You can translate my blogg with Googles help :)

tisdag 19 juni 2012

Öppenhet-på vilka villkor ?

Öppenhet-på vilka villkor ?

Ref. SvD/Understrecket:Välstånd växer ur öppenheten,Ti 19 juni-12,av Torbjörn Elensky
DN/Världen:Här har grekerna redan skaffat ny valuta,Sö 17 juni-12,av Marianne Björklund


Sammanfattning

Författaren Torbjörn Elenky har skrivit en intressant analys av lärda professorers bok om ekonomin och statsvetenskapen: D.Acemoglu,professor i ekonomi vid MIT,och J.A.Robinson,professor i statskunskap vid Harvard.Boken har ett bra pris på Internet-även som Kindle-book på Amazon.com-och lär därmed ha hög status.Som teoretiker-som jag uppfattar mig själv,med skaffat utbildning och egna studier utöver akademiska studier i filosofi och samhällsvetenskaper,i flera ämnen,dock utan att själv ha lyckats komma in i den akademiska världen tv med mina alternativa teorier och utgångpunkter från det nya paradigmets perspektiv-är jag dock kritisk mot ovansagda teoretikers syn på ämnet.Författaren Torbjörn Elensky redovisar för professorernas syn,hur det är de pluralistiska institutionerna i demokratier och deras samspel som är bakom både marknadens tillväxt och fruktbara lösningar på olika samhällenas politiska utveckling.De framställer som stöd för sina teser olika fallbeskrivningar vilka-enligt Elenky-kunde ev. ge anledning till vetenskaplig kritik: ”att boken i så hög grad av består av närmast anekdotisk historieskrivning,där samtliga exempel stöder författarnas teori”.
För mig är deras syn närmast en modell av marknaden och konventionell syn att betrakta ekonomin vid sidan av politikens sfär.Historikern Karl Polanyi betraktade marknaden på samma sätt,ävenom hans teori om marknadens utveckling är annorlunda,från mer funktionalistisk-fenomenologisk syn.Hur marknadens utveckling beror på och påverkas av den sociala,samhälleliga omgivningen där det är såväl de individuella motiv och behov som styr,tillika som samhälleliga som tar hänsyn till övergripande samhällsutveckling.Här betonas de relativt självständiga samhälleliga institutioner,som har olika slags karaktär pga lokala förhållanden,i olika samhällen och stater,med olika historiska och kulturella bakgrunder.Om man nu går till ett aktuellt fall-Grekland och dess problem i euro-området-kan man undra: var det brist på positiv utveckling av pluralistiska institutioner där,som orsakade krisen,eller var det brister på övergripande ekonomi och marknadens fungerande i hela EU-områden-ja tom i hela världen-som bär skulden? Var de lokala politikerna som var blinda för lokala förhållanden i Grekland,då de tillämpade felaktigt de möjligheter som € tillät för landet,eller var det något annat som fattades? Jag försöker svara på detta genom att dels kommentera Torbjörn Elenskys genomgång av de lärda professorernas bok ovan,dels genom ett konstruktivistiskt perspektiv genom att lyfta fram ett antal frågeställingar som på det wittgensteinska sättet sätter fram ett antal intressanta postulat eller preliminära hypoteser eller funderingar hur man kunde utveckla vidare såväl marknadssystemet (begreppet,teorin) som den europeiska gemenskapen.

Syn på ekonomin och dess sociala omgivning

Till skillnad från Karl Polanyis syn på att marknaden har utvecklats från olika stadier,i sin relation till den från den avskilda sociala omgivningen (från det traditionella marknadssamhället där marknaden följde den sociala omgivningens principer och regler-dvs- var inbäddad i dessa som en aspekt därav;till nästa renodlade marknadssamhället då marknaden började fungera som utskild ekonomisk sfär vid sidan av staten och sociala förhållanden;till nuvarande tillstånd-återinfogning-
då marknaden regleras av ekonomiska institutioner,politiska sådana och sociala förhållanden) utgår Acemoglu och Robinson enligt Elensky direkt från syn att betrakta stat och ekonomin som skillda fenomen vilkas samverkan-eller brist på dem- avgör hur den samhälleliga-politiska ekonomiska utvecklingen sker.Man skulle kunna kanske säga att författarna utgår från Polanyis syn som given.

Det som var intressant med Karl Marx,var hans försök att först gestalta marknaden genom att han ställde fram en hypotetisk,teoretisk syn att betrakta kapital-begreppet som centralt,och sedan undersöka hur det stämnde i olika samhälleliga förhållanden,vid olika tider.Hans andra begrepp produktionskrafter,-sätt,-medel och förhållanden var sedan underställda det,och beskrev hur marknaden utvecklades i historien genom kapitalet processmässiga utveckling.Enligt honom var det ägandet av produktionsmedlen-ett socialt förhållande- som var centralt.Vid produktionskrafternas och sociala förhållandens utveckling koncentrerades kapitalet som avgör hur marknaden fungerade.
Då historien hade nått ett visst stadium,tog marknadens lagar över och styr.I företagsvärlden betyder detta tex att olika företag slås ihop då ekonomisk utveckling tvingar fram till det: utan tillräcklig kapital-möter företagen sin undergång.Marknaden blir mer och mer koncentrerad och monopoliserad av ett färre antal stora företag,vilka försöker styra den samhälleliga utvecklingen.Bakom denna marknadssyn var hans dels dialektiska materialism-arv från Hegel-dels hans historiematerialism.Att ytterst är det de sk. materiella förhållanden som styr och psykologiska och kulturella fenomen är en biprodukt-överbyggnad av den ekonomiska basen.
De nyare marxister såsom M.Codelier,J.Friedman mm (se tex. boken Marxist Analyses and Social Anthropology,ed. By Maurice Bloch,ASA Studies,Malady Press,London 1975-en av mina kursböcker i Socialantropologi vid Uppsala universitet innan den marxistiska institutionen lades ned med hänvisning till personella förhållanden där) betonar dock att sambandet är icke reduktionistisk-typ ekonomiska basen determinerar-ävenom det kan ta formen av dominans då dominansen kan vara sk. ytstruktur-en strukturalistisk syn att förena marxismen och den strukturalistiska teorin.
Torbjörn Elenky tar upp i sin redovisning av författarnas dualistiska syn av ekonomin,skild från staten,sk. moderniseringsteorin.Att länder då de blir modernare automatiskt kommer att utveckla även demokratin.Han redovisar hur författarna beskriver med tallösa exempel att det behöver ej alls bli nödvändigt så.Genom att utsugande politiker eller staten-genom centralmakten-kan kommendera fram ekonomisk utveckling motsägs detta.Dock kan detta slags ”utveckling” ske enligt dem endast till en viss gräns,där de använda institutionernas slutenhet utgör förhinder för marknadens utveckling,skedde detta sedan pga felaktiga metoder för resursallokering (typ planekonomi) eller felaktigt gjorda priorieteringar för tex. investeringar.Extraktiva,utsugande politiska handlingar i de sistnämnda kan skapa socialt obalanserad ekonomisk utveckling-klassmotsättningar-som till slut hindrar historisk utveckling av dessa samhällen.Dvs. författarna är påverkade av den sk. Systemteorin och kanske även av K.Poppers kritik av slutna samhällen (se boken Open Society and itś Enemies).
Vad består de öppna,respektive slutna strukturer sedan av? Här togs upp begreppet frihet och demokrati.Författarna beskriver sådana förhållanden genom tex. eliters existens och kolonial historia och samhällstraditioner,liknande Polonyis upplevelsemässiga beskrivningar.Även statskunskapens begrepp används här för att kunna förklara ekonomiska förlopp: makt,korruption,maktkamper var de sedan ordnade under formella demokratiska former eller genom militärkupper eller annan form av våldsanvändning.Enligt Elensky beskriver författarna hur ”den ekonomiska och politiska kontinuiteten är i själva verket större än vad åthävorna kring befrielser och revolutioner vill framhäva”.Att strukturer är segare än ideologierna och människorna som styr.
Man kunde säga att här förenar sig författarna i den ovannämnda nyare marxisternas syn på ekonomisk utveckling,ävenom de beskriver bakomliggande kausala samband med funktionalistisk syn och sätt att betrakta ekonomin genom olika institutioner,för olika ändamål och deras samspel.

Var kommer friheten in?

I demokratier är och fungerar institutioner pluralistiskt ”då det är svårt för någon att ta makten och göra sig till diktator” skiver Elensky.Idén om lagens gällande,dess likvärdiga tolkande för alla medborgare eller att rättsväsendet används inte ensidigt av en viss grupp-var det sedan frågan om tex. religiöst eller etniskt definierad förtur- är centrala drag hos demokratier,vilket leder sedan till ekonomisk utveckling-en positiv spiral.Elensky konstaterar sedan-refererande till författarna-att dylikt kan inte konstrueras fram-att den måste växa fram ur lokala förhållanden.

Vad göra -om man tar nu Grekland som exempel på bristen av dylik positiv spiral (hypotes) pga brister hos lokala institutioner där, tillika som felaktiga politiska beslut och beteenden?
Att ösa mer och mer pengar för att kunna balansera bättre statsbudgeten eller minska statsskulderna som tynger och hindrar ekonomins fungerande då pengarna går för att amortera skulder till utländska lånegivare i stället för nya sociala reformer? I korseld av inre spänningar och yttre krav på amorteringar och påtvingade krav på vissa typer av sociala omdaningar (minska antalet anställda i statsförvaltningen tex. för att kunna spara i pengar i statsbudgeten,ävenom de sociala kostnaderna blir större i längre perspektiv än de sparade pengar i kortare sådan) kan folket ta egna initiativ såsom tex. i användning av traditionella bytesvärden ävenom administrerade med moderna hjälpmedel (datorer) i stället för byte för byte i natura (sk. primitiva samhällens use-value) där den administrativa valutan TEM (se artikeln ovan) är dock lokal och ej utbytesbar nationellt eller mot utrikesvalutor,vilket kan göras då man använder pengar (exchange-value).Friheten kan således ta även annorlunda kollektiva former vilka dock räcker ej för att kunna lösa ekonomins problem,då friheten måste konstrueras även teoretiskt,ej endast handlas med god vilja.

Frihet-konstruktion,vision eller vardagligt handlande

Visst behöver marknaden frihet-redan själva marknadsbegreppet förutsätter det då konsumenten ska välja eller utbud och efterfrågan möts i marknadens processer och dess institutioner där staten ska skydda de medverkandes rättigheter typ mot myndigheters agerande mot individer som försöker att bygga upp sitt företag eller statens konkurrenslagstiftning mot monopol eller karteller.Bakom dylikt finns det dock även teoretiska konstruktioner: vad är centralt för marknadsekonomin,hur marknaden utvecklas och individens roll i detta.
Polanyi beskriver i sin bok hur marknadssystemet kom till och hur samhället var samtidigt tvungen att skydda sig mot marknadens ensidiga syften att reglera allt arbete i pengar.Planeringen för bättre fungerande institutionella lösningar mot den tidiga marknaden som uppstod spontant hos enskilda individer,togs sedermera över av samhället och staten i dess lokala regleringar och i lagstiftning.Då individer kan handla idealistiskt och offra sig för tex sina barn,eller tillfälligt väntande framtida ömsesidiga byten längre fram,kan samhället dock inte ta sig an dylikt om och om igen,eftersom samhälleliga krafter styrs inte av enskilda motiv eller visioner utan av samhälleliga krafter mellan gruppintressen.Enligt psykologiska beskrivningar tenderar grupperna att förena sig gemensamt kring medelvärden eller tom minsta gemensamma nämnaren,vilka oftast uppfattas genom den syn på människan som är kulturellt betingad genom inlärning och uppfostran och beroende av vetenskaplig forskning och kulturella traditioner.
Genom att dylikt kan ta flera olika former-som religiösa riter eller trosuppfattningar,nationella-etniska sedvänjor och fördomar mm.-är det då knappast tillräckligt att teoretisera om ekonomin på sådant sätt som författarna har gjort.Institutioner behövs då de sammanfattar och fokuserar dylika sociala processer och krafter,men det behöver ej bytyda att ekonomin och demokratins utveckling hänger enbart på dem.Man kan anta tom att markadssystemet är utvecklande,tillika som att det sker samhällsutveckling och historisk utveckling.Visst kan man inte ovanifrån,från teoretikens kammare, diktera positiv utveckling,men konstruktioner av nya teorier kan hjälpa till att formulera dels hypoteser om framtida,förväntade händelser som hjälper andra individer och statens politiker att handla med god vilja och styra utvecklingen i nya banor,dels förklara vad som sker,vilka saker vore bra att uppmärksamma då de som är,lever och verkar mitt i eländet kanske inte själva märker vad som är centralt? Där kan den teoretiskt fokuserade individen,levande sitt kall,hjälpa till för kollektiva,positiva spiraler-ja,tom visa var blinda punkter gör sig gällande i samhället där han lever.

Varför faller nationerna-kan det bero på tvånget att tillämpa gamla teorier på marknaden?

Jag har i min tidigare verksamhet-hittils på ett ganska spontant sätt i form av antingen studentuppsatser eller skickandet av kritiska recensioner av tidningsartiklar eller mitt bloggande på internet-försökt lyfta upp mina tankar om det nya vetenskapsparadigmet som är mer abstrakt och innehåller det nuvarande som ett specialfall.Bakom detta står dels egna upplevelser,dels egna studier i de sk. anomala,empiriska data i parapsykologi mm empiriska vetenskaper som ifrågasätter vår nuvarande syn på såväl verkligheten som människan.Tillika beteer sig det nya paradigmet som resultat av vetenskapens utveckling då man kan med hjälp av tvärvetenskapliga perspektiv och användning av nya teorier såsom relativitetsteorin och systemteorin på ett nytt sätt komma fram till en ny grundläggande syn som är gemensam bakom fackvetenskapernas syn.Det finns nämligen sådan syn redan-men påängen med det nya är att det nuvarande,ca 2000 år gamla filosofiska paradigmet är för snävt.Det är således tex. teoretiskt fel att försöka tvinga fysiska förklaringar till empirin som är icke av fysisk karaktär-sk. kategorifel.Då det nya paradigmet kan ej bevisas direkt då det är dels axiomatiskt och dess grund,ny ontologisk teori (ontologi: läran om verkligheten och dess struktur-ett område i teoretisk filosofi) antas först hypotetiskt för att sedan indirekt-genom att nya härledningar ur den kan förklara hittils oförklarliga fenomen eller lyfta diskussioner om dem från beskrivningar till experiment och förutsägelser vilka sedan blir bekräftade,kan man anta att även marknadsteorin går att utvecklas.Jag har försökt göra detta i mitt egna ekonomi-projekt,men för att det skulle bli samhälleligt påverkande,behövs det demokratisk diskussion och demokratiska utvecklingsvillkor som kan skapa positivare spiraler än det som skedd hittils.Det gäller att tillämpa lagar konsekvent,på samma sätt gentemot alla,även mot alternativtänkare,annars kan man hindra det individuella bli samhälleligt.

Min egen,goda vilja kommer fram i mina följande ”punktvisa teser” om marknaden och ekonomin och deras förhållande till social omgivning.Dessa utsagor är även empiriskt verifierade i mitt eget liv och livserfarenhet,vilka kan ej sägas vara felaktiga,ävenom de kan försökas tolka som fantastiska eller annorlunda,men knappast utopiska då de är rationellt konstruerade och ur empirin.

Min annorlunda,kritiska syn på såväl Polanyiś om professorernas teorier på ekonomin ovan

Först en referat från Polanyiś bok ovan:

”Att skilja arbetet från andra livsaktiviteter och låta det underkastas marknadens lagar var att utplåna alla organiska existensformer och ersätta dem med en annan typ av organisation,en atomistisk och individualistisk” (s. 192,i kapitlet Marknad och människa)

Min syntes syn som tar inflytanden från gängse teoritraditioner men bygger vidare på en ny,bredare filosofisk grund

1. Marknad är en social konstruktion av människor,för människor.Dess typ av organisation är betingad av dess yttre kännetecken-lön eller ersättning-i form av pengar,den generella formen som tillämpas på alla marknader
2. Marknadens sk. lagar härleds ur dess axiomatiska antagandet: att ekonomisk aktivitet har vinsten som sitt yttersta mål
3. Marknadens konstruktion är dock ej rent ekonomist-dvs. Att dess ytstruktur pengar determinerar dess karaktär-utan tar alltid hänsyn även till sociala förhållanden.Tex. I betraktandet av vilket slags arbete betingar hög lön,vilka klassers medlemmar får företräde för poster med hög lön osv (tex pga sociala nätverk eller social arv osv)
4. Det är ej marknaden som betraktar handlande individen atomistisk,var för sig,utan den gällande människosynen som finns i bakomliggande kulturen.
5. Kulturen formas,bärs i samhället genom inlärning och socialisation.Då samhället och dess utveckling kan ta tvära kast-både framåt i utvecklingen och bakåt-sker kulturell utveckling långsamt,mellan flera generationer.
6. Man kan-om man enbart vill diskutera om dess ytliga strukturer(tex betrakta BNP,penningmängd och dess cirkulation,kapital och dess akkumulation mm) begränsa marknaden,men ytterst är det naturens resurser som sätter gränser för samhällelig aktivitet,var det sedan frågan om dess individuella aktörer (individer,grupper,klasser) eller dess institutioner på olika samhällsområden och dimensioner.
7. Därav är det fel att betrakta marknaden (ekonomi) som separat aspekt av människans liv eller som olik hennes andra organisationsformer.Individer kan tex av etiska skäl avstå att spela enligt marknadens sk. Lagar (axiom: att få största möjliga vinst för sin aktivitet).
8. Mera fruktsamt vore att betrakta marknaden som historiskt utvecklande fenomen,där människans olika aktiviteter,i samspel med varandra och naturens ramar,skapar mång-dimensionell anpassning som kan ta form av kontinuerlig,historisk utveckling.

Dylika teser har formulerats av mig tidigare i mitt ekonomi-projekt varom du kan läsa på mina tidigare blogg (strukturmatris-teori,dvs.ny,fler-dimensionell ekologiteori,ny värdeteori,kapitalmatrismodell,ny produktivitetsmodell,ny samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor,NMEP-kumulativ utvecklingspiral osv.

Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,socialentreprenör

© Lasse T. Laine,Vidorg,Uppsala 2012

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar