Ref: SvD/Ledare/OP-ED: ”EU-valet avgör Europas styrka”,To 30 jan-14,av Janerik Larsson och OP-ED: ”Vågar Europa de reformer som behövs”,samma tidning,av Philippe Legrain (övers. av Lars Ryding)
Bakgrundsbeskrivning för eget engagemang i EU-frågor
För mig är EU:s eventuella arbetsfält och vision ett steg på vägen mot global gemenskap.
Mitt intresse och driv för detta orsakas och backas av flera skäl. Dels är jag sk. intellektuell,ävenom en praktisk sådan med erfarenheter på många arbetslivsområden: jobbat i både konkreta arbeten -som tex som byggarbetare,kranförare,städare,diskare,hantverkare,tidningsbud- i sk. tjänsteinriktade arbeten som cirkelledare,studieförbundsarbetare i uppsökande verksamhet,ledsagare och kontaktman,arbetsförmedlingsassistent och it-projektmedarbetare då jobbade även som invandrarsakkunnig och programmerade en databas-och telefoniinfolösning,samt som intervjuare.
Mitt företagande november1986-med paus efter 1998-har med dess huvudfirma Vidorgś slogan "integrering i vid mening" även "bäring på" EU området.Dess tjänster omfattade ju såväl it- och datoriseringsfrågor,entreprenörsprojekt kring organiseringsfrågor,annorlunda finansieringsfrågor (tex M.O.Exchange,ny typ av börs,grundad på det egna projekt/derivatainstrumentet M.O.),jobbskapande,sjukvårds-och samhällsreformer och samhällsentreprenörsprojektanalyser som tex lösningar för den sk.demografiska boomen med återföljande problem i statsbudgetar med egen,ny samhällsmodel-allt backat på fou-baserad grund av ett skiss för ett nytt vetenskapsparadig.EU behöver enligt mig just sådant här perspektiv med integrering i vid mening,med nya,alternativa,innovativa organiseringsformer,instrument och projekt.
Under åren efter studenten 1986 i Finland,före och efter flyttning till Sverige i augusti 1969,har jag författat även egna skribentprodukter som tex. Kommenterande artiklar till rikspressen-vilka för de mesta refucerades med tystnad-dikter,noveller (opublicerade tv) och bloginlägg på egna blogg och på tidningars kommentsidor.
Social erfarenhet som hemmaman under flera års tid vid sidan av heltidsstudier kvällstid och ovanbeskrivna samhälls-och arbetslivserfarenheter förde mig naturligt in även i lokalpolitik då var orförande i en lokal S-förening i Uppsala 1984-88.
Mitt intresse och driv för EU-frågor orsakas och backas alltså av flera arbetslivs-och samhällslivserfarenheter,men även av etisk inställning och påverkan från den akademiska utbildningen.Dels känner jag mig som ”världsmedborgare”-kanske pga att då föräldrarna fick flytta från sin hemtrakt i Karelen i Finland efter att Finland hade förlorat området i kriget mot Sovjetunionen (den marxistiskt influerade statsbygget i Ryssland,Finlands östliga granne) och familjen flyttade runt i Finland efter att byggena hade blivit klara i pappas jobb.Jag fick ingen hemtrakt och känner därmed hemma överallt eller ej alls beroende på de lokala omständigheterna.
Dels,Intellektuellt,grundar jag min solidaritetskänsla eller övertygelse på en vetenskapligt ny,fler-dimensionell människosyn. Att vi människor har ett medvetande-själ,som överlever den fysiska kroppens död och så småningom återföds i nya liv,på nya platser-på jorden och annanstans i kosmos. För mig-som vetenskapligt utbildad i tvärvetenskap är detta ej en religiös tro längre,utan ett faktum som stöds av dels empiri i parapsykologi och delvis i fysik och biologi,vilka oförklarliga data kunde förklaras med det nya vetenskapsparadigmets nya teorier,begrepp och perspektiv.
EU-bygget i dag
Philippe Legrain-en ekonom och författare (från Frankrike?)-har skrivit en slagkraftig OP-ED-artikel om EU:s nuvarande situation. Hur fortsatta EU-utvecklingen är klen ur det korta tidsperspektivet,främst pga. De fortgående kriser i både södra och norra Europa,och den haltande,ekonomiska utvecklingen. Det korta eländet kan främst beskrivas som svårigheter i ekonomisk tillväxt,vilket sedan lett till politiska oroligheter på olika håll (se mer om sådant i Janerik Larssons inlägg på samma sida).
På lång sikt kompletterar han detta ekonomiska perspektivet-klen produktivitetsutveckling med EU-områdets demografiska utveckling med åldrande befolkning. Detta gäller även Sverige,vilket togs upp i det förra blogginlägget av TCO chefen Roger Mörtvik. Problemet är sk. strukturellt: hur åtgärda våra ekonomier då sk. försörjningskvot blir skev: att en alltmer mindre del av arbetande befolkning får klara av (med skatteintäkter) försörjningen för växande antal äldre personer.
För mig som alternativteoretiker är detta större problem än vad politikerna hittills är medvetna eller öppna om att diskutera. Det gäller enligt mig att fundera om vi har fel i våra grundläggande syn på ekonomi. Teoretiskt ser jag här en möjlighet att fortsätta den tradition som användes av bl. Talcott Parson (vilket sedan löst av mig,enligt mig,i min nya,fler-dimensionella syn genom ny värdeteori): hur förena ekonomisk teori (som forskar hur vi ska teoretisera om ekonomi,med vilka modeller vi ska bygga och stödja och förklara våra satsningar både privat och samhälleligt) med ekonomisk antropologi. Det sistnämnda forskar ju hur människor faktiskt ”ekonomiserar” sina liv annorlunda än ekonomteoretiker antar och förklarar med sina främst matematiska modeller.
Philippe efterlyser nya reformer på EU-området för att kunna vända utvecklingen till positiv tillväxt. Jag själv skulle kunna komplettera hans perspektiv här med både miljöperspektiv (se Mörtviks artikel och min referens till mitt NMEP-tillväxt spiral-ett annorlunda perspektiv på samhällsplanering och samhällsekonomi),ny slags finansieringsperspektiv och strukturella reformer av organisationstyp. Jag anser nämligen att min fler-dimensionella ekologi-teori Strukturmatristeorin som betraktar hela samhället (influenser från studier i marxistisk socialantropologi vid Uppsala universitet och funktionalistisk-strukturalistisk antropologi) i dess relation till naturen genom dess många sfärer (ekonomi,politik,socialt och kulturellt) kunde användas för att reformera Euron,EU:s gemensamma valuta. I dagsläget är ju dess förenklade form både i utförande (hur mycket Euros släpps i cirkulation i respektive EU-land: avgörs detta av nationen i fråga eller centralt av den Europeiska Centralbanken? Om var och en för sig-är både verktygen och normer gemensamma och jämförbara,och om det senare (ECB) hur konsolideras mängder som släpps i omlopp (penningpolitik) om länderna visar olik utveckling både i takt,trender,mm. Hänseenden. Vilka är de gemensamma mått hur dessa strukturellt olika tillväxter betraktas (jmf mitt alternativ: gemensam nämnare-ny ekologiteori-med nya typer av nyckeltal och alternativa typer av fonder.
Traditionell syn på tillväxt
Ekonomer ser att det är oftast antingen reala investeringar i tex.infrastruktur eller företagens investeringar i nya teknologier,kombinerad med reformer av nya lagar och nya organisationer som ska sätta fart på tillväxten. Det verkar att våra klimatutmaningar möts ad hoc teknologiskt sett. Ävenom man satsar på elektrifiering och biodrivmedel tar det flera årtionden innan de får effekter. Två graders värmning glider nog till 3-5 grader innan åtgärderna påverkar effektivt. Varifrån ska pengarna tas för sådant? Antingen genom hårdare beskattning av rådande teknologier såsom koldioxid-eller nya typer av registreringsskatt såsom föreslås av den svenska regeringens utredning ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84 som jag håller på att studera och jämföra med situation i USA och Kina,av privat intresse eller ev. som förberedelse för ev. senare konsulting i min tv. Passiva konsultfirma Vidorg),satsningar i nya typer av städer mm. Funktionella åtgärder (bättre framkomlighet för cyklister och gående i städer,satsningar i kollektivtrafik,förtätningar i byggandet mm).Sett mot problem ovan med otillräcklig kapitalisering i banker och i statsbudgetar och pågående demografisk utveckling blir det nog svårt att få det hela att gå ihop.
Gäller det alltså att både tänka fritt,med nya teorier,modeller och åtgärdspaket här för att kunna vända den negativa eller svaga utvecklingen i EU-området? Friskt vågat,delvis vunnet?
Nationalismens spöke i Europa
EU-tankens fäder skulle nog känna sig nedstämda av pågående utveckling i Europa om de skulle göra besök här i dag. Ekonomisk kris har ju väckt igen nationalistiska,tillbakablickande stämningar i flera olika länder i antingen rent rasistiska rörelser,eller nationalromantiska och populistiska sådana. Det finns dock ingen återvändo för sådant i en global värld där den ekonomiska konkurrensen råder. Även insikten om olika folkens beroenden av varandra växer,inte minst pga klimatkrisen. Tillika orsakar olika folkomflyttningar nya social-ekonomiska förhållanden i olika länder,vilka vore lättast att åtgärda om man tex samordnade flyktings-och asylfrågor gemensamt,både i EU och globalt (sistnämnda med hjälp av FN:s olika organisationer och ev. med Världsbanken såsom i mitt förslag för en ny typ av biståndslån,framlagt av mig på webben under Kosovokrisen i Europa men okommenterat av både utrikesministern eller pressen).
Den sociala och politiska oredan beskrivs även av Janerik Larsson i hans utmärkta OP-ED artikel bredvid ovannämnda ekonom Legrainś.Han jämför EU med USA och konstaterar att USA har nog inget att lära av Europa ekonomiskt sett då dess produktivetsutveckling är bättre. Detta kan ev. förklaras att dess ekonomiska politik är centralstyrd av FED,vars penningpolitik styr tillsammans med Kongressens nya lagar som gäller. På delstatsnivåer har man dock frihet att forma olika taktiska lösningar,beroende på olikformade omständigheter. I Europa är lokala omständigheterna dock även färgade av annorlunda historiska och kulturella och etniska bakgrund,vilket försvårar uppbyggandet av det gemensamma EU. Han säger att Sverige har tex. Ingenting att lära eller ta hänsyn av europeisk debatt på annat håll eller av tex det brittiska eländet där landets ledning vill gärna bli mer oberoende av EU i fortsättningen.Men kan officiell svensk EU-politik lära sig av nya tankar,presenterade lokalt,vilka tv.har ej förmått fånga varken det intellektuella,politiska eller finansiella intressen för att kunna leda till en annorlunda utveckling?
Nya tidens nya svar och utmaning: EU-bygget i ett globalt perspektiv
Hur gå tillväga då i det här hänseendet: socialt-politiskt-kulturellt? Jag har själv den åsikten att förutom rent ekonomiska och ev. nya teknologiska lösningar-härledda ur det nya vetenskapsparadigmet-vore det centralt att kunna ha en ny människosyn som kunde både förklara varför det vore bra att hjälpa varandra,och vad det skulle betyda i våra politikområden,i etiska betraktelser osv. Vi lever ju inte enbart av bröd,sägs det och det är ju sant. I krigstider kommer detta ju till uttryck på ett tragiskt sett. Vad vore den andra sidan av myntet-en positiv sådan?
Tro på Gud? Alla är inte troende eller känslomässigt drivna. Tro på oss själva? Vi är olika,hur förmå oss betrakta oss likvärdiga ändå? Dagens vetenskap ger ej stöd här,ej heller politiska ideologier. Svaret-är det då:låt oss bygga nytt,på en bredare grund. Att laga och lappa räcker inte,ej heller lokala krig mot terrorn (och varifrån kommer den,ur vilka slags känslor,övertygelser och förhållanden,från vilka sociala,politiska och kulturella villkor?).Olikartad utveckling kan/ska tillåtas men värderingsgrunder eller referensram kunde vara gemensamt,varmed EU-bygget är ett steg på vägen.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare, entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Firman är passiv tv men om dess resurser-stulna från firman- i form av gjorda,långsiktiga investeringar som hittils visat underskott och därför orättvist blivit nollställda då genererat mer kreativa koncept och verktygs-och pr-byggande än kortsiktiga pengar som skattemyndigheten velat ha då firmor i byggnadsskede-ges tillbaka kan den/de aktiveras igen.Konfliktlösning-genom passivitet och kritiska inlägg på internetblogg-är exempel på "nordiska kamplösningar".Annanstans skulle ovanbeskrivna åtgärder-marginalisering av alternativtänkaren och samhällets stölder- genererat demonstrationer,terrorism och våldshandlingar-eller juridiska dispyter som tex i USA-vilka undertecknad ej tror på som lösningssätt för långsiktigt lyckade resultat.Naturligtvis är det smärtsamt att se hur det är ev. en,två eller fler generationer som får betala samhällströghet eller kynism och konventionellt tänkande hos beslutsfattarna och fou-institutioner.)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar