ref. DN/Debatt:”Vinsterna i välfärden bra valfråga för oppositionen”,av Daniel Suhonen och Dany Kessel
Författarna lyfter upp redan kända synpunkter på problematiken med vinstuttag i den offentliga sektorn,men vill presentera ett nytt förslag hur lösa detta.De anser att förslaget som bygger på deras modell med skärpta samhällsregleringar samt ett stopplag på lov ang. valfriheten för patienter att välja vård- mm. utförare skulle bana vägen för en valseger. Jag anser att deras debattinlägg är intressant att läsa,men att det ger en alldeles förenklad och enkel syn på problematiken.
Först,deras generella tes-att välfärdens framtid ska kopplas-om den kopplas-till vinstreglering-är en central mobiliseringsfråga för de rödgröna.Bakom denna ekonomiserande syn är deras definition av vinstproblematiken som vinstläckage ur välfärden. Den andra punkten-definition av välfärden-lyser med sin frånvaro.Av deras debattinlägg får man en uppfattning att det handlar om läckage av skattepengar som den offentliga sektorn får via skattepengar i dess olika former.Här betraktas välfärd som ett ekonomiskt system,där befintliga ekonomisyn tas för given. Tredje bärande punkt i deras inlägg är påståendet att politikerna kan ej i dag effektivt styra och utveckla välfärden just pga. vinstläckage-definerad ovan- till privata välfärdskoncerner. Slutsatsen ovan i första stycket bygger på dessa lösa och förenklande antaganden i andra stycket.
Låt mig möta och kommentera dessa punkter i andra stycket. Jag tror inte att vinstfrågan är en central fråga för rödgröna.Snarare är det frågan hur man kan både utveckla den offentliga sektorn så att man skapar nya jobb-i den och omkring den- samt reformerar den offentliga sektorn.Jag tror att här behövs åtgärder som grundar sig på djupare analys,strategier och politiska taktiköverväganden som är grundade på radikalt nya typer av perspektiv.T.ex. hur skapa vinster i den offentliga sektorn så att väljarna-medborgarna-känner sig delaktiga i dess skapande och därmed även får själva del av detta både i form av bättre kvalité och bättre priser. Här hänvisar jag till min okommenterade diskussion och förslag på en ny samhällsmodell av delvis marknadsstyrd offentlig sektor och flex-priser.Den grundar sig på en djupare syn på människan än författarnas ekonomiserande syn (homo ekonomicus).Bakom den finns djupare teoriförnyelse-ny syn på ekonomiteori,grundad på ett nytt vetenskapsparadigm.Ej någon teknisk eller juridisk syn från ovan,såsom hos författarna.
Angående definition av välfärden.Jag tror att människor uppskattar även menings-,påverkans-,egna aktivitetsfrågor-ej enbart penningfrågor.I gårdagens DN har den kända mediadebattören Maciej Zaremba startat sin senaste artikelserie om dagens svenska sjukvård.I den första artikeln tog han just upp dylika frågor ovan.Möjligheter att påverka,granska,hur den inbygda sjukvårdsstrukturen påverkar både läkarnas arbete och patienters valmöjligheter.Välfärd handlar om mer än pengar och vinster.
Angående den tredje punkten ovan.I min senaste,refucerade uppsats där jag följde upp lokala landstingsrådens centrala frågestållningar i min långtida,historiska projekt 1990-2012,noterade jag att produktivitetsfrågor i landstingsverksamheten är allt annat än enkla.Låt oss betrakta ekonomi då författarna lyfter upp det.Betrakta landstingsverksamheten som ett system,dvs. från en helhetssyn där dess ekonomi kan diskuteras från både inre och yttre perspektiv.Inre syn kan tex. omfatta diskusion om budgetfrågor: resursser in (skattepengar)- resultat ut (ernådda resultat i form av vad,mätt med vilka slags termer.Att definiera dessa med endast skattekronor som privata välfärdsutförare får som vinst är alldeles förenklad syn.Det finns ju även andra perspektiv i budget som måste tas hänsyn till: om styrningsfrågor inom vården,om priser,om uppföljning,om personalvård och utbildning,om prioriteringar mellan olika sjukdomar,hur och med vilka metoder prognosticera framtida behov etc.
Ekonomi för landstingsvärlden(tillika som för skolan) handlar även om relationer.Relationer till patienter (elever,föräldrar),med medarbetare,med underleverantörer,med finansiärer som är intresserade att skapa innovationer i organisationen tillsammans med fou-och näringsliv mm. Ska man alltså begränsa tex. innovationsfrågor med regleringar också.Kanske mest effektivt-från bestående tanke-och sociala systemers sida vore strutsmässigt att neka att nya tankar finns ej då de inte diskuteras offentligt eller nekas att tas upp,refuceras i studenternas eller forskarnas uppsatser? Enligt min nya produktivitetsmodell-grundad på en ny teori (se ovan) är även informationsfrågor viktiga.Detta tangerar den politiska ledningens aktiva dialog med både medborgarna som med de interna medarbetarna.Att betrakta vinstfrågan från en statisk syn på vinster är alldeles för enkelt. I min definition av samhällsvinster är perspektivet strukturelltoch långsiktigt,och investeringar i sociala förhållanden är en viktig punkt i detta.Förenklade åtgärder-att greppa tag på de ekonomiska osthyvlar-är alldeles för enkel syn på ekonomi.Kortssiktiga vinster (alt. förminskningar av vinstuttag) betalas ju av långsiktiga utarmningar i utvecklandet av alt. och nya lösningar,samt i skapandet av misstänksamhetens klimat och samhällskultur där vinsterna fiflas fram (se min förra blogginlägg om försök till ekonomiska bedrägerier).Enligt min erfarenhet är detta slags praktik ej endast ett problem med privata företag...
Nej,bättre kan vi.Både som väljare,som samhällsintresserade debattörer och entreprenörer.En dynamisk omvärldsbevakning är viktigt och här kan du gärna hänvisa även till mina sidor och till min tankesmedja,innan vinstmöjligheter försvinner utomlands.
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,refucerad alternativtänkare,presumptiv koncernskapare (kritiserade världens 2. företag i branschen-McKinsey och deras metodik i min nämnda SINUS-projekt,men det räknas ju inte av auktoritetstroende tänkare,chefer,politiker,media med sin ömsesidighet och status quo-tänk)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar