksbanken mm. Institutioner. Staden är även tillflyktsort för landsbygdens arbetssökande och tack vare mångdimensionella nischer där olika inflytanden”boende på samma plats” påverkar korsbefruktande till varandra och därmed ger upphov till tillväxt,förändring och förnyelse,beter sig mer som ”framtidsstad” än Uppsala,där mycket av det gamla statustänkandet från bondesamhället finns kvar,trots fysisk omgestaltning (kanske universitets berömda devis ”Tänka fritt är stort,tänka rätt är större” påverkar djupt inne i stadens ”själ” med dess borgerliga,ordning och reda-syn: tänka rätt med rätta begrepp,med rätta definitioner,med rätta perspektiv (slutna sfärer mellan olika ämnen tex hämmande den tvärvetenskapliga kreativiteten vars nya kategoriseringar eller alternativa,nya begrepp är svåra att placera i dagens tänk).
Lundblad tar upp även viktigheten av framtidsperspektiv: hur man utformar våra städer är därför en av de viktigaste framtidsfrågorna,skriver han.
Kritisk kommentar ett- den analytiska gränsdragningen
Visst kan man koncentrera sig kring stadsorganisation som ett annorlunda,analytiska sätt att analysera social organisering. Men om man anser att detta skulle frånta staten dess analyserande roll-se statsvetenskaplig diskussion om ansvarsfrågor kring EU-en större enhet än stadsorganisation om ekonomi och utrikeshandeln i ekonomihandlandet för riket i skattefrågor och lagstiftning och i tex utvecklandet av nya,bättre standarder och kvalitetsmått i näringslivet på riksnivån-beter sig endimensionellt. Och var ska man sedan dra gränsen,med vilka mått eller processer mellan landsbygd och stad?
Kritik nr 2- resursfrågor
Staden byter resurser och råvaror även-utom i spännande handlande i själva staden även med omgivande landsbygden,på riksnivån,med utrikeshandel. Förutom dessa fysiska enheter används även icke-fysiska sådana såsom ombyte och omvandling av tankar,attityder,kulturella sedvänjor och värderingar (mer om sistnämnda nedan).Visst gäller det att gestalta ombyggnation av Stockholms nya Slussen så att stadsbilden är tilltalande arkitektoniskt,men det gäller även att bygga upp smidiga transportsystem kring byggnationen och även framtidens klimatfrågor kommer på tapeten (hur mycket höjs framtidens ev. havsnivå,vilka blir följden för vattenflöden mellan havet och Mälaren).
Vore det för mycket begärt av ett ev. Stadsparti att de skulle ta sig an alla dessa mångdimensionella frågor? Skulle detta även kräva avsevärd större resurser än staden och dess budget eller kompetenser hos dess anställda mäktar sig i dag? Skulle det ev. tänkas att även alternativtänkarens tjänster skulle behövas: behov av annorlunda stadsorganisationsbyggen? För att mota in framtidens Armagedon? Eller klimatfrågor,med annorlunda transportsystem?
Kritiska organisationsfrågor
Förutom ekonomiska och kunskapsresurser,behövs det troligtvis även annorlunda tankar för att kunna lyckas i sistnämnda,ovan. Förändring behöver nämligen ej med automatik betyda förnyelse. Ta som exempel bygget av det Nya Karolinska. Jag har i Uppsala lyft upp frågan -vid startmötet för ett nytt fou-projekt om cancerforskning mellan Uppsala och Umeå-om alternativt fou-med hänvisning till parapsykologi och healing där tankepåverkan tycks påverka tillfrisknandet med förändringar i den sjukes fysiska kropp. Detta tangerar även frågeställningar som berör behovet av ny DNA-teori,eller ev. kan det finnas nya processer i kemin som man ej ännu hittat-dvs. Grundforskningsfrågor från det nya vetenskapsparadigmets perspektiv. Dylikt har viftats bort eller fått gehör med total tystnad skulle Stockholms stadsorganisation kunna vara bättre eller öppnare för nydanande fou? Mina tidigare kontakter med Södertörn och Stockholms universitet,samt epost till förra rektorn hos Karolinska talar motsatsen. Det behövs mer än organisationsperspektiv för att åtgärda förnyelse?
Kritiska frågor om kultur
Nicklas berättar ljus om Stockholms möjligheter att absorbera nya teknologiska lösningar och givande och tagande människor emellan. Se mina kommenterar eller upplevelser ovan där så har ej skett-kanske borde jag ha levt själv i Stockholm för att väcka intresse? Gärna för mig-men för det behövs arbetsplats där mina tvärvetenskaplig utbildning kunde komma till bruk,eller öppenhet i statsorganisation-dvs. Regering och Riksdag för att kunna ge mina egna,sparade resurser tillbaka (med ränta,och icke räknade nya investeringar som skett efter nollställandet av mina långsiktiga firmainvesteringar som hittills visat sig underskott då fått själv driva framtidsfou eller nya innovationer på marknaden som ingen tycks vilja veta av eller diskutera om-då det är nya,ifrågasättande för dagens härskande former etc) så att jag skulle kunna fortsätta mer effektivt mitt koncernbyggande med bevarandet av mina sociala band och utan att offra varken släkt och vänner,omgivningens respekt och tillit eller mig själv-både fysiskt eller i självrespekt.
Drivs dagens eller stadssamhällets kultur av förnyelse eller bevarandet och enkelspårig förändring enligt gängse tankar,attityder och värderingar? Å andra sidan-varför tycks Malmö vara mer intresserade av miljöförnyelse än Stockholm? Närhet till den kontinentala kulturen eller tvärvetenskap,mer mångkulturell,historisk bakgrund än motsvarande i residensstaden Stockholm?
Sammanfattning
Nicklas Lundblad har skrivit en intressant och läsvärd kolumnartikel om stadsorganisationen och dess framtid. Man kan dock ifrågasätta om hans analyserande med framlagda perspektiv och analysbegrepp räcker för att kunna ta sig an varken framtidens stadsbygge eller framtidens tillväxtekonomi. Jag har i min kritik ovan velat ta upp några kritiska punkter i hans analys.
Utöver dessa vill jag ta upp även ett annorlunda sätt att närma mig statsorganisation och dess utvecklande. Ta det nya vetenskapsparadigmets nya sjukvårdspraktiker-healing processer som tas upp i tex. Min fria Google-sajt (sök ”vidorg and hc or healing” eller använd länken från min Facebook-sida eller Linked In-profil) och mitt vittnesbörd hur dylikt mottagits i såväl Uppsalas som Stockholms stadssamhällen. Hur Stockholms koncentrerad media varit tyst om mina bloggkommentarer och förslag-bl.a. Förnya statsbärande organisation såsom SAP-partiet om tilliten,trovärdigheten,resursfrågor hanterats annorlunda i den kultur som härskar dagens Sverige eller tom globalt (statustänk,pengatro och fokus samt auktoritetstänkandet).Tänk annorlunda om individen. Ej enbart som väljande medborgare eller professionell yrkesutövare såsom SAP-partiets ledare Stefan Löfven skrev om i gårdagens artikel i DN,utan även-utöver-som själsligt utvecklade individ som kunde även själv kunna påverka för utformningen av ekonomin. Förutom för sig själv även för omgivningen (som sjukvårdskonsument,klient eller patient-vilken etikett man nu vill använda,som firmainvesterare eller koncernbyggare som kunde starta nya,intressanta institutioner (se M.O.-börs kring mitt nya derivata-instrument och handeln) eller ge arbete och skattekronor.
Dylik,ny tänk skulle ifrågasätta även nuvarande utvecklingsteori men än sedan om resultatet skulle vara mer intressant,lösande av olika teoretiska problem,givande nya fou-perspektiv och nya samhällstillämpningar i sjukvården tex.
Väl mött på Stockholmskullarna Nicklas! Det finns säkert mycket intressant att se och möta i staden. (Och tack för Google-sajten och samarbetet som dock ej hittills givit mig några kronor eller ersättningar-upplysning till Skattemyndigheten).
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Copyright © 2013 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar