Då jag läste informationsteknik A vid det lokala universitetet i Uppsala i början av -70 talet, kom jag fram till en hypotes ang. medias fungerande.Genom personifiering och känslostyrd argumentering skapas grunderna i medias fungerande.Jag går ej in i närmare förklarande av detta,men konstaterar att författaren från politikens värld tycks följa också detta sätt för argumentering.Enligt mig är problematiken dock djupare och bredare än så,att det skulle endast vara frågan om en persons ansvarstagande (Filippa Reinfeldts) eller bristen på vårdplatser. Som grund för denna komment använder jag mitt fou-projekt i sjukvårdens förändrade förutsättningar lokalt i Uppsala (C-uppsats nivån i ämnet Ekonomisk historia) 1990-2012,vilket enligt mig visar dock även allmänna förutsättningar och funktionssätt för sjukvården i hela landet-även i Stockholm.
Frågan-problemen med den höga beläggningsgraden-kunde svaras genom minst tre följande frågeställningar. Först,vilka är förutsättningar för polititiskt beslutsfattande i landstingen? Hur ser dessa ut,hur fungerar tex budgetering,skapas det långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för sjukvården: för alla berörda-dvs. patienter,vårdande personal,skattebetalarna/medborgarna.Här måste man lyfta upp även såväl tiden (långtidliga förändringar i behov,i sjukpanoramat -dvs. då nya typer av sjukdomar uppstår och förändrar förutsättningar för den praktiska sjukvården) som strategier i beslutsfattandet (mer om detta nedan i tredje punkt).
För det andra kan problemet ovan enklast lösas genom att bygga nya vårdplatser.Det är på väg med bygget av det nya Karolinska mm satsningar,men problemet berör väl även på produktivitetsfrågor i sjukvården (huvudfrågan i mitt senaste C-arbete,som dock avfärdades av små petitesskäl av den lokala fou-ledningen här,dvs. blev inte en offentlig uppsatshandling som kunde ha refererats och påverkat till samhällspolitiken utan att säga om genomgången för det nya paradigmtänket bakom det långsiktiga projektet),preventiva satsningar i sjukvården (tex. utbildning av personal,allmänheten) och i samarbetet med fou och näringsliv.
Sist-och inte minst-är frågan om hur ansvarsförhållandena ser ut i den bakomliggande, förutsättningar skapande nivån i politikens värld.Hur ser det ut med den ”politiska effektiviteten/produktiviteten”? Denna fråga kan väl inte gälla bara en person? I min nämnda C-uppsats kom jag fram att landstingsråden följer inte något strategiskt beslutsfattande,utan bedömer från fall till fall,vilket är förståeligt då man tänker att de är inte säkra att få komma tillbaka till makten efter nästa valet.Är detta dock rimligt eller ansvarsfullt på långt sikt? Väl fungerande sjukvård berör förutom hur man bemöter sjukvårdspanoramat i dag,som hur breda samhällslösningar skapas långsiktigt vad gäller arbetstillfällen,trafiklösningar,boendefrågor,mänskliga attitydfrågor mm.
Ett parti eller en regering kan rimligen inte ta ansvar för sådant ensam,utan det finns behov av breda överenskommelser över partigränser-till gagn för medborgarna lokalt och i hela landet?
Lasse T. Laine
filosof-samhällsvetare,samhällsentreprenör i Vidorg-tankesmedja (firman passiv tv)
PS. Läsaren kan få kopian av min nämnda uppsats genom att skicka begäran om det via epost till: management@vidorg.eu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar