Eller: Det statliga skeppet blir knappast bättre om man bara lagar läckande hålet (A) och ordinerar funktionella förändringar bland anställda och på kommandobryggan (B).För bättre FART på statsskeppet behövs det nog bättre maskin ( C ) ,förbättrat samarbete med passagerarna (D) och-förmodligen- ett nytt,modernare statsskepp (E).
Ref.
SvD/ledarekolumn:”Skillnaderna ökar,dynamiken saknas”,Lö 26 april-14,av Andreas Bergh,docent och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning och Ekonomihögskolan i Lund
SvD/Brännpunkt:”Så ska vi täcka budgethålet”,Lö 26 april-14,av Magdalena Andersson,ekonomisk-politisk talesperson,Socialdemokraterna i Sverige
Förord
Dagens SvD ger intressanta artiklar att läsa för samhällsintresserade.Jag själv-som sk. alternativteoretiker,filosof-samhällsvetare med skaffad universitetsutbildning från både studier utomlands (första ”metodåret” vid Helsingfors universitet),vid två svenska lärosäten (en högskola i Gävle vid eMBA-studier och vid Uppsala universitet,med tvärvetenskaplig fokus) och egna studier och forskningar redan som student-hittade en del att både analysera och opponera mot i lästa artiklar ovan.
Då jag ska undvika att skriva ett spränglärt blogginlägg som kan vara jobbigt att läsa för de som ej skaffat tvärvetenskaplig universitetsutbildning eller vill befatta sig endast vid ytliga,personifierande analyser,ska jag försöka skriva kort om dessa artiklars innehåll.Sammanfattande rubrik ovan ger en utmärkt utgångspunkt eller image vad som komma skall.
Berättelse om alternativtänkarliv mot alla odds-här i Sverige
Då jag hade stött på antingen ointresse för ifrågasättande teorier och ett nytt,bredare vetenskapsparadigm som skulle ta sig an nya empiriska,sk. anomala data (oförklarliga data som ej gått att antingen analysera eller förklara teoretiskt på ett tillfredställande sätt) som de flesta vid universitetsvärlden ville inte befatta sig med eller likgiltighet och statustänkande,startade jag en firma för att skapa en social plattform för det nya.Syftet var att genom att visa hur man skulle få både förbättrade resultat om man tillämpade det nytt vetenskapsparadigmet,skulle jag både indirekt visa att det nya paradigmet var teoretiskt bättre och skapa intresse för att börja forska och utveckla det nya.Detta alternativt sociala från vetenskapsvärldens sida hade man tillämpat ute i den stora världen under och efter andra världskriget med så kallad tillämpande socialantropologiskt perspektiv i syfte att kunna organisera om,med förbättrade metoder och nya teorier,motståndet mot det som man såg som ondska eller tillbakagång till gammalt,nationsbegränsat tänkande i en värld som krävde internationellt samarbete och fred och fritt kulturutbyte nationer och folk emellan. Min nya metod för samhällsrelevant vetenskapstillämpande följde alltså en tidigare tradition om det skulle ha bedömts utifrån.
Med svenska bedömningsgrunder var det ej så.Efter ett år förändrades lagen som gjort det möjligt att dra av investeringar i firman från löneinkomster.Och då marknaden (inhemska sådan som måste övertygas först för att komma ut i världen med framgångsfull firma) var ej intresserad,blev det underskott.Till skillnad från den andra artikelförfattarens Magdalena Anderssons myndighetsperspektiv (inom Socialdemokraterna) var dessa pengar ej några skattepengar.De var mina egna,ursinnigt och hårt sparade pengar som skattemyndigheten lade beslag på efter de sociala och lagmässiga förändringar som blivit till efter november 1986 då firman startades av en diskare i det lokala universitetssjukhuset där jag hade även jobbat extra vid helgerna,somrarna och storhelger då studerat vid universitet och finansierat mina egna forskningar med.Vanlig människa-som den andra artikelförfattaren skriver initierat om från sitt välfärdsforskningsperspektiv-till skillnad från myndighets-och partiperspektiv från det gamla gardet inom Socialdemokraterna Magdalena Anderssons- skulle säga att här stals medborgarens pengar med offentlig makt.Då detta skedde under fredstid-ej som i Finland under och efter ett förlorat krig mot en stormakt då man klipte pengarnas värde och mina föräldrars villabesparingar försvann- kan jag dock leva i hoppet att kanske i framtiden få dessa nollställda underskottspengar tillbaka tillgodoräknade (med ränta) som expansionsmedel i firman? Om så,då kan jag aktivera firman igen,och fortsätta-med utökad kompetens och samhällsmognad som jag skaffat under tiden då mina pengar tillvaratogs av myndigheter vilkas förbättrande är i fokus för S-talespersonen ovan.Då människan behöver hopp för att orka leva och tilltro för omgivande samhället-för att kunna bo kvar/vara passagerare i det statliga Sverige-skeppet-fortsätter jag att skriva mina blogginlägg då och då fast det känns ofta som att kasta pärlor åt svin eller bidra till det svarta,sociala hålet som råder här då det gäller mig,alternativtänkaren.
Statistikkunniges jämförelser om tillståndet i landet Sverige mellan 1995- 2012
Andreas Bergh har ett intressant analysperspektiv i sin välfärdsforskning.Han konstaterar först genom begreppsanalys hur det finns en skillnad mellan två sorters inkomstskillnader i samhället.
En sund variant,
då inkomstskillnader mellan medborgarna beror på att arbete,utbildning och sparande lönar sig. Han skriver att ett samhälle som saknar denna typ av inkomstskillnader riskerar att stagnera.
En sämre variant,
å andra sidan beror på sk. strukturella skillnader i samhället typ strukturell diskriminering eller på andra skäl. Han beskriver detta: ”inkomstskillnader kan emellertid också bero på att vissa har svårare att påverka sitt eget liv,och därför befinner sig längst ned i inkomstfördelningen flera år i sträck. Sådan långvarig fattigdom ger social oro och indikerar ett segregerat samhälle där alla inte har samma möjligheter.”
För att ge exempel på sitt analysperspektiv hänvisar han till den statistik som använts i en bilaga till årets 2014 vårbudget: hur många av de 10 procent med lägst inkomster 1995 som fortfarande hörde till de 10 procent fattigaste år 2000.Han beskriver hur 40 procent av denna 10 procents kvartil medlemmar 1995 (som tjänade sämst-alltså hörde till 10 procent gruppen/kvartilen) tjänade fortfarande sämst fem år senare år 2000.Alltså hade ej kunnat visa positiva förändringar i sin social-ekonomiska mobilitet.
Sedan jämför han denna kvartils medlemmar i den senaste statistiken från år 2007 till 2012 och finner att nu är det 50 procent av de sämst lottade stannat kvar i denna grupp fem år senare. Han beskriver detta som utökade inkomstskillnader. I den andra författarens Magdalena Anderssons debattartikel beskrivs detta EJ som utökat segregering,utan författarens har anammat den moderata politikens analysperspektiv: man talar om budgethålet,ofinansierade skattesänkningar,behovet att modernisera och effektivisera den offentliga sektorn för att kunna få fart på ekonomin varmed man HOPPAS att dylik,strukturellt fel- negativ välfärdspolitik,med brist på social mobilitet uppåt genom goda inkomstskillnader försvinner.
Andreas Bergh talar om förändringar över femårs perioder i statistik. Detta är en variant av historisk analys där valda måttenheten antas variera under femårs period. Hur lyckat sådan variant blir beror på hur man fyller måttet kvalitativt: * med genus-perspektiv (familjestartåren är ofta de jobbigaste åren både socialt och ekonomiskt och detta varierar beroende på var man bor,vilken samhällsklass man är född i,under vilken konjunkturperiod man bildar familj eller låter bli att göra det-uppskjuter det i hopp om bättre chanser i framtiden)
* med etniskt perspektiv (skillnader här beror på om man kommer från andra,nordiska eller europeiska länder,eller längre i från,vilken sk. status man har som invandrare,om kultur-språk-hudfärg mm. Etniska skillnader som majoriteten medborgare fortfarande använder då de bedömer varandra som människor enligt det veteskapspradigmets människosyn som de är socialiserade med sedan dagis,skola,universitet eller arbetsliv och dess praktik. För en alternativtänkare som tror sig att vara något och försöker avancera eller konkurrera med de infödda,på motsvarande nivåer-se min berättelse ovan hur det sker.
* med åldern som i hans analys
Det vetenskapliga problemet för kommande välfärdsforskning blir hur man lyckas att bygga bryggan från kvantitativa mått (både variabler och deras olika beskrivningar i parametrar och använda skalor) till kvalitativa mått. En ytlig,förenklande analys typ kvartilsanalys ovan ger ej tillräcklig kunskap om orsaker för skillnader i tex. brist på social mobilitet. Därför-för att använda socialantropologins språk-behövs det utöver dylika forskarperspektiv (etics) även vederbörandes egna upplevelseberättelser (emics) såsom jag givit ovan eller i mina andra berättelse i tidigare blogginlägg. Dylikt kan strukturellt förhindras om man tex använder ej etnicitet som analysvariabel i statistiska analyser,vilket har från den regerande maktens håll stämplats som rasistiskt förfarande,vilket det ej behöver nödvändigtvis vara.
Socialdemokratins ljus-och mörker
Magdalena Andersson- S-partiets hopp som blivande finansminister- har det gamla myndighetsperspektivet i sin analys av Alliansregeringens ekonomisk-sociala politik.
I sin analytiskt inriktade artikel konstaterar hon först vilka problem denna regeringens politik har fört med sig för landet Sverige och dess medborgare. Eller ”statsskeppet”,ty i hennes val av analysperspektiv har hon valt den sittande regeringens egna perspektiv då ”ordning och reda i offentliga resurser” kompletteras sedan med det gamla socialdemokratiska,enligt socialministern Gustav Möllers ord:
”Varje skattekrona som inte används effektivt är en stöld från folket”
Dock tycks hon vara okunnig -ävenom hon har bakgrund av skattemyndighetsförvaltningen att även myndigheterna kan stjäla av folket-ett annat perspektiv på negativ socialmobilitet som kunde forskar fram om sådant fou-program fick stöd offentligt (vilket man kan dock ifrågasätta-av sakens natur: som minskande den tilltro på den välfärdsstaten som Andersson fortfarande anser gälla i landet Sverige (ökning av Sverigedemokraternas popularitet är kanske ett symptom härvid som borde diskuteras,ej viftas bort av ideologiska eller känsloskäl. Dylikt var orsak för krisen i Kosovo enligt kosovo-etniska forskare,och kan vara orsak bakom kriser i dagens Ukraina,vilket personifierats gälla Rysslands ledare Putin).
Vardagsbeskrivningar av den offentliga sektorn i S-partiets fokus
Hon beskriver först de problem som S-ledningen ser i dagens Sverige:
- Alliansregering har vänt överskott till underskott
- Att det har nu uppstått stort budgethål i de offentliga finanserna
Trots det beskriver hon den svenska,offentliga sektorn ganska positivt:
* den svenska offentliga sektorn är framgångsrik och på många sätt en förebild för andra länder
* att svenska myndigheter förmår leverera god myndighetsutövning och bra välfärdstjänster till en rimlig kostnad också i jämförelse med andra länder
* att medborgarnas tillit för svenska myndigheter är hög
Hänvisande till förra författarens,välfärdsforskarens (och indirekt för min berättelse från botten av samhället-som socialt-ekonomiskt marginaliserads perspektiv) analysperspektiv,kan man säga att här skriver en person med hög social status hur det är i det svenska samhället. För att undvika att S-partiets kritiker- var de sedan moderater som blundar för strukturellt snedvriden politik,eller liberaler som utnyttjar välfärdssamhällets stöd för inkommande invandrare eller flyktingar för att roffa bättre löner för sig själva genom att hålla dessa etniska medborgare i 10 procent kvartilen,år efter år,eller vpk-are vilka för all del som lyfter upp strukturell diskriminering med använder samma slags botemedel som Andersson- tron på statskapitalismens verktyg för att minska det-använder jag med mitt intresse att reformera socialdemokratin andra medel än Magdalena Andersson.
Myndighetsperspektiv kontra tro på medborgare och strukturellt åtgärdade förbättringar i statsskeppet
Magdalena Anderssons S-recept för bättre välfärd och positiv tillväxt ekonomi
Här beskriver hur hon och indirekt den högsta ledningen ser att landets nedåtgående spiral skulle åtgärdas (se problembeskrivning ovan).Hennes åtgärdsperspektiv andas av gammaldags tro på myndighetssverige vilket jag tvärtemot anser vara gårdagens lösningar för dagens problem.
1. Först lyfter hon upp behovet att inrätta en ny enhet i regeringskansliet för detaljerad verksamhetsbelysning. Här beskriver hon hur detta skulle ske (mina kritiska synpunkter mellan följande parentes-förhoppningsvis lyfts parenteser upp i media fast jag tror att det kommer ej ske-se tidigare diskussion om strukturell segregering i den svenska staten):
- det gäller att identifiera metoder att sänka kostnader och frigöra resurser på ett verksamhetsfokuserat sätt. (här undrar jag: all ära för metoder,men från vilka teorier utgår man: från traditionell,samhällssektor sektoriserat ekonomisyn eller den nya ekonomiteorin där det skulle skapas mått som utöver tillstånd på olika samhällsdimensioner mäter även samhällets relationer med naturen,som samhällstotalitet ?.Vems verksamhet står i fokus: statens,landstingens,kommuners. Hur åtgärdas ansvarsförhållanden för dessa-se min berättelse ovan där statens offentliga stölder får ske ostraffat-tv. I alla fall (mitt kompromissförslag finns-se återupptagande av mina stulna,nollställda underskott-strategiska,långsiktiga investeringar som hittills visat underskott då omgivande samhället ej varit mogen på förbättrade teorier,reformförslag mm resultat som skulle ha skapat jobb att kunna användas som återförda expansionsmedel för firmabyggaren)
- Dylika sätt att sänka kostnader för staten för att få bättre fart i både den offentliga ekonomin som totalt i landet vore tex. att effektivisera den offentliga sektorn genom att använda mindre eller ej alls externa konsulter,att effektivisera lokalanvändningen,eller att använda sig av bättre it-lösningar (alla dessa punkter förenades i min uppsats-utredning SINUS 1990,vilket jag sedan skapade ett långtids projekt med historiska analyser-se mina tidigare kommentarer till Andreas Berghs femårs-kvartils analys. Mina SINUS-mått var härvid metodologiskt både mer detaljerade och teoretiskt bättre: strävan att skapa en teoretisk brygga mellan kvantitativa mått och kvalitativa tillståndsbeskrivningar på strukturell nivå och alla över tiden. Tyvärr avbröts detta metod-och teoribyggande av avog inställning hos lärarkollegiet vid ämnet i fråga: ekonomisk historia vid Uppsala universitet,vilket skett återkommande både 1990 och 2012- visande att tesen som Magdalena Andersson har om den goda offentliga sektorn beror på vem som talar eller får komma till tals för att beskriva detta.)
2. Som ett annat sätt-från hennes statskapitalistisk analysperspektiv-är att använda bättre den offentliga sektorns resurser i den offentliga upphandlingen.
Här beskriver hon på ett intressant sätt fokusen att vara på att sänka kostnader,ha bättre miljökrav på offentliga upphandlingar,krav på sociala hänsyn,ökad användning av innovationsupphandling och bättre möjligheter för små-och medelstora företag att delta i upphandlingar. (Det glädjer mig att hon har dessa punkter,men återigen-med vilka teorier ”ekonomiserar man”: med olika myndigheters,statens,landstings,eller kommunens organisationer? Vilka mått och metoder beskriver hela samhällets fördelar/kostnader då man tex. Vill ej veta av alternativ,konkurrerande vetenskapsparadigm och dess lösningsförslag av vilka man har kunnat läsa i mina tidigare blogginlägg. I tidigare blogginlägg redovisade jag även en initierad arkitekts beskrivningar av bristfällig konkurrens. Skulle det kunna finnas andra sätt att effektivisera både ”statsskeppet”,landstingen och kommuner? Ja-läs SINUS-eller ge mig bidrag att publicera den så att alla kunde läsa hur sjukvården presenterades att kunna effektiviseras redan 1990,men S-regeringen och regeringar efter vars ointresserade eller tröga att komma till skott i förnyelsearbetet. Konkurrens från M.O.-börs där man kunde i samarbete mellan staten,landstingen och kommunerna och näringslivet och fou-världen kunna stifta alternativa projekt. Förstl på prov i några kommuner,sedan-om visat goda resultat- tagen i bruk genom lagstiftning och statens försorg.)
3. Sedan-med bakgrund själv i myndighetsvärlden-vill hon minska antalet analysmyndigheter för att kunna effektivisera statsskeppet och det offentliga.( Detta är det typiska maktperspektiv-särskilt om man härvid även minskar nej-sägare eller alternativa perspektiv som upplevs som obekväma från maktens synpunkt. Enligt mig vore det bättre att ha en både mer övergripande perspektiv än detta. Det gäller att skapa en positiv kultur i samhället som befrämjar sunda inkomstskillnader se Andreas Berghs intressanta artikel ovan. Och ännu bättre om det är regeringar som visar exempel på sådant: tex. Att ge fou-stöd för nytt,konkurrerande vetenskapsparadigm för att kunna utveckla vidare deras teorier och för att därmed kunna institutionalisera förnyelsen i vetenskapen i en tid där vetenskapen har en viktig roll att spela i det sk. kunskapssamhället. I fråga om det sistnämnda: tänk möjligheten av att det är politikerna som är bakåtsträvare i samhällsförnyelse? I stället för att vara öppna i sin omvärldsbevakning-både i nationell och internationell politik- klamrar man sig fast i egna status och strävan att hålla sig själva i makten då det skulle i stället att vara: skapa en förnyelsespjutspets i partiet-se mina förslag att reformera socialdemokratin positiv incitamentsstruktur i samhället mellan den offentliga sektorn och individen genom ny samhällsmodell som jag presenterat redan 1990 i ovansagda SINUS-arbetet. Kulturen förändras långsamt,men då man använder allas krafter i dess förändring och förnyelse utgående från alla nivåer i samhället blir resultatet bättre än myndighetsförnyelse,uppifrån,från enbart maktens sida,i syfte där det är pengar som räknas och där det fattas både en brygga och en ny,bättre statsskepp för att fara i det globala havet.
Sammanfattningsvis:
bättre kan vi väl-både i landet Sverige som hos socialdemokraterna och i den offentliga sektorn. Bokstavsmässigt: A- E.Och det är bara början.
Alternativ- ja,läs ovan.”Vi behöver rusta för en ny,god tid”.
Har du detta på din valsedel kära medborgaren/världsmedborgaren?
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar