You can translate my blogg with Googles help :)

söndag 6 maj 2012

Språkdata- var är kaninen ?

Språkdata- var är kaninen ?

Ref. SvD/ledare: Jag är data,tolka mig,Sö 6.maj-12,av Sanna Rayman
SvD/Nyheter:Löfvens nya tonläge,som ovan,av Jenny Stiernsstedt
och spalten ”Bedöm själv” på samma sida,under förra

Sammanfattning

Det är intressant med språket. Å andra sidan kan man skapa med det barriärer-visa att vi är mer förmenta än dem andra-å andra sidan förmedla-åtminstone försöka-annorlunda upplevelser,tankar,tolkningsmöjligheter som gör oss människor och upprätthåller vår evolutionära status. Som filosof och samhällsvetare som är intresserad även av politiken,har jag velat visa i min analys av två debattsidor i Svenska Dagbladet att tolkningar är ej endast beroende av språket utan även av de vetenskapsliga och filosofiska tankar som finns inbyggda i språket,och av de samhälleliga situationer där språket används. Mina analyser ger dig som läsare-förhoppningsvis-även en översikt över dagens politiska värld-både i Sverige och globalt-samt ger anledning att fundera var du själv kunde bidra. Det kan du nämligen och gör,på ditt sätt,med ditt språkbruk eller genom ditt pennstreck som bärs i att kryssa på rätt plats,mitt i meningar. Valet är 2014.Eller är det redan innan?

”Jag är data-tolka mig”

Sanna Rayman-en ledarskribent hos Svenska Dagbladet- har skrivit en intressant komment till en dagsaktuell forskningsarbete av Mats Dahllöf. Han hade forskat med datorlingvistikens metoder om skillnader mellan mäns och kvinnors språk i allianspartikretsar,respektive på den rödgröna sidan.
Sanna redogör för Dahllöfs två större slutsatser: dels att på vänsterkanten väljer män och kvinnor att tala om samma saker och med ungefär samma språk än på högerkanten. Dels att det är lättare att åldersbestämma politiker till höger än vänster då i högerpolitikernas språkbruk avslöjas både erfarenheter och livslängd samt kön lättare än hos vänsterpolitiker.
Hon gör sedan sin egen vetenskapspopulistisk iakttagelse då hon värderar Mats Dahllöfs analys: ”det går knappt att berätta om de data som tagits fram utan att samtidigt leverera värderingar och normativa synpunkter”-en ståndpunkt som förenklar i den grad att hon valt sin rubrik: ”jag är data,tolka mig”,som kan tolkas även från annat perspektiv än språkfilosofins traditioner,nämligen som kunskapsteoretiskt och ontologiskt påstående som kan vetenskapsteoretiskt verifieras lätt: rör på mig,min kropp,men logiskt följer då inte att jaget är då bara den fysiska kroppen (sk. Reduktionsproblematiken-vad detta skulle nu få konsekvenser för språkbruk i politikens värld-se mina kommentarer nedan om dels Löfvens nya tonläge,respektive min meta-teoretiska betraktelser.
Människan utvecklas ju både i tiden,både fysiskt,som mentalt,emotionellt och förhoppningsvis även etiskt,vilket ytterst har givit mig anledningar-tillsammans med sk. Oförklarliga data i parapsykologi och kvantfysik mm. Empiri-att utvidga den gängse evolutionsteorin (endast fysisk sådan) till en dubbel utvecklingsteori.

Kort sagt: jaget är mer än data-det är en kontext av data både i längden av neurala kopplingar och i djupet av associationer-vilket jag lyfte fram i min första avhandlingsversion i min kritik av Jean Piagetś forskningar i psykologi. Så jag ska inte kommentera mer Sannas tolkningar ur det gällande vetenskapsparadigmets sätt att tänka och tolka (vilket kommer ju fram i dess fysiska reduktionism-att människan är bara sin kropp och dess emotioner,tolkningar,värderingar processer i hjärnan som tolkas sedan från olika fackvetenskapernas perspektiv,med deras respektive begreppsstrukturer och traditioner: de övergripande olika filosofiska skolornas funktionalismens,hermeneutikens,existentialismens och fenomenologins perspektiv vilka alla har samma kunskapsteoretiska och ontologiska sätt att betrakta verkligheten och människan (dvs. paradigmatiska låsning).

Varför krånglar du nu denna språkfilosofiska,enkla tolknings-perspektiv artikel med filosofiskt sätt att resonera-vanligt folk begriper inte på sådant,hör jag mina tilltänkta opponenter att säga. Ja,det är viktigt att tro att folk begriper mer än de egentligen får sagt-eller tom säger. I politikens värld lyftes detta upp på 60-talets barrikader av filosofen Herbert Marcuse,som visade att de makthavarna vill att deras tolkningsföreträde ska gälla,och att deras språkbruk och formuleringar ska vara de som styr,anger både den språkfilosofiska meningen och referenser. De som vill avvisa det,får göra sig hörda genom deras språkbruk,på de spalter och medier som behärskas av dagens maktförhållanden.

Visst,tiden är nu annan,studenterna kämpar inte längre på barrikaderna utan fogligt anpassar sig till marknadens förväntningar och prognoser om framtidens arbetsmarknader,vilket styrs av det omgivande samhällskontexten-ramen-som är byggd på det gällande vetenskapsparadigmet och dess både teorier och tankesätt. Världen styrs inte av språkbruket,utan av beteendet och handlingar efter medvetna eller omedvetna val. I den demokratiska uppfostran vore det därför viktigt att belysa att språket kan användas på många olika sätt,vilket säkert kommer fram även i kvällens partiledardiskussioner då den nya S-partiledaren möter de andra och där det finns även andra nya ansikten (människor) som bär,använder och ger meningar för både sig själva och sina anhängare på sitt sätt,inom ramen för den verklighetssynen som bärs fram av det grundläggande vetenskapsparadigmet.

1. Språket kan först ge information om olika sakförhållanden i världen. Det är alldeles riktigt som Sanna tolkar det-värderingar och normativa synpunkter kommer fram i redan det. I politikens värld: vilka väljargruppernas erfarenhetsupplevelser styr i val av fokus och perspektiv på presentation av valda samhällsproblem och förslag på deras lösningar i tex. Prioriteringar av olika reformer och deras finansieringsgrund.

2. Språket kan användas även i befallnings syfte-gör så (som jag säger)-följ anvisningar mm.

3. I värderingssyfte: gör hellre så här-betee dig hellre annorlunda än du gör nu

4. i emotiva syfte: jag känner så här-känner du det också-vad känner du då (eller-i värsta fall: är du helt likgiltig?)

5. i persuasivt syfte: jag föredrar att vi gör så här-du skulle nog se att det blir bättre så..

6. i meta-teoretiska syfte som är oftast dolda då de flesta ej ens märker det eller reflekterar kring det då de har ej själva upplevt det annorlunda som skulle ifrågasätta detta: världen består av det och det-dessa är fakta,stödda av vetenskapen och rationellt tänkande-dvs. Då språket i den språkfilosofiska meningen är bundet av dess både referenser (vilka mätta eller fysiskt omätbara empiriska data man referar till) och de meningar som de socialt överskomna referenser ger anledningar till (dvs. se ovan: jag är min kropp-rör på mig etc).

7. Man kan även resonera att språket utvecklas både i dess referens-meningar och i den struktur som den är beroende av. Här har neurolinvistiker sitt antagande-att ytterst kan språket och språkbruket reduceras till hjärnans neurala nätverk och dess sätt att fungera och skapa nya kopplingar. Jag presenterade i min första version av avhandling min sk. Stimulus-Respons teorin om språkets utveckling,som skulle göra det möjligt att förstå människan i ett utvidgat ram,där människan kan tänka på ett annorlunda sätt än det som tas för givet i dag: antingen-eller tänkande som används tex tom i datoriseringen och framställandet av datachips: kopplingen på/kopplingen av,svart eller vitt,en av oss eller mot oss osv.

Efter dessa kort sammanfattande betraktelser som visar att språket är både mer varierande än det ofta framställs,som historiskt utvecklande,och ett öppet fenomen som ger möjligheter till nya både personliga som sociala tolkningar,kan det vara intressant att gå nu vidare och undersöka den nya S-partiledaren Stefan Löfvens språk och ”nya tonläge”.


"Löfvens nya tonläge"

Här ska jag följa Sannas exempel ovan och referera först till en professorns undersökningar i Löfvens nya språkbruk,och sedan göra egna tolkningar av det och slutligen referera till det som jag anser vara viktigast politiskt just nu-både i Sverige och internationellt,i ljus av de grundläggande problem som vi människor har globalt tex. I frågor som klimatkris,finansiella kriser,i religiösa konflikter i världen som ofta uppmuntrar terrorism. Olika statsdiktaturers språkbruk döljer sedan både medvetna,propagandistiska drag i användningen av språket och styrningen av media och utbildningsväsen och vetenskapen. Visst-angående det sistnämnda-har vi inte diktatoriska styrning av forskningen men mycket av den långsamma,historiska processen som genombrott för det nya vetenskapsparadigmet lider av,kan förstås mot bakgrund av de partiledares tankemönster,språkbruk och erfarenhetsvärldar som vore viktiga att belysa,då de styr eller begränsar den gemensamma,historisk-kulturella utvecklingen (eller bristen av) i Sverige och världen.

a. Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld har uppmärksammat hur den nye S-partiledarens språkbruk har blivit annorlunda efter att han blivit vald som partiledare. Han betonar dock av detta,mer dämpad tonläge,kan man inte dra slutsatsen att det är medvetet valt-vilket skulle ge anledningar att tvivla på hans trovärdighet (se min opportunism 1. tolkning nedan).Tex. Rotavdrags-frågan har ju utvecklats vidare i ekonomisk mening än i betonandet av förenklade tolkningar om gammaldags genustänkande eller enkla klass-argument: att lågstatus kvinnor binds till hemsysslor i stället för att komma ut i arbetslivet på den sk. Öppna arbetsmarknaden,eller att det är de rika som har möjligheter att anställa rut-tjänsteförande. Bjereld tolkar det så att Löfven är nu noggrannare i sin nya position än tidigare då han hade mer kampbetonat position som facklig ledare. Han kan anpassa sig och sitt språk till den samhälleliga kontexten-omgivningen-där han befinner sig. Den här slutsatsen är egentligen en ganska generell tolkning-mot bakgrund av vissa,valda empiriska data (vilka valsituationer har uppmärksammats tex i massmedia).I nedan visar jag olika,möjliga mer varierande tolkningsmiljöer som kanske statsvetarprofessorn inte känner av eller har uppmärksammat pga. Min låga status i det svenska samhället eller i dess medvetna/omedvetna taktik att försöka tiga det annorlunda strategiska?

b. Mina tolkningar av Löfvens nya tonläge har ingenting att göra med den påstådda interna maktkampen. Jag är fullt medveten att den samhälleliga omgivningen är inte historiskt mogen än att S-partiledaren vore sk. Invandrare-första generations svensk. Så vilka olika tolkningar kan man nu göra av Löfvens försiktighet eller nedtonande språkbruk?

Den första är sk. Juholt-effekten: han vill inte väcka negativ uppmärksamhet i media genom att lämna tolkningsmöjligheter för högeragitation: ”än svänger det åt vänster,än svänger det åt höger” eller ”fakta talar annorlunda-han är okunnig”,”han brusar upp,så ska inte partiledare göra”.Som jag visade ovan utgår sådana slags tolkningar ur gängse språkbruket och de sociala perspektiv som härskar inom respektive mediavärld. Det kan vara intressant även att tolka Juholt annorlunda-nu efteråt: kanske han hade strategi att först skaka i äppelträdet för att få ruttna eller mogna (dvs. gamla tänkandets frukter) att falla,för att sedan kunna i sitt svaromål kunna prioritera det radikalt nya. Denna tolkning motsägs dock av Juholtś komment: han vill inte ens med tång ta sig an de nya utmaningar (dvs. nya vetenskapsparadigmets förslag att förnya och reformera socialdemokratin).

Den andra tolkningen:
Löfven bidar sin tid som ny S-ledare och bygger först ut sin nya stab och sina strategier. Tiden trycker dock på och han får nog snart visa färg både i konstruktiva förslag för att lösa de samhällsproblem som finns i dagens Sverige,som alliansens politik: hur man skulle kunna göra annorlunda för att tex få fart på skapandet av nya arbetstillfällen som blicka ut i världen tex i frågan om asylproblematiken,klimatkrisen eller EU finansiella kriser som kommer nog att påverka även den interna näringslivspolitiken både konkret i fråga om energi och med penning-och finanspolitiken där det är frågan om värdeskapande som mäts både i och med pengar som i tillförsikt som ger anledningar att investera och konsumera eller låta bli.

Tredje-sk. Opportunist 1.-tolkning är att han låter dagsaktuella händelser styra sitt språkbruk och politiska arbete. Enligt den polska filosofen Kolakowski är dylikt ett signum för högerpartier och det vore konstigt om han väljer den linjen i kväll tex. Socialdemokratin har ju som rörelse en historisk bakgrund: både som försvarare av de svaga och exploaterade som lyftande upp en vision om det goda samhället där frihet,jämlikhet och jämställdhet ska råda.

En fjärde,sk.psykologisk tolkning vore att han och hans stab har ej ännu blivit färdiga med det strategiska tänket. Och var finns de akademiska auktoriteter som talar för det radikalt nya-det nya vetenskapsparadigmet som har redan levererat olika förslag för att tex. Åtgärda arbetsbristen eller EU-finanskrisen? Naturligtvis vore det syn om partiets ledning stannar i auktoritetstänkandet-sådant som filosofistuderande lär sig att avsky redan på A-grundkursnivåer.

Femte tolkning-opportunism 2-tangerar detta då den lyfter fram det sociala: de flesta av människor tänker och beter sig som Sociala Jag-dvs. Med de roller,förväntningar mm. Inlärda mönster som de flesta gör i omgivningen. De grundläggande ”sanningarna” om tex. Människan och verkligheten blir man ju socialiserad i redan i dagis och förskola och tutas i sedan i betygssättningen i skolan och vid universitet: referera rätt vad man skrivit i boken etc. oberoende vad du själv tänker eller upplever. Om du gör det snällt får du bra betyg-om du ifrågasätter får du icke-godkänt eller motarbetas ”i systemet” på dess olika marknader. Vem vill sätta sig i den sitsen? Å andra sidan,om man låter den andre kämpa-med sina begränsade resurser och ur sitt marginallivssituation mot övermakten och eventuella likgiltigheten eller tom ondskan-för att sedan hoppa i ”sanningsvagnen” då han fått den i rullning i offentligheten
kan man fråga om partiet har valt en strategi som är långsiktigt rätt eller en partiledare som kan positionera sig och partiet rätt både i Sverige som ute i världen i en historiskt unik situation då det gäller att välja,för framtidens skull. Dra konsekvenser av den ramförändringen som skett med globalisering,kunskapssamhällets uppkomst och de trender som fördjupas,vilka sammanlagt visar till den reflekterande att någonting grundläggande är felaktigt uppfattat eller borde formuleras om (mer om dessa frågeställningar nedan i sk. Meta-frågor).Om den sista tolkningen gäller-då kunde Löfvens tolkas som "Juholt-II": han avvaktar och avvaktar,tills antingen auktoriteter säger JA eller omgivningen ”Nu har vi fått nog” eller undertecknad fått och skaffat doktorsgrad och ev. Fått nobelpris för sina nya teorier som ifrågasatt dagens stora tänkare men taktiskt tryckts undan till uppsatsnivåer som vidare tystats ned i den paradigmatiska kampen,på gällande tankehegemonins villkor var de sedan sociala eller begreppsliga och teoretiska (se reduktionsproblematiken ovan och val av empiri som ska forskas i och premieras med resurser).

Meta-data-tolkningskarusellen

Samma sida på SvD visar i kommenten ”Bedöm själv”- hur statsvetarna kommer att bedöma olika partiledares beteende,argumentation och utstrålning i kommande diskussion i kväll. De kriterier som används är följande:

* pålitlig: hur ska detta nu tolkas? Att de följer en viss linje i sin politik,eller har trovärdiga meningar och referenser i sina argumentation-sådant som går hem hos de flesta
* inspirerande: i vilken mening: för nya satsningar eller uppoffringar för att få det gå ihop. Visar dem det i det egna livet?
* Kunnig: med referens till vad då: till invanda tankemönster eller sociala värderingar-utantillkunnandefakta,till att veta metoder hur man kan skaffa nya data och till vilka ska man vända sig till för att tolka dem eller ev. Skapa nya forum om data är motsägelsefullt?
* Sympatisk: ja,de flesta normala,sociala människor är sympatiska. Psykopater och renodlade maktmanipulerar kan dock dölja detta-det visas i det lägre historiska perspektivet som är svårt att avgöra i ett kort tidsperspektiv,i ett kort intervjutillfälle. Sympatin kan sedan gälla för en viss grupp,vara avstötande för andra som är längre borta från den omedelbara omgivningen och som inte får några omedelbara fördelar av att visa sin sympati.
* Att tala så att folk förstår: även detta har samband med språket och dess många tolkningsomgivningar-se mina diskussioner ovan. Å andra sidan-även abstrakta sammanhang kan tolkas konkret och enkelt om förmågan till det finns se tex min äppelträd-tolkning ovan i samband med min Juholt-effekt analys.
* Att veta hur vanligt folk tänker: detsamma. Man anser fortfarande att olika politiska partier uppstår i/ur sina social-ekonomiska ramar (se min meta-II-diskussion nedan)
* att vara stark ledare: ja-mot vilken praktik-bevara det bestående,vara stark i att kunna tiga det nya eller stå ståndaktigt för det gamla som kommer att försvinna och redan dumpat många generationer i arbetslöshetens altare i stället för att öppna sig för nya ekonomiteorier?

De flesta politiska ledare är även läsande männskor.Det är tex. Intressant att läsa om andra samhällens motståndskamper där integrerade människor motarbetats vilka dock till sist fått sin upprättelse. Det som ställer i fokus i det politiska ledarskapet är dock det samhälleliga priset som betalas gemensamt genom dylikt. Att tala om det förgångnas illgärningar-Hologaust-utan att vara uppmärksam och rätta till dagens är förödande för både de samhälleliga kostnader som ska betalas längre fram som i de människors liv vars öden avgörs i dag och döms till marginalliv eller utanförskap. Retoriken räcker ej för dem.

Meta-data II- rimlighetsbedömningar,strategiska avvägningar

Då jag har hållit på att skriva detta några timmar nu,har jag inte ork att kolla hur många av dem 2500 som svarat på profileringsfrågor ovan ang. dagens partiledare i Sverige,ställer jag här direkt en annorlunda fråga. Kolla på bilden på partiledarna i Sverige. Är det inte konstigt att ingen invandrare har kommit in där-de står ju för drygt 10 % av Sveriges innevånare. Det är mot bakgrund av sådant som jag skrev i min blogg ovan,om det vore bättre att bilda ett nytt parti-Lokaldemokraterna-och börja det i Järva där det tycks vara sk. Social beställning för det. Denna fråga är samtidigt intressant att ställa,då det nya partiet skulle kunna bilda ett globalt nätverk av proaktiva,demokratiska partier för upplysta samhällen med sin nya verklighets-och människosyn,grundad på det nya vetenskapsparadigmet som tycks tigas ihjäl om man tar inte nya tag och skapar även en aktiv,politisk front för det nya. Kanske partiledarna fattar nu den nya situationen-att det kan komma ett nytt parti som knuffar både S-partiet och Allians-partier bort från mitten? Å andra sidan ger nya möjligheter att skapa strategiska,långsiktiga beslut till förmån för den egna politiken tex. I fråga om miljön,i lösande av finanskrisen mm. Å för det tredje i möjligheten att kunna hoppa av det gamla på den nya vagnen-på framtidståget sas. Väl mött i samtid,i framtiden,hinsides-det förgångna låter vi vara-du väljer.

© Lasse T. Laine,Vidorg 2012

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar