Guldägget

DNDebatt,Sö 22 april-12


Komment på en debattartikel om äldreomsorg


Sammanfattning

Peje Emilsson-en entreprenör inom bl.a. äldreomsorgen-har skrivit en intressant debattartikel om äldreomsorgens situation i dag och i den nära framtiden då 40-talisterna går i pension.
Han säger rakt att det är sanningens ögonblick i dag.Hur resonerar han då,och hur kan jag själv-med en annanslags entreprenörsprofil som förenar företagsintresse att få konsultuppdrag med socialentreprenörsintresse att genom olika slags forskningsmetoder väcka intresse och organisera sociala aktioner för alternativ politik inom både vård och omsorg och även inom andra sektorer i samhället såsom samhällsplanering,boendet,transportinfrastruktur utformningar,finansmarknaden mm.-ge en annorlunda frågeställning eller perspektiv för denna diskussion.

Organiserings-och finansieringproblem parad med valfrihetpolitik-som långtidslösning för samhället?


För det första säger Peje Emilsson-visar med argumentation-”att dagens system för organisation och finansiering av äldreomsorgen har kommit till vägs ände”.Han säger att denna situation gäller redan i dag,då sk. valfrihet inom äldreomsorgen är mest en skimär-ett påstående som inte stämmer i verkligheten då det råder brist på inflytande från äldre och deras anhöriga över var och på vilka villkor vården ska ges.Merparten av resultat i de politiska upphandlingar som man har gjort för att öka denna valfrihet,har i själva verket handlat om besparingar.


Han redovisar att det är ett stort gap mellan vad medborgarna förväntar av den offentliga omsorgen och vad den förmår att upprätta.Bristande offentliga resurser visar sig tex i underskott av äldreomsorgsplatser.Han visar-hänvisande till Socialstyrelsens statistik-hur unde 2010 ca. 6 000 personer hade fått vänta mer än 3 månader i en kö för en plats på vård-och omsorgsboende.”Resursbristen är över oss.Tiden är mogen att pröva nya lösningar”,konstaterar han.

Ny form av äldrevårdsförsäkring-räcker det?

Han föreslår ett intressant alternativ till dagens lösning då en del av kommunal-och landstingsskatt som reserveras för satsningar i äldreomsorg (i landstingsdelen för medicinska insatser) kunde slås ihop till en statlig äldrevårdsförsäkring.Dylik statlig försäkring kunde sedan användas för de nödvändiga och tunga satsningar som kommer att behövas tex i vården av äldre pensionärer som har själva små eller inga marginaler i sina tillgångar.Han säger dock att dylikt räcker inte för det stora flertalet av 40-talister.De får räkna med att betala själv mer av sina egna besparningar tex i rut-tjänster som kompletterar den offentliga hemsjukvården.


Sammanfattningsvis lyfter han upp den svenska välfärdsmodellen där grundläggande draget är att grundtryggheten i samhället betalas gemensamt genom skatter.Dilemmat för modellen är dock ovannämnda resursbrist,och faktum att valfrihetens pratik i verkligheten består av fortsatta besparingar som ter sig vara i motsättning mot medborgarnas förväntningar.

Äldreomsorgen och sjukvården-samband med den svenska välfärdsmodellen

Jag har själv i andra sammanhang diskuterat om sjukvårdens problem (se min SINUS-uppsats-utredning 1990,samt senaste bloggande ovan på dessa Noter-sidor på min Facebooksida).

Tillika har jag försökt väcka intresse för min nya tolkning eller utformning av den generella välfärdsmodellen i den nya,”relativiserade modellen”,som man kan göra av både ekonomiska grunder (hur skaffa mer resurser för den offentliga sektorn genom annorlunda utformning av både planerings-och prissystemet,genom sk. Flex-priser),som av etiska skäl då den generella välfärdsmodellens portalparagrafer fortfarande gäller: att de sjukaste och svagaste gruppernas situation möts med trygghetsgarantier.Det som är nytt i denna modell är att det skulle uppstå bättre balans mellan det samhälleliga och individuella ansvaret genom just fler-prissystemet,som både tar hänsyn till samhällets resurser (resursbrist) som individens egna prioriteringar och beteendet.Tillika skulle den nya DMOS-modellen (Delvis marknadsstyrd offentlig sektor) undvika de brister som den generella valfrihetssynen håller uppe: ta hänsyn till både utförarsidans situationer som är olika på olika platser,samt vårdtagarnas val och prioriteringar.Denna nya,bredare incitament-styrning skulle sas vara ömsesidig i positiv bemärkelse.Dessutom kunde denna förnyelse av den svenska/nordiska/europeiska välfärdsmodellen förbättra forskningens villkor,då de patienter som ställer sig för medverkan,skulle få nedsatt pris för utnyttjandet av de offentliga vårdtjänster. Den nya modellen/tolningen kunde dessutom kunna backas upp teoretiskt med den nya ekonomiteorin .Alla skulle vinna att sådant här nytt organisationssystem skulle komma till stånd.

Möjlighet för exportsatsningar och nya skattepengar och jobb

Då nuvarande president Barack Obama genomförde sin reformering av Health Care-systemet i USA,försökte jag genom fjärrmedverkan komma in och få uppdra där för min innovativa organisationskonsultfirma Vidorg som jag skapat för att föra vidare arbetet för att hitta nya tillämpningar för dess grundläggande vision om det nya vetenskapsparadigmet. Jag hade ju blivit bemött med tystnad här i Sverige,och dessutom med kontraproduktivt handlande från myndigheternas sida (skattemyndighet,rättssystem,Patent och Registreringsverket).Mina kontakter med USA skedde dels i form av epost-kontakt med presidentens stab,dels i uppsättandet av en Goodle- webbsida där jag propagerade för mina förslag ovan (länken hittas på min Facebooksida).

Dessutom kunde man ha använt min andra innovation från finanssektorn-min nya projektbetalningsform eller syntetisk derivatainstrument M.O. (Management Option) i sk. M.O. Exchange-börs där H.C.-optioner skulle kunna erbjudas för köp för både finansiärer som för allmänheten-dvs. för förbrukarna själva som ville satsa på innovativa vårdföretag och deras tjänster.

I och med att man kunde ha kunnat ställa samhälleliga krav på utformning av gemensamma stadarder för dylika utförarföretag kunde samhället kunna garantera kvaliteter för dylika tjänster-ett drag som antigen har kunnat förbigås eller ”smuglats bort” då man tittat enbart det pris som varit billigast vid val av dylika utförare (både där och här i Sverige).Tyvärr möttes jag inte av intresse eller kanske stämplades pga min person och mitt sk. Status i Sverige (alternativt svarmålades av konkurrenter).Sedan dess har motståndet i USA vuxit i styrka,och det blir ev. bakslag för president Obama för hans viktiga reform,vilket vore synd då ovannämnda lösningar från Vidorgś sida kunde ha kunnat dämpa den republikanska och näringslivets kritik.Att man dels ”kört över den individuella integriteten” då man givit staten för mycket att säga och bestämma i hälso-och sjukvårdens försäkringssystemet.Dels att näringslivet kunde själv ha kunnat nu komma med och kunna bidra med bättre och öppnare styrning (se ömsesidig nytta ovan).Om diskussionen i Sverige skulle lyfta upp mina förslag som möter de problem som DN debattören tar upp ovan men dock med helt annorlunda,innovativa drag än i dag-backad av den störe framtidsagendan i fråga om det nya vetenskapsparadigmet-skulle kanske intresset även i USA vakna,och svensk export skulle få framgångar tillika som staten behövliga nya skattepengar då dylikt börs kunde öppnas av mig och samarbetspartners även i Sverige och annanstans ute i världen.Jag själv personligen vore både intresserad och glad då har inget intresse att sitta och rova på ”guldägget” utan vill få den till användning i samma mening som ovan: i en ömsesidig nytta.



Lasse T. Laine

filosof-samhällsvetare,entreprenör F:a Vidorg



© Lasse T. Laine,Vidorg Uppsala 2012