R 2
Repor
skulle styras bättre
tycker jag
men hur?
Läroboken beskriver
att Riksbanken
bryr sig inte om
penningmängden
(kvantiteten av den monetära
basen)
utan endast om priset för
repan
Konstigt-
att kapitalets användning
kontrolleras inte
vis a vi produktivitet
(inklusive kunskapskapitalet)
Krävs för detta
ett nytt instrument?
Teoretiskt skulle
M.O.-tillväxtpapper
kontrollerad,försäkrad
såld även till allmänheten
(typ M II av M.O.ś)
stabilisera tillväxten,
kapa konjunkturtoppar,
svängningar
hindra spekulation
(i kapital och i människoliv)
Min imaginära stat
skulle kunna
i princip
sätta upp dylikt
licensera till -
förutom till staten-
även till företag,organisationer,banker
men vad säger MAKTEN ?
Jag förväntar
att spelreglerna följs-
demokratin fungerar-
först (sine qua non- min regel)
för medverkan
Vad säger Du ?
Rimligt,
relevant
i krisen som denna,
som pågår
Men tar det lungt,
solen slocknar väl inte
i morgon-
den fler-dimensionella tillväxten
dyker
för att finanskapitalmarknaden
är litet för
ensidigt konstruerad
....
Forts. i min ekonomidikt-serie under läsning av en lärobok i
dagens Makroekonomi under sommaren-11
Jag ser många fördelar med dylikt,nytt Riksbank-förfarande:
- även allmänheten skulle kunna vara med som köpare av M.O.ś (kapitalets demokrati-aspekt)
- noggrannare följda finansplaner-produktivitetsuppföljning via penningmängdens uppföljning
(att kapitalet blir inte flaskhals i tillväxten-ej heller överhettas/kylas med reporänta)
- allmänhetens och bankernas köp/försäljning M.O.ś skulle generera nya skatteintäkter-öka kapitalbasen för staten
- genom förra minska spekulation,öka förtroendet-ansvarskrävandet
- då produktiva tillväxtprojekt skulle kvalitetsuppföljas med fler-dimensionella kriterier,skulle tillväxten vara stabilare-följande snarare kumulativ utveckling än ryckiga konjunkturer
- enklare-ömsesidigare regler vid fördelning av vinster- fifty-fifty minus kostnader för e-handel med M.O-ś och licensieringsavgifter för företaget bakom (Vidorg,Förmedling M.O. och partners,franchisetagares nätverk) skulle nog denna nya derivata instrument föredras framför bonus-systemet såsom det är nu (dvs.enkla kvantitetsregeln utam långsiktigare produktivitetsutveckling eller mer demokratisk fördelning av vinster )
...
av
Lasse T. Laine
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
fredag 5 augusti 2011
onsdag 3 augusti 2011
Lagen om ett varu pris
Lagen om ett varu pris
Lagen om ett pris-
den ekonomiska-
säger att skillnaden i priset för
en vara
mellan olika länder (den billigare och
dyrare,användande samma hypotetiska
valuta)
blir i det långa loppet detsamma
(tack vare Arbitrage-intresset:
köpa billigt i ett land,sälja dyrt
i ett annat och ökande efterfrågan
som höjer och stabiliserar priset)
Anta nu att priset för en Vidorg-vara
(samma vara,teori-modell-nya frågeställningar)
är olikt,i olika EU-länder
beroende på var processingående varuenheter
konsumeras
(matpris,öppnare samhällsklimat,
minskande deprivationskvoten-
sociala kostnaders förhållande till
skapande akten och processens resultat)
ej var V-varan-den sammansatta,skapelsens slutprodukt
då den nått offentlighets ljus
säljs i det långa loppet
Bestämmer alltså ekonomiska lagar nu
var jag eller du ska bosätta oss,
konsumera,producera
eller arv,miljö,samhällspolitik i övrigt?
Därav mitt intresse
att förena ekonomisk teori och ekonomisk antropologi
då jag är inte nöjd med
ideal ekonomi,
idealiserad syn på BNP som räknas enbart
med kvantitativa mått-typ penningmängden eller antalet
arbetade timmar (då ej betalda definieras som ej arbetade)
till skillnad för nya vetenskapsparadigmets nya
värdeteori som tar hänsyn till även
kvalitativa skillnader,etiska riskbedömningar i tiden,
medvetna val
hur jag vill producera,med vilken vara eller arbetsproduktivitet
Det sistnämnda,
har det att göra med graden av ömsesidighet-
typ hur Du eller omgivande miljö vill eller definierar mig
att vara,alternativt borde vara,tillåtas bli
och hur jag själv anser mig vara, är, vill bli-
hypotes: ju större skillnad mellan dem-
"varudiskrepansen"
desto mindre intresse att producera något "V-nytt"
(du kommer väl ihåg: BNP räknar inte med V-nya varor
då de inte köps av marknaden)
Ska Kommissionen äntra scenen och ingripa-
mot eller för "V-varu" produktionen?
I-typ- åttonde,nionde,x- ronden av EU-Ramprogrammet för FoU
innan det gemensamma priset,i långa loppet, blir för högt-
att låta bli att köpa,producera
varor,skifta till ny kulturell utvecklingsnivå
med hjälp av/enligt nya teorier,
backad av ny filosofi,ett öppet system-syn
på den fler-dimensionella verkligheten och människan ?
...
ekonomi-dikt av
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör i tv. passiva firman Vidorg
(av integritetsskäl)
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
Läs gärna dikten med olika perspektiv
media-perspektiv: nätet som alternativtänkarens "vattenhål",
ekonom-p: nya teorier,modeller,fortsättning av Talrott Parson-
traditionen
politiker-p: finns det något här som jag kan använda i mitt partis/
regeringens program för att tex lösa kriser (flera typer av)
ungdoms-p: still going strong- ung i sinnet-en av oss
pensionärs-p: snart själv en pensionär-men om han lyckas-blir
våra pensioner högre
genus-p: ja,han har erfarenhet av kvinnovärlden,som påverkat hans
teoreticerande även om han är en man
FN-p: något som kan förena oss i världen-ge annorlunda syn på möjligheter,
program och ansvarskrävandet
ditt-p: hitta själv och kommunicera gärna med mig
mitt-p:tvärvetenskapligt-tvärsektoriellt perspektiv-dessutom kult
Ett ekonomiskt experiment:
Skicka ditt auktions pris för författarens nya Laine-modell-
utgående,parerande Beveridge-modellen
som handlar om förhållandet mellan lediga platser och
arbetslöshet under sk. friktionsarbetslöshet-
praktik som Regeringen och AMS sysslar med och utgår ifrån.
I V-varufallet-Laine-modellen:
min nya modell ang. skift i utbudskurvor under arbetsskapande
med Vidorgś tidigare förslag på VidSol-projektet-ej endast
ang.arbetsmatchningar som det gäller i dag hos AMS.
Experimentet går ut på att röna intresset och på vilket pris
förslaget "når offentlighetens ljus"-dvs. börjar diskuteras
och socialt påverka enligt tillämpad socialantropologisk metod.
Du får gärna bli min (oavlönad tv) "ambassadör" för paradigm
skiftet !
Lagen om ett pris-
den ekonomiska-
säger att skillnaden i priset för
en vara
mellan olika länder (den billigare och
dyrare,användande samma hypotetiska
valuta)
blir i det långa loppet detsamma
(tack vare Arbitrage-intresset:
köpa billigt i ett land,sälja dyrt
i ett annat och ökande efterfrågan
som höjer och stabiliserar priset)
Anta nu att priset för en Vidorg-vara
(samma vara,teori-modell-nya frågeställningar)
är olikt,i olika EU-länder
beroende på var processingående varuenheter
konsumeras
(matpris,öppnare samhällsklimat,
minskande deprivationskvoten-
sociala kostnaders förhållande till
skapande akten och processens resultat)
ej var V-varan-den sammansatta,skapelsens slutprodukt
då den nått offentlighets ljus
säljs i det långa loppet
Bestämmer alltså ekonomiska lagar nu
var jag eller du ska bosätta oss,
konsumera,producera
eller arv,miljö,samhällspolitik i övrigt?
Därav mitt intresse
att förena ekonomisk teori och ekonomisk antropologi
då jag är inte nöjd med
ideal ekonomi,
idealiserad syn på BNP som räknas enbart
med kvantitativa mått-typ penningmängden eller antalet
arbetade timmar (då ej betalda definieras som ej arbetade)
till skillnad för nya vetenskapsparadigmets nya
värdeteori som tar hänsyn till även
kvalitativa skillnader,etiska riskbedömningar i tiden,
medvetna val
hur jag vill producera,med vilken vara eller arbetsproduktivitet
Det sistnämnda,
har det att göra med graden av ömsesidighet-
typ hur Du eller omgivande miljö vill eller definierar mig
att vara,alternativt borde vara,tillåtas bli
och hur jag själv anser mig vara, är, vill bli-
hypotes: ju större skillnad mellan dem-
"varudiskrepansen"
desto mindre intresse att producera något "V-nytt"
(du kommer väl ihåg: BNP räknar inte med V-nya varor
då de inte köps av marknaden)
Ska Kommissionen äntra scenen och ingripa-
mot eller för "V-varu" produktionen?
I-typ- åttonde,nionde,x- ronden av EU-Ramprogrammet för FoU
innan det gemensamma priset,i långa loppet, blir för högt-
att låta bli att köpa,producera
varor,skifta till ny kulturell utvecklingsnivå
med hjälp av/enligt nya teorier,
backad av ny filosofi,ett öppet system-syn
på den fler-dimensionella verkligheten och människan ?
...
ekonomi-dikt av
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,entreprenör i tv. passiva firman Vidorg
(av integritetsskäl)
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
Läs gärna dikten med olika perspektiv
media-perspektiv: nätet som alternativtänkarens "vattenhål",
ekonom-p: nya teorier,modeller,fortsättning av Talrott Parson-
traditionen
politiker-p: finns det något här som jag kan använda i mitt partis/
regeringens program för att tex lösa kriser (flera typer av)
ungdoms-p: still going strong- ung i sinnet-en av oss
pensionärs-p: snart själv en pensionär-men om han lyckas-blir
våra pensioner högre
genus-p: ja,han har erfarenhet av kvinnovärlden,som påverkat hans
teoreticerande även om han är en man
FN-p: något som kan förena oss i världen-ge annorlunda syn på möjligheter,
program och ansvarskrävandet
ditt-p: hitta själv och kommunicera gärna med mig
mitt-p:tvärvetenskapligt-tvärsektoriellt perspektiv-dessutom kult
Ett ekonomiskt experiment:
Skicka ditt auktions pris för författarens nya Laine-modell-
utgående,parerande Beveridge-modellen
som handlar om förhållandet mellan lediga platser och
arbetslöshet under sk. friktionsarbetslöshet-
praktik som Regeringen och AMS sysslar med och utgår ifrån.
I V-varufallet-Laine-modellen:
min nya modell ang. skift i utbudskurvor under arbetsskapande
med Vidorgś tidigare förslag på VidSol-projektet-ej endast
ang.arbetsmatchningar som det gäller i dag hos AMS.
Experimentet går ut på att röna intresset och på vilket pris
förslaget "når offentlighetens ljus"-dvs. börjar diskuteras
och socialt påverka enligt tillämpad socialantropologisk metod.
Du får gärna bli min (oavlönad tv) "ambassadör" för paradigm
skiftet !
tisdag 2 augusti 2011
Dubbla förväntningars dilemma
Dubbla förväntningars dilemma
Centralbanken förväntar
att du kommer att behöva
mer pengar-
konsumera mer-
och släpper mer pengar ut
i cirkulation
(köp och sälj våra skuldväxlar
i återkommande process)
Bankerna förväntar att
du sparar en del av dessa
hos dem
(betalande inlånings ränta
för ditt flitöverskott eller
avstående från konsumtion)
men helst
ej för mycket
(låna av oss för din konsumtion
och betala mer utgående ränta-
en del av vinst pengar placerar vi ju
i Centralbanken för att upprätthålla
penningens cirkulation)
Ytterst är det Du
som bestämmer hur mycket av
dina investeringar i
tid och dina resurser
(eventuellt i dina riskbedömningar
i tiden enligt ny värdeteori)
du använder produktivt
Dilemmat?
Urholkas dina investeringar av
tidens tand eller
växer dem med ränta på ränta-
i pengar,
socialt,
i livs visdom ?
Det avgör Du
ej dagens ekonomiteori
av Lasse T. Laine
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
...
Ovanstående dikt uppstod vid min läsning i min privata "ekonomi fou-projekt"
då vill lära mig mer,på min fritid,för att kunna relatera egna tankar och förslag
på nya ekonomilösningar till dagens gängse,motsvarande
Ref.källa: K.Fregert,L.Jonung:Makroekonomi-Teori,Politik och Institutioner,3.uppl.
Studentlitteratur,Lund 2010
Önskemål:
Rätta mig om jag har förstått det fel den teoretiska grunden för penningpolitiken
(mängden penningar i cirkulation bestäms ytterst av förväntningar-
ej någon strukturellt bestämt faktor eller teori hur produktivt pengar används fler-dimensionellt)
eller kommentera gärna Vidorgś 7 punktsprogram ovan
Ytterligare frågor för andra teoretiskt intresserade:
- fundera hur man kunde kvantifiera sociala kostnader om man gör en skillnad mellan "aktuell" och "potentiell" värde
(värde är ej detsamma som pris)
- kan man deflatera med kvantitativa metoder framtida,kumulativa sociala värdeändringar -tex. den kultur som skulle uppstå
om man har en fler-dimensionell,grundläggande filosofi som grund för civilisationsbygge-inklusive ekonomiteoreticering-
till dagens penningvärden (särskilt då deflateringen mäts med kvantitativa termer,med dagens ideal teori om ekonomi)
- vems prislapp gäller tex. då man bedömer hur mycket lidande eller uppoffringar man gör- i egna beslut,respektive
då man lämnar beslut till andra tex. politiker som sätter systemramar eller ser bortifrån då de bärs av andra,i andra samhällen
- hur ser du: har det skett kvalitativt skifte i ekonomin- tex i perspektiv-seende: behövs det nya ekonomiteorier
för att åtgärda arbetslösheten eller tex. hindra den globala återkomsten av recession om man inte lyckas med
statsskuldsanering i USA?
Centralbanken förväntar
att du kommer att behöva
mer pengar-
konsumera mer-
och släpper mer pengar ut
i cirkulation
(köp och sälj våra skuldväxlar
i återkommande process)
Bankerna förväntar att
du sparar en del av dessa
hos dem
(betalande inlånings ränta
för ditt flitöverskott eller
avstående från konsumtion)
men helst
ej för mycket
(låna av oss för din konsumtion
och betala mer utgående ränta-
en del av vinst pengar placerar vi ju
i Centralbanken för att upprätthålla
penningens cirkulation)
Ytterst är det Du
som bestämmer hur mycket av
dina investeringar i
tid och dina resurser
(eventuellt i dina riskbedömningar
i tiden enligt ny värdeteori)
du använder produktivt
Dilemmat?
Urholkas dina investeringar av
tidens tand eller
växer dem med ränta på ränta-
i pengar,
socialt,
i livs visdom ?
Det avgör Du
ej dagens ekonomiteori
av Lasse T. Laine
Copyright: Vidorg,Uppsala 2011
...
Ovanstående dikt uppstod vid min läsning i min privata "ekonomi fou-projekt"
då vill lära mig mer,på min fritid,för att kunna relatera egna tankar och förslag
på nya ekonomilösningar till dagens gängse,motsvarande
Ref.källa: K.Fregert,L.Jonung:Makroekonomi-Teori,Politik och Institutioner,3.uppl.
Studentlitteratur,Lund 2010
Önskemål:
Rätta mig om jag har förstått det fel den teoretiska grunden för penningpolitiken
(mängden penningar i cirkulation bestäms ytterst av förväntningar-
ej någon strukturellt bestämt faktor eller teori hur produktivt pengar används fler-dimensionellt)
eller kommentera gärna Vidorgś 7 punktsprogram ovan
Ytterligare frågor för andra teoretiskt intresserade:
- fundera hur man kunde kvantifiera sociala kostnader om man gör en skillnad mellan "aktuell" och "potentiell" värde
(värde är ej detsamma som pris)
- kan man deflatera med kvantitativa metoder framtida,kumulativa sociala värdeändringar -tex. den kultur som skulle uppstå
om man har en fler-dimensionell,grundläggande filosofi som grund för civilisationsbygge-inklusive ekonomiteoreticering-
till dagens penningvärden (särskilt då deflateringen mäts med kvantitativa termer,med dagens ideal teori om ekonomi)
- vems prislapp gäller tex. då man bedömer hur mycket lidande eller uppoffringar man gör- i egna beslut,respektive
då man lämnar beslut till andra tex. politiker som sätter systemramar eller ser bortifrån då de bärs av andra,i andra samhällen
- hur ser du: har det skett kvalitativt skifte i ekonomin- tex i perspektiv-seende: behövs det nya ekonomiteorier
för att åtgärda arbetslösheten eller tex. hindra den globala återkomsten av recession om man inte lyckas med
statsskuldsanering i USA?
måndag 1 augusti 2011
Dags för skifte till ny ekonomisk tillväxtblock- Vidorgś 7-punktsprogram
Vidorgś nya ekon.utv.block ("7-punktspaket")skulle bestå av följ:
1.Ny ekon.teori förenande ekon.teori o ekon.antrop.
(ny värdeteori,se SINUS arb,1990)
2.Reform.på samhällsnivå:i sjukvård,AMS mm o ny samhällsmodell
där bättre balans m. off.o privat incitament (Delvis
Marknadsstyrd Offentlig Sektor,ledande till flex-priser)
3.Ny finans-o tillväxtpol. genom tillämpn.av Vidorgś nya M.O.deriv.
instr.inkl.stiftandet av ny börs(se förf.disk.om företagsobl)o
fler-dim.NMEP-tillväxtspolitik (spiralsyn,ej jämviktssyn
eller kortsiktig budget-syn)
4.Regionalt-globalt:reform.Euron,IMF (nytt lånesystem),
M.O.börsnätverk,där även klimatprojektobl.
5.Fou-hävstång:nya teorier,deducerade ur nya vet.paradigmet
skulle på sikt leda till mer dynamik,nya arb.tillf.(ny syn på
arbete tex)
6.Ny politik: jmf.ny verklighets-o människosyn o mitt
intresse att reformera S-partiet(ideologisk förn.).
Allt detta på villkor att tagna konfiskeringar av firmans
investeringar rullas tillbaka + gjorda invest.sedan dess
då firman blivit passiv tas med och att
7.stabila,demokr.spelregler ska gälla även i myndigheters
agerande gentemot alt.tänkare/nydanande entreprenörer-
ett SQN-villkor(latin- "utan det görs ingenting").
Har ej intresse att kräva skadestånd för gjorda missbedömningar
eller negativt politiskt ansvarstagande med resulterat,fördröjt
skifte till ny ekon.tillväxtblocknivå då följer nordisk kultur
med intresse för breda samförståndslösningar.
Lasse T. Laine,
filosof-samhällsvetare,entreprenör i tv. passiv f:a Vidorg mm.
(firmabyggandet vid sidan av manuella jobb då fått driva
marknaden o därmed inte fått uppdrag eller betalt för mina
innovationer)
1.Ny ekon.teori förenande ekon.teori o ekon.antrop.
(ny värdeteori,se SINUS arb,1990)
2.Reform.på samhällsnivå:i sjukvård,AMS mm o ny samhällsmodell
där bättre balans m. off.o privat incitament (Delvis
Marknadsstyrd Offentlig Sektor,ledande till flex-priser)
3.Ny finans-o tillväxtpol. genom tillämpn.av Vidorgś nya M.O.deriv.
instr.inkl.stiftandet av ny börs(se förf.disk.om företagsobl)o
fler-dim.NMEP-tillväxtspolitik (spiralsyn,ej jämviktssyn
eller kortsiktig budget-syn)
4.Regionalt-globalt:reform.Euron,IMF (nytt lånesystem),
M.O.börsnätverk,där även klimatprojektobl.
5.Fou-hävstång:nya teorier,deducerade ur nya vet.paradigmet
skulle på sikt leda till mer dynamik,nya arb.tillf.(ny syn på
arbete tex)
6.Ny politik: jmf.ny verklighets-o människosyn o mitt
intresse att reformera S-partiet(ideologisk förn.).
Allt detta på villkor att tagna konfiskeringar av firmans
investeringar rullas tillbaka + gjorda invest.sedan dess
då firman blivit passiv tas med och att
7.stabila,demokr.spelregler ska gälla även i myndigheters
agerande gentemot alt.tänkare/nydanande entreprenörer-
ett SQN-villkor(latin- "utan det görs ingenting").
Har ej intresse att kräva skadestånd för gjorda missbedömningar
eller negativt politiskt ansvarstagande med resulterat,fördröjt
skifte till ny ekon.tillväxtblocknivå då följer nordisk kultur
med intresse för breda samförståndslösningar.
Lasse T. Laine,
filosof-samhällsvetare,entreprenör i tv. passiv f:a Vidorg mm.
(firmabyggandet vid sidan av manuella jobb då fått driva
marknaden o därmed inte fått uppdrag eller betalt för mina
innovationer)
söndag 31 juli 2011
Forts. diskussion om kortslutning i demokrati
Tänkte svara filosofiprofessor Torbjörn Tännsjöś DN-debattartikel i dag,Sö 31 juli-11
("Ett öppet samhälle krävar ansva för det egna ordet") med följande,starkt förkortat inlägg
(för att underskriva 500 ord):
Min tilltänkta komment:
Br.skr.men tradit.-individc.1.om självc.Det är skilln. a.
låta bli skr. om d. man tänkt,kommit fr.till,av rädsla a. ngn tolkar
det ensidigt.O a.låta bli a. forts. långstidsprocess a. skapa ngt
nytt.Då omgivn.tycks inte vilja se (tänka självst.,
diskut.demokratiskt),välja en ny möjligh.f. framt.utv.block,
handla ömsesidigt.Är det då bättre att låta bli-uppskj. projektet? 2.filos.-s ansvar?
Öppna sig f.ifrågas.empiriska data som inte hjälper i
karr.,gör dig omtyckt-tvärt.Men defin.om centr.begr. individ,
jaget,etik,ansvar o.ger nya lösn.-f.oss alla ?
Som några dagar tidigare,efter det tragiska som hänt i Norge,fann att svenska rikstidningar
har stängt möjligheten att kommentera vissa insända debattartiklar.
Varför? Håller med Tännsjö att det vore viktigt att diskutera demokratiskt.
Fann även hans diskussion-se refererade artikeln ovan- lite problematiskt.
Hans filosofiska värld är för mig en traditionell sådan.Med traditionell syn på individ,
etik,ansvar mm. För att förstå mina tankar och intentioner att verka långsiktigt för framtida,
positivare kultur-,ekonomi- och samhälls-civilisationsutveckling,hänsivar jag läsaren till
mina tidigare blogg.
Tänker gå runt censur genom att twittra länken till detta.Föreslår även att rekommendera:
den som läser mina tankar tar själv ansvar för sin framtida själsutveckling.Om Du inte vill det-
låt bli att läsa.
Vill själv helst en annan väg än Brunos och Galileos-men väjer ej från självrespekt-en filosofisk sådan. Dvs. försöker ro i land långväga utv.projektet med "Avatar of Synthesis"-identitet. Det kan bli att får fortsätta arbetet i nästa återfödelse ?
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,tidningsbud i det sv.,öppna samhället
("Ett öppet samhälle krävar ansva för det egna ordet") med följande,starkt förkortat inlägg
(för att underskriva 500 ord):
Min tilltänkta komment:
Br.skr.men tradit.-individc.1.om självc.Det är skilln. a.
låta bli skr. om d. man tänkt,kommit fr.till,av rädsla a. ngn tolkar
det ensidigt.O a.låta bli a. forts. långstidsprocess a. skapa ngt
nytt.Då omgivn.tycks inte vilja se (tänka självst.,
diskut.demokratiskt),välja en ny möjligh.f. framt.utv.block,
handla ömsesidigt.Är det då bättre att låta bli-uppskj. projektet? 2.filos.-s ansvar?
Öppna sig f.ifrågas.empiriska data som inte hjälper i
karr.,gör dig omtyckt-tvärt.Men defin.om centr.begr. individ,
jaget,etik,ansvar o.ger nya lösn.-f.oss alla ?
Som några dagar tidigare,efter det tragiska som hänt i Norge,fann att svenska rikstidningar
har stängt möjligheten att kommentera vissa insända debattartiklar.
Varför? Håller med Tännsjö att det vore viktigt att diskutera demokratiskt.
Fann även hans diskussion-se refererade artikeln ovan- lite problematiskt.
Hans filosofiska värld är för mig en traditionell sådan.Med traditionell syn på individ,
etik,ansvar mm. För att förstå mina tankar och intentioner att verka långsiktigt för framtida,
positivare kultur-,ekonomi- och samhälls-civilisationsutveckling,hänsivar jag läsaren till
mina tidigare blogg.
Tänker gå runt censur genom att twittra länken till detta.Föreslår även att rekommendera:
den som läser mina tankar tar själv ansvar för sin framtida själsutveckling.Om Du inte vill det-
låt bli att läsa.
Vill själv helst en annan väg än Brunos och Galileos-men väjer ej från självrespekt-en filosofisk sådan. Dvs. försöker ro i land långväga utv.projektet med "Avatar of Synthesis"-identitet. Det kan bli att får fortsätta arbetet i nästa återfödelse ?
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,tidningsbud i det sv.,öppna samhället
onsdag 27 juli 2011
Varför slutar demokratin fungera då den blir angripen?
Ville kommentera dagens Brännpunkt-artikel (SvD,On 27 juli-11: Ingen blir terrorist på en dag av
Mona Sahlin,Daniel Poohl,Alexander Bengtsson,Christer Mattson och Gamilla Nagler) med en följande komment:
Min komment:
Mycket bra skrivet. Antar dock statisk, enbart social syn på identitet. Brister i analys av den totala samhällsmiljön med viss filosofisk människosyn. Tack v. bra uppfostran o själsintegriet har överlevt i sv. majoritetssamhället där samh.reglerna tänjs för majoritetens fördelar i alla sammanhang.Tröst: ska komma igen med mitt förslag på helhetsförnyelse en annan tid, i ett annat samh. där det finns balans mellan offentligt o individuellt ansvar o där alla kan växa till sin fulla potential.
Det gick dock inte få in den i tidningen.Det fanns ingen sedvanlig plats att kommentera artikeln,
endast sätta en privat länk till egen grupp,vän eller egen Facebooksida.
Varför det? Ser det i vitögat hur den svenska demokratin fungerar.T.ex mot en fredfull alternativtänkare,som kuvats med socialt-ekonomiskt våld.Som själv har ej velat utbilda sig
i militär för våldet,utan gått i civiltjänst.Som talat för fri sökning av sanning i vetenskap,
försökt komma fram med rationell diskussion,men alienerats till marginalt liv.
Jag har tack vare min egen identitetsskapande,bra vänner och släkt,goda grannar kämpat mot
föraktet mot omgivningen som handlar inte som den talar för att handla.Har lyckats ganska bra-
se min komment ovan och egna,privata projekt för att skapa ett meningsfullt liv.
Angående den vridna mördaren i Norge. Har någon kommit med komment ang. den samhällsmiljön?
Gott om pengar men har det brustit i mellanmänsklig kärlek. Berövades pojken faderns kärlek?
Vilken slags kvinnoidentitet och samhällsanvar var bakom detta- dvs. att ingen såg till att
pojken kunde bevara sin kontakt med fadern och växa till en ansvarskännande mans- och människoidentitet?
Sätter upp länken för denna korta fundering,då demokratin har kortslutit sig igen.Får se om denna länken tillåts,så att sökande hittar även hit?
Lasse T. Laine,
tidningsbud,
filosof-samhällsvetare,
samhällsentreprenör i en tv. passiv firma (av integritetsskäl,då blivit angripen i firmabyggandet
av det kortsiktiga marknadsekonomiperspektivet som även myndigheterna tillämpar enligt den gängse
människosynen som ska ej ifrågasättas eller tillåtas utvecklats till en bättre,djupare i en mer
övergripande filosofi som kunde ge impulser för tex. reformering av S-partiet.Se nedan).
Mona Sahlin,Daniel Poohl,Alexander Bengtsson,Christer Mattson och Gamilla Nagler) med en följande komment:
Min komment:
Mycket bra skrivet. Antar dock statisk, enbart social syn på identitet. Brister i analys av den totala samhällsmiljön med viss filosofisk människosyn. Tack v. bra uppfostran o själsintegriet har överlevt i sv. majoritetssamhället där samh.reglerna tänjs för majoritetens fördelar i alla sammanhang.Tröst: ska komma igen med mitt förslag på helhetsförnyelse en annan tid, i ett annat samh. där det finns balans mellan offentligt o individuellt ansvar o där alla kan växa till sin fulla potential.
Det gick dock inte få in den i tidningen.Det fanns ingen sedvanlig plats att kommentera artikeln,
endast sätta en privat länk till egen grupp,vän eller egen Facebooksida.
Varför det? Ser det i vitögat hur den svenska demokratin fungerar.T.ex mot en fredfull alternativtänkare,som kuvats med socialt-ekonomiskt våld.Som själv har ej velat utbilda sig
i militär för våldet,utan gått i civiltjänst.Som talat för fri sökning av sanning i vetenskap,
försökt komma fram med rationell diskussion,men alienerats till marginalt liv.
Jag har tack vare min egen identitetsskapande,bra vänner och släkt,goda grannar kämpat mot
föraktet mot omgivningen som handlar inte som den talar för att handla.Har lyckats ganska bra-
se min komment ovan och egna,privata projekt för att skapa ett meningsfullt liv.
Angående den vridna mördaren i Norge. Har någon kommit med komment ang. den samhällsmiljön?
Gott om pengar men har det brustit i mellanmänsklig kärlek. Berövades pojken faderns kärlek?
Vilken slags kvinnoidentitet och samhällsanvar var bakom detta- dvs. att ingen såg till att
pojken kunde bevara sin kontakt med fadern och växa till en ansvarskännande mans- och människoidentitet?
Sätter upp länken för denna korta fundering,då demokratin har kortslutit sig igen.Får se om denna länken tillåts,så att sökande hittar även hit?
Lasse T. Laine,
tidningsbud,
filosof-samhällsvetare,
samhällsentreprenör i en tv. passiv firma (av integritetsskäl,då blivit angripen i firmabyggandet
av det kortsiktiga marknadsekonomiperspektivet som även myndigheterna tillämpar enligt den gängse
människosynen som ska ej ifrågasättas eller tillåtas utvecklats till en bättre,djupare i en mer
övergripande filosofi som kunde ge impulser för tex. reformering av S-partiet.Se nedan).
söndag 17 april 2011
Med kepsen och mössan i skoldebatten
Vägen framåt- 11
bloggande för förnyelsen på en ny grund
Kartan och verkligheten i det ”postmoderna” samhället IV :
Att börja förnyelsen på botten,gå vidare till nästa generation osv.
Kommenterande publicerade debattartiklar och insändare i dagspressen i Sverige
SvD/Understrecket:”Medborgarnas engagemang ger ljus framtid”, fre 8 apr-11 av
Li Bennich-Björkman
SvD/Ledare:”Säg ”mössa” och samtalet upphör”, sö 17 apr-11 av PJ Anders Linder
Berättelse
Första debattartikeln ovan handlar om utdelningen av det Skytteanska priset från Uppsala universitet,mitt hemstads universitet där jag även studerat.Priset,som sägs vara ”statskunskapens Nobelpris”,gavs i år till professorerna Ronald Inglehart och Pippa Norris.De fick priset för deras forskningar (empiriska sådana) om värderingars och värdeförändringars roll för politiskt beteende och samhällsliv.Den förra har i sin produktion bl.a. lanserat begreppet eller teori om ”postmaterialism”,definition: ”antagandet att produktionsförhållanden och produktionssätt är en avgörande förutsättning för hur människors förhållningssätt och värderingar formas”.
De-förutom att ha märk i sin forskning och uppsättning av World Values Survey projektet (WVS) att olika samhällena och kultursfärer följer denna teorin-enligt dem-i stort,i likartade kulturella-värderingsmässiga skiften mot ökad jämlikhet,jämställdhet,friare syn på könsroller och sexualitet mm.i och med att samhällenas produktionsvillkor förändras mot postinduella former-även påängterar de lokala sammanhangens varierande sätt.De säger dock att skiftet mot dylikt,värderingsmässiga förändringar och ökad samhällsfrihet,sker inom dessa ramar som teorin ovan beskriver och förutser.Genom deras betoningar av lokala variationer i skiften mot denna samhälls-och kulturförändring kan man enligt professor Li Bennich-Björkman (ordförande i Uppsala universitets priskommission för priset ovan,samt professor i Statskunskap) säga att
”deras teori är en fascinerande blandning av,till viss del får man tillstå,determinism á la Marx,men också de lokala sammanhangens nyansrikedom á la Weber”.
Enligt mig-som filosof och samhällsvetare (studerat bl.a.samhällsplanering,
öststatskunskap,ekonomisk historia och socialantropologi vid samma universitet-det sistnämnda ämne vid den marxistiskt influerade institutionen innan den lades ned ”då det var så mycket bråk där”) har deras tolkning av Marx en viss,gammaldags syn (determinism) jämfört med modernare marxistiska tolkningar (jmf. Althusser,Godelier mm. om skillnaden mellan determinism-dominans,om betoningar av sociala produktionsförhållandens viktighet jämfört med den gamla tolkningens diskussion om den ekonomiska basen mm).De sas."kryddar" Marxs viktigaste lärdomar (viktigheten att betrakta samhället som totalitet tex där olika samhällssfärer ”hänger ihop” och påverkar varandra) med den liberala samhällsvetenskapens och moderna sociologins lärdomar (från Max Weber och Emile Durkheim mm).Dock utan att ifrågasätta det gällande,filosofiska paradigmet,som bildar grunden för dagens vetenskaps,och genom det,indirekt,för de värderingar som man har i den civilisation som råder på jorden.
Till skillnad från dessa professorer har jag,på alternativtänkarens villkor och genom personliga erfarenheter kommit fram till ett nytt,bredare och djupare vetenskapsparadigm som ger en annorlunda syn på dessa förändringar av värderingar och värderingsmässiga beteenden.Grunden för det finns i fler-dimensionell syn på människan och verkligheten.Dess grundteori finns i den filosofiska ontologin,där min nya grundläggande princip (som samtidigt är enligt mig en ny funktionsteori) ger en logisk-kausal beskrivning hur verklighetens olika dimensioner hänger ihop).
Denna faktuella princip kan ges olika tolkningar i olika vetenskaper.Tex inom fysik givande en ny teori eller modell hur olika krafter hänger ihop-problemet som sysselsatte Einstein i hans fältteori.I min finns utöver de 4 grundläggande krafter även den 5: en mental kraft,som ev. Kan sedan förklara tex. parapsykologins empiriska data om ”healing”-botandet från fjärran med fokuserad mental kraft
(bör en blandas ihop med religiösa praktik).Tillika i en ny astrofysisk modell eller teori om universum,där övergången för spegel sådan eller i växlandet till grannuniversum kunde ev. Förklara parapsykologins problem med hur förklara återfödelsefenomen,materialiserade andar vid mediers seanser eller ufologins empiriska data om besök och farkoster från andra universum eller dimensioner där naturlagar har annan form (bör ej förklaras som religion eller fantasier mm. då det finns empiriska data för sådant,vilka dock ej kunnat förklaras då man inte haft fruktsamma teoretiska perspektiv att förklara dessa slags antingen icke-fysiska data,eller fenomen som kan inte förklaras med dagens vetenskap och dess teorier (ytterst- syn på verklighetet då den vetenskapsfilosofi som man använder reducerar förklaringar till enbart fysisk empiri).I biologin skulle detta betyda att den nya,fler-dimensionella DNA-teorin-backad med ny kemisk teori eller kemi-innehåller filosofiskt en dubbel utvecklingsteori.Att värderingars förändring och förnyelse har att göra även med individens egna val och beteende i en utvecklingsskala.Därmed överskrider jag ovansagda professorers teoretisering med mitt arbete för det nya vetenskapsparadigm.Tyvärr har jag inte fått verka inom den etablerade vetenskapen eller på de demokratiska diskussionsvillkor som det ger.Paradigmkonflikt gäller.Om detta har jag skrivit ovan i mitt bloggande,samt även skissat möjligheter för utveckling.Bland annat hur socialdemokratin kunde förnyas,då dess traditionella värderingar skulle nu även få stöd från vetenskaplig argumentering i stället för att uppfattas som värdeutsagor vilka reduceras till känslouttryck i den postmoderna andan,som fått stöd av postmaterialism ovan.
Den andra artikeln ovan handlar mer konkret om denna förändring.Om skolan och dess behov av tydligare struktur för att kunna fylla sin roll i samhället som dels socialisering för de kunskaper som man har,dels för uppfostran för samhällsmedborgarskap,kommenterat av Svenska Dagbladets politiska chefsredaktör PJ Anders Linder.Hans argumentering stöds mycket av även mig,men jag försöker visa att frågan kan behandlas elle diskuteras bredare än så.Då han ”stannar” i steget 2-
utöver i steg 1 beskriva och värdera kunskaper och lärprocesser,i steg 2 ta reda på ”hur det faktiskt är” med skolan och kunskaperna (etics-synpunkt á la socialantropologs externa studier av elevers,lärarnas och rektorers och omgivande samhällets upplevelser (emics)),vill jag lägga till en tredje synpunkt eller ytterligare perspektiv 3: vidareförmedla en översikt av livet-både på den personliga nivån som för samhället i dess relation till naturen och i civilisationsbygget globalt.I detta använder jag det nya vetenskapsparadigmet,med dess djupare,fler-dimensionellt faktiska syn på människan och verkligheten.
Tyvärr kan eller vill jag vädja till social auktoritet (har ej heller professorstjänst eller kunnat författa lärda böcker då inte fått inträde i den fou-världen som inte öppnat sig för det nya paradigmet)- därför får du som läsare forska även själv vidare i det nya paradigmet eller ge mig stöd för att få det bli en social process som förnyar tex. socialdemokratin och genom den sedan samhället och den globala gemenskapen.Alternativt öppna dig för budskapet här på mina spalter,som tv. Är okommenterade i den fina,etablerade världen.
Skoldiskussionens frågeställningar
Tidigare skoldiskussioner i rikstidningar och massmedia har mycket handlat om bristande kunskaper,varför tex. betygsfrågorna och lärarnas villkor har lyfts upp.Tillika har man beskrivit skolans regelsystem,rektorernas makt,skolans kultur mm. samt om det vore bättre att staten tog över huvudmannaskapet igen från kommuner.
Enligt mig-för att undvika antingen ideologiskt färgade perspektiv som tex fördömer friskolornas existens och typ av lärandet- eller maktperspektiv då vissa slags data tas ej upp av varken media eller politiker då det vore för sanna för att beskriva hur det faktiskt har hänt och sker-vore det bättre att gestalta diskussionen mer vetenskapligt för att därmed kunna diskutera mer konsekvent och lägga upp en förnyelseprojekt med process- och systemsyn.Även samhällsekonomiskt vore det bättre än hattandet hit och dit,utgående från personliga attacker av befattningshavare eller känslofulla beskrivningar av olika problem.Någonslags meta-diskussion och mental psykoterapi sas.
En ”boxmodell” parad med process-och systemteoretisk syn vore enligt mig bra sätt att närma sig skolan och dess arbete.
Den minsta boxen inuti: klassen: vilka medverkar där,hur,på vilka villkor,med vilken makt,i vilken slags kultur,med vilka resurser.Jämför här mina egna erfarenheter då verkade en viss tid i klassen som oavlönad extern biträde-som förälder-då det gällde att få ordning i klassen eller bättre inlärningssituation för elever,inklusive min son,som försöktes stämplas som orsak för oron bland många killar.Eller-vid universitet då jag organiserade en missnöjd studentkollektiv i självstyrande studiedemokrati i diskussioner efter undervisningen för att få bättre studieböcker osv.
Nästa boxen,omgivande den förra: Skolan: lärarnas,elevers situation vid organisering av skolans arbete; rektorers situation och makt; resursdelning till skolan; kvalitetsuppföljning och förnyelse av studiematerial och inlärningen;myndigheters och politikernas styrning av verksamheten-med vilka kriterier,hur mätt (vilka slag mätskalor tex,fyllda med vilka slags begrepp och mätningsperspektiv).
Boxen som innesluter förra men på övergripande nivå: Samhället.
Vilken slags syn på människan och verkligheten elever socialiseras i sedan förskolan,förstärks i skolan,och utbildas vidare och fördjupas vid vid universitet.Vilka sedan antas förgivet i samhället och dess värderingar,vilka styr olika politiska partiers program,prioriteringar och politiska program/reformförslag hur gå vidare (se punkt ovan om diskussioner om värde-och värderingsförändringar,som professorer i statsvetenskap sysslat med,dock med valda,etablerade data som inte ifrågasätter systemets grund,den gällande vetenskapsparadigmet som är filosofiskt).
Nästa boxen: den globala civilisationen.
Där den västerländska kulturen-med dess resurser som är byggda med argumeteringar och praktik byggda på det gällande paradigmets grund (bla. Med stöd av gällande ekonomisk teori som innehåller en skillnad mellan den ekonomiska teorin (förgivet tagna antaganden hur människor ”ekonomiserar” med knappa resurser eller allokerar dem) och ekonomisk antropologi som beskriver och förklarar hur människor faktiskt ekonomiserar tex. med sociala byten eller sociala investeringar för barnens framtid osv. Vilka mäts ej-eller är ej mätbara-med endast penningmässiga grunder.
Det tredje steget i skoldebatten
Min egen syn eller frågeställning blir nu.Varför stanna i PJ Anders frågeställningar eller perspektiv att betrakta kunskapen med traditionella kriterier.I min kunskaps hierarki-matris tabellering (otryckt från min eMBA-kurspapper hos Gävle Högskola,2003) gör jag en skillnad mellan :
* Inlärning
* Kunskap
* Förståelse
Dessa sker på olika nivåer,och diskuteras i min matris med följande kategoriseringar/perspektiv:
Fokusering,mål,medel,motiveringar,beteenden,teorigrund.
Jag konstaterar hur det är skillnad mellan dessa.Tyvärr blandar diskussionen om skolan ofta ihop dessa olika dimensioner av kunskapen.
I mitt 3. steg vore det -enligt mig-synnerligen viktigt att förmedla elever kunskaper hur våra kunskaper uppstår-dvs. En viss teoretisk förståelse på vetenskapens grund: att den grund som den står på antas som axiomer,för givet,stödd av viss slags empiri,men det kan ”motbevisas” av annorlunda empiri och därmed utvecklas vidare.(se mitt tillbakavisandet av professorers Ingleharts och Norris antagande att bara de som har ”existenstiellt trygg samhällssituation” kan öppna sig för något nytt och förnya samhället-vilket motbevisas ju av min egna otrygga samhällssituation som alternativtänkare,överlevande på marginal,med mina 2 trösklar.Dels som invandrare-diskriminerad av myndigheter i tex. firmabyggandet eller i arbetslivet-dels som alternativtänkare som ifrågasätter (men för vidare samhällsbygget) på en annan (fast bredare,djupare) grund med ett nytt vetenskapsparadigm som ingen tycks vilja veta av eller ge möjligheter att utveckla vidare i och med(därmed mot FN:s mänskliga rättigheter och tangerande brott mot mänskligheten då systemförnyaren möts med odemokratiska diskussions-och samhällsvillkor).
Dylikt kan ju förklaras bättre med min Strukturmatris-teori- en teori som fortsätter Marx´s och Levi-Strauss diskussioner om förhållandet mellan Samhället och Naturen (samtidigt en ny,fler-dimensionell ekologi-teori till skillnad från dagens fysiska sådan eller på olika upplevelse betonade modeller eller perspektiv såsom ”holistisk perspektiv” eller ”ekosofi” mm). Elevers självkännedom skulle även få förstärkt bas genom en fler-dimensionell utvecklingsteori som kan diskutera om värderingars och beteendenas utveckling på en faktiskt,bättre teoretisk grund än ovansagda samhällssyn.Det är deras egna val som styr deras utveckling i återfödelse-kedjan (i viss mån fortsättning av existentialistisk filosofi men nu med mer real grund i verkligheten i stället för upplevelsemässiga val (fenomenologi).Då elever skulle vidare utbildas i grunderna för vetenskapens metoder,skulle de även kunna styra mer själv sin livslånga inlärningsväg och ta mer ansvar för det,i stället för att begränsas av omgivande samhällets styrning med ”rätta betygskrav”,
”rätt sorts kunskap” mm. Kunskaps- och mognadsgång på denna grund skulle enligt mig ge bättre förutsättningar för även samhälleligt engagemang då tryggheten vore byggt inombords,utan krav på samhällets kriterier eller styrning och resurssgivande.Existentiell trygghet skulle därmed inte reducers till endast samhällsrelaterade betyg eller människovärderingar där ditt människovärde i mångt och mycket betyder hur mycket pengar du tjänar,och därmed vilken status du har i olika marknader: på arbetsmarknad,i kärlekslivet (könsmarknad), i politiken mm.
Efterord
För att kunna gå framåt är det bra att bilda en klarsyn av det som varit.
Sådan slags klarsyn är bra att kompletteras även med framåtsyftande,proaktiv optimism-särskilt om det vinner stöd i en öppen dialog på jämlika grunder.
I den förhoppningen kan jag därmed sluta detta blogginlägg.
Här var några av dagens reflektioner efter mitt vardagsvärv i dag.
Fyll in själv här dina egna reflektioner om det skrivna här. Engagera dig-privat,offentligt,inom olika,demokratiska partier. I egna tillvaron för ett samhälle för alla,för en värld byggt på en ny grund. Den som lever,hoppas på det bättre.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Copyright © 2011 Vidorg. All rights reserved.
bloggande för förnyelsen på en ny grund
Kartan och verkligheten i det ”postmoderna” samhället IV :
Att börja förnyelsen på botten,gå vidare till nästa generation osv.
Kommenterande publicerade debattartiklar och insändare i dagspressen i Sverige
SvD/Understrecket:”Medborgarnas engagemang ger ljus framtid”, fre 8 apr-11 av
Li Bennich-Björkman
SvD/Ledare:”Säg ”mössa” och samtalet upphör”, sö 17 apr-11 av PJ Anders Linder
Berättelse
Första debattartikeln ovan handlar om utdelningen av det Skytteanska priset från Uppsala universitet,mitt hemstads universitet där jag även studerat.Priset,som sägs vara ”statskunskapens Nobelpris”,gavs i år till professorerna Ronald Inglehart och Pippa Norris.De fick priset för deras forskningar (empiriska sådana) om värderingars och värdeförändringars roll för politiskt beteende och samhällsliv.Den förra har i sin produktion bl.a. lanserat begreppet eller teori om ”postmaterialism”,definition: ”antagandet att produktionsförhållanden och produktionssätt är en avgörande förutsättning för hur människors förhållningssätt och värderingar formas”.
De-förutom att ha märk i sin forskning och uppsättning av World Values Survey projektet (WVS) att olika samhällena och kultursfärer följer denna teorin-enligt dem-i stort,i likartade kulturella-värderingsmässiga skiften mot ökad jämlikhet,jämställdhet,friare syn på könsroller och sexualitet mm.i och med att samhällenas produktionsvillkor förändras mot postinduella former-även påängterar de lokala sammanhangens varierande sätt.De säger dock att skiftet mot dylikt,värderingsmässiga förändringar och ökad samhällsfrihet,sker inom dessa ramar som teorin ovan beskriver och förutser.Genom deras betoningar av lokala variationer i skiften mot denna samhälls-och kulturförändring kan man enligt professor Li Bennich-Björkman (ordförande i Uppsala universitets priskommission för priset ovan,samt professor i Statskunskap) säga att
”deras teori är en fascinerande blandning av,till viss del får man tillstå,determinism á la Marx,men också de lokala sammanhangens nyansrikedom á la Weber”.
Enligt mig-som filosof och samhällsvetare (studerat bl.a.samhällsplanering,
öststatskunskap,ekonomisk historia och socialantropologi vid samma universitet-det sistnämnda ämne vid den marxistiskt influerade institutionen innan den lades ned ”då det var så mycket bråk där”) har deras tolkning av Marx en viss,gammaldags syn (determinism) jämfört med modernare marxistiska tolkningar (jmf. Althusser,Godelier mm. om skillnaden mellan determinism-dominans,om betoningar av sociala produktionsförhållandens viktighet jämfört med den gamla tolkningens diskussion om den ekonomiska basen mm).De sas."kryddar" Marxs viktigaste lärdomar (viktigheten att betrakta samhället som totalitet tex där olika samhällssfärer ”hänger ihop” och påverkar varandra) med den liberala samhällsvetenskapens och moderna sociologins lärdomar (från Max Weber och Emile Durkheim mm).Dock utan att ifrågasätta det gällande,filosofiska paradigmet,som bildar grunden för dagens vetenskaps,och genom det,indirekt,för de värderingar som man har i den civilisation som råder på jorden.
Till skillnad från dessa professorer har jag,på alternativtänkarens villkor och genom personliga erfarenheter kommit fram till ett nytt,bredare och djupare vetenskapsparadigm som ger en annorlunda syn på dessa förändringar av värderingar och värderingsmässiga beteenden.Grunden för det finns i fler-dimensionell syn på människan och verkligheten.Dess grundteori finns i den filosofiska ontologin,där min nya grundläggande princip (som samtidigt är enligt mig en ny funktionsteori) ger en logisk-kausal beskrivning hur verklighetens olika dimensioner hänger ihop).
Denna faktuella princip kan ges olika tolkningar i olika vetenskaper.Tex inom fysik givande en ny teori eller modell hur olika krafter hänger ihop-problemet som sysselsatte Einstein i hans fältteori.I min finns utöver de 4 grundläggande krafter även den 5: en mental kraft,som ev. Kan sedan förklara tex. parapsykologins empiriska data om ”healing”-botandet från fjärran med fokuserad mental kraft
(bör en blandas ihop med religiösa praktik).Tillika i en ny astrofysisk modell eller teori om universum,där övergången för spegel sådan eller i växlandet till grannuniversum kunde ev. Förklara parapsykologins problem med hur förklara återfödelsefenomen,materialiserade andar vid mediers seanser eller ufologins empiriska data om besök och farkoster från andra universum eller dimensioner där naturlagar har annan form (bör ej förklaras som religion eller fantasier mm. då det finns empiriska data för sådant,vilka dock ej kunnat förklaras då man inte haft fruktsamma teoretiska perspektiv att förklara dessa slags antingen icke-fysiska data,eller fenomen som kan inte förklaras med dagens vetenskap och dess teorier (ytterst- syn på verklighetet då den vetenskapsfilosofi som man använder reducerar förklaringar till enbart fysisk empiri).I biologin skulle detta betyda att den nya,fler-dimensionella DNA-teorin-backad med ny kemisk teori eller kemi-innehåller filosofiskt en dubbel utvecklingsteori.Att värderingars förändring och förnyelse har att göra även med individens egna val och beteende i en utvecklingsskala.Därmed överskrider jag ovansagda professorers teoretisering med mitt arbete för det nya vetenskapsparadigm.Tyvärr har jag inte fått verka inom den etablerade vetenskapen eller på de demokratiska diskussionsvillkor som det ger.Paradigmkonflikt gäller.Om detta har jag skrivit ovan i mitt bloggande,samt även skissat möjligheter för utveckling.Bland annat hur socialdemokratin kunde förnyas,då dess traditionella värderingar skulle nu även få stöd från vetenskaplig argumentering i stället för att uppfattas som värdeutsagor vilka reduceras till känslouttryck i den postmoderna andan,som fått stöd av postmaterialism ovan.
Den andra artikeln ovan handlar mer konkret om denna förändring.Om skolan och dess behov av tydligare struktur för att kunna fylla sin roll i samhället som dels socialisering för de kunskaper som man har,dels för uppfostran för samhällsmedborgarskap,kommenterat av Svenska Dagbladets politiska chefsredaktör PJ Anders Linder.Hans argumentering stöds mycket av även mig,men jag försöker visa att frågan kan behandlas elle diskuteras bredare än så.Då han ”stannar” i steget 2-
utöver i steg 1 beskriva och värdera kunskaper och lärprocesser,i steg 2 ta reda på ”hur det faktiskt är” med skolan och kunskaperna (etics-synpunkt á la socialantropologs externa studier av elevers,lärarnas och rektorers och omgivande samhällets upplevelser (emics)),vill jag lägga till en tredje synpunkt eller ytterligare perspektiv 3: vidareförmedla en översikt av livet-både på den personliga nivån som för samhället i dess relation till naturen och i civilisationsbygget globalt.I detta använder jag det nya vetenskapsparadigmet,med dess djupare,fler-dimensionellt faktiska syn på människan och verkligheten.
Tyvärr kan eller vill jag vädja till social auktoritet (har ej heller professorstjänst eller kunnat författa lärda böcker då inte fått inträde i den fou-världen som inte öppnat sig för det nya paradigmet)- därför får du som läsare forska även själv vidare i det nya paradigmet eller ge mig stöd för att få det bli en social process som förnyar tex. socialdemokratin och genom den sedan samhället och den globala gemenskapen.Alternativt öppna dig för budskapet här på mina spalter,som tv. Är okommenterade i den fina,etablerade världen.
Skoldiskussionens frågeställningar
Tidigare skoldiskussioner i rikstidningar och massmedia har mycket handlat om bristande kunskaper,varför tex. betygsfrågorna och lärarnas villkor har lyfts upp.Tillika har man beskrivit skolans regelsystem,rektorernas makt,skolans kultur mm. samt om det vore bättre att staten tog över huvudmannaskapet igen från kommuner.
Enligt mig-för att undvika antingen ideologiskt färgade perspektiv som tex fördömer friskolornas existens och typ av lärandet- eller maktperspektiv då vissa slags data tas ej upp av varken media eller politiker då det vore för sanna för att beskriva hur det faktiskt har hänt och sker-vore det bättre att gestalta diskussionen mer vetenskapligt för att därmed kunna diskutera mer konsekvent och lägga upp en förnyelseprojekt med process- och systemsyn.Även samhällsekonomiskt vore det bättre än hattandet hit och dit,utgående från personliga attacker av befattningshavare eller känslofulla beskrivningar av olika problem.Någonslags meta-diskussion och mental psykoterapi sas.
En ”boxmodell” parad med process-och systemteoretisk syn vore enligt mig bra sätt att närma sig skolan och dess arbete.
Den minsta boxen inuti: klassen: vilka medverkar där,hur,på vilka villkor,med vilken makt,i vilken slags kultur,med vilka resurser.Jämför här mina egna erfarenheter då verkade en viss tid i klassen som oavlönad extern biträde-som förälder-då det gällde att få ordning i klassen eller bättre inlärningssituation för elever,inklusive min son,som försöktes stämplas som orsak för oron bland många killar.Eller-vid universitet då jag organiserade en missnöjd studentkollektiv i självstyrande studiedemokrati i diskussioner efter undervisningen för att få bättre studieböcker osv.
Nästa boxen,omgivande den förra: Skolan: lärarnas,elevers situation vid organisering av skolans arbete; rektorers situation och makt; resursdelning till skolan; kvalitetsuppföljning och förnyelse av studiematerial och inlärningen;myndigheters och politikernas styrning av verksamheten-med vilka kriterier,hur mätt (vilka slag mätskalor tex,fyllda med vilka slags begrepp och mätningsperspektiv).
Boxen som innesluter förra men på övergripande nivå: Samhället.
Vilken slags syn på människan och verkligheten elever socialiseras i sedan förskolan,förstärks i skolan,och utbildas vidare och fördjupas vid vid universitet.Vilka sedan antas förgivet i samhället och dess värderingar,vilka styr olika politiska partiers program,prioriteringar och politiska program/reformförslag hur gå vidare (se punkt ovan om diskussioner om värde-och värderingsförändringar,som professorer i statsvetenskap sysslat med,dock med valda,etablerade data som inte ifrågasätter systemets grund,den gällande vetenskapsparadigmet som är filosofiskt).
Nästa boxen: den globala civilisationen.
Där den västerländska kulturen-med dess resurser som är byggda med argumeteringar och praktik byggda på det gällande paradigmets grund (bla. Med stöd av gällande ekonomisk teori som innehåller en skillnad mellan den ekonomiska teorin (förgivet tagna antaganden hur människor ”ekonomiserar” med knappa resurser eller allokerar dem) och ekonomisk antropologi som beskriver och förklarar hur människor faktiskt ekonomiserar tex. med sociala byten eller sociala investeringar för barnens framtid osv. Vilka mäts ej-eller är ej mätbara-med endast penningmässiga grunder.
Det tredje steget i skoldebatten
Min egen syn eller frågeställning blir nu.Varför stanna i PJ Anders frågeställningar eller perspektiv att betrakta kunskapen med traditionella kriterier.I min kunskaps hierarki-matris tabellering (otryckt från min eMBA-kurspapper hos Gävle Högskola,2003) gör jag en skillnad mellan :
* Inlärning
* Kunskap
* Förståelse
Dessa sker på olika nivåer,och diskuteras i min matris med följande kategoriseringar/perspektiv:
Fokusering,mål,medel,motiveringar,beteenden,teorigrund.
Jag konstaterar hur det är skillnad mellan dessa.Tyvärr blandar diskussionen om skolan ofta ihop dessa olika dimensioner av kunskapen.
I mitt 3. steg vore det -enligt mig-synnerligen viktigt att förmedla elever kunskaper hur våra kunskaper uppstår-dvs. En viss teoretisk förståelse på vetenskapens grund: att den grund som den står på antas som axiomer,för givet,stödd av viss slags empiri,men det kan ”motbevisas” av annorlunda empiri och därmed utvecklas vidare.(se mitt tillbakavisandet av professorers Ingleharts och Norris antagande att bara de som har ”existenstiellt trygg samhällssituation” kan öppna sig för något nytt och förnya samhället-vilket motbevisas ju av min egna otrygga samhällssituation som alternativtänkare,överlevande på marginal,med mina 2 trösklar.Dels som invandrare-diskriminerad av myndigheter i tex. firmabyggandet eller i arbetslivet-dels som alternativtänkare som ifrågasätter (men för vidare samhällsbygget) på en annan (fast bredare,djupare) grund med ett nytt vetenskapsparadigm som ingen tycks vilja veta av eller ge möjligheter att utveckla vidare i och med(därmed mot FN:s mänskliga rättigheter och tangerande brott mot mänskligheten då systemförnyaren möts med odemokratiska diskussions-och samhällsvillkor).
Dylikt kan ju förklaras bättre med min Strukturmatris-teori- en teori som fortsätter Marx´s och Levi-Strauss diskussioner om förhållandet mellan Samhället och Naturen (samtidigt en ny,fler-dimensionell ekologi-teori till skillnad från dagens fysiska sådan eller på olika upplevelse betonade modeller eller perspektiv såsom ”holistisk perspektiv” eller ”ekosofi” mm). Elevers självkännedom skulle även få förstärkt bas genom en fler-dimensionell utvecklingsteori som kan diskutera om värderingars och beteendenas utveckling på en faktiskt,bättre teoretisk grund än ovansagda samhällssyn.Det är deras egna val som styr deras utveckling i återfödelse-kedjan (i viss mån fortsättning av existentialistisk filosofi men nu med mer real grund i verkligheten i stället för upplevelsemässiga val (fenomenologi).Då elever skulle vidare utbildas i grunderna för vetenskapens metoder,skulle de även kunna styra mer själv sin livslånga inlärningsväg och ta mer ansvar för det,i stället för att begränsas av omgivande samhällets styrning med ”rätta betygskrav”,
”rätt sorts kunskap” mm. Kunskaps- och mognadsgång på denna grund skulle enligt mig ge bättre förutsättningar för även samhälleligt engagemang då tryggheten vore byggt inombords,utan krav på samhällets kriterier eller styrning och resurssgivande.Existentiell trygghet skulle därmed inte reducers till endast samhällsrelaterade betyg eller människovärderingar där ditt människovärde i mångt och mycket betyder hur mycket pengar du tjänar,och därmed vilken status du har i olika marknader: på arbetsmarknad,i kärlekslivet (könsmarknad), i politiken mm.
Efterord
För att kunna gå framåt är det bra att bilda en klarsyn av det som varit.
Sådan slags klarsyn är bra att kompletteras även med framåtsyftande,proaktiv optimism-särskilt om det vinner stöd i en öppen dialog på jämlika grunder.
I den förhoppningen kan jag därmed sluta detta blogginlägg.
Här var några av dagens reflektioner efter mitt vardagsvärv i dag.
Fyll in själv här dina egna reflektioner om det skrivna här. Engagera dig-privat,offentligt,inom olika,demokratiska partier. I egna tillvaron för ett samhälle för alla,för en värld byggt på en ny grund. Den som lever,hoppas på det bättre.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg
Copyright © 2011 Vidorg. All rights reserved.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)