Några paradoxer,framtidsutsikter och kompetensbetraktelser

Några paradoxer,framtidsutsikter och kompetensbetraktelser

Ref.SvD/Nyheter:Männen mest kompetenta?,Lö 16 juni-12,av Carolina Neurath
SvD/Nyheter:Stordalen fortsätter att satsa,Lö 16 juni-12,av Peter Alestig Blomqvist
DN/Kultur/Kommentarer:Dan Jönsson: Hat är individuellt. Men vrede är en kollektiv
förändrande kraft,Fre 15 juni-12

Sammanfattning

I stället för att skriva en meta-analys av en kulturpersonlighet och hans analys av det svenska kulturklimatet i dag och hänvisning till en konventionell filosof (se Dan Jönsson,DN/Kommentar,fre 15 juni-12),går jag mer direkt på de annorlunda framtidsutsikter som jag själv representerar. Mitt synsätt är detsamma som den norska mångmiljardärens Petter Stordalens. I kristider gäller det att satsa.
Denna framtidsutsikt förutsätter dock förutom kompetens,som Carolina Neurath skriver om (behov av mångsidig definition av kompetens),även modet att ifrågasätta och föreslå nya sätt att handla och satsa-Petters recept som hjälpt honom att skapa ett nytt,störst hotellkedja Nordic Choice.
Jag håller med Petters recept-som föreslås delvis även av S-partiets nya ledare Stefan Löfven ävenom han och S-staben har inte ännu vågat ta sig an mitt förslag att reformera partiet och dess grundläggande ideologi på det nya vetenskapsparadigmets grund.
Alltså-för att skaffa trovärdighet och legitimitet- vore första steget att redovisa vad jag anser om framtidsutsikter för att lösa såväl dagens eurokris,som det övergripande problemet som även mångmiljardären Petter Stordalen talar om -klimatkrisen. Mitt recept går längre än hans: det gäller även ett nytt sätt att tänka och-som resultat av det-även handla annorlunda,på annat sätt,med nya värderingar.Att redovisa med paradoxer kan vara ett sätt att få såväl politiker som näringslivets toppar att reformera marknadens ramar eller reglera den på ett mer dynamiskt sätt är hittills i nya finansiella,politiska och samhällslösningar,respektive att öppna sig för mångsidigare syn på kompetens och dess tillämpande i tex styrelsearbetet.

Meta-perspektiv på paradoxer-hur kan dem uppstå och fortgå trots motsatta intressen

Jag håller på att läsa en intressant bok om marknadens utveckling,nämligen Karl Polanyiś syn på den i hans teori om dess inbäddande i eller frigörelse från samhällets ramar(se
boken:Den stora omdaningen,Arkiv Förlag,Lund 2002).För mig-ävenom min egen Strukturmatris-teori,utvecklad senare än hans,ovetande av hans bok,ger en annan bild av marknaden från mer övergripande syn dels i en ekonomi-teoretisk syn,där ekonomisk aktivitet i samhället sätts inte mot samhället utan är en bland de andra dimensioner av samhällstotaliteten då samhället anpassar sig till naturens ramar (följande Karl Marx och Levi Strauss teoritradition,och även Talcott Parsons i hans försök att förena ekonomisk teori och ekonomisk antropologi),dels i mer handlingsinriktad syntes som förenar både skapandet av nya lösningar-härledda ur mitt skapande av grunderna för det nya vetenskapsparadigmet-som förslag på såväl politiska och näringslivets ”applikationer” som skulle ge den eftertraktade förnyelsen om dem togs till vara enligt mig.
I detta annorlunda,teoretiskt (rationellt) baserade förnyelseperspektivet tycks jag ha nu även sällskap av Petter Stodalen. Konstigt nog har miljarderna inte börjat rulla in ännu på mitt konto ävenom jag har nog i min kompetensprofil gemensamma drag med honom ? Enligt en kompetensundersökningssajt Springboard.com är jag ju främst

Entreprenör,49 %
Explorer, 30 %
Leader 30 % och i mindre grad Karriärist (20 %),Idealist (19 %),Harmonisökande arbetstagare (19 %) eller penningfokuserad sådan i ute efter god lön och arbetsförmåner (19 %).

Jag undrar om dylika undersökningar görs eller kunde göras i politiken? Likadant i näringslivet:skulle man där behöva bredda kompetensbetraktelser som Carolina Neurath föreslår
i sin analys av politiker Stefan Löfvenś förslag att man skulle eventuellt behöva lagstifta om kvinnornas platser i bolagsstyrelser (sk.kvoteringslag,mer om detta nedan).

Kan det vara frågan om trovärdighet och legitimitet-drag som lyftes upp i några av kursböcker i min eMBA-kompletterande utbildning vid Gävle Högskola 2003-04 då jag deltog på dessa kurser för att dels skaffa mer ny kompetens som att ev. få nya nätverkskontakter-båda som behövs enligt Neurath för att bli styrelseproffs i det svenska samhället.

Jag tror dock att det är endast delsvar.Dels måste du ju räknas in i den krets som kulturklimatet definierar som ”framgångsrik”,dels måste du uppmärksammas som ”en av oss”,vilket indirekt kommer fram även i kulturpersonlighetens Dan Jönssons kommentar då han lyfter upp en mindre kontroversiell utländsk filosof Peter Sloterdijk (se hans bok Zorn und Zeit,som Jönsson refererar till) i stället för en mer nydanande och ifrågasättande som jag vars tankar han kunde ha läst om och kommenterat offentligt på om hans läst mig tex på denna blogg. Caroline Neuraths analys av kompetenstillvaratagandet i näringslivet går på samma linje som jag,ävenom mina ”fronter” (utan hat) breder ut sig i såväl fou-världen,näringslivet,politiken som även i kulturlivet.
Jag är nog ej heller representant för partiledningen eller styrelseproffs,utan mer av entreprenörs själ såsom Petter Stordalen. Enligt honom är det kulturklimatet som gäller.”Glöm alla strategier,kultur äter strategi till frukost!” refererar SvD-reportern Peter Alestig Blomqvist i hans reportage om honom. Med det är nog skillnad mellan kultur och kultur.En del upplevs,konsumeras av medborgarna,en del satsas på i längtan att få styra den (politiker),en del värderas och statussätts(av etablissemanget över olika sektorsgränser-troligtvis med samma klassbakgrund- både i media,utbildning och dess skapare),en del skapas på ”investera ur din kropp-etos”-grund för att finna mening i tillvaron och för att kunna integreras i det omgivande samhället (de sistnämnda oftast av etniskt annorlunda och marginaliserade av olika omgivnings-och samtidsstrategier eftersom dessa skapare spelar inte med samma roller,definierade med det gängse Sociala Jaget-bilden).Visst,strategier äts till frukost om de lagts fram såsom på denna bloggsida-gratis (se anmärkning i slutet).Frågan blir då:gnager det inne i själen av oro eller ängslan att dels ej förstå helt vad det är frågan om ,dels av kyniskt egointresse:tänk om han tar min statusplats på mediaspalterna,i tv-sofforna,i styrelseplatserna,i politiken,i professurer-kanske tom blir konkurrent som grundare för en ny,framtida finansfamilj,vars sfärer går långt utöver landets gränser i strävan efter en global förnyelse? Litet i den sistnämnda andan kan kanske läsas i den följande redovisningen av paradoxer.

Några paradoxer med historiskt och nutidsperspektiv

̈́I min genomläsning av Karl Polanyiś bok ovan har jag kategoriserat paradoxer dels som ”mjuka” och dels som ”hårda”.Med förstnämnda menar jag övergripande syn som den framkommer hos Polanyi i hans teori eller modell om marknadens utveckling. Det senare handlar sedan om den ekonomisk-sociala verkligheten som ger oss lön,eller gör oss arbetslösa,eller tom skapar grunderna för samhällskriser såsom tex. i gällande finanskriser och €-kris.

Mjuk kris

Polanyi skriver: ”Precis som uppfinningen av arbetsbesparande maskiner mot all förväntan inte hade minskat utan faktiskt ökat användningen av mänskligt arbete,så undanröjde införandet av fria marknader inte behovet av kontroll,reglering och intervention utan vidgade tvärtom dess omfattning oerhört. Administratörerna måste ständigt se till att systemet kunde fungera fritt”(s. 166).
Han skriver detta att gälla vid tiden före och under industrialismens början från 1700-talet till 1800-talets mitt då marknadsekonomin föddes och tog sin form och ända till första världskriget i dess tillämpande.Efter kriget tog den en ny tillväxtfas-dels som resultat av kriget.Dittills gjorda regleringar skrotades (guldmyntfoten och fast valutakurs) för att få fart på tillväxten.
I dagens värld skapar fri handel och oreglerade kapitalrörelser såväl vinnare (främst i de rika länder och deras medel-och första klass) som förlorare (i vissa råvaruländer och i de rika ländernas underklass,utan kunskaper och kompetens som det gäller i dagens nya sk. kunskapssamhälle och i globaliseringens tidevarv).Därför vill man börja reglera igen marknaden såsom den uppfattas vara.Ingen tycks dock gå eller vara intresserad av att gå till grunden för den gällande synen såväl på ekonomin och dess paradoxer (bestående arbetslöshet trots att produktionen växt både i omfattning och värde),som i analys av kulturen som det betraktas mest från konsumenternas perspektiv och utan ifrågasätta dess inneboende människosyn. Ytterst är det ju frågan om filosofin,eller brist på den,som skulle ge förutsättningar för en långsiktig,hållbar,rättvis tillväxt och utveckling av marknader och våra samhällen och den gemensamma civilisationen som möter naturens utmaningar:skapa nytt eller gå under.För att överleva gäller det enligt mig både att omgestalta den filosofiska-teoretiska grunden varifrån fackvetenskaper bygger vidare sina teoretiska och praktiska lösningar på(de sistnämnda utnyttjas i näringslivet),som i politikens olika,behövda nya samhällslösningar-ej tvångsmässigt upprepning av gällande syn och återgång till gamla regleringsmönster.I kulturens nya lösningar som ger bätrtre mening i vår tillvaro samt upplevelsemässiga känslor då vi definierar oss själva fler-dimensionellt-både upplevelse-och samhällserfarenhetsmässigt(som feministerna gör alldeles rätt)och som faktiskt (att vi är även själsligt-mentala varelser och som sådana överlever den fysiska kroppens död och återföds igen). Och mitt i allt detta- står individen ensam,kastad i en värld som existentialister beskriver,eller litandet med barnatro på hjälp från ovan,det gudomliga ingripandet,eller följande samtidens trender som konsument som lider stress och meningslöshet då snabbt växlande modetrender skapar nya roller,nya statusdefinitioner för det Sociala Jaget? Feminismen är en ifrågasättande rörelse i allt detta,men går den tillräckligt djupt-tex. ger nya lösningar för arbetslöshet eller ekonomisk-politik? Nog går den i samma strävan att förändra samhällets sociala mekanismer som trycker undan och minskar vissas människovärde,men räcker ett upplevelsemässigt perspektiv då det behövs mer grundläggande paradigmskifte än så i filosofin?

Hårda paradoxer-hur skapa konkreta framtidslösningar

Polanyis beskrivning av marknadsekonomins tillkomst är intressant historiskt sätt. Hur marknaden uppstod utan att man var medveten om det. Även den tidens tänkare fattade inte riktigt det som höll på att växa fram. Dessutom-för att marknaden kunde växa-för att kunna utnyttja de nya möjligheter som dels upplysningsfilosofin och uppkomst av empiriska vetenskaper hade skapat,dels de nya tekniska uppfinningar som skapade den globala handeln och dess ekonomi (kapitalackumulation)-behövde den regleras för att de fluktuationer i dess framväxt skulle inte slå sönder samhället och dess sociala grunder. Statens regleringar å andra sidan begränsade marknadens fria självreglering. Något behövdes alltså för att lösa dilemmat. Detta skedde genom planeringen,vilka var dock ej resultat av medvetna politik (man visste ej att det behövdes,man visste ej hur det skulle ske och varför) utan av enskilda individers spntana initiativ såsom Robert Owen,Jeremy Benthams mm.,vilkas insatser sedermera togs tillvara på samhällelig nivå. Vad vore sådant i dag,då staten tycks ej heller veta hur lösa kriser eller marknaden kastas från dag till dag till olika vinst-positioner? Låt mig framställa här några punkter,vilka-om tagits emot och tillämpats aktivt,i tillåtande och dynamisk kultur,skulle lyfta oss till en framtida ny kulturell utvecklingsnivå och hållbar tillväxt boom enligt mig.

Frågeställningar för framtidsarbetet


1. Kompetensbetraktelser:
Carolina Neurath skriver bra om behovet att ha bredare syn på kompetens i näringslivet och dess styrelsearbete. Då kompetensen tycks betraktas i dag så att ”bekantskapskretsen är synonymt med kompetens”,borde det-förutom krav på branscherfarenheter och rätt utbildning behövas personer med nya sätt att betrakta olika problem (typ tvärvetenskap,tvär samhällssektoriell,med egna upplevelser och erfarenheter från andra klass-och etniska världar och kulturella bakgrunder) samt med individer som vågar ifrågasätta gällande lösningar-dvs.enligt min nya,fler-dimensionella människosyn-levande som integrerade,själsmedvetna individer,ej som personligheter som definierar sig själva genom sina sociala roller eller kön. Kan sådant här vara skälet till att trots mitt produktiva arbete-tallösa innovationer på flera områden och samhällssektorer-har jag ej blivit trovärdig och därmed ej fått betald eller uppdrag,trots att jag står på samma linje som tex. Petter Stordalen som vunnit miljarder. Var går gränsen för tystnadens fortsättning och den repressiva toleransens ointegritet då marknaden tycks falla sönder eller den höga arbetslösheten bestå.Vilka får betala för denna politik drivna av eliter på olika samhällssektorer?

2. Annorlunda ekonomibetraktelser:

* Relation maskin- människa: hur gestalta detta i kunskapssamhället då de är beroende av varandra i såväl den praktiska vardagen som skapande resurser där det mänskliga arbetet krävs ej längre i samma omfattning eller i samma form som förut.Maskiner (datorer) kan sammanfatta,söka mönster och trender i den ofantliga mängden data som det moderna,mångfacetterade samhället i dag producerar,men de kan knappast skapa nya abstraktioner som krävs genom ny slags kategorisering,med nya begrepp och begreppsstrukturer givande nya filosofiska svar på frågor som vad är verklighet då själva betraktelsen av den påverkar dess både definition och upplevande; på vad är värde i ekonomin då den tudelande teoretiseringen-skillnad mellan ekonomisk teori utgående från marknadens självklara grundantagande om vinstmaximering och ekonomisk antropologi då man betraktar människornas faktiska beteende och värderingar som visar annat har ej kunnat behärska marknadens nuvarande paradoxer.Kan man-och bör man-göra skillnad mellan verklighet och värderingar om man utgår från det mer abstrakta nya vetenskapsparadigmet där empirin uppfattas fler-dimensionellt som ej enbart fysiskt sådant? I mitt egna ekonomi-projekt har jag formulerat flera nya både teoretiska perspektiv som nya samhälleliga lösningsförslag,som du kan läsa om på mina andra bloggsidor.

* Relation produktion-distribution: hur påverkar globaliseringen detta och med vilka hänsynstaganden? Är det det ytliga,penningvärdet eller vinsten som styr,eller fler-dimensionella värden som långsiktiga miljövärden eller sociala sådana.Kan den nya ekonomiteorin baka in dessa i marknadens praktik så att den blir mera realistisk?

* Relation arbete-sysselsättning: Är vårt nuvarande sätt att definiera arbete (och ge ersättningar för det) relevant och rimlig mot bakgrund av förra? Dvs. betraktelsen av produktionen fler-dimensionellt,med fler-dimensionellt kompetensperspektiv där även själsliga aspekter tas upp.

* Det kan även finnas behov att definiera samhällspolitik bättre än enbart fysiskt-penningmässigt då tex utanförskap kan handla också om bristen på meningsfullt arbete i relation till skaffad kunskap,utbildning och samhällserfarenhet.

* Relation välfärd-finansiering: om samhället värderar individen på ett bättre sätt,kan man även anta att individens eget ansvar behöver gestaltas annorlunda? Därav tex mitt utvecklande av den nuvarande generella välfärdsmodellen genom att ”relativisera den” då ansvarsförtagandet mellan samhälle och individ formuleras annorlunda,mer dynamiskt genom tex annorlunda prissättningar i den offentliga sektorn dock utan att frångå från de grundläggande värderingar bakom välfärden om allas lika värde (ävenom vi är annorlunda utvecklade just nu-se mitt intresse att utveckla en ny,dubbel evolutionsteori för att tex kunna teoretiskt och empiriskt kunna förklara återfödelseberättelse empiri mm data som lyfts upp i "gränsvetenskaperna").

* Ekonomi-värde i ett nytt,långsiktigt perspektiv: om fler-dimensionell produktion och ny,mer balanserad och socialt rättvisare finansiering (med flex-priser som är incitamentsmässigt bättre då hänsyn tas förutom individens behov även för samhällets resurser,arbetsutförares situation och marknadens läge) är det då även nödvändigt att formulera fler-dimensionell tillväxtpolitik som utgår från samspel av olika samhällssektorer? I stället för att betrakta kakan som ska delas mellan dessa och trygga,offentliga budgetbalanser.Se mitt tidigare förslag på långsiktig NMEP-tillväxtspriral,i stället för enbart konjunkturinriktad makroekonomisk politik eller penningrelaterad finanspolitik,på nya institutionella lösningsförslag ("tillväxtrianglar" för att bredda Riksbankens kompetensbetraktelser,M.O.-börs,reformering euron på teoretisk grund-ej genom politiska brandkårsutflykter mm ryckig politik där de olika Sociala Jagens kreativitet begränsas av valkårens likada förväntningar).Dylikt skulle nog kunna skapa om min lilla firma till ett miljard-vinst företag om kulturella omgivningen vore annorlunda och tillät Vidorg att växa ”mot alla odds".Som min profil ovan visar,är jag inte ute efter pengar,utan drivs även av andra motiv:som att bli integrerad i samhället-som alla andra-på ett mer ömsesidigt sätt som begagnar även mig och använder mig bättre än i dag.Ger även bättre valuta för de pengarna (satsningar) som mina föräldrarna offrade för sina barns utbildning och framtid.Vi drivs ju ej av pengar(bröd) allena eller hur?

3. Ny kultursyn
Såsom det framkommit ovan,är marknaden historiskt utvecklande,så borde även såväl politiken som människornas medvetenhet att vara. Förhoppningsvis har vi tid kvar att ta det avgörande,kvantumliknande steget-plötsliga hoppet- till en ny,högre kulturell utvecklingsnivå som tycks behövas för att kunna bemästra framgångsrikt gällande kriser. Om marknaden börjar fungera-inte enligt laissez-faire-självreglerande endast utan även med etisk insikt att den är för människornas skull och skapelsen av människorna,då kanske kan man även börja diskutera annorlunda om vinster,fördelningspolitik,om €,behovet att gå vidare med bättre organisering av den gemensamma Europan osv. ?


Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,socialentreprenör

Anmärkning efter att gjord denna editering av den första versionen
-marknadsvärdet för denna skrift-som du kan läsa här och ev. skriva ut gratis-enligt mig: 4.400 kr
(4 timmar totalt,a'konsultarvode 1.100 kr/timme-lågt värderad då det gäller nya framtidsutsikter som har potential att påverka..).Om du är filantrop,kan du skicka summan till mitt konto hos SEB,Uppsala,Sverige

© Lasse T. Laine,Vidorg,Uppsala 2012