Eller: Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har i dagens SvD definierat närmare både sin syn på ”verklig förändring” och partiets taktik angående deltagandet i en möjlig rödgrön regering efter valet-14 i Sverige. Det odialektiska sättet att ställa interna,ultimata krav för ev. regeringspartners väcker dock frågor-tillsammans med bristande definitioner av centrala frågor-om VP:s förberedelser inför regeringsskiftet är kloka och framtidssyftande?
Ref. SvD/Brännpunkt: ”Ingen stark regering utan V”,Lö 30 augusti-14,av Jonas Sjöstedt,partiledare Vänsterpartiet i Sverige
DN/Insidan: ”Dialogen satt på undantag”,Fre 29. augusti-14,av Thomas Lerner
Arbetet (en LO-tidning): ”Valfri välfärd utan vinster”,Fre 29 augusti-14,av Carina Nilsson,fd. LO-utredare och kommunpolitiker(S)
Förord
Jag har tidigare på dessa bloggsidor skrivit om innehållet i det nya vetenskapsparadigmet,om processen och min enda sociala plattform för att utveckla den då regeringar (både tidigare S- och nuvarande Alliansregering) har ej stött utvecklandet av det som jag ser som givande det rätta innehållet för begreppet 'verklig förändring´ med dess nya flerdimensionella människo-och verklighetssyn och på vidareutvecklandet/förnyandet av samhället och ytterst i längden den globala civilisationen tack vare dess nya tillämpningar.
Mot dessa förnyelseförslag,nya teorier och deras tillämpningar både i Sverige:
-att förnya sjukvården (se mitt refuserade SINUS-projekt 1990-2012: av vetenskapssamhället och politiska partier samt media)
- att skapa jobb (genom ny slags samhällsplaneringsmodell där sektorer binds samman i ett fler-dimensionellt tillväxtprojekt-ej såsom regerande och andra partier ser det som löstrycka,funktionella åtgärder som gäller än AMS,än skola,än SJ,osv.)
- att förbättra skolan (på flera sätt,ej enbart genom tillbakagång till kateder-utbildning eller genom att lita på högre löner eller förbättrad rektorsutbildning,utan för bättre incitament för elever att ta på allvar sin egen utveckling och lärande och få betalt för detta,som lön enligt flerdimensionell tillväxtmodell NMEP-spiral ovan)
- att jobba för freden på ett bättre sätt att enbart lita på vapenmakt eller nyckfulla,nationellt beräknande partners utomlands: genom ny fler-dimensionell människosyn,nya sätt att förstå energibegreppet i ny fysik och tillämpandet av det i försvaret
- att skapa en bättre version av klimatpolitik: då jag redan på 90-talet skrivit om ŕöd miljöpolitik' som innehåll många praktiska förslag vilka sedan tagits emot och skapats i bl.a. senaste bilmodeller på 2010-talet dock utan att medvetandegjorts av media eller diskuterats av partier i Sverige eller annanstans.
Kan man då konstatera att Vänsterpartiets partiledare gör klokt då han ställer ytterligare krav-liknande nästan ultimatum-inför valet-14 på deras ev. regeringspartners. Jag undrar. Snarast ger detta sätt ytterligare bränsle på Allianspartier som kan säga: ”titta nu-de grälar även på förhand-hur kan de då komma överens i regeringsposition.”
Oklokt,taktiskt och strategiskt fel och visande föga kännedom om den idéarv som vänsterpartier (V och SAP-må vara att SAP kan definieras som vänster-mittenparti vilket Vänsterpartiets ledare ej definierar sitt eget parti att vara)hr -på den marxistiska dialektiken.
Oklara definitioner och kritikhanteringen
Jonas Sjöstedts debattinlägg uppstår ur den möjlighet att gällande gallupundersökningar visat en klar,obrutbar trend: att det blir ett regeringsskifte. Han vill således undvika kritiken:
- internt: att tydliggöra V-partiets krav och förhandlingsposition inför valet: Vad som är centralt-vinstfrågan;vad kan man diskutera om och eventuellt förhandla om;vilket sätt att skapa en ny regering är uteslutet om man räknar att V ska vara med (inga borgerliga partier ska vara med: endast S,MP,V)
- kontra Allianspartiers kritik: se-så här ser V-partiet på regeringsfrågan (se ovan)- svara på deras kritik att de eventuella,nya regeringens partier har ej kunnat ge svar på sk. regeringsfrågan
- ge klara besked för S och den tilltänkta,troliga nya statsministern Stefan Löfven: vinstfrågan är det centrala-utan att det tas upp i den andra centrala frågeställningen-om regeringsprogrammet blir det inget deltagande från V-partiets sida. Men att i mindre centrala frågor kan man förhandla.
Tredje frågeställningen som speciellt de nya Moderaterna tagit upp-budgetfrågan: definierat att den nya,rödgröna regeringens budgetförslag ska få majoritet i Riksdagen-annars fälls regeringen eller anser vara funktionsoduglig.
Om jag nu analyserar Sjösteds definitioner eller debattinlägginnehåll,hur ställs dessa frågor och definitioner upp:
1. Frågan om regeringsduglighet: V-partiledaren radar upp talrika beskrivningar hur Vänsterpartiet har och kan samarbeta och regera. Han beskriver hur det regerat i olika landsting och kommuner vilket ger en imponerande syn. Utöver mängden,beskriver han även vissa stjärnkommuner där V-partiet regerar ensam (Fagersta) och vad de har fått tillstånd för förbättringar där. Utan mera både detaljer om innehållet i olika politiska lösningar,som strukturella förändringar i dessa landstings och kommuners ekonomier,demografiska läge etc. kan man dock konstatera att redovisningen haltar.
Det som var centralt i marxistisk dialektik var dels frågeställningen att dialektiken kan ej på förhand ange detaljrika svar hur resultatet blir ja,det kan ingen nuförtiden i den globala världen ge,där även nya infoteknologier gör det möjligt för flera människor än förr att delta i den politiska diskussionen och processer (som här,undertecknad,som är inte officiellt noterad som varken vetenskapare,eller medlem eller nyskapande ideolog för SAP).Dialektiken ska för det andra-ta hänsyn till fler-dimensionella faktorer i samhället.
Då den gammalmarxistiska tesen sade att det är ekonomin som gör grunden för samhällsutvecklingen,visar och diskuterar de nya marxistiska tänkare att de är även andra faktorer i samhället som man måste ta hänsyn till då man utför strategier för förändring-eller tom förnyelse. Till skillnad från dessa mer allmänna synpunkter framställer det nya paradigmet sedan som grund för förnyelsen (real change)-ej enbart förändringar (change)-den nya ekonomiteorin där människans fler-dimensionella väsen tas till vara-ej enbart fysiskt-materiellt utbyte av varor och tjänster eller ägandet av produktionsmedel vilket mäts i pengar. Kort sagt punkt 1 är mer av allmän prat än bärande argumentering.
2. Angående regeringsfrågan har jag redan lyft upp V-partiets syn ovan. Vinst-begreppet-såsom partiet förstår det-är frågan utan vilken inget sker-dvs.om regeringen ställer ej mot möjligheten att förneka eller åtminstone börja motverka privata företags vinster i välfärdssektorn,ställer partiet ej upp i kommande,ev. rödgröna regeringen.
Nu kunde den tilltänkta statsministern Stefan Löfven dock säga att partiets huvudlinje är förenlig delvis med Vänsterpartiets,men att man måste vara realist. Det går ej att snabbt avveckla privata välfärdsföretagens medverkan i den offentliga sektorn. Är det oklokt att ställa ultimata krav utan mer detaljrika,dialektiska beskrivningar såsom Sjöstedt gör?
Eller-är det fel överhuvudtaget,då partiet (som eventuellt den tilltänkta statsministern Stefan Löfven) har ej fått hjälp av fungerande,demokratisk media eller bra stab i partikansliet då de har blivit upplysta att jag har i min senaste (och sista i det egetfinansierade Sinus-projekt ovan) uppsats skrivit om det nya begreppet 'samhällsvinst ': att samhället kan få vinster i den offentliga sektorn på flera sätt än att bara anlita privata företag som underleverantörer. Se min diskussion i det tilltänkta pro gradu-arbete i Ekonomisk Historia vid Uppsala universitet hösten 2012,vilket intresserade kan få av mig gratis (trots att det kostat mig tid,pengar,sorg då sett hur vetenskapen hanterat paradigmförändringen hittills genom kategoriska förnekandet,refuseringar och krav på omskrivningar i stället för dialog som författaren och journalisten Lisbeth Gustafsson ser som centralt i det moderna samhället värd namnet eller beskrivning demokrati (se andra refererade artikeln ovan,av Thomas Lerner)
Samhällsvinster kan även fås genom ny konstruktion av budgetsystemet,som säkert kan forskas fram om regeringen stöder vidareutvecklandet av det nya vetenskapsparadigmet och dess projekt på olika områden-på samma villkor som gäller för dagens vetenskapsparadigmet som skapat de brister som gäller: se tudelning i ekonomisk teori kontra ekonomisk antropologi (hur ekonomin antas fungera-och hur den faktiskt fungerar då människor samarbetar för att överleva).Sjöstedts definition av vinst utgår från det gamla paradigmets teoretiskt sämre ekonomi-teori. Att den får stöd av Nobelstiftelsen-borde ju väcka frågor: är det statussymboler-och stöd av statuspersoner med pengar-som ska avgöra vetenskapsinnehållet eller kritisk hållning,analys av även kritiska,empiriska data vilka ifrågasätter gällande syn på människan och verkligheten eller dagens teorier och ämnen,som ska gälla. Konstigt nog ställer V-partiets ledare i de status personers skara som vägrat befatta sig med den reala förnyelsemöjligheten.
3. Därmed blir hans beskrivningar av den- verklig förändring- även den lika haltande än hans diskussion ovan om den nya regeringens möjligheter i vinstfrågan. Verklig förändring är mer än frågan om privata företagens pengavinster. Hänvisande till innehållet i mitt tidigare nämnda SINUS-projekt tex:
- offentliga sektorn kan kräva att privata utförare ska ställa upp för en förnyad kvalitetsredovisning där finansiella pengaflöden ska betraktas tillsammans med andra mått. Dylika förslag tog jag upp och beskrev mera i detalj i den första av tre uppsatser i mitt projekt där jag intervjuade landstingsråden i Uppsala Läns Landsting,samt analyserade deras budgetsystem SINUS (vilket sedermera-ävenom jag hade framställt nya moduler för att effektivisera det-lades det ned av Allianspartier då de vunnit i valet utan att införa ett nytt,bättre-både teoretiskt och praktiskt-visande hur alliansekonomier fungerat på både lokala och riksnivåer).
- Utöver förnyelse av budgetsystemet och planeringssystemet,datoriserat bättre än det gällde då,visade varken vänster partier S,V, eller mittpartier och högerpartier uppskattning för dessa förslag genom att tex. Ge mig mer adekvata arbetsuppgifter enligt utbildning och visat duglighet och intresse att tex. Spara skattepengar för staten 7 miljarder årligen (om mitt nya planeringssystemet hade tagits i bruk i alla landstingen där systemen kopplats ihop).Är det för lite pengar för att fångas upp i de politikers radar som vurmar för förändringar eller ansvarsfull regeringspolitik?
- Samhällsvinster kan även fås genom att ställa krav på gränsöverskridande patientuppföljning : mellan den offentliga sektorns sjukvård,vårdcentraler och kommuners hemvård och privata företagen-datateknologier sätter ej hinder här,men det gör politiker som är ej kompetenta eller är ideologiskt blinda och betraktar samhällsvinster endast från synpunkter av sina ideologiska käpphästar,som prat om privata vinster med allmänna krav eller förbudsmentalitet.
- Samhällsvinster kan även fås-och därmed skapa även den verkliga förändringen såsom jag uppfattar det- genom en ny,bättre samhällsmodell av Delvis Marknadsstyrd Offentlig Sektor.
Min diskussion från 1990 om detta tycks nu börja få efterföljare,vilket kan ses i den tredje refererade artikeln ovan: i möjlighet av egna val i den offentliga sektorn (diskuterad av Carina Nilsson,dock utan att referera till mina tankar i det mer omfattande SINUS-projektet och i dess diskussion om fördelar med flex-priser och det egna valet).Den nya modellen har ju delvis även smugglats in i statens ekonomi tex. I frågan om miljöbilar och deras olikformade skatter. Dock har de ansvarskännande politiker ej tagit upp den möjlighet att frågan kunde föras vidare att gälla hela den offentliga sektorns prissättning varvid möjligheter för egna val skulle bli möjligt.
- Angående skolsektorn kunde privata friskolor kunna mötas på det sättet som jag själv deltog i den finska skolan på 60-talet: en experimentklass där deltagande definierats efter ernådda resultat. De mättes ej med pengar utan intresse för lärandet och kunskap. Lärarna var det samma som på andra klassen där eleverna hade lägre allmänna vitsordet/nådda betygsnivån.
Sammanfattningsvis i denna punkt: vinstdiskussion i Vänsterpartiets tappning utgår från det gällande vetenskapsparadigmet. Tyvärr har varken partiledaren eller hans stab/kansli skaffat info om det nya,eller ens visat intresse för verklig förändring-nämligen förnyelse. I denna sällskap är de dock ej ensamma utan får samarbetspartners av andra politiker-av andra kaliber såsom Barack Obama eller andra som ej velat ta upp eller kommentera mina förslag på förnyelser på riksnivån i Sverige,eller inom EU eller globalt (angående t.ex. förnyelseförslaget av annorlunda bidragslånsystem i Världsbanken).Kan jag säga: statuspolitiker ger statuspengar i statusprojekt som de själva vinner av och upprätthåller sina egna,förmånliga social-ekonomiska positioner?
Regeringsduglighet
Vänsterpartiets ledare anser att endast en rödgrön regering där de är med kan bli det enda,rimliga alternativet som skulle kunna få majoritetsstöd i Riksdagen utan att bli beroende av Sverigedemokraterna. Må så vara,men utan att diskutera bättre om innehållet i vinstfrågan-såsom jag försökt göra och visat att den är mer omfattande än Vänsterpartiledarens kategoriska inställning eller slogan,kan det framställas tvivel om rödgrön regeringen överhuvudtaget blir till.
Oklok,odialektisk vänsterpolitik fångas direkt upp av Alliansregeringens motpropaganda:
”se nu hur de tilltänkta regeringspartier grälar,redan innan valet är avgjort”.
Jag för min del-som inofficiell ideolog för den reformerade socialdemokratin där den nya människosynen talar för S-partiets solidaritets,jämlikhets och jämställdhets och frihetssträvan-tradition men på en ny,bredare grund än endast ideologi eller värderingar,kan ge bättre underlag för en stark majoritetsregering. Än finns det tid att ta ställning för det nya- en real förnyelse-ej endast förändringar i detaljer eller taktiska finter.
Då jag kämpar på gräsrotsnivån,på arbetargrund,behöver jag inte bry mig om statuspersoners värderingar eller konfliktskapande som jag för närvarande brottas med vid sidan av det dagliga arbetet för att överleva och strävan att integreras bättre än förut i det svenska samhället. Därmed behöver jag ej heller bry mig om diskussioner om ev. ministerposter eller dylikt utan kan koncentrera mig för att skapa dialogmöjligheter,vilket borde intressera även alla röstande medborgare som inser att landet är värd de bästa politikerna som det kan få i det mångkulturella samhället som Sverige faktiskt är.
Lasse T. Laine,filosof-samhällsvetare,
entreprenör,konsult i F:a Vidorg (firman är passiv tv.)
Copyright © 2014 Lasse T. Laine och F:a Vidorg. All rights reserved.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar